Verksamhetsberättelse 2014

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2014

2 Vd har ordet Konsumtion och produktion 4 Svensk Fågels omvärld 7 Svensk Fågel internt 15 Resor, konferenser och utbildningar 19 Remisser och utredningar 22 Kommunikation Svensk Fågel syns och hörs 24 Fakta Svensk Fågel 28 Medlemmar i Svensk Fågel 30 Resultat och balansräkning 31

3 Vd har ordet FFrågan om antibiotika och problemet med resistenta bakterier är en av vår tids viktigaste och mest allvarliga frågor. Även i den allmänna debatten kring mat har fokus glidit över på detta problem. Här har den svenska animalieproduktionen i allmänhet och kycklingbranschen i synnerhet visat att förebyggande arbete för god djurhälsa, högt smittskydd och bra djurvälfärd resulterat i att ingen onödig antibiotikabehandling behövs. Det har också börjat ge effekt i konsumenters medvetande, mycket tack vare draghjälpen från Svenska Djurhälsovården där vi tillsammans visat på den goda djurhälsostatusen över djurslagen. Myndigheternas oberoende sammanställning kring förbrukningsdata har gett vårt arbete legitimitet och med hjälp av experter som visat hur man kan minimera antibiotikaanvändningen har vi kunnat föda upp kycklingar och kalkoner på ett hållbart sätt. Det har också varit grunden för att vi ska kunna informera om de mervärden som finns i svensk fågel. Expertkunskapen är också till hjälp när vi försöker hitta lösningar på den internationella spelplanen. För antibiotikaresistens har inga gränser, det hade den inte för snart 20 år sedan då Sverige internationellt uppmärksammade frågan, och den har det än mindre idag. Man blir självklart stolt och sträcker på ryggen när den svenska kycklingbranschen omnämns som det goda exemplet av Statens veterinärmedicinska Anstalts (SVA) expert. Det skedde på ett internationellt forum (OECD) med rubriken Global Antimicrobial use in the livestocksector som ordnades av den nya regeringen i dagarna. Vi har visat att att även i en storskalig uppfödning klarar vi att föda upp kyckling utan tillväxtantibiotika och våra antibiotikabehandlingar ligger på promillenivå på årsbasis. Detta är unikt, på samma sätt som det faktiskt fortfarande är unikt att producera en salmonellafri kyckling, utan vaccinationer och antibiotika. Fler av våra mervärden börjar nu också att uppmärksammas av svenska konsumenter. Även internationellt börjar problemen kring antibiotikaresistens att diskuteras än mer. Ett land som fokuserat mer på detta är exempelvis Indien. Ett land med stora problem kring antibiotikaförbrukning och resistens i såväl djuruppfödning som på humansidan och i miljön då en massa läkemedel tillverkas i landet. Sverige har många års erfarenhet av att föda upp djur på ett säkert och hållbart sätt. Men vägen hit har varit tuff och diskussionerna många om vägvalet mellan svensk kvalitet eller europeisk nivå. Vi har genomfört effektivitetsjämförelser i uppfödningen som brutits ner till gårdsnivå. Resultatet är tydligt mycket kan fortfarande göras, även om vi är i världsklass. Vi har dock konsumenternas förtroende och det är tydligt att det är svensk kyckling och kalkon som konsumenterna vill ha. Men förtroendet måste förvaltas. Vi kan därför bli ännu bättre på att producera mer hållbart, säkrare och med bättre djurhälsa. Forskning och utbildning är grunden för detta och mångfalden av produktutveckling en förutsättning. Fågel är gott och den smakar bättre då man också vet att djuren haft det bra. Svensk kyckling och kalkon är garanterat fri från tillväxtantibiotika och salmonella. Den är också smart smart för klimatet och smart i vardagen, samt inte minst nyttig som passar dagens hälsomedvetna konsument. Vi har alla förutsättningar att fortsätta på den tuffa vägen. Men vi klarar det bara tillsammans med konsumenternas förtroende, handelns vilja att välja våra medlemmars fina och förädlade produkter och myndigheter som hjälper att hitta smarta, enkla regelverk som inte hindrar utan främjar tillväxten. Det är också viktigt att oberoende experter och myndigheter berättar om de tuffa reglerna som svenska bönder och producenter följer, det skapar trovärdighet hos konsumenten men också stolthet hos producenterna att vilja fortsätta kämpa på den tuffa vägen. Sammantaget så tror jag starkt på den här branschen och hoppas att resan bara har börjat för att visa resten av världen den rätta och hållbara vägen för svensk fågelproduktion. Maria Donis, vd Svensk Fågel India needs to implement a comprehensive set of regulations including banning of antibiotic use as growth promoters in the poultry industry. Not doing this will put lives of people at risk, säger generaldirektören för Indiens centrum för forskning och miljö, Chandra Bhushan. 3

4 Konsumtion och produktion Den svenska marknaden All time high 2014 i Svensk Fågel Den svenska marknaden för svensk kyckling och kalkon slog under 2014 rekord i både produktion och försäljning. Aldrig tidigare har svenskuppfödd fågel sålts i så stor omfattning. Försäljningen har heller aldrig ökat så pass mycket under ett år. Jämfört med 2013 så ökade försäljningen från Svensk Fågels medlemmar med 13 procent beräknat i volym. Försäljningen av färsk kyckling har ökat med 11,5 procent under 2014 jämfört med Ett fantastiskt resultat och ett gott betyg till hela branschen att vi har satsat på rätt saker. I en jämförelse med 2006 så har konsumtionen av svensk kyckling från Svensk Fågels medlemmar ökat med 38 procent. Jordbruksverkets siffror var inte färdigställda vid tryck. Importen (inklusive införsel) ökade med 8 procent. Den totala konsumtionen (förbrukning) av fågel landade på ton, det vill säga 21,2 kilo per capita, +0,9 kilo. Konsumtionen av det röda köttet (nöt, gris, lamm) låg i sin tur på 62,5 kilo per capita. Av den totala konsumtionen var det endast fågel och lamm som ökade, 4,4 procent respektive 6,2 procent (lamm från mycket små volymer, 1,7 kilo per capita). Den totala köttkonsumtionen i Sverige landade på 83,7 kilo där fågel stod för 25,3 procent av andelen. Utveckling av vitt kött förväntas öka mot bakgrund av en påtaglig ökad hälsodebatt samt klimataspekten för en hållbar produktion. ton Försäljning av svensk kyckling bland Svensk Fågels medlemmar (i ton) Import (införsel) Andelen import av styckat, fryst fågelkött står för majoriteten av detaljer som tas in till Sverige. Bearbetat fjäderfäkött, så kallat värmebehandlat kött står för nästan lika stor volym som fryst styckade produkter och ökade med 4 procent under Huvudsakligen hamnar dessa produkter på restaurang, offentliga måltider och inom livsmedelsindustrin. Här är ursprunget på råvara mer oklart då obligatorisk ursprungsmärkning inte gäller och ompaketering kan förekomma. Preliminära siffror visar att direktimport från exempelvis Thailand och baltiska länder förekommer i större omfattning i dessa kategorier jämfört med färska produkter. På 30 år har importen till Sverige ökat från 2000 ton till idag ton förbrukning Produktion Import Export år Förbrukning, produktion, import och export Källa: Jordbruksverket (omräkningstal och slaktsiffror), Statistiska centralbyrån (handelssiffror) och Svensk Fågel (fågelvikter) 4

5 Den globala marknaden Stabil ökning Den Europeiska marknaden för kyckling har ökat stabilt under året trots en pressad lågkonjunktur för ett flertal länder i EU. Det vita köttet som ett mer prisvärt alternativ har varit en lösning för många konsumenter i Europa som befinner sig i lågkonjunktur. Även här är ändrat beteendemönster med fokus på hälsa också en förklaring till fortsatt uppgång av konsumtionen. Prognosen ser positiv ut för fortsatt ökad konsumtion, till och med högre jämfört med 2014, även beaktat en ökad befolkningstillväxt. En av EU:s största producenter, Frankrike, har under året haft problem med sjunkande exportmarknad. De har haft en nedgång på 10 procent under de första 10 månaderna och det är till stor del hel fågel. Även importen till Frankrike visar de 10 första månaderna på en ökning med 5 procent. Den inhemska konsumtionen ökade med 2 procent men har ätits upp huvudsakligen av importen. Nederländerna och Belgien är de största leverantörerna men Tyskland och Polen var länder som ökade sin export till Frankrike. Den största ökningen stod dock Brasilien för som ökade exporten till Frankrike med 10 procent under perioden januari- oktober. Polen fortsätter öka sin produktion och är sedan fem år tillbaka som en av de ledande producenterna i EU och har även stärkt sin roll på exportmarknaden. Preliminära siffror visa att Polen ökade sin export med cirka 5 procent och gick därmed även om Tyskland. De största mottagarländer inom EU var Storbritannien Tjeckien, Tyskland, Nederländerna och Frankrike. Kycklingproduktion och konsumtion i EU värden i tusentals ton Produktion Prognos 2015 Import Export Konsumtion Källa: USDA Foreign Agricultural Service Bland länder utanför EU så stod Kina och Hong Kong som de främsta mottagarländerna från Polen. Kina ökade såväl sin import som export med 12 respektive 31 procent. Likt Thailand är det huvudsakligen färdiga, värmebehandlade produkter som exporteras. Kina är en nettoexportör och beräknas öka exporten med 12 procent fram till Den ökade inhemska konsumtionen kommer att mötas med ökad produktion och i prognosen fram till 2024 så beräknas endast 2 procent importeras till landet. Något som påverkat hela den internationella fjäderfämarknaden var Rysslands beslut att stoppa import från EU. Detta med anledning av den politiska situationen i Ukraina. Branschen var snabb att försöka hitta nya marknader och tack vare en mindre exportvolym till Ryssland på 6 procent, som sedan ett flertal år haft på den politiska dagordningen att bli självförsörjande, har effekten inte blivit lika dramatisk som inom exempelvis fläskkött. Export av daggamla 5

6 kyckling har inte omfattats av blockaden och därför har exporten av kläckägg och daggamla fortsatt. Nya exportmarknader till länder i Afrika, såsom Sydafrika och Kongo, samt Hong Kong, har varit i fokus och lär öka under 2015 med mer förädlade, styckade produkter i jämförelse med hel kyckling till länder som Saudiarabien, Mellanöstern och Ryssland. Som en effekt av den kraftiga exporten till Sydafrika har den Sydafrikanska internationella handelskommissionen åter infört antidumping åtgärder under 2015 på grund av att länder som Storbritannien, Tyskland och Nederländerna exporterat stora volymer under Detta kan påverka den europeiska marknaden under Danmark som haft en viktig exportvolym till Ryssland har inte kunnat utnyttja den afrikanska marknaden. Exportutvecklingen har därför stagnerat i jämförelse med större exportnationer inom EU. Då Ukraina tappat den ryska marknaden har Tyskland och Nederländerna blivit mottagarländer, typiska transitländer i EU. Ökad transparens genom EU:s nya informationsdirektiv, som för fjäderfäkött träder i kraft i april 2015 kan leda till ökad spårbarhet kring råvaran från länder som importerar från tredjeland och paketeras om i EU. Fågelinfluensa H2 N8 i Europa Under året drabbades ett flertal länder i EU av den nya varianten av fågelinfluensa. Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och Italien påträffade viruset på såväl kyckling, kalkon och anka och kraftiga åtgärder vidtogs bland annat av de holländska myndigheterna med stand still i hela landet. Även USA drabbades av fågelinfluensan av såväl H2 N8 men även den andra varianten, H5 N2. Jordbruksverket agerade snabbt och beslutade att höja skyddsnivån som en försiktighetsåtgärd genom att fjäderfän ska hållas inomhus. Effekterna av utbrotten är ännu för tidigt att se men kan självklart påverka branschen på internationell basis om handelshinder upprättas som påverkar hela EU:s produktion. Då det påträffas så spritt i såväl Europa, Asien och Nordamerika så finns nära koppling till vilda fåglar. Fastställande av biosäkerhet och, i den mån det behövs, utöka biosäkerheten har rekommenderat av EFSA. 6

7 Svensk Fågels omvärld Politiskt år Efter val och hot om omval så tillträdde till slut en ny regering och den nye landsbygdsministern Sven-Erik Bucht skulle snabbt sätta sig in i en rad viktiga frågor för svensk lantbruks framtid. Redan i regeringsförklaringen angavs att en livsmedelsstrategi ska tas fram för att öka matproduktionen i Sverige och stödja svensk och ekologisk matkonsumtion. Ett näringsliv i landsorten är viktig för tillväxt och en fortsatt levande landsbygd. En viktig länk är också kommuner och landsting där regeringen verkar för en mer proaktiv upphandlingspolitik där krav motsvarande den svenska lagstiftningen ska ställas. Vårt mål är att öka volymandelen av svensk fågel inom den offentliga sektorn från cirka 25 procent (baserat på en undersökning av SVT Rapport) till minst 60 procent. Den politiska utmaningen framåt måste vara att tillhandahålla resurser så att kommuner får medel och kunskap att kunna ställa krav och dessutom följa upp att kraven följs. Både grisbranschen och mjölkbranschen tar mycket fokus inom politiken på grund av deras rådande kris med sjunkande lönsamhet. Flera kriskommittéer är tillsatta för att hitta lösningar. För att inte matfågelbranschen ska hamna i motsvarande kris bör ministern ta till sig de behov och förändringar som branschen sedan länge pekat på då kanske krisen kan isoleras. Europaparlamentsvalet Veckorna inför Europaparlamentsvalet skedde en omsvängning i debatten kring svenskt lantbruk och livsmedelproduktion. Så gott som alla politiker stod och kramade en gris och pratade varmt om den svenska knorren. Grisarnas knorr har blivit motsvarigheten till våra avelshöns näbb. I Sverige behålls både knorr och näbb, till skillnad från majoriteten i EU. Vår förhoppning är därför att svenska parlamentariker lägger in en högre växel för att stärka djurskyddet inom EU så att de närmar sig de svenska. Detta gäller även på områden som idag inte ens regleras på EU-nivå. Konkurrenskraftutredningen Under första kvartalet år 2015 väntas Konkurrenskraftutredningen lämna sin rapport på möjligheter för en framtida livskraftig jordbruksproduktion. Under 2014 presenterades en delrapport som bland annat lyfte fram följande: Grunden för samhällets styrning är den gemensamma lagstiftningen i EU. Nationella regler och krav som går utöver den gemensamma nivån bör vara väl motiverade och noga prövas eftersom de riskerar att verka negativt på företagens kostnader och konkurrenskraft. Förutsättningar för matfågeluppfödningen idag jämfört med hur djurstallar och djuruppfödningen såg ut för 30 år sedan skiljer sig markant. Det behövs därför också att utredningen framhåller behovet av att modernisera den svenska lagstiftningen och regelverket. Idag omges det av en rad daterade detaljer som hämmar tillväxten i branschen. Under hösten blev Svensk Fågel inbjudna till Konkurrenskraftutredningen för att redogöra hur de olika kontrollprogrammen utvecklat branschen. På plats fanns även företrädare för handeln, konsumenter forskare och näringen. Slutsatsen var att kontrollprogrammen definitivt har utvecklat branschen men att det också kostat. Matfågelbranschen betalar betydligt mer för programmet jämfört med de producenter som exporterar till Sverige. 7

8 Det är därför inga lättnader för den svenska kycklingbonden att följa kontrollprogrammet, snarare tvärtom. Att följa minimikraven i Sverige i den svenska lagstiftningen, som tillåter max 20 kilo per kvadratmeter, är heller inget alternativ vid kommersiell uppfödning. Då villkoras varken fothälsan eller andra krav och kontrollpunkter som kontinuerligt kontrolleras hos bonden. Förslag till nytt kontrollprogram utan syfte Lantbruksdepartementet, som sedan flyttades till Näringsdepartementet, lämnade förslag under året till hur framtida kontrollprogram ska beslutas och hanteras. Dessa ska gälla för samtliga djurslag oavsett innehåll i programmen. Enligt förslaget så skulle programmet årligen godkännas av Jordbruksverket och beläggningsgraden för varje avdelning baseras på en dispens som ges utifrån rikslikarens bedömning. Svensk Fågel ställde sig kritisk till förslaget då det egna befintliga programmet anses vara bättre för djurens välfärd och 99 procent av uppfödningen tillämpar redan modellen. Att då ändra till att programmet ska baseras på dispens fyller ingen funktion och är snarare mer resurskrävande. Svensk Fågels djuromsorgsprogram är ursprungligen utvecklat av experter inom näringen, myndigheter och forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Förutsättningen för programmets funktion är att hela kedjan från kläckeri till slakt är ansluten. Slakterier behöver kunna följa upp och justera beställning av kyckling från kläckeriet. I Svensk Fågels program är det också krav att ansluta sig till ett salmonellakontrollprogram eftersom branschen inte erhåller någon statlig salmonellaersättning. Villkoren som ställs i programmet hos Svensk Fågels medlemmar gällande beläggning är mycket tuffare och mer långtgående jämfört med regelverket i EU. Maxgränsen för beläggning inom Svensk Fågel ligger även cirka 20 procent lägre än i EU. För kyckling- och kalkonbönderna i Svensk Fågel betyder omsorgsprogrammet betydligt mer i investeringar, kostsam uppfödning och skötsel liksom krav på åtgärder och uppföljning. Det handlar alltså om ökade investeringar. Syftet är att generera högre omsättning. De djurvälfärdsindikatorer, exempelvis fothälsan, som finns i programmet skulle i departementets förslag inte praktiskt att kunna tillämpas då logistiken kräver snabba beslut och åtgärder. Den svenska matfågelbranschen har arbetat länge för att modernisera programmet då dagens förutsättningar är mycket annorlunda jämfört med slutet av 1980-talet då programmet först togs fram. Förslaget bemöttes som sagt med kraftig kritik då det ansågs vara varken rättssäkert, förutsägbart, förenklat eller kostnadseffektivt. Dessutom hade det en mycket märklig juridisk konstruktion som är svårt att hitta inom andra näringsgrenar. Inget nytt förslag har presenterats under året. Stora möjligheter till utveckling Branschens benchmarkingutredningen för att hitta skillnader och likheter med den danska matfågelbranschen påbörjades under 2013 och fortgick under En tidig analys pekade på att det fanns betydande skillnader i produktivitet, enhetskostnader och priser i varje led mellan Sverige och Danmark. Alla till den senares fördel. De största skillnaderna mellan länderna i totala kronor finns inom uppfödningen och slakteriverksamheten. Kycklingföretagen i Sverige befinner sig i olika lägen gällande utmaningarna och dessa hanteras på företagsnivå. Det finns dock gemensamma förbättringsområden som rör utnyttjande av kapaciteten 8

9 i olika led. Det finns behov av att strukturera om i avelsledet vilket i slutändan berör uppfödning och produktion. Även på fodersidan pekar branschens utredning på en rad åtgärder exempelvis fodertillverkning, GMO-merkostnaden, sojahanteringens merkostnad (salmonella), frakter och foderkvalitet. Under året satte Svensk Fågels medlemmar igång arbetet med att bryta ner siffror för att se vad var och en kan genomföra för att förbättra konkurrensvillkoren. Men utredningen pekade också på att det fanns en hel del att göra på lagstiftningsområdet. Här ligger ansvaret hos myndigheterna och politiker att ta sitt ansvar för att se över de punkter som branschen tidigare pekat på för att modernisera och förenkla den befintliga lagstiftningen. Svensk Fågels uppdrag i utredningen har bland annat varit att granska alla led i den svenska värdekedjan för att identifiera ineffektiv produktion. Dessutom har det identifierats strukturer som innebär en sämre konkurrenskraft i jämförelse med närmsta och största konkurrenterna. Lokala och företagsfokuserade möten har hållits där både gemensamma problem och specifika frågor identifierats och diskuterats beroende på lokala variationer som finns i alla led. Svensk Fågels kansli har under året sett över möjligheten till att utveckla produktionsuppföljningsprogrammet TUPPEN för att kvalitetssäkra i värdekedjan än mer. Ambitionen är att kunna sammanställa rapporter och skicka ut till medlemmarna för att snabbare kunna följa upp utvecklingen och trender. Dessutom diskuteras att få till en rutin på att använda egna rapporter där varje enskild uppfödare kan följa upp och jämföra produktionsdata. För att branschen i sin helhet ska kunna gå framåt kommer ledordet och framgångsfaktorn vara öppen dialog och att var och en har viljan att förbättra sig. Det måste finnas ett förtroende för att var och en tar sitt ansvar för att hitta lösningar och förbättringsåtgärder i sin verksamhet. För det går faktiskt. Och det är detta som gör att det bara finns möjligheter för att bli ännu bättre i den här branschen. Det var också positivt att det i många fall, redan på denna korta tid, kunde redovisas att mycket redan gjorts. Bara genom att rätt frågor har ställts i samband med inhämtningen av siffrorna har många saker uppmärksammats och tagits tag i. Det visar att hela projektet har varit angeläget och nödvändigt. Ska vi vara med i matchen i den fortsatta konsumtionsökningen av fågel, finns det många och lågt hängande äpplen att plocka. Men det är viktigt att korgen med äpplena också fördelas rättvist. Vi måste ständigt vara medvetna om våra brister och använda ett mer professionellt arbete och tänk i alla led om vi ska nå framgång. Men det kan endast ske under förutsättningen att man respekterar sina samarbetsoch affärspartner. Det måste vara kul att gå till jobbet och det måste vara hållbart och lönsamt. Förenklingsarbetet inte så enkelt Jordbruksverket och LRF presenterade under året en handlingsplan för en enklare vardag hos lantbrukarna. Bland annat tog Jordbruksverket ansvar för att fortsätta arbeta aktivt med regelförenklingar, med fokus både på flexibilitet och rättsäkerhet, för ett hållbart lantbruk. Men något måste ha gått fel på vägen i de ändringar av Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om djurhållning i lantbruket som rörde matfågelbranschen. Ändringarna ledde snarare till att mer detaljer lades till och rimmade inte alls med myndighetens ambition att regelförenkla. I förslaget anges att regelförändringarna sammantaget kommer att leda till en positiv utveckling av landsbygden. Detta var direkt felaktigt och gav en bild som inte alls överensstämde för alla branscher. Förslaget var säkert mycket positivt för grisbranschen, men det betyder inte 9

10 automatiskt att det blev bättre för alla branscher. Delar av förslagen var positivt, exempelvis ändringar i kravet kring mekanisk utgödsling för föräldradjuren ett arbete som pågått ända sedan år Det måste gå snabbare att få gehör för faktiska synpunkter som kommer från branschens experter. Det ska inte behöva ta sju år för att ändringar ska genomföras och där gårdarna får bedriva sin verksamhet på dispens under tiden. I dagsläget verkar våra myndigheter inte vara lyhörda för detta och heller inte för sina egna mål. Istället fortsätter reglering med mer långtgående krav än tidigare och inom områden som inte finns på EU-nivå. Här tappar företagen inte bara ytterligare i konkurrenskraft utan också möjligheten att söka djurvälvärdspengar för de ökade investeringar som våra medlemsföretag tvingas till. Vidare så får avelsuppfödarna fortfarande hantera sin produktion enligt ett regelverk som inte är anpassat till våra avelshöns. Vägledning vid kontroll av transport och slakt Dialogen mellan de olika myndighetsaktörerna för kontroll av transport och hantering av djur på slakteri har inte varit den bästa. Tyvärr hamnar djurägare och företag mellan Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Länsstyrelsen. Detta framfördes också vid en uppvaktning hos tidigare landsbygdsministern Eskil Erlandsson. Kompetensen hos de officiella veterinärerna måste användas bättre och dialog med Länsstyrelsen ska kunna ske utan att det för den skull ska betraktas som misstanke av djurskyddsbrott. Därför välkomnades det samarbete som de tre myndigheterna aviserade vid mötet på Landsbygdsdepartementet. Vägledning till de officiella veterinärerna är eftertraktade av alla branscher. Dessutom är det extremt viktigt att tillräckliga resurser avsätts för utformandet av vägledningen. Detta så att varken kontrollinspektörer eller företag ska sväva i ovisshet som tyvärr har varit fallet under de senaste åren, något som gör all verksamhet rättsosäker. Under året har tyvärr inget konkret förslag till vägledning presenterats av myndigheterna men vi vet att arbetet nu fortgår. Hårdare tag mot sjukdomar och resistens i EU En ny ramlag om smittsamma djursjukdomar röstades igenom i Europaparlamentet under året. Det är glädjande att processen går framåt då det är av största vikt att förebygga och kontrollera smittsamma djursjukdomar på EU-nivå. Fokus på god djurhållning och ansvarsfull användning av veterinärmedicin har varit en svensk modell som visat vägen mot en hållbar animalieproduktion. Detta måste dock även ske på EUnivå så att inte länder som exempelvis Sverige ska slås ut på grund av högre produktionskostnader i och med hårdare krav på djurstallar och skötsel. Arbetet måste därefter fortsätta genom att identifiera exakt vilka sjukdomar som kan riskera djur- och/ eller folkhälsa och som medlemsländerna därför ska ges möjlighet att skydda sig mot genom begränsad rörelsefrihet vid handel. Den amerikanska modellen I en baslinjestudie genomförd av den amerikanska myndigheten FSIS (Food Safety and Inspection Service), påträffades salmonella i 26 procent av proven i styckade kycklingdetaljer. Den kaliforniska demokraten Dianne Feinstein kommenterade på följande sätt: Now it is critical that the department sets meaningful standards that are actually effective in reducing the number of illnesses and deaths. I vår värld finns bara en standardnivå som fungerar på salmonella, och det är noll och ingenting annat. Att klordoppa kycklingar för att komma åt salmonella är inte den hållbara och säkra vägen för att lösa amerikanarnas problem. Nej tack till klordoppad kyckling Klordoppad kyckling var återigen uppe på tapeten med anledning av de pågående förhandlingarna om frihandelsavtalet mellan EU och USA. 10

11 Frågan om klordoppad kyckling debatterades även av våra kontrollveterinärer i en debatt-artikel publicerad i Svenska Dagbladet. Frågan aktualiserades även inför Europaparlamentsvalet och tack vare det faktum att vår svenska kommissionär Cecilia Malmström var ansvarig för förhandlingarna om frihandelsavtalet. Från politiskt håll försöker man säkerställa att klordoppning inte kommer att tillämpas i EU. Det räcker dock inte då dessa produkter kan komma in till EU genom försäljning på restaurang eller i förädlade produkter. Produktions-kostnaderna i USA är mycket låga på grund av flera orsaker. Men en tydlig skillnad i tillvägagångsätt visar den generella antibiotikaförbrukningen där 97 procent av antibiotikan säljs utan receptkrav. Multiresistenta salmonellabakterier på kyckling, med eller utan klordoppning, visar att det finns mycket kvar att göra i den amerikanska modellen. Amerikanska beräkningar visar att om EU frångår kraven som regleras i SPS (exempelvis förbud mot klorning) så skulle den amerikanska kycklingbranschens export öka med 600 miljoner dollar årligen. Granskning av kommunerna inför Året Kock Offentlig upphandling av mat är ett komplicerat område med många fallgropar. Många kommuner gör det enkelt för sig och går endast på pris istället för att ställa medvetna kvalitetskrav som följs upp. Samtidigt ser vi ett allt större intresse från kommunerna att upphandla såväl svenskt, närproducerat och ekologiskt. Inför Svensk Fågels medverkan i Årets Kock, SM i professionell matlagning, granskades hur upphandlingen ser ut för kyckling och kalkon i deltävlingarnas arrangörsstäder Halmstad, Borlänge och Umeå Här har tyvärr Umeå gått i fällan som många kommuner gör genom att endast ställa några fåtal krav med tveksamhet om produkterna verkligen uppfyller baskraven. Krav som för övrigt är långt ifrån de tuffare och mer långtgående kraven som svenska kyckling- och kalkonbönder har att följa. När Svensk Fågel tittade på det årliga inköpet av kyckling och kalkon till Umeå Kommun visade det sig att 65 procent av köttet var importerat. Jämfört med många andra kommuner är det högt. Av de cirka 40 ton fågelprodukter som kommunen årligen köper in är alltså endast en tredjedel svenskt. Den importerade kycklingen kommer främst från Danmark, men det köps även in kyckling från Lettland, Belgien, Brasilien, Thailand och Nederländerna. Umeå tar alltså in kyckling från sju olika länder, i tre olika världsdelar. Samtidigt lyckas andra kommuner att ha över 90 procent svensk kyckling utan att tumma på upphandlingsreglerna. Faktorer som ursprung, salmonella, kontroll på antibiotikabehandling, transporttider till slakt, högre bedövningsstyrka vid slakt, lägre beläggningsgrad och förbud mot näbbtrimning av föräldradjuren är samtliga krav som de ovan nämnda länderna har svårt att leva upp till. Dessa krav måste svenska bönder följa och frågan är när svenska kommuner börjar följa dem också. Det finns ett regelverk som fungerar, bara man vet hur man använder det på rätt sätt. Ny ordförande i AVEC På årets stämma inom AVEC, den europeiska organisationen för matfågel, var temat Keeping poultry business profitable with European Standards. I samband med stämman tog den franske viceordföranden Paul Lopez över som ordförande efter att Federico Felix från spanska PROPOLLO lämnade sin post efter två år som ordförande. Ordförande Paul Lopez Paul Lopez är från den franska regionen Bretagne som är ett område känt för sin kycklingproduktion. Han aviserade att hans målsättning är att matfågelbranschens stämma blir hörd i EU:s institutioner. Vidare är den nye ordförandes uppdrag att verka, utveckla och försvara matfågelproduktionen i EU, upprätthålla 11

12 förtroendet och förhållandet till europeiska konsumenter samt verka för att importen ska följa samma regler som de europeiska producenterna gör. Nordisk konferens om kyckling utan näringens medverkan I slutet av september ordnade NMDD (Nordiska rådets arbetsgrupp för Microbiology & Animal Health and Welfare ) en konferens. Syftet var dels att verka för en nordisk påverkan på EU:s djurvälfärdsstrategi, dels att höja kompetensen hos dem som utför kontrollen i besättningar och på slakterier. Näringen var heller inte inbjuden men Svensk Fågel deltog som inhoppare för rikslikaren Lotta Waldenstedt. En lärdom som drogs var att trots samma regelverk inom vissa områden så tillämpas det olika mellan olika myndigheter. Sverige har lägre beläggning, ett tufft fothälsoprogram, mycket låg och kontrollerad antibiotikaförbrukning samt bra tillämpning av programmen som hjälpmedel. Allt bidrar för att uppnå den höga kvaliteten i Sverige som omfattar både djurhälsa, djurvälfärd och smittskydd. Men samordningen är dålig mellan myndigheterna SJV, SLV och Länsstyrelsen. Konsekvensen är att den mångfald av data som finns inte utnyttjas. Att det finns behov att stämma av med andra EU-länder är bra, ankdammen i Sverige är oftast för liten, men samordningen av den nationella kontrollen är inte tillfredsställande och det beror inte på näringen. Det finns onekligen mycket att göra inom detta område. Ny struktur i Stiftelsen Lantbruksforskning Förändringar i SLF (Stiftelsen Lantbruksforskning) under 2014 har inneburit att matfågelgruppen upphört (som ett av totalt 14 forskningsprogram) och integrerats i en större grupp där fyra forskningsområden bildats: klimat, energi, företagande och livsmedel. En intern forskningsgrupp inom Svensk Fågel har under 2014 träffats och diskuterat vilken typ av forskning som kan tänkas finansieras inom ramen för nya SLF. Forskningsgruppen har valt ut ett antal forskningsprojekt som nu gått vidare i en första granskningsprocess. Nu återstår att se om något eller några av dessa går hela vägen och godkänns för finansiering. Newcastlesjuka på värphöns för äggkonsumtion I slutet på juni spärrades tre värphönsbesättningar i Östergötland efter att Newcastlesjuka påvisats. Det är en virussjukdom hos fjäderfä som klassas som så kallad epizooti. Det innebär att när smittan konstaterats träder en rad krav in enligt speciell lagstiftning. Det läggs zoner om 3 och 10 km med spärrar kring de smittade besättningarna och i ett fall innebar det att en fullt frisk kycklingflock hamnade innanför spärrat område och tvingades avlivas istället för att slaktas som planerat. De praktiska konsekvenserna av regelverket blev uppenbara för djurägare och slakteri i skarpt läge. Under höstens Utbildningsdagar diskuterades krisplaner för såväl gård som slakteri. Den största utmaningen för både branschen och Jordbruksverket var att hitta lösningar inom ramen för vad som är tillåtet i den mycket gamla och omoderna EU-lagstiftningen som reglerar Newcastlesjuka. Tillsammans med Jordbruksverkets behöver det klargöras hur regelverket ska tolkas och tillämpas. De måste också förstå de skador för tredje part som ett utbrott innebär för branschen. Nu lyckades de största skadorna undvikas men Newcastlesjukans status som epizooti och därmed strikta internationella regler leder oundvikligen till en rad konsekvenser. I det här fallet kunde exempelvis inte fullt friska kycklingar slaktas och dessutom stoppades handeln för produkter från hela Östergötland. Frågan om vaccinering för Newcastlesjuka aktualis- 12

13 erades igen. Sommarens utbrott var begränsat men kostnaderna höga och de måste ställas mot kostnader för löpande vaccination. Fågelinfluensa i Europa Nederländerna är en av de stora aktörerna i Europa avseende export till tredje land. De var även ett av EU:s medlemsländer som under året drabbades av den nya varianten av fågelinfluensa: H2 N8. Även Tyskland och UK drabbades men i just de holländska myndigheterna vidtog särskilt kraftiga åtgärder med stand still i hela landet. Det var imponerande kraftiga åtgärder som ansågs nödvändiga under rådande omständigheter för att snabbt få kontroll över situationen. Svenska Jordbruksverket agerade också snabbt och beslutade att höja skyddsnivån som en försiktighetsåtgärd vilket innebar att fjäderfän skulle hållas inomhus och begränsningar angående besök. För branschens del kändes det tryggt i och med den biosäkerhet som vi sedan många år har arbetat med. Vi har även mycket god erfarenhet från hanteringen av utbrotten av den andra varianten av fågelinfluensa, H5 N1, som fanns i Sverige bland vilda fåglar år Är vi bäst i klassen? I mitten av maj bjöd Svensk Fågel in till ett seminarium där vd och chefsveterinär tillsammans med forskare och Agria Djurförsäkrings rikslikare berättade om arbetet bakom de mervärden som gör att vi kan säga att svensk matfågel är bäst i klassen. Genom långsiktiga och framgångsrika program och satsningar har Svensk Fågel i dag lyckats med det som i många länder ses som nästan omöjligt; ingen salmonella, minskad förekomst av campylobacter och mycket låg antibiotikaförbrukning. Och det är bara några av våra mervärden. Seminariet var uppskattat och många intressanta frågor diskuterades. Framförallt imponerade arbetet kring antibiotikaanvändningen i Sverige som lett till en världsledande situation med extremt låg användning. Efter seminariet sammanfattades den viktigaste informationen i en enklare presentation som distribuerades till alla inbjudna. 13

14 Kostråd till fågels fördel Svensk Fågel genomförde återigen en stor konsumentundersökning tillsammans med Ipsos. Resultatet visade att hälsotrenden och nya rekommendationer att dra ner på det röda köttet är några av orsakerna till att kyckling blir allt populärare. Svenska konsumenter väljer mer och mer färsk svensk kyckling och anledningen är att de vill stödja svenska kycklingbönder och att de ser svensk kyckling, som föds upp på ett bättre sätt och har högre kvalitet, som ett tryggt val. Kvalitet baseras på hur vi arbetar varje dag. På gården, på slakteriet, med spannmålet, i foderanläggningen och på kläckeriet. Det vi tillsammans gör för att stärka kvaliteten resulterar i en attraktivare slutprodukt för konsumenten. Hälsotrenden har under året lyft fram den nordiska dieten som är en variant på den klassiska medelhavsdieten. Flera forskare pekar också på vikten av att välja bort rött kött och istället äta bland annat fågel. Rikard Landberg, docent i livsmedelsvetenskap, SLU och Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition på Uppsala universitet skrev bland annat en debattartikel i Svenska Dagbladet där de slog fast: Traditionell medelhavsmat är den gemensamma nämnaren för den typ av mat som är särskilt fördelaktig för lång livslängd och hälsosamt åldrande. Grundkomponenterna är frukt, grönsaker, baljväxter, fisk, ljust kött och olivolja. Med ett nordiskt perspektiv får vi liknande effekter med hjälp av livsmedel som fullkornsråg och -havre, fet fisk, kyckling, kål, ärtor, bär, äpplen, päron och rapsolja. Efter sommaren rapporterades att den nordiska dieten kan vara positiv för blodtryck, blodfetter, insulinkänslighet och vikt genom sitt höga innehåll av fiber, vitaminer och antioxidanter. På så sätt kan dieten minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Studier har visat att den nordiska dieten också kan minska vikten. När Dagens Nyheters medicinreporter svarar på frågor om den nordiska dieten som anses vara lika bra som medelhavsmaten så säger hon: Välj gärna kyckling och feta fiskar som makrill och lax i stället för nöt- och fläskkött. 14

15 Svensk Fågel internt Salmonellaprogrammet Förekomst av salmonella Under 2014 konstaterades två kycklingflockar inom Svensk Fågel positiva med salmonella vid provtagning före slakt. Djuren avlivades och destruerades och stallarna sanerades. Spärrtiderna var 11 respektive 15 dagar så saneringsarbetet i båda besättningarna genomfördes både snabbt och effektivt. De nya djuren i båda besättningarna provtogs och bekräftades negativa för salmonella. Hanteringen av de båda fallen kan alltså sägas ha varit dels snabb men framförallt framgångsrik. Misstänkt salmonella En avelsflock med föräldradjur misstänktes ha salmonella efter en första provtagning. Trots att de sju påföljande provtagningarna visade negativt beslutades ändå att avliva hela flocken. Djuren var med största sannolikhet inte smittad med salmonella men Jordbruksverkets bedömning efter utlåtande från SVA innebar att avelsföretaget tvingades avliva flocken. Förlusten innebar att 1 miljon kycklingar behövde ersättas till en skattad kostnad av cirka 3-4 miljoner kronor. Campylobacterprogrammet Svensk Fågel sökte och godkändes av Jordbruksverket för att även under år 2014 organisera övervakning och kontroll avseende campylobacter hos kyckling. Programmet leds av chefsveterinär Pia Gustafsson. En nämnd är tillsatt där företrädare från Jordbruksverket (SJV), Livsmedelsverket (SLV), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Folkhälsomyndigheten (FoHM) och Sahlgrenska Sjukhuset (mikrobiologen) finns representerade. Svensk Fågels branschriktlinjer för kontroll av campylobacter antogs av styrelsen under Riktlinjerna är framtagna i samråd med SJV, SLV, SVA och Sahlgrenska Sjukhuset (mikrobiologen). Dokumentet beskriver kontroll och resultat sedan 2001 inklusive resultat av de studier som genomförts inom programmet. Campylobacter små slakterier och EU Förekomst av campylobacter Inom ramen för Campylobacterprogrammet har flockar uppfödda hos medlemmar i Svensk Fågel provtagits vid slakt under Campylobacter påvisades i 11,5 procent av de provtagna flockarna. Det är en ökning jämfört med tidigare år och det är framförallt ett större antal positiva flockar i november och december som ligger bakom ökningen. Programmet för kyckling fokuserar idag på de få problemområden som kvarstår. Genom ett nystartat projekt tillsammans med SVA besöks besättningar och åtgärdsplaner upprättas och följs upp. Under 3 år ska projektet specialstudera de besättningar som fortsatt har hög andel positiva flockar. Allt för att uppnå samma goda läge som Svensk Fågel lyckats med gällande salmonella, det vill säga en nollvision. Bekämpning av koccidier och clostridier KC-programmet är ett frivilligt program för kontroll och bekämpning av koccidier och clostridier hos slaktkyckling. Det faller inom ramen för Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:42) om organiserad hälsokontroll av husdjur. Under 2014 hade 59 (av 2 629) flockar mer än 0,5 procents kassation på grund av diagnostiserade leverskador. Medelvärdet för leverskador vid slakt för de fem största slakterierna ligger på 0,1 procent. Majoriteten av analyssvaren från 2014 innehåller 15

16 Clostridium perfringens som trolig orsak, en bakterie som kan orsaka tarm- och leverskador hos kyckling. Även ett mindre antal flockar antogs ha virusorsakad Inklusionskroppshepatit (IBH). Vid kontroll av tarmskador (så kallad lesion score) i fält har inga flockar uppvisat skador som skulle indikera resistens mot den koccidiostatika som används. Aktivt arbete mot ESBL Förekomst av ESBL i tarmen hos kyckling har konstaterats trots att den typ av antibiotika som driver ESBL-resistens inte använts inom svensk kycklinguppfödning. Genom att starta ett ESBLprogram har syftet varit att kartlägga förekomsten av ESBL i avelsflockar samt att testa och utvärdera olika åtgärder för att förhindra överföring från avelsflock till kyckling. Efter de första fynden av ESBL under 2010 påbörjades en omedelbar smittspårning i avelsleden. Proverna visade sig vara positiva hela vägen tillbaks till importen av daggamla avelsdjur från Storbritannien. EU-lagstiftningen med förbud mot antibiotika i tillväxtfrämjande syfte har inte inneburit ett förbud mot förebyggande behandling. Därmed har nykläckta kycklingar i Storbritannien fått antibiotikumet Excenel (cephalosporin) i samband med vaccination vilket med största sannolikhet bidragit till förekomsten av ESBL. När det förebyggande givandet av antibiotika blev känt ställde svenska avelsföretag krav på att detta omedelbart skulle avbrytas för avelsdjur till Sverige. Enligt uppgift upphörde användandet av antibiotika på kläckerier under Ursprunget för ESBL är fortsatt huvudsakligen via import av daggamla kycklingar (far- och morföräldradjur) och ännu återstår mycket arbete för avelsföretagen både utomlands och i Sverige. Det är troligt att egenskapen kopplad till E.coli innebär att det rör sig om en ytkontamination av ägget i samband med värpning och kläckning. Projekt kring spridning av ESBL Samtidigt som avelsföretagen utomlands arbetar med att reducera förekomsten av ESBL i avelsleden har diverse projekt genomförts i Sverige. Syftet är att reducera överföringen från avelsdjur, via far- och morföräldradjur, föräldradjur och slutligen till kyckling. Svenska uppfödare av kyckling använder ingen antibiotika så miljön i ett svenskt stall gynnar inte en fortsatt spridning av ESBL. Försök som genomförts har visat att det är teoretiskt möjligt att kläcka ESBL-fria kycklingar från en flock höns som är bärare av ESBL/AmpC E.coli. Detta är en viktig kunskap i den framtida kontroll- och bekämpningsstrategin avseende ESBL. En annan teori som prövats bygger på att en form av probiotika, Broilact, skulle kunna konkurrera ut eventuell ESBL i tarmen och reducera förekomsten. Resultaten i studier här i Sverige har inte varit samstämmiga men försöksmässig prövning pågår vid avelsföretagen utomlands. För svensk del fortsätter användningen av Broilact då antalet positiva flockar med ESBL vid slakt är avsevärt färre än förekomsten i ledet före. Granskning av djuromsorg Rikslikning och kontroll genomförs av Agria Djurförsäkrings rikslikare Lotta Waldenstedt och pågår kontinuerligt. Resultaten från dessa kontroller samt från fothälsoprogrammet sammanställs till en rapport som normalt redovisas två gånger per år till Jordbruksverkets referensgrupp för matfågel. För 2014 har dock ännu ingen redovisning gjorts till myndigheten då en omorganisation av Jordbruksverkets arbetsgrupper för de olika kontrollprogrammen är under utredning. Det är ännu oklart i vilket forum programmet ska redovisas. 16

17 Under året var medelpoängen för fotbedömningarna något lägre än för Neddragningar i beläggning har skett hos uppfödare med återkommande höga fotpoäng. Utvärdering och utveckling av programmet pågår och ett förslag på ett något omarbetat program har sänts till Jordbruksverket för godkännande. Ett beslut från myndigheten väntas under våren Utbildning av personal som lastar kyckling EU-förordningen om slakt och avlivning av djur som antogs 2009 innehåller sedan 1 januari 2013 ett krav på utbildning av all slakteripersonal som arbetar med levande djur. Lastpersonal omfattas inte av krav på tentamen och kompetensbevis men ska ha kunskap om hur gott djurskydd upprätthålls och vad som gäller i samband med lastning av djuren. Under hösten anordnades två utbildningstillfällen för lastarlag i syd (Kolboda) respektive i norr (Yxtaholm). Förbättring inom last och transport Djuromsorgsprogrammets del som rör lastning, transport och utlastning på slakterierna kontrolleras av Prosanitas, ett oberoende kontrollorgan ackrediterade genom Swedac. Samtliga slakterier är reviderade och godkända Avvikelserna under året var få och enligt revisorernas bedömning har det inte skett några allvarliga avvikelser ur djurskyddssynpunkt. Resultatet tyder på att djurskyddsarbetet fungerar väl och att slakterier, uppfödare och transportörer blivit bättre på rutiner och dokumentation. Sverige har lägre beläggningsgrad än vad EU-praxis är. Kunskapsdelning för veterinärer Under året har Svensk Fågel träffat de fältverksamma veterinärerna vid ett möte i Skåne. På mötet diskuterades hur kopplingen kan stärkas mellan de program som Svensk Fågel driver och det veterinära arbetet i fält. Några saker som diskuterades var: Frivillig, förebyggande salmonellakontroll fungerar idag som ett biosäkerhetsprogram omdöpt till Smittskydd på Gårdsnivå där det även ingår campylobacter och andra miljönära smittor som Svensk Fågel jobbar för att hålla utanför stallarna. Djurskydd och fothälsa följs upp regelbundet och målsättningen är att besättningsveterinären ska ingå som en naturlig rådgivare kring den problematik gällande problem av fothälsan. Koccidie- och clostridieprogrammet med fokus på tarmhälsa och vikten av att behålla den låga antibiotikaförbrukning som branschen lyckats uppnå. Viktigt är att fokus ligger på de nya utmaningar vi ställs inför i form av antibiotikaresistens. Som vanligt diskuterades också den lagstiftning som reglerar branschens olika aktörer inom avel och matfågel. Utöver den årliga fysiska träffen utbildades och kalibrerades veterinärerna vid diverse besättningsbesök, utbildningstillfällen och även via mail och telefon. VSG (Veterinär Samordningsgrupp) skapades en gång i tiden av Agneta Alderin, fjäderfäveterinär på Livsmedelsverket, då man hade hela produktionskedjan under sina vingar från jord till bord. Idag saknas de officiella veterinärerna på slakterierna. Allas mål måste vara att kunna leverera världens bästa kyckling och kalkon och detta kan bara ske om alla tillsammans delar med sig av problem och 17

18 försöker hitta lösningar som fungerar. Livsmedelsverket behöver fundera klart kring hur man bäst kan utnyttja den veterinära kompetensen hos de officiella veterinärerna. VSG utökades i år med Magnus Algotsson, veterinär på Guldfågeln. Övriga som medverkade under utbildningsdagen i Tomarp var: Eva Berndtson - veterinär på SweHatch och besättningsveterinär till uppfödare som levererar till Lagerbergs och Kronfågel Tomasz Dzieciolowski - Kronfågel Stina Roupé - egen praktik och besättningsveterinär för uppfödare till Knäred, Bjärefågel och Guldfågeln Anna Birgersson - Blenta Nils-Einar Svensson - egen praktik och besättnings veterinär till kalkonuppfödare Claes Nydahl - egen praktik och besättningsveterinär till Guldfågeln Pia Gustafsson - chefsveterinär Svensk Fågel Lotta Waldenstedt rikslikare Agria Djurförsäkring Nyinrättad kontrollsektion Det har tidigare saknats ett organ för vissa officiella funktioner knutna till Svensk Fågels djuromsorgprogram, vilket även påpekades vid den skuggrevision av programmet som gjordes av Jordbruksverket och Livsmedelsverket En kontrollsektion för djuromsorgprogrammet har därför inrättats. Sektionen hade under året ett första uppstartsmöte. Kontrollsektionen för Svensk Fågels officiella kontrollprogram består av VD och ordförande i Svensk Fågel, Svensk Fågels veterinär, en representant för Agria Djurförsäkringar, en representant för djuransvariga på Svensk Fågels medlemsslakterier samt två kycklinguppfödare. Övrig expertis kallas in vid behov. Kontrollsektionen sammanträder två gånger per år samt ytterligare gånger vid behov. Sektionen har ska även hantera eventuella överklaganden från djurhållare. Mötesprotokoll ges på begäran till kontrollmyndigheten Jordbruksverket. Viktiga affärshändelser Börsintroduktion av Scandi Standard Scandi Standard AB, ägare av Kronfågel tillsammans med CapVest och Lantmännen genom Lantmännen Kycklinginvest AB beslutade strax före sommaren att genomföra en ägarspridning av Scandi Standards aktier genom en börsnotering. I början på juni börsintroducerades bolaget. Kronfågel köper Bosarp Under året förvärvade Kronfågel AB:s moderbolag Scandi Standard den svenska ekologiska och KRAVgodkända kycklingproducenten Bosarpskyckling AB. SweHatch tar in Rowan Ranger SweHatch, introducerade under året en ny mer långsamt växande kyckling i Sverige. Den har utvecklats av Aviagen i Skottland och fanns i konsumentled kring årsskiftet. SweHatch valde att ta in föräldradjur för att säkerställa att dessa inte bär på några fjäderfäsjukdomar eller andra livsmedelsburna sjukdomar. I första hand valde Bjärefågel, ett av de mindre medlemsföretagen i Svensk Fågel, att saluföra produkten. Efter årsskiftet avser även Bosarp använda sig av samma typ av kyckling. En av kontrollsektionens uppgifter är att utse rikslikare och kontrollveterinärer. Vidare ska kontrollsektionen sammanställa och följa upp resultaten från besiktningar och årliga kontroller inom det officiella kontrollprogrammet. Kontrollsektionen ska även föreslå och följa upp lämpliga förbättringar och kompetenshöjande åtgärder inom näringen baserade på resultat från besiktningar och kontroller inom programmet. 18

19 Resor, konferenser och utbildningar Avecs årsmöte i Marseille Styrelsen i Avec, den europeiska organisationen för matfågel, träffades under fyra tillfällen varav ett hölls i samband med årsmötet i Marseille. Temat för året var Keeping poultry business profitable with European Standards. Nya arbetsgrupper har bildats inom AVEC där Svensk Fågel ingår i Djurskydd- och djurhälsogruppen. Utbildningsdagarna genomfördes på följande platser: Den 15 oktober Ingelsta Kalkon, Ingelsta Kalkon Den 16 oktober Kronfågel Syd/Lagerbergs/ Torsåsen, Österslövs bykrog Den 17 oktober Bjäre/Knäred, Lögnäs Lanthotell Laholm Den 20 oktober Guldfågeln/Torsåsen, Öjaby Herrgård, Växjö Den 21 oktober Kronfågel Nord, Aspa Herrgård WPSA The World s Poultry Science Association (WPSA) är en världsomspännande förening med syfte att aktivt arbeta för att främja samarbete och utveckling av kunskap inom och mellan fjäderfäforskning och näring. Årligen hålls konferenser och seminarier på internationell nivå. WPSA internationellt har cirka medlemmar och firade 2012 sitt 100-årsjubileum. Totalt finns sektioner av WPSA i ett 60-tal länder. I styrelsen för Svenska WPSA är matfågelnäringen representerad av Thomas Carlsson från Aviagen Swe-Chick och rikslikaren Lotta Waldenstedt från Svensk Fågel. Lotta Waldenstedt sitter också som svensk representant och sekreterare i den europeiska arbetsgruppen för foder inom WPSA. Utbildningsdagarna 2014 Utbildningsdagarna hölls vid fem tillfällen under året och var mycket välbesökta. Varje utbildningsdag anordnades i huvudsak slakterivis. Här lyftes aktuella frågor med koppling till djurskydd, djurhälsa och smittskydd. Fokus under året låg främst på ny djurskyddslagstiftning, djurskyddsfrågor i samband med lastning och transport och kassationsorsaker på slakterierna. Dessutom diskuterades fothälsa, konsekvenser vid utbrott av Newcastlesjuka samt antibiotikaresistens. Norska WPSA organiserade the XIVth European Poultry Conference 2014 i Stavanger. Konferensen var mycket väl organiserad med deltagare från alla världsdelar. Tyvärr fick kansliet på Svensk Fågel mestadels hantera utbrottet av Newcastlesjuka hos värphönsbesättningar då våra medlemmar fanns i zonerna. Kalibreringsgrupp Jordbruksverket Svensk Fågel har deltagit i Jordbruksverkets så kallade kalibreringsgrupp med syfte att tydliggöra och likrikta länsstyrelsernas kontroller inom fjäderfänäringen. Representanter från Länsstyrelsernas djurenheter samt representanter för Svensk Fågel och Svenska Ägg har varit inbjudna. Specifika möten för kyckling och avelsdjur har hållits. I samband med dessa har även studiebesök i besättningar gjorts. Det har funnits en hel del frågor 19

20 att diskutera avseende lagstiftningens tolkning. Arbetet i gruppen har under 2014 främst omfattat detaljer i vägledningen. Kalibreringskurs för djurskyddsinspektörer Strax före jul ordnade Jordbruksverket en kalibreringskurs för djurskyddsinspektörer. I två dagar fick inspektörerna lära sig om hur man ska tolka de detaljerade regler och vägledningar som har utfärdats av Jordbruksverket. Och det gäller inte endast kyckling, utan såväl unghöns och värphönsproduktion för konsumtionsägg samt avelsuppfödning och kycklinguppfödning avsedd för matfågel. I utbildningen ingår även alla andra fjäderfän samt hobbybesättningar som tillsynen omfattar. Inspektörerna törstar efter utbildning och cirka 70 stycken deltagare fanns på plats. Den gröna näringen genererar onekligen jobb och frågan är hur många byråkrater det går på varje bonde. Initiativet är bra och något som branschen länge har efterfrågat. Branschen hade möjlighet att presentera de olika strukturerna och rikslikarna kunde visa hur deras besiktningar går till på gårdarna. Första dagen avslutades med att Ulrik Larsson, kycklinguppfödare från Hova, fick berätta hur deras vardag ser ut. Slutligen lämnades synpunkter på hur tillsynen på gården går till. Ömsesidig respekt och behov av kompetens samt förståelse för bondens vardag var den gemensamma uppfattningen. Deltagarna var väldigt lyhörda och en mängd frågor ställdes. Under den andra dagen diskuterades olika fallstudier. På plats fanns branschens fjäderfäveterinärer och en redovisning från denna dag lämnas under Konkurrenskraftutredningen på gårdsbesök och på slakteri Konkurenskraftutredningens utredningsstab med Rolf Annerberg i spetsen fick besöka såväl uppfödaren Per Watz samt slakteriet Kronfågel. Frågorna var många och tiden kort men förhoppningsvis fick de en bättre överblick över branschens tuffa utmaningar. Konkurenskraftutredningens utredningsstab på besök hos såväl uppfödaren Per Watz samt slakteriet Kronfågel SVT Rapport och Aktuellt Med anledning av pågående diskussioner kring TTIP-avtalet om frihandel mellan USA och EU så genomfördes ett djupare inslag om konsekvenser och effekter för kycklingbonden inför ett avtal. Elisabeth Nilsson på Flättorp Gård tog emot mitt under skördetiden och inslaget fick brett gehör i media. Under senhösten försämrades möjligheten till studiebesök då Jordbrukverket beslutade att höja skyddsnivån som en försiktighetsåtgärd vilket innebar att fjäderfän skulle hållas inomhus och begränsningar avseende besök. Undervisning på SLU Under året har undervisning hållits för blivande husdjursagronomer och veterinärer om fjäderfäproduktionens förutsättningar och djur- och smittskydd. Studiebesök med Svensk Fågel Studiebesök med Jordbruksverkets kalibreringsgrupp Med anledning av arbetet kring justeringar i tillsynens vägledning genomfördes ett antal besök hos djurägaren. Konkreta frågor och detaljer diskuterades bland annat hos Jens Christensen på Hättorp gård. SVT på besök hos Elisabeth Nilsson på Flättorp Gård mitt under skördetiden. 20

21 Remisser och utredningar Remisser Under året lämnades svar på följande remisser: Handelsnormerna Synpunkter har lämnats till såväl Livsmedelsverket som till Avec angående kommissionens förordningen (EG) nr 543/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för fjäderfäkött. Livsmedelsinformation I samband med Livsmedelsverkets hearing om livsmedelsinformation har synpunkter lämnats kring delar av förslaget. Energibegränsning vid krissituation Synpunkter har lämnats till Energimyndighetens underlagsrapport kring behovet av att undanta viss livsmedelsindustri från målgruppen för elransonering. Jordbruksverkets föreskrifter om djurhållning i lantbruket. Remissvar har lämnats om ändringar av Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m. (Saknr: L100), dnr /14 Miljöstyrningsrådet Med anledning av översyn kring kriterier i samband med offentlig upphandling har reviderade förslag lämnats som omfattar både kyckling och kalkon. Läkemedelsutredningen Med anledning av Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07) har samråd skett med bland annat Svensk Fågel. AHL nya djurhälsoförslaget EU arbetar sedan ett antal år med att ta fram en ramlag för kontroll och bekämpning av smittsamma djursjukdomar. Lagen kommer att omfatta krav som ska ställas vid handel inom EU och med tredje land. Dessutom kommer det slås fast övergripande bestämmelser om förebyggande smittskydd och vad som krävs vid utbrott eller påvisande av ett antal olika smittor. För svensk del (och Svensk Fågel) har den viktigaste frågan varit att vi ska få behålla våra så kallade tilläggsgarantier. De gäller förutom salmonella även särbestämmelser avseende Newcastlesjuka, TRT/ SHS och EDS. Preliminärt finns inga planer på några förändringar där. 21

22 Krav på karantän En annan viktig fråga för branschen rör rätten att ställa krav på karantän vid handel med djur. Optimalt hade varit om EU infört någon form av karantän eller isolering vid handel mellan länder. Detta strider dock mot grundtanken i EU-fördraget (det så kallade frihandelsavtalet) så möjligheten att detta införs är inte stor. Det återstår därmed att förslaget på andra sätt innehåller stöd för att tillgodose olika länders vilja och behov av att kunna värna ett gott smittskydd. I förslaget ingår även bestämmelser om antibiotikaresistens. Här lär det diskuteras ytterligare innan den slutliga skrivningen är klar. Svensk Fågel deltar i diskussionerna tillsammans med Jordbruksdepartementet, SJV, LRF med flera. Antibiotikaresistens i fokus Under året har ändringar i EU:s förordningar om foder som innehåller läkemedel och om veterinärmedicinska läkemedel diskuterats. Antibiotikaresistens är i fokus och ett förbud mot förebyggande behandling med antibiotika föreslås i den förordning som avser inblandning i foder. Samma skrivning saknas dock i den förordning som styr veterinärmedicinska läkemedel. Så ett förslag om förbud mot att ge djur antibiotika i förebyggande syfte liknande det i Sverige finns ännu inte inom EU. Det tidigare förbudet mot användning i tillväxtbefrämjande syfte behöver kompletteras så att det tydligt framgår att antibiotika bara ska användas för att bota sjuka djur. Ett sådant förbud hade med exempelvis inneburit att rutinmässigt givande av antibiotika till nykläckta kycklingar på kläckeri i Storbritannien inte hade förekommit. Detta hade i sin tur med största sannolikhet kunnat förhindra uppkomst och spridning av ESBL. Svensk Fågel har även fört fram behovet av att vaccin och smalspektrum-penicillin, som används vid de få tillfällen det finns behov av antibiotika, finns tillgängligt även i Sverige utan licens. Utvecklingen bör gå emot att de preparat som kan tänkas behövas finns registrerade i Sverige och att godkännande bör ligga på EU-nivå. Utredningen är inte klar och det återstår att se resultatet av diskussioner om huruvida SVA får eller kan tillhandahålla de vaccin som används till fjäderfä. Energikartläggning kyckling Sedan ett och ett halvt års tid pågår mätningar av energianvändningen på en kycklinggård i Västergötland. Totalt 16 elmätare loggar effektuttaget varje minut vilket gör att elförbrukningen på gården nu är oerhört väldokumenterad. Även värmeförbrukning och diesel ingår i kartläggningen där målsättningen är att få korrekt och detaljerad information om hur energianvändningen ser ut under olika delar av året och under uppfödningsomgångarna. På ytterligare en gård görs en jämförande studie mellan två stallavdelningar med olika ventilationssystem. Till projektet har även knutits ett projekt avseende energiförbrukningen vid installation av en värmeväxlare. Analys av resultaten pågår och ett utbildningsmaterial kommer att sammanställas. Projektet har finansierats av Jordbruksverket och kommer att slutredovisas under våren Miljöstyrningsrådet till Konkurrensverket Under året avslutades Miljöstyrningsrådets projekt kring översyn av kriterier vid offentlig upphandling i kommun och landsting. Kriterier som salmonellakontroll, beläggning, antibiotikaförbrukning, transporttider och förbud mot näbbtrimning är baskriterier som kommuner numera kan ställa i upphandlingar. Utmaningen är nu att få kommuner att ställa kraven och dessutom kontrollera att leverantören verkligen uppfyller kraven. Den 11 juni 2014 fattade riksdagen beslut om att flytta Miljöstyrningsrådets verksamhet med hållbar upphandling till Konkurrensverket. Beslutet bygger på regeringens ambition om att samla all statlig upphandlingsstödjande verksamhet hos Konkurrensverket. 22

23 Kommunikation Svensk Fågel syns och hörs Kolla efter den Gula Pippin Under året fortsatte den framgångsrika kommunikationskampanjen Kolla efter den Gula Pippin med utomhusreklam, reklamfilmer, en ny butiksfolder, annonsering i magasin och sociala medier samt en fortsatt aktiv hemsida. Sedan konceptet lanserades har varumärkeskännedomen för kvalitetsmärkningen ökat med 600 procent och är nu i samma nivå med märkningar som exempelvis Svanen. Manéret förändrades för att fokusera än mer på märkningen. Reklamen baserades nu mer på humor genom att låta Gula Pippin få liv och ge sig ut i den verkliga världen. Fem nya reklamfilmer som regisserades av komikern, manusförfattaren och regissören David Sundin togs fram. Samtliga utspelade sig i butik där Gula Pippin påminner konsumenter att kolla efter märkningen på olika sätt. En av filmerna valdes ut visades i två omgångar i TV4. Den traditionella TV-reklamen kompletterades med online-annonsering både på YouTube och Facebook. Detta stöttades upp med aktiviteter i sociala medier i forma av tävlingar på Instagram och löpande nyheter på Facebook. Samtliga fem reklamfilmer finns på Svensk Fågels egen Youtubekanal. att väcka uppmärksamhet kring den Gula Pippin och uppmana gästerna att titta efter den när de handlar, engagera målgruppen och öka spridningen av de nya reklamfilmerna, samt sprida kunskap om Svensk Fågels mervärden. Lunchen hölls i centrala Stockholm på Hotellet. Upplägget var utformat som en Tv-studio. Välkända TV- och radio-profilen Carin da Silva var programledare och gästades av Maria Donis, hälsoprofilen Leila Söderholm och stjärnkocken Anders Dahlbom. De pratade om vikten av bra råvaror, hälsa och Svensk Fågels mervärden. Efter huvudprogrammet visade Anders Dahlbom dessutom hur man styckar en kyckling samt bjöd på nyligen framtagna kycklingrätter. Eventet riktades huvudsakligen till mat- och mammabloggare. För att fånga deras intresse och få dem att sprida innehållet vidare i sina kanaler, lades stor vikt på att anpassa eventets alla delar utifrån deras preferenser, exempelvis genom att på plats ha bildvänligt material och tydligt uppmana till att använda rätt hashtag. Ett ytterligare bevis på kampanjens framgång var att Gula pippin nominerades i kategorin Årets Varumärkesbyggare på Spinn-galan, PR-branschens egen tävling. VIP-lunch med Gula Pippin I samband med lanseringen av de nya filmerna genomfördes en VIP-lunch för bloggare, utvald media samt nyckelpersoner inom branschen. Syftet var 23

24 32 gäster närvarade under lunchen och 24 blogginlägg publicerades om eventet och den Gula Pippin. Den totala räckvidden för blogginläggen blev cirka läsare (baserat på antalet läsare/ veckan) och 126 bilder taggades med #gulapippin direkt från eventet med en räckvidd på Gula Pippin ute i världen Förutom reklamfilmerna tog Gula Pippin det riktiga klivet ut i världen genom att besöka flera platser runt om i landet under året. Syftet var att bevara intresset som uppstått hos målgruppen under annonseringstiden och engagera dem. Gula Pippin gjorde nedslag på olika folktäta platser i Sverige. För att ytterligare stärka kopplingen till hälsa valdes även tre motionslopp med många deltagare ut. Exempelvis sprang Gula Pippi-anhängare tillsammans med deltagare Stockholms Midnattsloppet på Södermalm och på Tjejmilen sattes Gula Pippingänget på hårt prov då Svenska Ägg utmanade på löpbanan. På alla nedslag hade Gula Pippin med sig en utbildad medhjälpare och tillsammans tog de direkt kontakt med målgruppen och uppmanade dem till att ta selfies och tagga bilderna med #gulapippin Gula Pippin har besökt: 21 mars: Torget i Borås i samband med stämman 27 maj: Vårruset i Stockholm 6-7 juni: Smaka på Stockholm, Kungsträdgården 1 juni - 4 juli: Almedalen 16 augusti: Midnattsloppet augusti: Helsingborgsfestivalen (Hx) 6 september: Tjejmilen september: Ölands skördefest Tävlingar i sociala medier Två Instagramtävlingar har genomförts under En med temat Fota din bästa kycklingrätt och en med lite mer öppna Vad är Gula Pippin för dig?. Båda tävlingarna varade under en månad och drog till sig en stor mängd bidrag (och från konton med många följare). Informationen om tävlingen skedde via Svensk Fågels egna kanaler men även när Gula Pippin själv var ute i världen. Till julen arrangerades också en bloggtävling med fokus på en Vit Jul. Bloggare kontaktades och fick uppmaningen att tipsa sina läsare om sina bästa julrecept med kyckling och kalkon. Tävlingen avslutades vid årets slut. Svensk Fågel på Årets Kock Allt fler svenskar vill ha kyckling som kommer från en svensk bonde och konsumtionen av svensk kyckling ökar. Dock är det alltför få av svenskarna som frågar var råvaran kommer från när de äter på krogen. Med syftet att fler ska få upp ögonen för de svenska mervärdena valde Svensk Fågel återigen att sponsra Årets Kock. Att öka andelen svenska råvaror på restauranger och i storkök är en viktig fråga. Förhoppningsvis ska samarbetet göra att både branschen och kockarna lär sig av varandra. På samtliga delfinaler i Halmstad, Borlänge och Umeå deltog Svensk Fågel och bjöd på kyckling med lokala råvaror tillsammans med Thomas Diederichsen, årets kock Till vår hjälp fanns medarbetare från Guldfågeln och Kronfågel samt kycklinguppfödarna Roland Bengtsson, Per Watz och Bo Eriksson. Bönderna kunde berätta om sin vardag och hur man föder upp världens bästa kyckling. Den stora finalen ägde rum i Stockholm i februari 2015 där även ordförande Ola Göransson, Henric Weijber, Gunilla Stenemo och Roland Bengtsson fanns på plats tillsammans med Gula Pippin. 24

25 Årets Kock och Instagram Svensk Fågel arrangerade en tävling under höstens delfinaler av Årets Kock. Utmaningen var att gissa rätt namn på kycklingens olika styckningsdelar samt berätta vilken del av kycklingen de gillar bäst och motivera ett besök till finalen på Årets kock. Priset var kyckling för ett helt år! Årets Kock och kommundebatt Svensk Fågel granskade samtliga kommuner som Årets Kock besökte för att se hur de upphandlar kyckling och kalkon. Resultatet pendlade från mycket bra till väldigt dåligt. Samtliga resultat förpackades i en debattartikel som såldes in i respektive lokalmedia. Jorden och skogen i Sörmland och Östergötaland En tradition som hållit på i många år är Svensk Fågels medverkan på Skansen. Tyvärr beslutade LRF att flytta verksamheten till Berga naturbruksgymnasiet och Svensk Fågel valde därför att istället medverka i Sörmland och Östergötland. Vid Anita Petterssons Gula Pippi-stånd i Linköping kunde hon som kycklingbonde (Rösängs gård) berätta om den svenska kycklingen. Detta inom ramen för arrangemanget Jorden & Skogen med bland andra LRF som arrangör. Några dagar tidigare var det Elisabeth Nilsson (Flättorps gård) som var på plats i Eskilstuna för samma aktivitet. En stark rekommendation att samtliga medlemmar vid något tillfälle är med. Det är alltid viktigt att möta sina konsumenter och lyssna på vad de undrar över kring matfågel. Ett stort tack till Elisabeth Nilsson, Åsa Göransson och Anita Persson som ställde upp dessa viktiga dagar. Nyhetsbrevet Fågel i Fokus Svensk Fågels nyhetsbrev Fågel i Fokus vänder sig till alla som intresserar sig för svensk kyckling och kalkon från jord till bord. Målet är att spegla branschen och vår omvärld och ge en tydligare bild av den svenska kycklingen. Målgruppen är opinionsbildare, myndigheter, matjournalister samt intresseorganisationer. Under 2014 publicerades fyra nummer med kända och okända profiler. Nyhetsbrevet har bland annat innehållit intervjuer med profiler som Årets Kock Filip Fastén och Mästerkocksdomaren och sommelieren Mischa Billing. 25

26 Webbsidan Svensk Fågels webbsida utvecklas ständigt och chefredaktören Sven Secher jobbar ständigt för att hålla den fräsch och uppdaterad. Svenskfågelbloggen På Svensk Fågels hemsida finns bloggar där uppfödare skriver om vardagliga händelser. Även medarbetare på kansliet har möjlighet att skriva inlägg och berätta om vardagliga frågor och tankar kring arbetet. Svensk Fågel på Facebook Svensk Fågel har en sida på Facebook för att kunna kommunicera med den målgrupp som befinner sig där. På sidan läggs intressanta matfågelrelaterade artiklar upp liksom recept och lite mer lättsamma nyheter. Tidningen Fjäderfä Medlemstidningen för Svensk Fågel har getts ut tio gånger under året. Under året har reportage gjorts hos medlemmarna men även kring branschens omvärld. Man har även kunnat läsa om verksamheten på kansliet. Ansvarig utgivare är Sven Secher. Populära trycksaker och produktioner Svensk Fågel har många broschyrer och foldrar som lyfter upp den svenska kycklingen och kalkonens mervärden. Samtliga produktioner finns även på Svensk Fågels webbsida där det även finns möjlighet att beställa material. Nytryck 2014 Kyckling är klimatsmart ex 4 klimatsmarta skäl ex Det Goda Valet ex Nyproduktioner 2014 Butiksfolder med recept från Filip Fastén ex Informationsblad om Svensk Fågels främsta mervärden trycks/skrivs ut efter behov Bevis på framgång Under sommaren genomfördes en konsumentundersökning som uppföljning från förra året då exakt samma frågor ställdes. Resultaten var väldigt positiva. Bland annat svarade 71 procent att det är viktigt att välja svenskt när de köper kyckling. Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året. Sju av tio uppger också att man väljer svenskt för att gynna den svenska bonden, vilket är en ökning som visar att svenska folket är mån om en levande landsbygd. Undersökningen uppmärksammades även genom ett inslag i TV4 där produkter med svenskklingande namn var i fokus. Kritik och debatt Svensk Fågel är kontinuerligt ute i debatten för att representera branschen och driva gemensamma frågor och svara på kritik. Under året har vi svarat och gjort utspel kring följande: April: Brett upprop för ansvarsfull sojaodling utspel tillsammans med hela svenska branschen Maj: Frihandel utan villkor hotar folkhälsan debatt med samtliga veterinärer i fjäderfäbranschen Juni: Svar till Gunnar Rundgrens inlägg Ställ inte ekologiskt mot lokalt producerat i SvD Augusti: Miljöpartiet söker lätta poäng med osaklig debatt svar på debatt från MP i Aftonbladet Oktober: Säg nej till antibiotika och hormoner i svenskt kött debatt på SVT Opinion med Sveriges Veterinärförbund och Vi konsumenter. Oktober: Svar till Timbro Medieinstitut svar på inlägg om klordoppade kycklingar och frihan delsdebatten Oktober: Halmstad har visat vägen för närproducerad mat debatt i samband med Årets Kock Oktober: Borlänge på rätt väg mot närproducerad mat debatt i samband med Årets Kock Oktober-November: Debatt med Djurens Rätt November: Billig importkyckling dominerar i Umeå debatt i samband med Årets Kock December: Debatt med Djurens Rätt om KFC December: Önskelista till Sven-Erik Bucht utspel från Ola Göransson 26

27 Fakta Svensk Fågel Fakta Svensk Fågel Svensk Fågels kansli Svensk Fågel hyr kontorsplats på Lantbrukarnas Riksförbunds huvudkontor i Stockholm och sitter numera i öppet landskap då hyresvärden beslutat att inga hyresgäster på plan 7 får sitta i egna arbetsrum. På samma våningsplan finns även Svensk Kött, Stiftelsen Lantbruksforskning, Greppa Näringen samt LRF:s dotterbolag Samköp. Pia Gustafsson Ansvarar för de veterinära frågorna i branschen och ansvarar för de program som drivs inom Svensk Fågel avseende Förebyggande smittskydd på gård, Campylobacter, KC-programmet och resistensövervakning. Rikslikaren Lotta Waldenstedt Anlitas som djurskydds- och foderexpert, tidigare forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet. Hon är anställd av Agria Djurförsäkring och utför bland annat besiktning och rikslikning av branschens kyckling- och kalkonstallar. Elisabeth Secher Ansvarar för ekonomi, administration och frågor om exempelvis medlemsavgifter. Elisabeth har även under året övertagit större delar av den administrativa verksamheten. Sven Secher Ansvar för Svensk Fågels webbsida samt medlemstidningen Fjäderfä. Anna Cedergren, Tomas Fyhr och Martina Olsson Hero Kommunikation Stödjer kontinuerligt Svensk Fågel med kommunikationsfrågor och produktion av informationsmaterial. Torgil Folger och Daniel Andersson IT-konsultföretaget Agriprim Supportar de tekniska lösningarna för TUPPEN och IT. Ulf Danielsson är personlig rådgivare för inmatning av TUPPEN. Arbetsgrupper utvecklar och förbättrar Inom branschen finns ett antal arbetsgrupper som tillsammans med kansliet arbetar med specifika frågor. I andra grupper sitter representanter från Svensk Fågel tillsammans med företrädare för olika myndigheter och verk. Syftet med gruppernas arbete är att ständigt utveckla och förbättra Svensk Fågels verksamhet. Svensk Fågel arbetar i följande grupper: Fodergruppen Behandlar foderfrågor som riktar sig specifikt till matfågelbranschen. Sammankallande är Lotta Waldenstedt, foderexpert. Uppfödargruppen Behandlar frågor som är av intresse för uppfödare. Slaktgruppen Behandlar frågor kring kyckling- och kalkonproduktion som rör ankomst till och från anläggning samt fram till butik. SJV:s referensgrupp för matfågel Har under året förändrats. Består av representanter från Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Sveriges Lantbruksuniversitet samt Djurskyddet Sverige, Djurens rätt och företrädare för branschen. Kontrollsektionen Denna sektion startades under året. Kontrollsektionens uppgifter är att utse rikslikare och kontrollveterinärer. Vidare ska kontrollsektionen sammanställa och följa upp resultaten från besiktningar och årliga kontroller inom det officiella kontrollprogrammet. Kontrollsektionen ska även föreslå och följa upp lämpliga förbättringar och kompetenshöjande åtgärder inom näringen baserade på resultat från besiktningar och kontroller inom programmet. Kontrollsektionen för Svensk Fågels officiella kontrollprogram består av VD och ordförande i Svensk Fågel, Svensk Fågels veterinär, en representant för Agria Djurförsäkringar, en representant för 27

28 Fakta Svensk Fågel djuransvariga på Svensk Fågels medlemsslakterier samt två kycklinguppfödare. Övrig expertis kallas in vid behov. Försäkringsgruppen Kycklingproducenter som är anslutna till Svensk Fågel och följer dess krav har möjlighet att teckna en djurförsäkring hos Agria Djurförsäkring. Försäkringsgruppen har under året bestått av Ewa Nordenstedt och Marianne Wahlgren från Agria Djurförsäkring samt Maria Donis, Pia Gustafsson, Ola Göransson, Roland Bengtsson och Per-Åke Holgersson från Svensk Fågel samt Lotta Waldenstedt, rikslikare på Agria Djurförsäkring. Årets skadeutfall redovisades på branschmötet. Forskningsgruppen Stiftelsen Lantbruksforskning (SFL) har en grupp för matfågelproduktion där företrädare för branschen, SVA och SLF går igenom och beviljar medel till forskningsprojekt inom matfågelproduktionen. deras kontroll framöver och därmed bli en årlig kontroll i besättningen. Nya veterinärer har tillkommit och följande är anslutna som besättnings- och kontrollveterinärer: Övriga sammankomster Branschmöten Arbetsutskott Styrelsemöten Uppfödarmöten Stämman Olika grupper kan bildas beroende på vilka frågor som ska behandlas. Grupperna kan vara fasta eller drivas i projektform och upplösas när frågan är färdigbehandlad års bolags- och föreningsstämma Bolagsstämman äger rum fredagen den 13 mars på Falkenberg Strandbad. Kvällen avslutas med en festmiddag. Föreningen för smittskyddskontroll av fjäderfä Föreningen utgörs av de organisationer, föreningar och företag som idag handlar med, ställer ut, tävlar med samt arbetar med avel och produktion av fjäderfä i Sverige. Campylobacternämnden Campylobacternämnden ansvarar för frågor inom campylobacterkontrollprogrammet. Svensk Fågel är huvudman för programmet. I nämnden ingår även Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Smittskyddsinstitutet. Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare Denna fristående stiftelse ska stödja och utveckla svensk kycklinguppfödning i samklang med såväl konsumenternas förväntningar som samhällets övriga krav och regler beträffande kvalitet och miljömål. Veterinärsamordningsgrupp (VSG) Samverkan mellan salmonellakontroll/ besättningsveterinärer och Svensk Fågel. Gruppen diskuterar alla frågor som rör djurproduktion, slakt och livsmedelshygien. Under året hölls utbildningsdagar för branschens salmonellakontrollveterinärer och gått igenom vilka delar i Djuromsorgsprogrammet som kan läggas på 28

29 Fakta Svensk Fågel Medlemmar i Svensk Fågel Under året ansökte tre företag om medlemskap som godkändes av Svensk Fågels styrelse efter inbesiktning av rikslikaren. Styrelsen Jenny Andersson Uppfödare Elisabeth Nilsson Uppfödare Ola Göransson Ordförande Uppfödare Magnus Lagergren Slakteriföretag Erik Hult Kläckeriföretag Peter Lagerberg Slakteriföretag Martin Lindström Vice Ordförande Slakteriföretag Sven Hellberg Fodertillverkning Torbjörn Persson Kläckeriföretag Maria Donis Vd Svensk Fågel Suppleanter till uppfödare Jens Christensen Ulrika Magnusson Anders Larsson Suppleanter till kläckeriföretag Jan Håkansson Thomas Carlsson, adjungerad Suppleanter till slakteriföretag Johan Ekerot Niclas God Roger Johansson Suppleanter till fodertillverkning och övrigt Joachim Brahce Revisor Thomas Ekström Lekmannarevisor Ulf Danielsson Suppleant till revisorn Kristina Ahlstrand Suppleant till lekmannarevisorn Jan Weijber 29