VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

3 Innehåll VD har ordet 3 Året som gått 5 Svensk Fågels omvärld 7 Svensk Fågel internt 12 Kunskapsdelning för veterinärer 16 Studiebesök, seminarier och konferenser 17 Remisser, utredningar och hearings 22 Kommunikation 23 Viktiga affärshändelser och utmärkelser 24 Kommunikation Svensk Fågel syns och hörs 25 Fakta Svensk Fågel 27 Medlemmar i Svensk Fågel 30 Svensk Fågel är branschorganisationen för svensk kyckling och kalkon. Vi står för 98 procent av matfågelproduktionen i Sverige och representerar hela kedjan. Våra medlemmar består av avelsföretag, kläckerier, fodertillverkare, bönder och slakterier. Medlemsföretagen är Kronfågel, Guldfågeln, Lagerbergs Kyckling, Knäreds Kyckling, Bjärefågel samt Ingelsta Kalkon. Alla arbetar mot samma mål att ta fram världens bästa kyckling och kalkon. För mer information: Maria Donis, VD, maria.donis@svenskfagel.se,

4 VD HAR ORDET VD har ordet År 2018 var året när svensk kyckling på allvar tog steget in i finrummet. I finalen av Årets Kock var den svenska kycklingen huvudingrediensen. Enligt tävlingsledaren Anders Dahlbom Wettergren är svensk kyckling en fantastisk råvara som Årets Kock vill lyfta. Vinnare av 2018 års rafflande upplaga blev Daniel Lundqvist med sin smörstekta svenska kyckling, krispstekta vinge och kryddbakade lår täckt med rostat skinn. Att kycklingen är en råvara som fungerar i all matlagning och ger stor variationsrikedom visar också företagens produktutveckling. Nya detaljer tas hela tiden fram och faller i smaken hos konsumenterna. Andelen svensk kyckling och kalkon ökar och undersökningar visar att svenska folket har högt förtroende för vår svenska fågel. Enligt en undersökning från Novus säger hela 87 procent att de väljer svensk kyckling och kalkon när de handlar. Att kyckling är klimatsmart har vi vetat länge under 2018 gick vi ett steg vidare och tog fram en hållbarhetsanalys. Vi utgick från FN:s globala hållbarhetsmål och valde ut åtta av målen som är relevanta för Svensk Fågels verksamhet. Att arbeta strategiskt med målen kommer ytterligare att stärka branschen och vår kvalitetsmärkning Gula Pippin. Vi har haft stora förhoppningar på regeringens nya Livsmedelsstrategi. Tyvärr har vi hittills inte sett så mycket konkret av strategin. Många medlemmar anser att administration och byråkrati har blivit krångligare, kontrollavgifterna har ökat och tilliten och förtroendet mellan bönder och företagen med myndigheter är alarmerande lågt. Flera bönder vill satsa och bygga nytt, men från myndigheternas sida drar tillstånd och annat ut på tiden. Här måste det till en förändring. Från Svensk Fågels sida driver vi vidare frågan om en bättre dialog och ett bättre samarbete mellan näringen och myndigheterna under Vad som däremot är glädjande är att fler bönder faktiskt vill satsa på kycklinguppfödning och att flera generationsskiften märks i branschen. En ung generation lantbruksföretagare väljer att föda upp kyckling och kalkon, vilket också märks på deltagande vid branschens utbildningsdagar och branschmöten. Det finns otroligt mycket kunskap, engagemang och framtidstro ute i landet bland våra medlemmar. Nu gäller det att myndigheterna hänger med och stöttar utvecklingen av landsbygden istället för att bromsa den. 4

5 VD HAR ORDET Det vita, hållbara och hälsosamma svenska fågelköttet har framtiden för sig. Det syns om inte annat av de utländska besöken som branschen har tagit emot under året. Både producenter, experter och journalister har visat intresse för den svenska modellen att föda upp kyckling, där låg antibiotikaförbrukning har varit i fokus. Att svensk kyckling har framtiden för sig när det gäller en mer hållbar och klimatsmart konsumtion framkom också vid EAT-rapporten som presenterades nyligen. Det finns också möjlighet att utöka konsumtionen av svensk kyckling enligt deras beräkningar vilket är glädjande. År 2019 är målet att konsumtionen av svensk kyckling och kalkon fortsätter att öka med villkoren att det finns en lönsamhet och med fortsatt hög kvalitet. Detta samtidigt som vi har stora utmaningar framför oss. Det handlar om att bli ännu mer hållbara och ännu mer effektiva i allt vi gör för att stärka konkurrenskraften både här i Sverige och på den internationella marknaden. Maria Donis, VD Svensk Fågel 5

6 Året som gått Produktion och konsumtion i Sverige, EU och internationellt Under första kvartalet balanserades produktionen efter en kraftig produktionstillväxt år 2017, vilket innebar ett högt ingående lager. En varm och torr sommar innebar ett grillförbud över hela landet och därmed minskad försäljning av grillprodukter. Värmen resulterade även i en lägre produktion, i och med lägre produktivitet, det vill säga minskad kläckning som resulterade i viss brist på daggammal kyckling. Tack vare en växande efterfrågan ökade produktionen återigen under hösten, vilket också ledde till ökad försäljning. Men effekterna av foderprishöjningen, som var en konsekvens av torkan och sämre kläckning, innebar en lägre tillväxt och en försiktighet i branschen jämfört med prognos. Minskade kampanjaktiviteter kring fågel i detaljhandeln, höjda priser samt initiativ för att stödja rött kött gav också effekter i försäljningen. Fler ready to eat-produkter, så kallade convenience-produkter, visar på en fortsatt positiv ökning i försäljning i denna kategori, vilket innebär att svinnet i produktionen har minskat, då anläggningarna kan ta tillvara på hela fågeln i större utsträckning. Försäljning av färsk kyckling såg en svag uppgång, men varierade kraftigt i tillväxt, under hösten. Sannolikt orsakad av diverse myndighetsaktiviteter under november och december, på grund av en förhöjd förekomst av campylobacter. Exporten under hösten 2018 var stabil, och motsvarade 2017 års nivå. Årets utbrott av Newcastlesjuka i värphönsbesättningar samt fågelinfluensa i hobbyflock och vilthägn belastade exporten till viss del eftersom bland annat Japan, Sydkorea och Ryssland införde handelsstopp. Året inleddes med ett intensivt arbete för att öppna upp exporten till Ryssland då hela Skåne låg inom spärr på grund av Newcastleutbrottet under senvintern Export av kläckägg till Ryssland är viktig för kläckeriföretagen och därför var arbetet med att häva spärren angeläget. Sammantaget minskade matfågelproduktionen enligt Jordbruksverkets siffror med ungefär 1,4 procent jämfört med 2017 och landade på ton. Medlemmarnas inhemska försäljningssiffror landade på motsvarande nivå som 2017, det vill säga ett index på 100,1 i och med att företagen hade en bra försäljning i november och december. De första månaderna i januari och februari 2019 visar på en bra tillväxt vilket innebär en fortsatt återhämtning i försäljningen och därmed en produktionsökning inom branschen. 6

7 ÅRET SOM GÅTT Jordbruksverkets siffror visar att andelen svensk matfågel fortsätter att öka och ökade med 2,5 procent, det vill säga 69,7 procent av den totala förbrukningen. Den totala förbrukningen av rött kött, det vill säga fläsk, nötkött och lamm ligger fortfarande betydligt högre än vitt kött och till och med ökade under året. Andelen beräknas till närmare 72 procent jämfört med matfågel på 28 procent. Under 2018 förbrukades per capita i Sverige 58,2 kilo rött kött, det vill säga fläsk, nötkött samt lamm och 22,1 kilo matfågel. Matfågel står för 29% av den samlade köttförbrukningen i Sverige FÖRBRUKNING PER CAPITA I SVERIGE AV KÖTT OCH FÅGEL ? NYA SIFFROR? Fågel Rött kött Marknaden i EU Preliminära siffror avseende produktionen inom EU beräknades öka under 2018 med fem procent (period 1 11) jämfört med motsvarande period Sex medlemsstater i EU står för 71 procent av den totala produktionen. Polen är idag den största kycklingproducenten inom EU, därefter följer Storbritannien, Frankrike, Spanien, samt Tyskland och Italien. Under 2018 ökade exporten från EU i volym med sex procent i jämförelse med I volym ökade exporten till Filippinerna med +31,6 procent, Ghana med +13 procent och Ukraina med +9,5 procent, Exporten till Hong Kong och fastlandet Kina minskade med -14,3 procent respektive -12,7 procent. Vietnam står för den största ökningen med 64,8 procent men Ukraina är största mottagarlandet av export från EU. Totalt exporterades ton från EU under Importen till EU minskade under 2018 med -1,9 procent jämfört med Importen från Brasilien minskade kraftigt med -26,2 procent medan importen från Thailand och Ukraina ökade nämnvärt, +11,9 respektive +53,7 procent. Totalt importerades ton fågelkött till EU under EU:s handelsbalans rapporterades även positiv med ett överskott på ton. DE SEX STÖRSTA PRODUCENTERNA I EU Polen Uk Frankrike Spanien Tyskland Italien Övrigt Den svenska marknaden Mer vegetarisk- och färdigmat, uteätande samt större matsvinn är viktiga aspekter i ett förändrat konsumtionsmönster. Livsmedelsverkets rekommendation om 500 gram rött kött i veckan per capita ger utrymme för ökad konsumtion av svensk kyckling. I Sverige konsumeras 196 gram svensk kyckling inkluderat ben, per person och vecka, vilket är ungefär 27 gram kycklingkött med ben per dag. Med andra ord finns det utrymme att kunna öka konsumtionen av svensk kyckling och kalkon vilket är bra både för klimatet och hälsan. 7

8 SVENSK FÅGELS OMVÄRLD Svensk Fågels omvärld Regionalisering i samband med export och övriga exportåtgärder Under februari pågick ett intensivt arbete för att återigen få delar av Sverige godkända för export till Ryssland. Under första perioden 2018 meddelade Ryssland att Kalmar län och Östergötland var friförklarade och därmed kunde export av kläckägg återupptas. LBK och långa handläggningstider Under året har ett intensivt arbete pågått kring krångliga regler och krav i samband med byggnation av kycklingstallar. Dels handlar det om långa handläggningstider, uppåt tre år för godkännande, dels om LBK-krav (brandskyddskrav inom Lantbrukarnas brandskyddskommitté) och BAT-nivåerna (nya krav kring miljörapportering) som godtyckligt tillämpas av myndigheterna. Matfågeluppfödningen är idag mycket specialiserad och kunskapen hos tjänstemännen som inte är verksamma inom sektorn skapar otydlighet i tillämpningen. Kompetensen sitter hos de som aktivt och dagligen jobbar med de tekniska frågorna och dialogen med dessa experter måste stärkas. Idag är flera av de krav som ställs på tekniska specifikationer inte förenliga med de krav som branschen och myndigheter har på djurskydd, smittskydd och miljöhänsyn samt arbetsmiljö och arbetsskydd. Överlåtelse av byggnadstekniska specifikationer till en LBK-kommitté har resulterat i ofullständig konsekvensutredning för lantbruksföretagarna. Frågan lyftes även i samband med studieresan med den nya generaldirektören på Jordbruksverket. Lettisk kyckling på Naturvårdsverket När det framkom att Naturvårdsverket hade serverat lettisk kyckling på sin konferens uppmärksammades detta i riksdagen och resulterade i en interpellation till civilminister Ardalan Shekarabi. Glädjande nog meddelade myndigheten att man i framtiden enbart kommer att servera svensk kyckling. 8

9 SVENSK FÅGELS OMVÄRLD Svensk Fågels rapport om fulkyckling i landstingen Svensk Fågel presenterade under sommaren en kartläggning av sjukhusmaten i ett antal regioner och landsting. Tyvärr visade det sig att det fortfarande är vanligt med importerad kyckling på svenska sjukhus. Endast fem av 21 landsting och regioner serverar 100 procent svensk kyckling. I de flesta fall är det framförallt färdiglagad eller värmebehandlad kyckling som importeras till landstingen. Endast Blekinge, Dalarna, Västerbotten och Västra Götaland erbjuder enbart svensk kyckling till patienter och anställda. Regeringen ville se bättre kött och fågel i offentlig sektor Vid en pressträff med civilminister Ardalan Shekarabi och konsumentminister Per Bolund meddelade regeringen att man vill göra det obligatoriskt för upphandlande myndigheter att ställa krav på djurskydd och låg grad av antibiotikaanvändning vid upphandling av animaliska livsmedel. Svensk Fågel deltog på pressträffen då regeringen meddelade att man nu hade inlett ett lagstiftningsarbete med obligatoriskt krav för alla kommuner, landsting och myndigheter vid upphandlingar av animaliska livsmedel, kött och fågel. Något Svensk Fågel länge efterfrågat och välkomnar. Förhoppningarna finns därmed att den kyckling som köps in ska vara svensk eller komma från en produktion med lika höga krav på djurskydd och låg grad av användning av antibiotika som i den svenska produktionen. Scandic serverar enbart svensk kyckling Hotellkedjan Scandic meddelade under året att man från och med hösten 2018 enbart skulle servera kyckling med svenskt ursprung, helt i linje med företagets fokus på klimat- och kvalitetsaspekter. Totalt berörde ändringarna cirka 201 ton kyckling. Hög andel svensk kyckling i kommunerna LRF:s kommunundersökning om råvarans ursprung visade att värdet för oberedd svensk fågel låg på 88 procent, det vill säga en ökning med två procentenheter. Värmebehandlade produkter med svenskt ursprung ökade med cirka åtta procent jämfört med tidigare undersökning, vilket innebär en 58 procent svensk andel, av de kommuner som tillfrågades. Tuffare krav i offentlig upphandling Svensk Fågel har under en längre tid arbetat aktivt och fokuserat för att få ändring i kriterierna för offentlig upphandling hos Upphandlingsmyndigheten. Våra experter inom djurvälfärd och djurhälsa har medverkat i arbetet. Under hösten antogs nya kriterier som ligger avsevärt närmare de svenska reglerna som bland annat innebär tuffare krav på minskad antibiotikaanvändning vid upphandling. Framtida arbete ligger främst i att få kommun och landsting samt övrig offentlig sektor att tillämpa kriterierna och säkerställa att kraven uppfylls. Justeringarna i kriterierna är viktiga för att stärka möjligheten för de svenska kyckling- och kalkonbönderna 9

10 SVENSK FÅGELS OMVÄRLD och livsmedelsproducenterna att leverera och öka andelen svensk kyckling till skolor, äldreomsorg och sjukvården. Ett gott betyg till alla inblandade parter, inklusive myndigheter och politiker som engagerat sig i frågan. Hittills har dock civilminister Ardalan Shekarabis initiativ till obligatoriskt krav på kommun och landsting att tillämpa regler som motsvarar de svenska nivåerna ännu inte redovisats. Minska köttkontrollavgiften Livsmedelsverkets Effektivitetsprojekt Arbetet med Effektivitetsprojektet på Livsmedelsverket fortskred under året i och med att köttkontrollavgiften på slakterierna fortsatte att stiga. I samarbete med Svenska Köttföretagen och Kött och Chark intensifierades arbetet, såväl på Livsmedelsverket som på regeringskansliet. Ambitionen i arbetet har varit att avgiftssystemet ska skapa förutsättningar för en säker och effektiv kontroll. Vidare ska det ge förutsättningar för att beakta god regelefterlevnad, där även förebyggande arbete på gården räknas in, bygga på en ändamålsenlig köttkontroll. Avsikten är att avgiftssystemet ska vara transparent, förutsägbart samt rättssäkert och långsiktigt. Systemet ska vara administrativt enkelt så att kostnaderna för själva systemet blir så låga som möjligt, såväl för myndigheten som för företagen. Kontrollkostnaden på slakterierna, som var och en bär själva, måste i större utsträckning harmoniseras med övriga EU. Svenska produktionskostnader är redan i utgångsläget höga med anledning av långtgående krav kopplat till djurhälsa, djuromsorg och livsmedelssäkerhet samt även i fråga om arbetsmiljö och löneläge. Målet för Livsmedelsverket i pågående översynsarbete av effektiviteten i köttkontrollen är att nå en avgiftsnivå motsvarande 2017 års nivå. Denna nivå har näringen bestridit, och anser inte att den är konkurrenskraftig för kött- och fågelbranschen. Det som har varit av största vikt för den gröna näringen samt dess branschorganisationer och företag är att infria intentionerna i riksdagsbeslutet om en nationell livsmedelsstrategi, det vill säga att öka den svenska livsmedelsproduktionen och stärka konkurrenskraften. Om Sverige ska ha en internationell konkurrenskraftig livsmedelsproduktion måste avgifterna för offentlig kontroll av slakterier och vilthanteringsanläggningar hållas nere och nuvarande kostnadsutveckling hejdas. Varm och torr sommar Sommarens torka gav avtryck hos alla lantbrukare i landet. Prisutvecklingen på bland annat foder har varit ett stort problem inom branschen. I slutet av sommaren aviserades om 30 procents prisökning på spannmål beroende på vilken foderkomposition som användes. Kostnader för halm, kutterspån till ströbädden och ved för uppvärmning samt elpriserna steg också. Under hösten har Svensk Fågel varit remissinstans till de förslag som Livsmedelsverket och Jordbruksverket har presenterat för att kompensera lantbrukarna för ökade kostnader. Riksdagen beslutade den 7 november 2018 om att bevilja stöd till djurägare inom lantbruket 10

11 SVENSK FÅGELS OMVÄRLD som drabbats av torkan. Stödet, skulle betalas ut av Livsmedelsverket via slakterierna och var villkorad att föras vidare till djurägarna. Uppfödargruppen inom Svensk Fågel beslutade den 19 december 2018 att stödet till djurägarna skulle föras över från slakterierna till Svensk Fågel för att användas till att stärka uppfödarnas konkurrenskraft. Beslutet från Uppfödargruppen motiverades bland annat med att det tilltänkta utbetalningssystemet utgjorde en tung administrativ börda och att en central hantering av stödet skulle vara effektivare. Livsmedelsverket informerades om förfarandet. Jordbruksverket fick under hösten 760 miljoner kronor att fördela med anledning av sommarens torka. Svensk Fågel har varit en av remissinstanserna för de förslag som Jordbruksverket har lämnat. Avstämning har skett med Uppfödargruppen, vart efter som Jordbruksverket har lämnat nya förslag. Djurens rätt i kampanj mot svenska bönder Djurens Rätt har sedan våren 2018 drivit en smutskastningskampanj mot svensk kycklinguppfödning med bilder, filmer samt annonser och debattinlägg. Möte har tidigare hållits tillsammans med andra branscher, så som Svenska Ägg, Kött och Chark samt LRF med företrädare från Djurens rätt, för genomgång av diverse program och hur branscherna arbetar med olika djurvälfärdsparametrar. Branscherna har därefter valt att föra dialog med organisationer som vill främja djurskyddet inom svensk animalieproduktion avsedd för livsmedel och där ingår inte Djurens rätt. European Chicken Commitment En gemensam överenskommelse upprättad av djurrättsorganisationer inom EU med en rad olika krav presenterades under året, i en så kallad European Chicken Commitment. Ett flertal punkter i överenskommelsen uppfylls redan av Svensk Fågels medlemmar. Detta sker dels via den nationella, svenska lagstiftningen och dels genom Svensk Fågels övervaknings- och kontrollprogram. Den svenska djurrättsorganisationen Djurens Rätt har även ställt krav på utevistelse vilket inte ingår i kraven från European Chicken Commitment. Svensk Fågel för dialog med djurskyddsorganisationer Svensk Fågel träffade innan sommaren 2018 en av de organisationer som står bakom uppmaningen i European Chicken Commitment; World Animal Protection. Tillsammans med en representant från Sverigeavdelningen samt initiativets Global Farm Animal Advisor var mötet mycket givande och konstruktiv dialog kring punkterna i European Chicken Commitment fördes. Utbrott av Newcastlesjuka (ND) och fågelinfluensa (AI) Under 2018 har det konstaterats ett antal utbrott av Newcastle och fågelinfluensa: HPAI (högpatogen fågelinfluensa) i en hobby- besättning i Östhammar (15 mars 2018) Inga besättningar inom zon men export till tredjeland påverkades i och med att Japan och Sydkorea spärrade Sverige för export. Japan hävde spärren igen den 15 maj och Sydkorea hävde den 26 juni. 11

12 SVENSK FÅGELS OMVÄRLD LPAI (lågpatogen fågelinfluensa) i ett viltfågelhägn med fasaner Skåne (23 maj 2018) Japan spärrade export från Sverige den 31 juli 2018 och den spärren är fortfarande inte hävd (februari 2019). Hong Kong spärrade initialt hela Skåne 28 maj och accepterade därefter sex kommuner. Spärren hävdes helt den 22 augusti Ryssland spärrade Skåne län den 9 juni och hävde spärren den 17 september. ND (Newcastlesjuka) i en värphönsbesättning i Mölndal (23 oktober) Inga besättningar inom tio kilometer och inga handelshinder från tredjeland. Kommuner som omfattades av spärren (export till tredjeland) var Mölndal, Kungsbacka och Härryda kommun. Ryssland spärrade Västra Götaland den 21 december Under året har arbetet kring tredjelandsexport intensifierats efter önskemål från avelsföretag om utökade möjligheter för export av kläckägg. Det har tagits fram generella intyg som kan användas i dialog med de tredjelandsländer, vilka kan vara av intresse. Förhoppningsvis kommer det att innebära utökad export men då under förutsättning att Sverige inte spärras på grund av AI eller ND. Genom möjligheten till vaccination mot ND vilket Sverige inte tillåter idag, skulle den risken minska avsevärt. I frågan om vaccination är inte Svenska Ägg och Svensk Fågel överens, vilket innebär att Jordbruksverket har svårt att ta beslut om att tillåta ND-vaccination. EU:s regelverk från 1992 rörande Newcastleutbrott är under modernisering vilket innebär att konsekvenserna inom Sverige vid ett ND-utbrott eventuellt kommer att vara hanterbara. Problemet är att exporten drabbas, vilket tyvärr inte förändras med modernisering av lagstiftningen. Mot bakgrund av det svenska beslutet att fortsätta bibehålla en non vaccination-policy måste en: robust beredskap finnas tillgänglig, ett tydliggörande ske av hur det gamla regelverket ska tolkas och tillämpas vid utbrott, en snabb hantering genomföras vid friförklarande, regionalisering hos de länder som accepterar principen nyttjas. Jordbruksverket presenterade en rapport om vaccinering mot Newcastlesjukan under året, Rapport nummer 2017:2 Vaccinera mot Newcastlesjuka. Rapporten gav skäl till en rad kommentarer och har uppdaterats under 2018 när det gäller beräkningar kring kostnader och förluster för branschen. Myndighetens beslut för att Sverige inte ska vaccinera mot Newcastlesjuka skapar enorma konsekvenser för branschen, såväl ekonomiska som logistiska. Enbart i exportsammanhang av kläckägg och livsmedelsprodukter förlorar branschen cirka kronor per år. Vårt sociala ansvar Ansvarsfull soja Sedan 2014 samarbetar Svensk Fågel och medlemsföretagen med Världsnaturfonden för att öka andelen ansvarsfullt odlad soja inom den svenska livsmedelsbranschen. I februari presenterades resultatet av arbetet mer än ton certifierad soja har köpts in. Svensk Fågels medlemmar använder certifierad soja, fri från både GMO och fiskmjöl, tillsammans med svenskt spannmål i fodret till sina kycklingar och kalkoner. Av den totala volymen GMOfri soja som Svensk Fågels medlemsföretag har använt under 2018, har motsvarade certifikat köpts in som uppfyller RTRS och ProTerracertifiering. Certifikaten köps in av foderföretagen Lantmännen och Svenska Foder i egenskap av importörer av soja. Sojadialogen administreras idag av Axfoundation. Svensk Fågel stödjer Handikappidrottsförbundet Läkare utan gränser CancerRehabfonden 12

13 Svensk Fågel internt Svensk Fågels kvalitetsprogram övervaknings- och kontrollprogram Från Svensk Fågels kansli drivs arbetet med en rad olika kontrollprogram som syftar till att säkerställa en produktion av kyckling och kalkon med hög kvalitet och säkerhet för konsumenter. Kontrollprogrammen garanterar god djurhälsa och djurvälfärd och ligger även till grund för utbildning och forskning. Programmen är också viktiga för att kunna driva näringspolitiska frågor. Vi som arbetar på kansliet fokuserar mycket på att göra frågor som berör våra medlemmars vardag begripliga för myndigheter och departement. Syftet med vårt arbete är även att förbättra medlemsföretagens villkor så att branschen kan fortsätta att växa med god lönsamhet. Vi vill underlätta för konsumenter att göra medvetna val i butiken genom att öka deras kunskap om Svensk Fågel och de mervärden som vår märkning innebär. Svensk Fågels kvalitetsprogram inkluderar djuromsorgs- och klassningsprogram samt riktlinjer för djurskydd inom lastning, transport och slakt, vilket innebär att hela värdekedjan regelbundet kontrolleras. I kvalitetsprogrammen ingår även övervaknings- och kontrollprogram av smittskydd och livsmedelssäkerhet. Programmen kontrolleras dels av en rikslikare som besöker kyckling- och kalkonbönders gårdar, dels av salmonellakontrollveterinärer samt det oberoende certifieringsorganet Prosanitas. Svensk Fågels kvalitetsprogram inkluderar: Djuromsorgs- och klassningsprogram Fothälsoprogram KC-program (kontrollprogram för koccidios och clostridios) Salmonellakontrollprogram Campylobacterprogram Utöver dessa finns även en rad policybeslut som vi följer i vårt arbete för att trygga att våra produkter är hållbara och säkra: Antibiotikapolicy Miljöpolicy Foderpolicy Förbud mot fiskmjöl i kycklingfoder Policy om maxgräns av saltlake 13

14 SVENSK FÅGEL INTERNT Smittskyddsprogrammet Under 2018 har endast två kycklingflockar konstaterats positiva med salmonella vid provtagning före slakt. Samtliga djur i infekterade flockar avlivades och destruerades och djurutrymmen har sanerats. Under 2018 har en informationsfilm producerats som sammanställer och enkelt åskådliggör samtliga moment som krävs för att reducera och eliminera eventuella smittämnen vilka kan förekomma i en flock. Filmen kommer att presenteras under 2019 i samband med ökat fokus kring rengöring och desinfektion. Smittskyddsprogrammet är ett arbetsdokument där branschen gemensamt och i form av utbildningstillfälle för salmonellaveterinärer (VSG) utvecklar de specifika smittskyddsåtgärder som ska implementeras i varje ansluten besättning. Programmet fungerar väl för salmonella. Campylobacterprogrammet Svensk Fågel godkändes av Jordbruksverket 2016 att organisera övervakning och kontroll av campylobacter hos kyckling. Programmet leds av chefsveterinär Pia Gustafsson. En nämnd är tillsatt sedan tidigare med företrädare från Jordbruksverket (SJV), Livsmedelsverket (SLV), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Folkhälsomyndigheten (FoHM) och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (mikrobiologen). Under 2018 har slaktgrupper (uppfödda hos medlemmar i Svensk Fågel) provtagits vid slakt inom ramen för Campylobacterprogrammet. Campylobacter påvisades i 8,7 procent av flockarna vilket är den lägsta förekomsten på årsbasis sedan programmet startade. Under 2018 har även 63 blindtarmsprover analyserats från kyckling som fötts upp och slaktats på slakterier vilka inte är medlemmar eller anslutna till Svensk Fågels Smittskyddsprogram eller Djuromsorgsprogram. Flertalet av dessa flockar kommer från uppfödare som ger djuren tillgång till utevistelse, så kallad ekologisk kyckling. Campylobacter påvisades i 24 (38,1 procent) av dessa flockar. Vanligtvis ses en tydlig säsongsvariation där förekomsten är högst under sommarmånaderna. Under oktober 2018 var dock förekomsten något högre än förväntat och under samma period rapporterades viss ökning av campylobakterios hos människor som infekterades i Sverige. ANDELEN (i procent) CAMPYLOBACTERPOSITIVA SLAKTGRUPPER PÅVISADE INOM CAMPYLOBACTERPROGRAMMET HOS KYCKLING ÅR %

15 SVENSK FÅGEL INTERNT Utredning av ökningen under hösten 2018 Ökningen sågs först i ett område med historiskt låg förekomst av campylobacter. Den initiala utredningen fokuserade på att utreda om det skett någon förändring i rutiner vid det aktuella slakteriet. Företagets provtagningsrutiner inom Campylobacterprogrammet och övrig provtagning inom företagets egenkontroll och kvalitetsarbete uteslöts som orsak till ökningen. Utredningen utökades till ytterligare två företag med samtidig ökning. Den gemensamma nämnaren var att samtliga uppfödare med positiva campylobacterprov fick daggamla kycklingar från samma kläckeri. Det genomfördes en sanering på kläckeriet för att säkerställa att kläckeriet var helt rent. Under december jämfördes ett antal campylobacterisolat inom utredningen och resultatet stärkte misstanken om en gemensam källa då elva av de 14 isolat som jämförts var identiska. Ytterligare provtagning i ett antal föräldradjursflockar innebar att man hittade samma isolat i några av de provtagna stallarna. Efter den 20 december 2018 har man inte påvisat campylobacter i några flockar. Om källan således var föräldradjuren via kläckeriet så har de åtgärder man vidtog gett önskvärd effekt. Kontroll av koccidier och clostridier KC-programmet är ett frivilligt program för kontroll och bekämpning av koccidier och clostridier hos kyckling, inom ramen för Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2015:17, K 152) om frivillig organiserad hälsokontroll av husdjur. Vid kontroller av tarmskador (så kallad lesion scoring) har 16 rapporter inkommit. Gränsvärdet (MTLS/Mean Total Lesion Score) på 2,5 överskreds inte i någon flock under Under 2018 har prover vid slakt från elva flockar skickats in för histologi inom KC-programmet. Medelvärdet för leverskador vid slakt för de fem största slakterierna ligger på 0,18 procent. Majoriteten av analyssvaren 2018 visar Clostridium perfringens som trolig orsak, en bakterie som orsakar tarm- och leverskador hos kyckling. Aktivt arbete mot ESBL Förekomst av ESBL i tarmen hos kyckling kan förekomma, trots att den typ av antibiotika som driver ESBL-resistens inte används inom svensk kycklinguppfödning. Syftet med ett uppstartat övervakningsprogram har varit att kartlägga förekomsten av ESBL i avelsflockar samt att testa och utvärdera olika åtgärder för att förhindra överföring från avelsflock till kyckling. Efter de första fynden 2010 gjordes en omedelbar ANDEL (i procent) SLAKTGRUPPER DÄR CAMPYLOBACTER PÅVISATS I BLINDTARMEN FÖRDELADE PER MÅNAD Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec År 2018 År 2017 År 2016 År 2015 År 2014 År 2013 År 2012 År 2011 År

16 SVENSK FÅGEL INTERNT smittspårning i avelsleden där proverna visade sig vara positiva hela vägen tillbaka till importen av daggamla avelsdjur, mor- och farföräldradjur, från Storbritannien. Under 2010 och 2011 var så gott som samtliga importerade flockar till Sverige ESBL-positiva. Den andelen sjönk initialt för att återigen öka under andra halvåret 2014 och under hela Nu har trenden återigen vänt. År 2016 var endast två av tretton införda mor- och farföräldraflockar (GP) positiva och under 2017 var en av tretton GP-flockar positiva. Under 2018 har inga (0) ESBL-positiva GP-flockar påvisats. Granskning av djuromsorg Besiktning av kyckling- och kalkonstallarna genomförs kontinuerligt av Agria Djurförsäkrings rikslikare Lotta Waldenstedt och Svensk Fågels rikslikare Anna Silvera. Arbetsfördelningen är uppdelad på så sätt att Agrias rikslikare genomför samtliga inbesiktningar av nya stallar som ska anslutas till Djuromsorgsprogrammet och Svensk Fågels rikslikare utför de kontinuerliga besiktningarna hos befintliga uppfödare. Resultaten från dessa kontroller samt från Fothälsoprogrammet sammanställs till en rapport som redovisas till Jordbruksverkets fjäderfäenhet. Resultaten har även redovisats under ett lunchseminarium på Svensk Fågels kansli dit bland annat berörda myndigheter varit inbjudna. Fothälsoprogrammet har drivits sedan 1994, och målsättningen är att ha så låga poäng som möjligt. Medelpoängen för fothälsoprogrammet låg på 8 (av max 200 poäng) under 2018, vilket är en förbättring jämfört med föregående år (medelpoäng 11 för 2017). Andel bedömda fåglar utan anmärkning var 90 procent, jämfört med 88 procent året innan. Även andelen fåglar med svag anmärkning var lägre under 2018 (7 procent jämfört med 9 procent under 2017) och andelen med allvarlig anmärkning minskade till 2 procent jämfört med 3 procent Det är även värt att notera att medianvärdet för fotpoäng per slakt under året var 1,5, vilket innebär att hälften av alla slakter har en poäng på 1,5 eller lägre. Hos uppfödare med återkommande höga fotpoäng har neddragningar i beläggningen gjorts, kombinerat med rådgivning och andra åtgärder på gårdsnivå. Revision av lastning och transport Djuromsorgsprogrammets del som rör lastning, transport och utlastning på slakterierna kontrolleras av Prosanitas, ett oberoende kontrollorgan ackrediterade genom Swedac. Återrapportering sker till såväl slakteri som till Svensk Fågel. Samtliga slakterier som reviderades 2018 är godkända enligt programmet. ANDEL (i procent) POSITIVA HELA FLOCKAR OCH ANDEL POSITIVA PROV FRÅN DESSA FLOCKAR VID PROVTAGNING AV AVELSDJUR (GP) INFÖRDA TILL SVERIGE UNDER % Positiva prov % Positiv flock 16

17 SVENSK FÅGEL INTERNT Kunskapsdelning för veterinärer Veterinär samordningsgrupp (VSG) Under året har Svensk Fågel träffat de fältverksamma veterinärerna vid ett möte i Växjö. I samband med mötet gjordes kalibrering av smittskydd på gårdsnivå samt vidareutbildning för fältverksamma veterinärer i fjäderfäspecifik obduktionsteknik. Det årliga mötet är en viktig del i smittskyddsarbetet. Där diskuteras detaljer inom programmet och tillsammans med Agria Djurförsäkrings rikslikare, likriktar och utvärderas arbetet så att åtgärderna är riskbaserade och relevanta. Bidrag till vidareutbildning av nya veterinärer är värdefullt eftersom en del veterinärer som anlitas för smittskyddskontroll inte är anställda inom branschen och har svårt att själva finansiera specifik vidareutbildning inom området fjäderfä. Från kansliet deltog: Maria Donis, VD Svensk Fågel Pia Gustavsson, chefsveterinär Svensk Fågel Anna Silvera, expert inom djurvälfärd och etologi Från Agria Djurförsäkring deltog: Lotta Waldenstedt rikslikare Agria Djurförsäkring Veterinärer som medverkade under utbildningsdagarna i Hestraviken var: Eva Berndtson, veterinär SweHatch Samson Sotona, veterinär Aviagen Swe- Chick Johannes Bendel Möller, veterinär Lagerbergs Tomasz Dzieciolowski, veterinär Kronfågel Anna Birgersson, veterinär Blenta Magnus Algotsson, veterinär hos uppfödare till Guldfågeln Stina Roupé, egen praktik och besättningsveterinär för uppfödare till Knäred, Bjärefågel och Guldfågeln på västkusten Nils-Einar Svensson, egen praktik och besättningsveterinär till kalkonuppfödare Caroline Lundqvist, DV Kristinehamn, besättningsuppdrag hos avelskalkoner i Värmland 17

18 Studiebesök, seminarier och konferenser Lunchseminarium om resultat i Svensk Fågels kvalitetsprogram På ett lunchseminarium redovisades 2018 års resultat av programmen. När andra gör sina ekonomiska bokslut gör vi våra bokslut inom programmen, vilka är vårt verktyg som ledsagar oss framåt. På seminariet fanns många intressanta åhörare på plats i en blandad skara från myndigheter, handel, grossister samt djurskydds- och konsumentorganisationer. Lunchen avslutades med en kort dragning av hemkunskapsläraren Marie Lange som doktorerat kring ungdomars kunskaper kring hantering av mat och matlagning. Ministerbesök hos klimatsmart kycklinggård Den dåvarande landsbygdsministern Sven-Erik Bucht besökte Husby Gård i samband med att kycklingbonden Per Watz invigde Sveriges största solcellsanläggning. Den kvadratmeter stora solcellsanläggningen på kycklingstallarnas tak gör gården självförsörjande på el, ett viktigt och naturligt steg för Husby Gård. Allt för att driva ett klimatsmart jordbruk. Studiebesök med Jordbruksverkets generaldirektör Jordbruksverkets nya generaldirektör Christina Nordin välkomnades på studiebesök till familjen Otterstens kycklinggård i Västergötland. Håkan Henriksson, divisionsdirektör på Jordbruksverket, Maria Donis, VD Svensk Fågel, Pia Gustavsson, veterinär samt Lotta Waldenstedt, agronomie doktor på Agria Djurförsäkring, medverkade också vid besöket. Kinesiskt besök på kycklinggård Ett 50-tal gäster från bland annat kycklingnäringen i Kina kom till Sverige för att ta del av hur den svenska kycklinguppfödningen går till. Christina Greko, docent SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) berättade om djurhälsa och antimikrobiella strategier i Sverige. Hållbarhet inom svensk kycklinguppfödning var ett av dagens främsta fokusområden. Lotta Waldenstedt, rikslikare Agria Djurförsäkringar fanns på plats för att informera om svensk djurvälfärd och djurskyddsindikatorer i kvalitets- och kontrollprogram inom svensk kycklinguppfödning. Dessutom fick medlemsföretaget Kronfågel hålla företagspresentationer om sina produkter. På plats var även ett team från SVT och branschtidningen Fri Köpenskap. SVT intervjuade delegationen för att höra vilka frågor som de var intresserade av men också vilka frågor som är i fokus i Kina. Senare samma dag tog Kronfågel emot gästerna på slakteriet i Valla. Utöver tekniska frågor som rörde både utrustning, vattenåtgång, slaktlinjen och personalantal så fick besökarna även information om svenska arbetstider, föräldraledighet och semesterrätt. 18

19 STUDIEBESÖK, SEMINARIER OCH KONFERENSER Utbildningsdag för nya medlemmar, nyanställda och djurägare i generationsskifte I början på året ordnades en introduktionskurs för nya medlemmar. Med på utbildningsdagen var också nyanställda, djurägare samt djurägare i ett generationsskifte, totalt 22 personer. Det blev mycket information och en hel del frågor men framför allt en insiktsfull dag för alla som deltog. Obduktionsutbildning Vid två tillfällen under hösten anordnades obduktionsutbildning för medlemmarna. Utbildningen bestod av föreläsningar med bilder, tolkningar av sjukliga förändringar i olika organ och vävnader hos kyckling samt demonstration av obduktionsteknik följt av praktisk träning. Själva obduktionen av djurkroppar samt dialog om tolkningar och analys fördes med experter i patologi på SVA. PVSG - Internationell veterinärkonferens På dessa veterinärkonferenser för fältverksamma fjäderfäveterinärer inom EU, som hålls två gånger per år, representerar Pia Gustavsson tillsammans med Eva Berndtson, veterinär SweHatch Sverige. Under 2018 hölls två konferenser, en i Bordeaux och en i Barberstown. Nordiska styrmötet och Nordiska Fjäderfäkonferensen (Nordic Poultry Conference) Den Nordiska Fjäderfäkonferensen ägde rum i november i Reykjavik. Syftet med konferensen var att fånga in och lyfta aktuella frågor inom forskningsvärlden och politiken rörande konsumtionsägg och matfågel. Perspektivet var såväl internationellt som skandinaviskt. Konklusionen från det nordiska styrmötet var att samtliga nordiska länder (förutom Island) drabbats hårt av konsekvenserna från torkan sommaren 2018 samt upplever en ökad problematik kopplad till extrem djurrättsaktivism. Årets AVEC-stämma med nyvald ordförande Årsmötet i den europeiska paraplyorganisationen AVEC hölls på hösten och sittande ordförande, Paul Lopez från Frankrike, blev återvald för ett tredje mandat. Värdlandet Österrike tog stolt emot hela den europeiska matfågelbranschen och det nytillkomna landet Lettland medverkade. Dialog fördes även med Irland för medlemskap. Österrikes minister Elisabeth Köstinger, med titeln minister for Sustainability and Tourism, inledde konferensen. Ordförande Lopez underströk i sitt tal att fågelkött nu har blivit det köttslag som äts mest i världen och han beskrev ett bra läge för branschen på Europanivå, med ökad produktion och konsumtion samt en förbättrad handelsbalans. Ett av problemen som lyftes var frihandelsavtalet med Ukraina, som måste lösas. Frihandelsavtalen när det gäller fågelkött har resulterat i att fågelkött är det mest importerade köttslaget till EU, vilket självklart påverkar den inhemska produktionen. Vidare framfördes vikten av att EU upprättar avtal med Kina så att exporten, av framför allt kycklingfötter, kan komma igång. I sammanhanget nämndes ett Memorandum of Understanding vilket upprättats mellan China Meat Association och AVEC, som ett led i att stärka samarbetet mellan EU och Kina. ELPHA (The European Live Poultry and Hatching Egg Association Den årliga sammankomsten i ELPHA, ägde i år rum i Köpenhamn. Föredrag från bland annat professor Harry Blockhaus från SLU ingick i programmet samt presentation av hållbarhetsprojektet. Den nya holländske ordföranden Wout van Wolfswinkel, VD på Broederij Lagerwey, presenterade organisationens nya arbetsgrupper inom handel, djurvälfärd och hållbarhet. 19

20 STUDIEBESÖK, SEMINARIER OCH KONFERENSER KÖTT FRÅN KYCKLING ÄR DEN STORA VINNAREN NÄR DET KOMMER TILL KÖTTKONSUMTION Beef Pork Seafood Health & Safety Convenience Dietary choices Downtrading Beef Pork Health & Safety Convenience Dietary choices Downtrading Dairy Poultry Seafood Pork Beef Health & Safety Uptrading Uptrading Poultry Pork Dairy Seafood Pork Poultry Seafood Dairy Uptrading Health & Safety Dietry choices Beef WPSA The World s Poultry Science Association (WPSA) är en världsomspännande förening med syfte att aktivt främja samarbete mellan fjäderfäforskning och näring. Konferenser och seminarier på internationell nivå hålls årligen. WPSA har cirka medlemmar världen över och firade 2012 sitt 100-årsjubileum. Totalt finns sektioner av WPSA i ett 60-tal länder. I styrelsen för Svenska WPSA är matfågelnäringen representerad av Thomas Carlsson från Aviagen SweChick och Lotta Waldenstedt från Agria Djurförsäkring. Lotta Waldenstedt sitter också med som svensk representant och sekreterare i den europeiska arbetsgruppen för foder inom WPSA. Under 2019 anordnas bland annat internationella konferenser om foder, köttkvalitet och genetik. SVA:s produktionsrådsdagar fjäderfä Under hösten genomförde SVA produktionsrådsdagar för fjäderfä. Angelägna veterinära fjäderfäfrågor samt en genomgång av forskningsprojekt presenterades. Aktuella epizootier behandlades också under dagen. Undervisning på SLU Under året har undervisning hållits för blivande husdjursagronomer, lantmästare och veterinärer om fjäderfäproduktionens förutsättningar och djur- och smittskydd. Studentgrupper från SLU har även besökt våra medlemsgårdar i utbildningssyfte. Undervisning på SLU på uppdrag av FAO Vid ett antal utbildningstillfällen, arrangerade av SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) på uppdrag av FAO (FNs livsmedels- och jordbruksorganisation), presenterade Svensk Fågel för veterinärer från olika delar av Europa hur Sverige arbetar för att föda upp kyckling och kalkon i stort sett utan antibiotika ( Poultry prudent use of antibiotics ). Vid diskussionerna konstaterades 20

21 STUDIEBESÖK, SEMINARIER OCH KONFERENSER att förutsättningarna i Europa ser väldigt olika ut. Deltagarna kom från Bosnien, Albanien, Makedonien, Serbien, Kosovo, Uzbekistan, Kirgizistan, Tadjikistan, Turkmenistan, Kazakstan, Vitryssland och Montenegro. Inom samma SLU/FAO-projekt deltog ordförande Jenny Andersson och veterinär Magnus Algotsson i en filmad intervju på temat Effective Livestock Production with low use of antibiotics. Materialet kommer att användas i en SLU-producerad webbutbildning som riktar sig till framförallt djurhållare och andra utövare inom produktionsdjurssektorn i låginkomstländer och tillväxtländer. Bonde på stan Den maj deltog Svensk Fågel i Bonde på stan i Kalmar. För femte året i rad ordnades eventet som är riktat till både skolelever och allmänheten med syfte att uppmärksamma den lokala livsmedelsproduktionen. Guldfågeln deltog tillsammans med Svensk Fågel och bjöd på Chicken Nuggets. Grilldagar på Djurgården Den maj deltog Svensk Fågel i årets största grillhändelse i Sverige Grilldagarna på Djurgården. Tillsammans med Kronfågel bjöds besökarna på kycklinglårfilé marinerad med BBQ Black Garlic och bakom grillen stod skådespelaren Leif André och artisten Dogge Doggelito. 21

22 STUDIEBESÖK, SEMINARIER OCH KONFERENSER Hemsidan och sociala medier Hemsidan, som utvecklades av Gullers Grupp och lanserades under 2017 har uppdaterats kontinuerligt under året med nya sidor, nyheter, bondeporträtt, nya recept och filmer. Rörligt material som filmer finns även publicerat på Svensk Fågels Youtube-kanal. Övriga sociala medier som Facebook och Instagram har integrerats med material som har sin landningssida på hemsidan. Butiksmaterial och informationsblad Under året har anpassat butiksmaterial tagits fram och finns att tillgå på Svensk Fågels hemsida under fliken Material & Inspiration. Materialet innehåller dels information om Svensk Fågels märkning, märkning hur vi arbetar med klimatfrågor, upphandling samt recept och inspiration. Informationsblad 2018 Svensk Fågels förslag till kriterier vid offentlig upphandling av kyckling Svensk Fågels förslag till kriterier vid offentlig upphandling av kalkon Om Svensk fågels klimatarbete Om djurvälfärd och djuromsorg Om campylobacter Antibiotika 22

23 STUDIEBESÖK, SEMINARIER OCH KONFERENSER Remisser, utredningar och hearings Under året lämnades svar på följande remisser och hearings samt utredningar: Begäran om översyn av Jordbruksverkets ekonomiska rapport kring Newcastle-vaccinering i Sverige EU-sakråd för att diskutera Europeiska kommissionens förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken BREF-arbetet för slakterier och anläggningar för animaliska biprodukter Samrådsmöte om förprövning Långa handläggningstider vid nybyggnation Om planering av kontroll vid slakt Campylobacter, en beskrivning av övervakningssystemet hos slaktkyckling i Sverige Business Sweden Marknadsanalys Industriutsläppsförordningen för att genomföra BAT-slutsatser för uppfödning av fjäderfän eller grisar, stora förbränningsanläggningar och produktion av organiska högvolymkemikalier Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier för kyckling och kalkon Om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen Ursprungsmärkning på krogen Modernisering av köttkontrollen Nedsättning av slakteriavgifter Jordbruksverkets förslag till fördelning av krisstöd på grund av torkan Framtida rådgivningsmodell 23

24 KOMMUNIKATION Kommunikation Hemsidan och sociala medier Hemsidan, som utvecklades av Gullers Grupp och lanserades under 2017 har uppdaterats kontinuerligt under året med nya sidor, nyheter, bondeporträtt, nya recept och filmer. Rörligt material som filmer finns även publicerat på Svensk Fågels Youtube-kanal. Övriga sociala medier som Facebook och Instagram har integrerats med material som har sin landningssida på hemsidan. Butiksmaterial och informationsblad Under året har anpassat butiksmaterial tagits fram och finns att tillgå på Svensk Fågels hemsida under fliken Material & Inspiration. Materialet innehåller dels information om Svensk Fågels märkning, märkning hur vi arbetar med klimatfrågor, upphandling samt recept och inspiration. Informationsblad 2018 Svensk Fågels förslag till kriterier vid offentlig upphandling av kyckling Svensk Fågels förslag till kriterier vid offentlig upphandling av kalkon Om Svensk fågels klimatarbete Om djurvälfärd och djuromsorg Om campylobacter Antibiotika Foldrar 2018 Uppdaterade versioner av butiksfoldrarna Våga fråga, 4 Klimatsmarta skäl att välja kyckling, Kolla efter Gula Pippin och Laga kyckling som en mästerkock har tagits fram. Samt påbörjan av material från sensorikprojektet (Kyckling och smak) som kommer resultera i kommande foldrar under Våra filmer som producerades under året: Kyckling för alla Jenny & Per om hälsa och bra, svensk kyckling Om märkningen (Gula Pippin) med Anders Larsson Om djuromsorg med Anders Larsson Om klimat med Anders Larsson Om livsmedelshygien med Stina Nordqvist Titta in till kycklingarna hos en svensk bonde (omklippt version av Världens bästa kyckling ) Intern instruktionsfilm om tvättning av stallar med veterinär Johannes Möller samt två kortare informationsfilmer på sociala medier med fokus på klimat och märkning. Våga fråga Tips på hur du får svenskt på tallriken 24

25 KOMMUNIKATION Viktiga affärshändelser och utmärkelser Stipendiat till kycklingbonde Årets stipendium för landsbygdsutveckling tilldelades Olof Boson, kycklingbonde från Mönsterås. Han erhöll priset från Anders Walls Stiftelse. Priset delas ut till begåvningar inom kultur och vetenskap. Som motivering framfördes att Olof som driftig, välutbildad lantbruksentreprenör med internationella erfarenheter och perspektiv förmår tänka globalt men arbeta med fokus på det egna företagets kyckling- och köttdjursproduktion samt växtodling. Guldmedalj för kycklingjulskinka i Chark SM Kronfågels kycklingjulskinka fick medalj i Chark SM för smak, struktur och utseende. Kronfågel Årets leverantör Vid årets Dagligvarugalan, som arrangerades av Fri Köpenskap, vann Kronfågel priset som Årets leverantör. Juryns motivering var följande: Med sin innovationsförmåga och starka närvaro i butiken har man drivit sin kategori på ett unikt uthålligt och strategiskt sätt. En äkta och orädd vinnare som med ständiga nyheter och långsiktiga samarbeten kopieras av andra. Ivar Carlsson branschens kycklingkung Ivar Carlsson startade sitt företag, Ivars Kyckling, på 1950-talet. Verksamheten växte och när Ivar 1971 fusionerade sitt företag med Wallenbergska Ivo Food blev han VD och dominerade kycklingbranschen i landet. När företaget några år senare såldes köpte Ivar tre Coop-företag inom kläckeri, slakteri och styckning. Tio år senare sålde han dessa till Lantmännen. Men intresset för branschen höll i sig och han tog över slakteriet Torsåsen i Falkenberg. På ålderns höst deltog Ivar på Svensk Fågels årsstämmor. Juli 2018 somnade han in, 97 år gammal. Finns det någon bild till detta? 25

26 KOMMUNIKATION Kommunikation Svensk Fågel syns och hörs Svensk Fågel har under året fortsatt att fokusera på de tre strategiområdena: hälsa, hållbarhet och smak vilket har varit genomgående i kommunikationsarbetet. I början av året producerades två filmer med smak- och hälsotema. Den första, Kyckling för alla producerades utifrån ett mångfalds- och integrationsperspektiv: oavsett religion, ålder eller om du äter enligt en viss diet passar svensk kyckling alla. Den andra filmen, Jenny och Per om hälsa och svensk kyckling, gjordes hos kycklingbonden Per Watz på hans gård i Eskilstuna och satte in den svensk kycklingen i ett hälsosamt sammanhang. Pers sambo Jenny talade om kyckling kopplat till värderingar kring hälsa, träning och gemenskap. Samarbete med TV4 Under året startade även ett samarbete med TV4, produktionsbolaget Starbay och TV-programmet Sverige Springer där Svensk Fågel medverkade i ett mat- och hälsoinslag med kommunikatör och dietist Stina Nordqvist. Här kommunicerades hälsoeffekter av kyckling och kalkon samtidigt som recept lagades till. Sverige Springer sändes under hösten i tio avsnitt och Svensk Fågel skapade i varje program cirka fem minuters innehåll till inslaget Dietisten. I anslutning till inspelningen producerades även fyra bonusfilmer för eget bruk med fokus på märkningen (Gula Pippin), djuromsorg, klimat och livsmedelshygien med hjälp av Anders Larsson på Värlingegården. Filmerna från Sverige Springer och dess bonusmaterial används nu som eget material genom Svensk Fågels kanaler med fokus på kyckling som ett hälsosamt alternativ. I samarbetet med Sverige Springer integrerades även kommunikationsområdet smak med Årets Kock Christian Hellberg som medverkade och tillagade svensk kalkon med hälsofokus i programmet. Utöver dessa filmer klipptes originalfilmen Världens bästa kyckling om till en kortare version Titta in till kycklingarna hos en svensk bonde för ökad transparens, för att visa kycklingarnas vardag i stallarna. Svensk Fågel producerade även två kortare informationsfilmer till sociala medier med fokus på klimat och märkning. Så smakar kyckling Vidare gällande smak påbörjades i slutet av året ett större forskningsprojekt med Johan Swahn, PhD inom sensorik och med en bakgrund som kock. Johan driver Sense Lab på Grythyttan där en smakpanel genom en vetenskaplig metod har testat olika styckningsdetaljer och pairing, vilket är en ihopparning mellan kyckling och olika råvaror som blir kycklingens smakkompisar. Detta kommer under 2019 att resultera i smakkort och recept som Svensk Fågels medlemmar får ta del av. Johan Swahn 26

27 KOMMUNIKATION Hållbarhet stod i fokus under Årets Kock-tävlingen där Svensk Fågels monter och föreläsningar speglade temat klimat och hållbarhet. Vi kommer även att initiera debattartiklar i ämnet. Vi väntar också in resultatet av Hållbarhetsrapporten, ett större analys- och strategiarbete som påbörjades Under 2018 har ett antal debattartiklar om upphandling och import och export publicerats och internt har Svensk Fågel producerat en instruktionsfilm om tvättning av stallar med veterinär Johannes Möller som färdigställs och blir tillgänglig för medlemmarna i början av Konsumentundersökning 2018 I den konsumentundersökning som genomfördes av Novus i november 2018 visade det sig att 87 procent tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att kycklingen är svensk. Anledningen till att välja kyckling är att det anses vara gott, billigt och ett bättre alternativ än rött kött. Kyckling anges även vara en hälsosam och prisvärd proteinkälla. Att det vita köttet har en lägre miljöpåverkan än det röda framhålls också som en anledning till att välja kyckling. Det lägre priset och en klimatsmart produktion uppges vidare som anledningar till att börja äta mer svensk kyckling. 87 procent tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att kycklingen är svensk. 16 procent har börjat äta mer kyckling under de senaste 12 månaderna. 27 procent köper svensk kyckling flera gånger i veckan. Svensk Fågel på Årets Kock Tävlingen Årets Kock grundades 1983 av de svenska mejeriföretagens branschorganisation Svensk Mjölk och Gastronomiska Akademien, med stöd av Tore Wretman. Målet har varit att öka intresset för gastronomi, lyfta kockyrkets status och även det skandinaviska kökets renommé. I år hade montern ett starkt klimatfokus medan medarbetare på kansliet, Svensk Fågels ordförande och stjärnkocken Christian Hellberg bjöd på klimatsmat svensk kyckling. Svensk Fågels monter drog även till sig nyfikna och tävlingssugna åskådare som såg kockelever från Stockholms Hotell & Restaurangskola stycka kalkon och publiken fick möjlighet att gissa på vikterna. I finalen av Årets Kock tillagade de tävlande svensk kyckling i den tränade rätten. Nyhetsbrevet Fågel i Fokus Svensk Fågels nyhetsbrev Fågel i Fokus vänder sig till alla som intresserar sig för svensk kyckling och kalkon från jord till bord. Målet är att spegla branschen och vår omvärld och ge en tydligare bild av den svenska kycklingen och kalkonen. Målgruppen är opinionsbildare, myndigheter, matjournalister samt intresseorganisationer. Tidningen Fjäderfä Medlemstidningen för Svensk Fågel har getts ut tio gånger under Reportage har gjorts hos medlemmarna men även utifrån ett omvärldsperspektiv. Man har också kunnat läsa om verksamheten på kansliet. Ansvarig utgivare är Sven Secher. Populära trycksaker och produktioner Svensk Fågel har många broschyrer och foldrar som lyfter upp den svenska kycklingens och kalkonens mervärden. Samtliga produktioner finns även på Svensk Fågels hemsida där man också kan beställa material. Nytryck 2018 Våga fråga Klimatsmarta skäl Kolla efter Gula Pippin Laga kyckling som en mästerkock 27

28 FAKTA SVENSK FÅGEL Fakta Svensk Fågel Svensk Fågels kansli Svensk Fågel hyr kontorsplats på Lantbrukarnas Riksförbunds huvudkontor i Stockholm. På samma våningsplan finns även Svenskt Kött, Sverigemärkningen, Svenskt Sigill, Stiftelsen Lantbruksforskning, Greppa Näringen samt LRF:s dotterbolag Samköp. Maria Donis Maria Donis, VD Maria har ett övergripande ansvar för kansliets verksamhet. Anna Silvera Anna Silvera, rikslikare och djurskyddsexpert, Svensk Fågel Anna har en examen som husdjursagronom med inriktning på fjäderfäproduktion vid Sveriges Lantbruksuniversitet disputerade Anna med sin doktorsavhandling inom etologi och djurskydd och forskat inom välfärdsbedömning på kyckling, även det vid SLU. Pia Gustavsson Pia Gustavsson, Leg vet. Pia ansvarar för de veterinära frågorna i branschen och för de program som drivs inom Svensk Fågel avseende förebyggande smittskydd på gård, campylobacter, koccidier och clostridier samt resistensövervakning. Stina Nordqvist Stina Nordqvist, dietist och kommunikationsansvarig Stina rekryterades under våren och har fått ansvar för de övergripande kommunikationsfrågorna på kansliet. Vidare ansvarar Stina för Svensk Fågels webb samt de övergripande PR-aktiviteterna på kansliet. Stina har även medverkat som dietist i programmet Sverige Springer och kommunicerat hälsoeffekter av kyckling. Pernilla Aspernäs Pernilla Aspernäs, kanslichef Pernilla är utbildad lantmästare och kommer från LRF Konsult. Lotta Waldenstedt Lotta Waldenstedt, Agronomie Dr Agria, Djurförsäkring Lotta anlitas som djurskydds- och foderexpert och är anställd av Agria Djurförsäkring som branschen har en kollektiv salmonellaförsäkring med. Lotta utför bland annat inbesiktning och rikslikning av branschens kyckling- och kalkonstallar. 28

29 FAKTA SVENSK FÅGEL Sven Secher, chefredaktör Fjäderfä Ansvarar för Svensk Fågels medlemstidning Fjäderfä som ägs av Svenska Ägg. Gullers Grupp Stödjer kontinuerligt Svensk Fågel med kommunikationsfrågor och produktion av informationsmaterial. IT-konsultföretaget Agriprim Supportar de tekniska lösningarna för TUP- PEN. Torgil Folger och Ulf Danielsson är personliga rådgivare för inmatning av TUPPEN. Arbetsgrupper utvecklar och förbättrar Inom branschen finns ett antal arbetsgrupper som tillsammans med kansliet arbetar med specifika frågor. I flera av dessa grupper sitter representanter från Svensk Fågel tillsammans med företrädare för olika myndigheter och verk. Syftet med samarbetet är att ständigt utveckla och förbättra Svensk Fågels verksamhet. Svensk Fågel arbetar i följande grupper: Fodergruppen Behandlar foderfrågor som riktar sig specifikt till matfågelbranschen. Sammankallande är Lotta Waldenstedt, foderexpert. Uppfödargruppen Behandlar frågor som är av intresse för uppfödare. Sammankallande är ordförande i Svensk Fågel. Slaktgruppen Behandlar frågor kring kyckling- och kalkonproduktion som rör ankomst till och från anläggning samt fram till butik. Sammankallande är vice ordförande i Svensk Fågel. Kläckerigruppen Kläckerigruppen bildades i samband med Svensk Fågels årsstämma i Falkenberg. Gruppen har tillsammans med Pia Gustafsson och Maria Donis träffats vid två tillfällen utöver premiärmötet. Kommunikationsgruppen Gruppen består av medlemsföretagens kommunikatörer och har haft ett möte under året. Marknadsföringsgruppen Gruppen beslutar kring Svensk Fågels övergripande marknadsföringskampanjer. Märkningsgruppen Gruppen beslutar om kriterier som är kopplade till Svensk Fågel-märket. Upphandlargruppen Företrädare från medlemsföretagen bistår kansliet med underlag när det gäller frågor inom offentlig sektor och restaurangmåltider. Kontrollsektionen Kontrollsektionens uppgifter är att utse rikslikare och kontrollveterinärer. Vidare ska kontrollsektionen sammanställa och följa upp resultaten från besiktningar och årliga kontroller inom det officiella kontrollprogrammet. Kontrollsektionen ska även föreslå och följa upp lämpliga förbättringar och kompetenshöjande åtgärder inom näringen, baserade på resultat från besiktningar och kontroller inom programmet. Kontrollsektionen för Svensk Fågels officiella kontrollprogram består av VD och ordförande i Svensk Fågel, Svensk Fågels veterinär, en representant för Agria Djurförsäkringar, en representant för djuransvariga på Svensk Fågels medlemsslakterier samt två kycklinguppfödare. Övrig expertis kallas in vid behov. Försäkringsgruppen Kyckling- och kalkonproducenter som är anslutna till Svensk Fågel och följer branschorganisationens krav har möjlighet att teckna en djurförsäkring hos Agria Djurförsäkring. Försäkringsgruppen har under året bestått av Rasmus Troedsson, Madeleine Agneborg och Marianne Wahlgren från Agria Djurförsäkring samt Maria Donis, Pia Gustafsson, Ola Göransson, Henning Trozelli och Per-Åke Holgersson från Svensk Fågel samt Lotta Waldenstedt, rikslikare på Agria 29

30 FAKTA SVENSK FÅGEL Djurförsäkring. Gruppen har under året haft möten för att diskutera skadeutfall och försäkringsvillkor. Forskningsgruppen Stiftelsen Lantbruksforskning (SFL) har en grupp för matfågelproduktion där företrädare för branschen, SVA och SLF går igenom och beviljar medel till forskningsprojekt inom matfågelproduktionen. Föreningen för smittskyddskontroll av fjäderfä Föreningen utgörs av de organisationer, föreningar och företag som idag handlar med, ställer ut, tävlar med samt arbetar med avel och produktion av fjäderfä i Sverige. Campylobacternämnden Campylobacternämnden ansvarar för frågor inom campylobacterprogrammet. Svensk Fågel är huvudman för programmet. I nämnden ingår även Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och Folkhälsomyndigheten. Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare Denna fristående stiftelse ska stödja och utveckla svensk kycklinguppfödning i samklang med såväl konsumenternas förväntningar som samhällets övriga krav och regler beträffande kvalitet och miljömål. Veterinärsamordningsgrupp (VSG) Samverkan mellan salmonellakontroll/besättningsveterinärer och Svensk Fågel. Gruppen diskuterar alla frågor som rör djurproduktion, slakt och livsmedelshygien. Under året hölls utbildningsdagar för branschens salmonellakontrollveterinärer där det diskuterades vilka delar i djuromsorgsprogrammet som kan läggas på deras kontroll framöver och därmed bli en årlig kontroll i besättningen. Nya veterinärer har tillkommit och följande är anslutna som besättnings- och kontrollveterinärer: Eva Berndtson Tomasz Dzieciolowski Samson Sotona Johannes Bendel Möller Anna Birgersson Magnus Algotsson Stina Roupé Nils-Einar Svensson Caroline Lundqvist Åsa Lundberg Övriga sammankomster Branschmöten Arbetsutskott Styrelsemöten Uppfödarmöten Stämman Olika grupper kan bildas beroende på vilka frågor som ska behandlas. Grupperna kan vara fasta eller drivas i projektform och upplösas när frågan är färdigbehandlad års bolags- och föreningsstämma Bolagsstämman ägde rum torsdagen den 21 mars på Örenäs Slott. Kvällen avslutades med en festmiddag. 30

31 MEDLEMMAR I SVENSK FÅGEL Medlemmar i Svensk Fågel Under året ansökte fem företag om medlemskap och godkändes av Svensk Fågels styrelse efter inbesiktning av rikslikaren. Styrelsen i Svensk Fågel Uppfödare Jenny Andersson (ordförande) Jens Christensen Ulrik Helgstrand Slakteriföretag Magnus Lagergren (vice ordförande) Peter Andersson Juha Sarkkinen Kläckeriföretag Ola Andersson Torbjörn Persson Fodertillverkning VD Svensk Fågel Sven Hellberg Maria Donis 31

32 MEDLEMMAR I SVENSK FÅGEL Suppleanter till uppfödare Eskil Svensson Daniel Johansson Anders Larsson Suppleanter till kläckeriföretag Olle Persson Thomas Carlsson Suppleanter till slakteriföretag Johan Ekerot Martin Starkman/Christian Gylche Björn Widegren Suppleanter till fodertillverkning och övrigt Joachim Brahce Revisor Marcus Jonasén Lekmannarevisor Ulf Danielsson Suppleant till revisorn Kristina Ahlstrand Suppleant till lekmannarevisorn Jan Weijber Under året adjungerades Daniel Magnusson, Atria Lagerbergs 32