Verksamhetsberättelse 2010

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2010

2 Innehållsförteckning Vd har ordet 3 Svensk kyckling på tillväxt 3 4 Konsumtion och produktion 4 Svensk Fågels omvärld 6 Svensk Fågel internt 10 Resor, konferenser och utbildningar 14 Remisser och utredningar 16 Forskning 19 Marknad och kommunikation 20 Fakta Svensk Fågel 23 Detta är Svensk Fågel 23 Resultat och balansräkning 26 2

3 Vd har ordet Svensk kyckling på tillväxt a När vi summerar 2010 kan vi se tillbaka på ett fantastiskt år. Tänk att bara för tio år sedan led den svenska kycklingbranschen av nedgång både i produktion och konsumtion. Nu ett decennium senare har vi sett en fantastisk utveckling och en rekordartad tillväxt. Det är med stolthet och glädje jag ser resultatet av det arbete som våra bönder och medlemsföretag gör varje dag, dygnet runt, året om. Produktionen av svensk kyckling ökade under 2010 med 6,8 procent och svenska konsumenter väljer i allt högre grad svensk kyckling. Givetvis det bästa betyg vi kan få och ett bevis på att vi arbetar rätt. Men vi sitter inte nöjda utan arbetar alltid med att utvecklas. Bönderna förbättrar uppfödningen hela tiden och våra medlemsföretag ligger i framkant och utvecklar nya produkter anpassade efter konsumentens krav. Kyckling har alla möjligheter att vara en vinnare även i framtiden med god och nyttig mat som är lättlagad och passar både till vardag och till fest. Nygammal ordförande redo för utmaningar Under förra årets stämma välkomnade vi tillbaka Per Lindahl som ordförande för Svensk Fågel. Han kunde snabbt sätta sig in i verksamheten och han hade en tydlig bild av vilka utmaningar som låg framför oss. För visst har vi utmaningar. Den absolut största utmaningen är som alltid den stora importen av kyckling i Sverige. Fortfarande är 50 procent av kycklingprodukterna i frysdiskarna importerade. Och inom storhushåll och restaurang är andelen upp mot 80 procent. Den importerade kycklingen är billigare, så vi kan bara konkurrera med vår kvalitet och vår lyhördhet för konsumentens krav. Ett ytterligare problem är svårigheterna med ursprungsmärkning. Idag är det svårt för konsumenten att veta varifrån kycklingen kommer. De så kallade köttberedningarna omfattas inte av de svenska salmonellagarantierna och har inget krav på ursprungsmärkning. Dessutom ges många kycklingprodukter svenskklingande namn vilket ytterligare förvirrar konsumenterna. kraftigt kommer det att medföra stora förändringar på världsmarknaden. Och fågelbranschen påverkas den med. I synnerhet på kort sikt kan priset på kyckling falla. Ständig utveckling Vi är som sagt bra men vi blir också bättre och bättre. Vårt kanske största mervärde är våra tuffa kontrollprogram. Under 2011 kommer vi att se över våra program och arbeta mot att ta fram en Svensk Fågel-standard. Vi arbetar också med att samordna och effektivisera kontrollerna på gårdar och slakterier. En stor succé under året har varit användandet av vårt produktionsuppföljningsprogram TUPPEN. Idag använder över nittio procent av kycklinguppfödarna programmet. TUPPEN hjälper oss att ha total kontroll över hela värdekedjan, från kläckning till slakt och gör oss effektivare och lönsammare. Samtidigt som vi inte tummar på smitt- eller djurskydd. Den svenska kycklingbranschen står stark. Men det är tydligt att efterfrågan på kyckling är större än utbudet. Därför måste vi tillåtas växa och utvecklas. En viktig punkt är att underlätta nybyggnationer av stallar och förenkla reglerna. Frågor som Svensk Fågel självklart driver. Jag ser fram emot ett spännande år fullt med utmaningar och möjligheter för vår växande bransch. Maria Donis VD Svensk Fågel Vi måste fortsätta att tydliggöra svensk kvalitet för konsumenter och kockar liksom för upphandlingsansvariga och politiker. Vi har världens bästa fågel och vi måste också berätta varför den är så bra. Oro i omvärlden Som alltid påverkas vi av vår omvärld. Både oroligheterna i arabvärlden och den rådande situationen i Japan påverkar oss både på ett känslomässigt och affärsmässigt plan. Än har vi inte sett de fulla konsekvenserna men om en så stor marknad som Japan skulle minska 3

4 Konsumtion och produktion Tillväxt och expansion Kyckling har varit en vinnare under Det har varit ett mycket bra tillväxtår och produktionen av svensk kyckling ökade med cirka 7 procent. Några av orsakerna är branschens höga mål för livsmedelssäkerhet och djuromsorg samt att ständigt sträva mot att bli duktigare i klimatarbetet. Trenden kring närproducerat fortsätter, konsumenten vill veta varifrån maten kommer. Svenska konsumenter väljer svenskt när det ges möjlighet att välja och där det är tydligt varifrån kycklingen eller kalkonen kommer. Dock kan det vara svårt för konsumenten att välja rätt. I butikernas frysdiskar är fortfarande 50 procent importerad kyckling (inklusive införselprodukter från andra EU-länder). Mycket av den importerade kycklingen som erbjuds är EMV-produkter och produkter med svenskklingande namn, något som är förvirrande för konsumenten. Och i den offentliga sektorn och på restaurang är valmöjligheten nästintill obefintlig. Här är cirka 80 procent av kycklingen importerad och det är en av branschens stora utmaningar att öka andelen svensk kyckling och kalkon i storköken. person och år, en ökning med 4,6 procent. Enligt Jordbruksverkets siffror för den svenska marknaden ökade importen av fågelkött under året med 7,1 procent samtidigt som exporten ökade med 28,7 procent. En stor framgångsfaktor under året har varit att medlemsföretagen lanserat nya produkter som konsumenterna välkomnat. Genom marknadsföringskampanjer har konsumenten uppmärksammats på produkter som färdigdelade bröstfiléer, hel, färdigkryddad kyckling, baconinrullade kycklingfiléer eller strimlade, kryddade produkter som är klara för stekpannan. Medlemsföretagen har också genom roliga events och strategisk varumärkesplacering lyft hela branschens arbete. Detta har självklart resulterat i att även företagen sett en positiv utveckling och därmed beslutat om investeringar i modernare inredningar och system på slakterierna. Slaktvolymerna ökar också vilket innebär att nya linjer byggs ut och utvecklas. Den totala fågelkonsumtionen i Sverige ökade med 5,5 procent och svensken äter idag 18,2 kilo fågelkött per Figur 1 Produktion av svensk kyckling (antal) Källa: SJV, SLV och Svensk Fågel

5 Uppåt i världen Trots negativa prognoser inför 2010 så visar de preliminära siffrorna på balans i prisutveckling och ökad produktion inom EU. Tillväxttakten för produktionen har varit positiv och ligger idag på cirka ton. Importen av fågelkött till EU sjönk med - 8,6 procent. Största andelen fortsätter att komma från Brasilien. Thailand intar en andra plats där Storbritannien och Nederländerna är de största mottagarländerna. Skälet till den minskade importen är flera, bland annat införde EU ett tydliggörande om förbud att sälja upptinad, tidigare fryst kycklingfilé. En svag euro, finanskrisen och den starka brasiliansk realen har också varit några faktorer som påverkat importen till EU. Brasilien har dessutom haft en stark inhemsk konsumtionsutveckling vilket gjort att större delen av deras kycklingproduktion gått till hemmamarknaden. Den inhemska konsumtionen i Brasilien beräknas öka med 13 procent till 43,6 kilo per person under 2010! Ljus framtid för fågel Europeiska kommissionen spår en ljus framtid för fågelbranschen i sin rapport Prospects for Agricultural Markets and Income in the EU Fram till 2020 tros produktionen av kyckling i EU att öka med 7 procent och konsumtionen med över 6 procent. Trots den ökade efterfrågan på den inhemska marknaden varnar dock rapporten för minskad export på grund av höga produktionskostnader och en stark valuta. Under finanskrisen 2008 och 2009 stagnerade världsproduktionen av kyckling men den förväntas ha ökat med 3 procent under Detta gäller framförallt i länder med kraftig ekonomisk tillväxt som Kina, Brasilien och Indien. Kyckling är ett billigt proteintillskott och har fördelen att även vara en effektiv foderomvandlare. Kyckling har därmed en förmån jämfört med andra köttslag på grund av det stigande världsmarknadspriset på spannmål. Även exporten från EU har ökat under 2010 med 24,4 procent och totalt exporterades ton kyckling till tredje land. Detta trots att prognosen för Ryssland var att deras totala import skulle sjunka till under ton (jämfört med över ton år 2009). Istället har EU ökat sin export till Ryssland från ton till ton och de är idag EU:s största mottagarland. 5

6 Svensk Fågels omvärld AVEC:s årsmöte i Slovenien På den Europeiska samarbetsorganisationen AVEC:s årsmöte, som i år hölls i Portorozo i Slovenien, valdes holländaren Jan Odink till ny ordförande. För att balansera övervikten för de nordeuropeiska länderna (sekretariatet är från Danmark respektive Nederländerna) stärktes Sydeuropa genom att en spansk representant blev vice ordförande. Avgående ordförande Dr Aldo Muraro förde i sitt avtackningstal fram de utmaningar som matfågelbranschen står inför. Branschen svarar i dag för cirka direkta arbetstillfällen inom EU och står för cirka 20 procent av spannmålskonsumtionen. Nya stallar ett måste Den ökande efterfrågan på svensk kyckling gör att nya stallar måste byggas. Under året har ambitionen varit att modernisera våra djurstallar och slakterier samt göra kycklingen än mer tillgänglig i vardagen genom innovativa produkter. Det skapar arbetstillfällen och det är viktigt att även myndigheterna har tillräckliga resurser så att de kan hänga med i svängarna när branschen vill utveckla den svenska kycklingproduktionen ytterligare. Det finns tyvärr hinder för nybyggnationer som stoppar upp och försenar utvecklingen. Medlemsföretagen har i många fall haft långa handläggningstider ända upp till åtta månader innan ärendet ens öppnats av handläggaren. Frågetecken kring tolkning av föreskrifter, olika villkor beroende på var i landet du befinner dig samt nya villkor för branschen är några av orsakerna till de extremt segdragna processerna. Arbete för förenkling Branschen har i olika forum lyft frågan om nybyggnationer, exempelvis inom ramen för Djurskyddsutredningen, Högnivågruppen och i den direkta dialogen med myndigheter och politiker. I ett försök att underlätta nybyggnation påbörjades ett projekt under året för att ta fram en sammanställning av byggkrav för kycklingstallar i ett Bygg-PM. Byggexperter, rikslikare och uppfödare har varit inkopplade. Materialet förväntas förenkla byggnationen och säkerställa att dessa kan genomföras. Raserade tak Under vintern 2010 rapporterades det om flera takras inom lantbruket. Även fågelbranschen har drabbats genom att tak på såväl kycklingstallar, hönsstallar och silos har rasat in. Det har även noterats att takstolarna i stallarna försvagats under den tunga påfrestningen från de enorma mängderna snö som föll under året. Inför 2010/2011 års vintersäsong var branschen bättre rustade och det var många uppfödare som i ett tidigt skedde Många tak rasade in under den tuffa vintern. organiserade och hittade smarta lösningar för snöröjningen på taken. Salmonella i besättning Tack vare de stränga hygienreglerna som omgärdar den svenska kycklinguppfödningen är det mycket ovanligt att salmonella påträffas i besättningarna. Trots det drabbades tyvärr åtta kycklingbesättningar under januari 2010 av positiva salmonellaprov innan kycklingarna skulle levereras till slakt. Samtliga berörda eller misstänkta gårdar spärrades omedelbart och en utredning tillsattes av Jordbruksverket för att hitta källan till smittan. Hanteringen fungerade mycket bra och sköttes professionellt av våra medlemmar. Snabb hantering och bra kommunikation i de olika leden gjorde att man kunde avliva, destruera, tvätta stallarna och lösa logistiken för att hitta alternativa insättningar med mycket kort varsel. Detta är ett typiskt exempel på att Svensk Fågels salmonellakontrollprogram fungerar. Förekomsten av salmonella upptäcktes i god tid och inga av de berörda kycklingarna gick till slakt. Därmed drabbades inte konsumenten. I vanlig ordning och till skillnad från övriga lantbrukskollegor så fick näringen själv stå för kostnaden. Nya veterinärer Under året meddelade Livsmedelsverket att de officiella veterinärerna på slakterierna inte längre kunde fortsätta med sina förebyggande besättningsbesök för salmonellaprovtagning. Kyckling- och kalkongårdar som är anslutna till salmonellaprogrammet måste provtas för salmonella årligen och därför utsågs nya veterinärer under året. 6

7 Under våren utökade Lantmännen Kronfågel sin veterinära styrka med Tomasz Dzieciolowski. Även Blentakoncernen har under året anställt en veterinär. Detta räcker dock inte till och därför har det krävts kompleteringar med ytterligare några veterinärer för att akut lösa behovet. Förhoppningen är att 2011 ska innebära att kyckling- och kalkonproducenterna ska ha tillgång till intresserade och ambitiösa fjäderfäveterinärer i respektive region. Veterinärer med fjäderfäkompetens är en förutsättning för en bransch som är under ständigt utveckling. Kyckling är klimatsmartare Data från 2009 visade att svensk kyckling är klimatsmartare än den importerade. Skälet till detta har att göra med en mer professionell, effektiv och bättre uppfödningsmodell. Användning av biobränsle, låg foderförbrukning, och effektivare gödselhantering har tillsammans bidragit till att göra svensk kyckling klimatsmartare. liksom kalkon! Kalkon inte bara är nyttigt och gott, nu är det även fastslaget att den är klimatsmart. SIK genomförde, på uppdrag av Stiftelsen Lantbruksforskning, en unik livscykelanalys på kalkonuppfödningen. Resultatet visade att jämfört med andra köttslag är kalkon, tillsammans med kyckling, bland det bästa valet man kan göra om man ser till klimatpåverkan. Anledningen är bland annat att kalkoner utfordras med en stor mängd spannmål från de egna gårdarna samt att de likt kycklingar är effektiva foderomvandlare. Kritik från flera håll Ett flertal böcker och radioreportage har under året publicerats och sänts där livsmedelsindustrin och animalieproduktionen kritiserades. Generellt kan sammanfattas att budskapen varit en allmän kritik mot storskalig produktion, att hygienkraven inom livsmedelssektorn är överdrivna, men framförallt missriktade och att industrin verkar för sjukare djur, sämre kött och onödig användning av tillsatser. Svensk Fågel arbetade som alltid förebyggande och var väl förberedda inför eventuella kritiska frågor. Möte med handeln Coop Under året har Coop arbetat med en livsmedelsstrategi där alla produkter med animalisk ursprung har analyserats. Målet har varit att tydliggöra sina inköpskriterier med inriktning på mer frigående djur som helst går utomhus. Kycklingbonden Per Watz tog emot representanter från Coop. Svensk Fågel har getts möjlighet att redovisa de olika kontrollprogrammen, krav på hälsokontroll i samband med införsel av avelsdjuren samt lämnat förslag på vad som kan utveckla djurvälfärden inom matfågeluppfödning. Svensk Fågel ordnade även en studieresa till kycklinguppfödaren Per Watz på Husby gård vid gränsen mellan Södermanland och Västmanlands län. Ica På motsvarande sätt har Svensk Fågel även getts möjlighet att träffa inköps- och kvalitetsansvariga på Ica för att redovisa de kontroller och program som branschens medlemmar följer. Dessutom visades på skillnaderna mellan svensk kyckling och importerad. Politik och matfågel Nytt departement - samma minister Den gamle jordbruksminister Eskil Erlandsson bytte titel och är nu landsbygdsminister. Vid riksdagens öppnande under hösten läste statsminister Reinfeldt upp regeringsförklaringen. För första gången underströks att de gröna näringarna är betydelsefulla och att fortsatta satsningar skulle ske på Matlandet Sverige. Matlandet Sverige Sverige - det nya matlandet är en vision om att skapa fler jobb och tillväxt genom framförallt satsningar på mat- och livsmedelsproduktion i kombination med turism. Visionen har resulterat i en handlingsplan med fem fokusområden: offentlig mat, primärproduktion, förädlad mat, matturism och re- 7

8 staurang. Svensk Fågel har deltagit på diverse seminarium som handlat om matkvalité etc. Upphandling med kvalitet För konsumenter är det självklart att ställa krav på att köttet ska vara fritt från salmonella och kommer från djur som fötts upp med höga krav på djurskyddet. Motsvarande krav är inte lika självklara när det kommer till den offentliga upphandlingen. Anledningen är självklart prisrelaterat men även en stor del okunskap och rädsla att våga ställa krav. Men trenden går mot att ställa tuffare krav på leverantörerna och flera kommuner går nu i bräschen för att erbjuda sina invånare mat med bättre kvalitet. Regeringen har under 2010 alltmer uppmärksammat frågan och därför avsatt resurser som delvis ska gå till att bygga upp ett nationellt kunskapscentrum för den offentliga måltiden. Kunskapscentret ska vidare erbjuda rådgivning för de som jobbar med offentliga måltider, om allt ifrån hur man engagerar barn kring maten till hur man ska gå tillväga vid offentlig upphandling. Nya kriterier för upphandling Miljöstyrningsrådet är regeringens expertorgan inom miljöanpassad och annan hållbar upphandling. Myndigheten ansvarar även för de nya upphandlingskriterierna för livsmedel. Miljöstyrningsrådet har under året tagit fram nya upphandlingskriterier för kött, inklusive fågel, och ägg. Svensk Fågel har medverkat i expertgruppen och lämnat förslag på kriterier som rör fågel. Regeringens djurskyddsutredning Eva Eriksson, landshövding i Värmland, har utsetts till särskild utredare av regeringen. Hon ska göra en bred översyn av den samlade djurskyddslagstiftningens utformning och innehåll. Dessutom ska hon lämna förslag till ny djurskyddslag och förordning samt ge exempel på hur andra föreskrifter på området kan utformas. Till sin hjälp har utredaren en grupp av experter. Från näringens sida deltar Erika Brendov, LRF. En sammansatt expertgrupp har bildats med företrädare från näringens olika branscher vars uppgift är att förbereda frågor som ska diskuteras och hanteras i utredningen. Regeringens djursmittskyddsutredning Christer Wretborn, ansvarig utredare för regeringens pågående arbete om smittskyddet i landet, hade möjligheten att redovisa sina tankar under förra årets stämma. Utredarens uppdrag har varit att göra en bred översyn av lagstiftningen om smittsamma djursjukdomar. I hans tankar finns att ökade krav ska ställas på djurhållare och branschen i sin helhet. 8 Kraven handlar framför allt om hög biosäkerhet och ett genomtänkt förebyggande arbete för att hålla smittorna utanför gårdarna. Regeringens Högnivågrupp (HLG) Regeringens målsättning är att det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att vara jordbrukare. Samtidigt har det under många år varit minskad lönsamhet i många branscher. Regeringens avsikt har därför varit att ta tillvara på de möjligheter och den potential som finns hos jordbruksföretagaren. Under året har regeringen bjudit in branschföreträdare för att se hur man ska kunna fortsätta stärka konkurrenskraften i den svenska primärproduktionen. Svensk Fågel har medverkat och framfört de frågor som näringen anser måste stärkas och förändras, till exempel långa handläggningstider vid nybyggnation, regelförenkling samt resurser till kvalitetskrav vid offentlig upphandling. Representanterna i högnivågruppen har varit eniga om att konkurrenskraften och lönsamheten i primärproduktionen i det svenska jordbruket inte är på en tillfredställande nivå samtidigt som jordbruksproduktionen minskar. Ökad konsumtion minskad produktion Den viktigaste indikatorn på svag lönsamhet är att svensk primärproduktion tappar marknadsandelar mot importerade jordbruksprodukter. Investeringar, strukturrationaliseringar, marknadsföring och kompetenshöjningar sker inte i samma takt som i flera jämförelseländer. De viktigaste orsakerna till denna utveckling är en ökad konsumtion, delvis förklarad av en trendmässigt ökande befolkning, medan produktionen har minskat. Denna utveckling är särskilt tydlig för nötkött och griskött men under senare år har den även tilltagit för mejeriprodukter. Fågel, ägg och lamm visar dock en positiv trend men samtidigt är importandelen av fjäderfäkött och lamm relativt hög och för ägg är andelen importerade industriägg väldigt stor. Figur 2 Inhemsk produktion i förhållande till konsumtionen, procent. Källa: FAO och beräkningar inom HLG

9 Förändrad attityd är framgångsfaktorn Attityden och framtidstron till primärproduktionen är sannolikt den enskilt viktigaste faktorn för att vända trenden med en minskande produktion. Den samhällsnytta som primärproduktionen skapar måste kunna beskrivas på ett realistiskt och positivt sätt av politiker, myndighetsföreträdare och branschen själv. Kunskaperna om hur jordbruk bedrivs är i många fall svaga hos konsumenter, beslutsfattare och myndigheter. Gemensamma åtgärder måste vidtas för att jordbruket ska få en större förståelse och förankring i samhället. Ökat fokus på svensk mat Regeringens satsning på Matlandet Sverige har bidragit till att frågor om livsmedelsproduktionen har fått ökad uppmärksamhet i media. Arbetet med Matlandet Sverige har också bidragit till en ökad kännedom om svensk mat hos allmänheten. Satsningen kan även vara en ingång till att skapa ett mer positivt synsätt på primärproduktionen hos både dess egna företrädare och hos allmänheten. Tydliga arbetsområden Uppdraget för Högnivågruppen har inte varit att presentera detaljerade förslag utan istället identifiera problem och fokusera på övergripande principer för att stärka konkurrenskraften i primärproduktionen. Varje sektor arbetar nu vidare inom sitt område. Förslag på vad branschen ska arbeta vidare med: Klusterbildning Tydliggöra svensk produktion Modern och flexibel finansieringslösning Strukturanpassning i insatsvaror och förädlingsindustrin Mer företagstänk än leverantörstänk Förslag på vad myndigheter ska jobba vidare med: Effektiv och praktisk tolkning av lagstiftning Professionell kontroll av kompetenta inspektörer Förenklade och effektiva förenklingsförfarande Samordning av myndigheternas uppdrag och beakta olika målkonflikter Enklare regelverk och snabbare hantering Förslag på vad politiker ska jobba vidare med: Förändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken Stabil och förutsägbart skattesystem Beakta målkonflikter specifikt vad gäller miljöbalken, djurhälsa och djurskydd Minska den administrativa bördan genom ytterligare regelförenkling Informationsinsatser för att öka kraven på djurskydd, smittskydd och god miljö i den offentliga upphandlingen Stärka upp utbildningsinsatser i grundutbildningen och den högre utbildningen Finansiering och användning av tillämpad forskning riktad mot jordbruket Upplåtelse och förvärv av jordbruksmark 9

10 Svensk Fågel internt Comeback för ny ordförande En nygammal ordförande, Per Lindahl från Mosslunda Gård i Skåne, trädde in i Svensk Fågel efter avgående ordförande Hans-Christer Palmers. Per Lindahl inledde sitt ordförandeskap genom att identifiera en av de stora utmaningarna för svensk kyckling: att tydliggöra svensk kycklings alla fördelar. Att den är god, klimatsmart, säker och har hög djuromsorg. Allt som borde göra den till en vinnare i framtiden. Enklare medlemskontakt Ett nytt medlemsregister har under året tagits fram som enklare ska kunna administreras och uppdateras trots att kansliet sitter utspritt i landet. Vidare ska registret också enkelt kunna administrera utskick till medlemmarna och akut vid behov. Ändrade stadgar ger nya uppfödare Vid 2010 års stämma ändrades Svensk Fågels stadgar. Syftet var att tydliggöra att branschen i första hand vänder sig till dem som är verksamma inom fågelproduktionen. Det är även viktigt att så tidigt som möjligt få med nya medlemmar och att de kan delta i de utbildningsinsatser och branschmöten som hålls under året. Den fysiska eller juridiska person som har för avsikt att påbörja produktion av svensk matfågel kan antas som medlem så snart som ansökan om förprövnings- och/ eller miljötillstånd inlämnats till berörda myndigheter. Medlemskapet är villkorat av att relevanta tillstånd sedan lämnas och att tillstånden vinner laga kraft samt att anläggningen är besiktad och godkänd. Välkommen Bjärefågel Svensk Fågels styrelse kunde i juni godkänna Bjärefågels medlemsansökan och därmed är hela deras värdekedja ansluten till branschens olika kontrollprogram, vilket är positivt och välkomnas. Under året fick företaget därmed även utsättas för revision av Prosanitas vad gäller delar som rör lastning, transport, utlastning samt hantering av djurskyddet på slakteriet. Effektivare med TUPPEN Svensk Fågel lanserade under 2009 sitt nya produktionsuppföljningssystem TUPPEN och under 2010 har det kommit igång i full drift. TUPPEN är ett användarvänligt och kraftfullt program för att hantera alla delar i produktionskedjan. Systemet utvecklades inom ramen för lantbruksprogrammet och LRF:s Kraftsamlingsprojekt. Målet har varit att 65 procent av alla företag ska vara anslutna första året, 80 procent andra året och över 90 procent från det tredje året. Per Lindahl gjorde comeback som ordförande. produktionskontroll och spårbarhet på ett övergripande plan. Data samlas in elektroniskt från kläckerier, uppfödare, foderföretag och slakterier anslutna till Svensk Fågel. Databasen nås via en inloggningssida på Internet, vilket ger samtliga aktörer möjlighet att se relevant data, både i tabeller och i grafisk form. Varje aktör kan dessutom se specifika rapporter för sin egen verksamhet utöver den information som alla kan ladda ner. Systemet innehåller även en sökmotor där användaren kan söka data ur databasen med olika valda parametrar. Hög anslutning Nya medlemmar har fått genomgå en utbildning för att kunna utnyttja TUPPEN. Anslutningstakten har varit hög. Anledningen är dels att att slakterierna gett en ekonomisk ersättning vid anslutning, dels att lantbrukaren sett ett egenvärde i inmatningen för att kunna följa upp och analysera sin produktionsdata. Idag är över 90 procent av kycklinguppfödarna inom Svensk Fågel anslutna till databasen. Från och med januari till december 2010 matades basenheter in i TUPPEN varav 81 procent (2 308 st) är helt kompletta med data från kläckeri, uppfödare och slakteri. Inmatade siffror från slakteri och kläckeri är 100 procent kompletta och från uppfödare 88 procent. Under 2010 har mer än rapportvisningar av listor, sammanställningar, resultatjämförelser och scenarioanalyser gjorts av användarna i TUPPEN. Syftet med projektet har varit att effektivisera och utveckla en branschtäckande databas med möjlighet till 10

11 Flera fördelar Det finns många fördelar med TUPPEN: Tydliggör problem och störningar enklare och snabbare. Rådgivare och veterinärer kan snabbare sammanställa underlag för utredning. Tydligare skillnader i produktionsresultat av hybrider, foder etc. Skillnader i bedömning på slakterier uppdagas tydligare och enklare vilket innebär t.ex. att riktad utbildning av slaktbiträden och officiella veterinärer kan utföras, vilket också redovisats under Utbildningsdagarna. Foderföretagen har fått se över sitt fodersortiment då man tydligt kan avläsa produktionsskillnader mellan olika foderföretag. Resultat och utveckling Projektet har resulterat i en databas som på ett mycket kostnadseffektivt och enkelt sätt ger lantbrukare och berörda företag möjlighet att följa upp sin produktion. Programmet ger även underlag till att snabbt spåra och se omfattningen av eventuella produktionsstörningar, vilket givetvis innebär att åtgärder kan sättas in snabbare. Programmet är, och kommer att vara, en viktig faktor för en effektiv svensk kycklingproduktion. Programmets byggnad och struktur gör det enkelt att i framtiden ytterligare utveckla och komplettera systemet med nya intressanta parametrar. Enskilda företag som slakterier och kläckerier kan även, på egen bekostnad, ytterligare bygga ut systemet så att det täcker företagets hela behov av datahantering av produktionsfakta. Campylobacterprogrammet Under 2010 togs prover för campylobacter på 3237 flockar uppfödda av medlemmar inom Svensk Fågel och 115 flockar uppfödda av icke medlemmar. Campylobacter hittades hos 422 flockar inom Svensk Fågel (13 %) och på 19 flockar av de icke anslutna (16,5%). Sedan Campylobacterprogrammet startade den 1 juli 2001 har andelen flockar med campylobacter från uppfödare anslutna till Svensk Fågel visat en nedåtgående trend. Under sommaren 2010 steg dock antalet positiva flockar jämfört med föregående år ,8 % ,6 % ,2 % ,2 % ,2 % ,3 % ,3 % ,1 % ,0 % Ökningen under 2010 var större än tidigare år under augusti men sjönk igen i september och oktober. Orsaken till det höga antalet positiva flockar under sommaren beror troligtvis på den höga värmen i vissa delar av landet. Vid extrema temperaturer sent under uppfödningen tvingas man ibland öppna dörrar och fönster och biosäkerheten i samband med det kan inte upprätthållas. 11

12 Undersökning av riskbesättningar Under sensommaren 2010 genomfördes besök i samtliga riskbesättningar inom den region som har flest antal campylobacter-positiva flockar. Jämförelser av geografi, stallar, närområden gjordes även vid ytterligare 6 besättningar i samma område med varierande campylobacterstatus. Besöken finansierades inom Campylobacterbudgeten. Följande är utmärkande för riskbesättningar (dock inte utan undantag): horisontell ventilation avsaknad av ljusfällor närhet till stillastående vatten tät växtlighet i nära anslutning till stall tät population av fjäderfä i närområdet förekomst av andra djurslag i närheten Åtgärder mot campylobacter UV ljus Installation av UV ljus för dricksvattnet i två besättningar med hög andel positiva flockar har fungerat väl. Endast enstaka positiva flockar av ett hundratal slaktade flockar förekom under år 2010 och då enbart under högsäsong (aug-sep). Stillastående vatten i närmiljön Installation av system för syresättning har prövats under Ännu har ingen högsäsong passerat så resultatet får hämtas under kommande sommar. Analys under utbildningsdagarna Uppdaterad information om årets resultat diskuterades under hösten vid respektive slakteris utbildningsdagar. Orsakerna till ökningar/minskningar har analyserats för både enskilda uppfödare och slakterier. Förslag om nästa års program har diskuterats ingående. Campnämndsmöte Campnämndsmöte med företrädare från myndigheter och näringen genomfördes 16 november Diskussionerna rörde bland annat den svenska handlingsplanen avseende campylobacter. Nedlagt europeiskt projekt AirPath-projektet lades ner i början av Detta var en gemensam projektansökan till EU:s 7:e ramprogram som skickades in i maj 2009 av branschorganisationerna i Sverige, Danmark, Norge, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna. Anledningen till att projektet avbröts var att Tyskland och Storbritanniens branschorganisationer hoppade av. Medel avsatta för projektet omfördelades till flugsäkringsåtgärder. 12 Salmonellakontroll på gårdsnivå Det frivilliga salmonellaprogrammet ett hygienprogram för att förebygga salmonella i besättningar med fjäderfä är arbetsnamnet på kontrollprogrammet inom ramen för Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2007:78). Programmets syfte är att minimera risken för smittspridning mellan besättningar och djurutrymmen, samt till människor. Under 2010 har följande aktiviteter genomförts: Planen och riktlinjerna för programmet har reviderats. Den nya planen skickades till Jordbruksverket i samband med ansökan om huvudmannaskap för Ett nytt medlemsregister anpassat till branschens elektroniska uppföljningssystem (TUPPEN) har skapats och kvalitetssäkrats. Registret innehåller samtliga uppgifter och funktioner som krävs för att driva kontrollen. I detta ingår att årligen rapportera till Jordbruksverket, överlämna information om antal provtagna flockar till SVA inför zoonosrapporten samt rapportera till Länsstyrelsen för att underlätta deras tillsyn av den obligatoriska salmonellakontrollen. Framtagande av arbetsinstruktion och information till samtliga veterinärer inom den frivilliga salmonellakontrollen. Nämndmöte och diskussioner kring en reviderad version utifrån nämndens förslag till ändringar. Telefon- och mailkontakt med uppfödare och veterinärer kring frågor som rör kontrollen. Utbildning av de fältverksamma veterinärerna genomfördes tillsammans med SVA den 7-8 december Utbildningstillfällen på temat Omgångsvis rengöring och sanering genomfördes i Hässleholm den 3 juni och i Jönköping den 7 juli Vid årets nämndsmöte diskuterades den befintliga planen och riktlinjerna samt förslag på ändringar inför nästa år. Samtliga krav hänger samman med smittskydd på gårdsnivå. De ändringar som diskuterades rör därför i första hand nivån på de smittskyddsåtgärder som införlivas genom programmet. Samtliga besättningar och djurutrymmen som är anslutna till kontrollprogrammet ska sedan den 15 mars 2010 vara besökta och rapporterade av respektive veterinär. Förhoppningsvis har det fungerat som vanligt så att alla har besökts och godkänts för fortsatt anslutning Vid besöket ingår den årliga officiella salmonella provtagningen. Arbetsinstruktion för 2010 skickades till respektive veterinär vid årets början.

13 Utbytta kontrollveterinärer Under 2010 har samtliga salmonellakontrollveterinärer för slaktkyckling och kalkon bytts ut. Bakgrunden till bytet är det beslut Livsmedelsverket tagit om att deras officiella veterinärer inte får ha uppdrag i besättningar t.ex. salmonellakontroll. Arbetsuppgiften har tidigare ingått i deras arbetsuppgifter och varit i linje med den (tidigare) svenska modellen från jord till bord. Bättre djuromsorg Svensk Fågel driver Djuromsorgsprogrammet för matfågel. Rapportering sker två gånger per år till myndigheterna genom en referensgrupp som består av representanter för Jordbruksverket, SLU, Livsmedelsverket, SVA, Djurskyddet Sverige samt Svensk Fågel. Rapporten sammanställs av Agrias rikslikare Lotta Waldenstedt. Rapporten omfattar alla kyckling- och kalkonflockar som har fötts upp av Svensk Fågels medlemmar. Höjda fotpoäng Under första halvåret hade medelpoängen för fothälsan ökat. Neddragningar i beläggning har därför skett hos två uppfödare på grund av höga fotpoäng. Diskussioner har förts med foderföretagen avseende foderrelaterade fotproblem. För tillfället pågår utvärdering och utveckling vad det gäller besiktning av Djuromsorgsprogrammet. Dessutom görs nu en revision av fothälsoprogrammet. Oberoende granskning Det oberoende certifieringsorganet ProSanitas kontrollerar att Djuromsorgsprogrammet och djurskyddslagen följs. ProSanitas granskar hanteringen av kycklingen från lastning på gård till avlivning på slakteri. Kontrollen har inledningsvis genomförts två gånger per år. Sedan 2005, då branschen startade revisionen av den sekundära delen av produktionen, har resultaten förbättrats avsevärt. Förbättringarna gäller i första hand kunskap, insikt, kompetens samt utbildning och dokumentation. Behovet av förbättringar har framför allt handlat om lastning i samband med transport och den dokumentation som krävs för att revisionen ska anses vara kvalitetssäkrad. Checklistan för revisionen har under 2010 uppdaterats med ny aktuell lagstiftning och den nya versionen kommer att fastställas efter presentation i slaktgruppen vid Svensk Fågels årsstämma. Under 2011 planeras en riktad utbildning tillsammans med Prosanitas för lastarlag, transportörer och de djuromsorgsansvariga på slakterierna. Hälsokontroll avseende koccidier och clostridier KC-programmet är ett frivilligt program för kontroll och bekämpning av koccidier och clostridier hos slaktkyckling inom ramen för Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1993:42) om organiserad hälsokontroll av husdjur. Ny policy kring slam Svensk Fågels styrelse slog fast i december 2010 att ett hållbart och effektivt utnyttjande av naturresurser är viktigt. Växtnäringen från matrester, livsmedelsindustri och toaletter är en viktig resurs som ska föras tillbaka till åkern utan oönskade ämnen. Styrelsen beslutade att ställa sig bakom LRF:s hållning att det endast är slam från REVAQ-certifierade reningsverk som får användas för spridning på åkermark. Styrelsen beslutade därmed att föreslå en ändring av planen och riktlinjerna för den frivilliga och förebyggande hälsokontrollen avseende salmonella hos matfågel. Viktiga affärshändelser SweChick till Aviagen Under hösten sålde Lantmännen företaget SweChick, nordens ledande leverantör av avelsdjur, till Aviagen. De nya ägarna, världens största företag inom avel för fjäderfä, har en stor potential att utveckla och expandera verksamheten. Lantmännen Swehatch och Lantmännen Kronfågel kommer även framöver att vara kunder till de nya ägarna. HK Scan köper Rose Poultry Det finskägda HK Scan förvärvade under året det ledande danska kycklingföretaget Rose Poultry. HK Scan blir därmed både en av de ledande aktörerna inom fjäderfämarknaden i Nordeuropa. Ny VD på Ingelsta Kalkon Martin Thilander slutade under sommaren som VD på Ingelsta Kalkon. En ny Martin, men med Lindström i efternamn, utsågs som ny VD och tillträdde sin tjänst 1 januari Ingelsta Kalkons nye VD Martin Lindström. 13

14 Resor, konferenser och utbildningar Utbildningsdagarna 2010 Svensk Fågel har under året hållit i den första officiella kursen för djurhållare med kycklinguppfödning. Detta i enlighet med europeiska rådets direktiv om fastställande av minimiregler för skydd av kycklingar avsedd för matfågel (2007/43/EG från den 28 juni 2007). Kursen har framförallt fokuserat på välfärds- och smittskyddsaspekter inom kycklinguppfödningen. Innehållet i kursen har omfattat fysiologi med fokus på fåglarnas vätske- och foderbehov samt djurens beteende. Begreppet stress behandlades också, särskilt i relation till daglig skötsel och hantering av kycklingarna. Praktiska aspekter av varsam hantering av kycklingar samt infångning, lastning och transport har varit viktiga delar av utbildningen. Årets utbildningsdagar hölls på följande platser: Aspa bruk Brösarp Kalmar Falkenberg Sölvesborg Simrishamn Laholm Jönköping Under utbildningsdagarna uppmärksammades även olika tillämpningar i landet kring gödselspridning och krav på täckning. Kansliet lovade därmed att återkomma kring frågan inför branschmötet. Branschmötet i Jönköping Årets branschmöte hölls i tufft vinterväder på anrika Gyllene Uttern utanför Jönköping. Temat var bland annat nya regler för gödselspridning, energiförbrukning, samt en redogörelse för LRF:s pågående arbete med sin livsmedelsstrategi. Till mötet var bland annat företrädare från Jordbruksverket och LRF inbjudna. Mässor och konferenser WPSA I augusti hölls den 13:e europeiska fjäderfäkonferensen i Tours, Frankrike. På konferensen presenterades de senaste forskningsrönen inom fjäderfäforskning. På plats fanns ett flertal svenska experter, bland dem rikslikaren Lotta Waldenstedt. Jorden och skogen på Skansen Det blev nytt rekord för evenemanget Jorden och skogen som Svensk Fågel traditionsenlig deltog på. Målgruppen är elever och lärare i Stockholms närområde. I år tog sig nyfikna elever till Skansen och fick Besöksrekord för Jorden och skogen på Skansen. möjligheten att träffa de tre kycklinguppfödare som fanns på plats i Svensk Fågels monter. Nordic Poultry Conference i Tromsö Svensk Fågel medverkade när nordiska experter, forskare, rådgivare och konsulter samt företrädare från näringen samlades i norska Tromsö. Syftet var att dela med sig av senaste forskningsrönen kring djuromsorg, djurhälsa och smittskydd inom uppfödning och produktion av kyckling och ägg. Den årliga Nordiska veterinär- och ledarkonferensen uppmärksammade en rad nya forskningsresultat, lämnade lägesrapporter och uppmärksammade aktuella frågor och problem. Vd Maria Donis tackar de brasilianska värdarna för besöket. Studieresa till Brasilien En grupp representanter från den svenska kycklingbranschen besökte i december 2010 Brasilien. Ett land med 190 miljoner invånare, en beräknad ekonomisk tillväxt på sju procent under 2010 och som därtill är världens största exporterande kycklingnation. Då Sverige är ett av Europas minsta kycklingländer var därför den svenska delegationen ödmjuka inför sina kollegor. Besök gjordes på foderanläggningar, kycklinguppfödare och slakterier i städerna Chapecó och Cascavel i delstaten Santa Catarina samt Foz do Iguaçu i Paraná. Brasilien beräknas idag ha en kycklingkonsumtion på 38 kilo per person och konsumtionen ökar i och med att det nationella ekonomiska tillståndet förbättras. 14

15 Studiebesök hos branschen Besök hos avelsdjur Diskussionen om sittpinnar och motsvarande inredning för avelsdjuren har varit en långdragen process inom branschen. Utmaningen har varit att ändra i föreskriften för att verklighetsanpassa kraven och samtidigt säkerställa att hönornas behov uppfylls. Studiebesök hos ungdjursuppfödare tillsammans med Jordbruksdepartementet, Jordbruksverket och SVA har därför genomförts under året. Besök har gjorts hos lantbrukarna Carl-Axel Pantzar på Narveryd som föder upp unghöns och Håkan Ektander på Vahlby som har värpande hönor och tillhörande tuppar. Djurskyddsutredaren på besök Regeringens djurskyddsutredare Eva Eriksson tillsammans med sina medarbetare Helena Elofsson och Karin Åhl besökte under hösten Ulrik Larsson och Susanne Gustavsson på Hova Fågel i Västergötland. Rikslikaren Lotta Waldenstedt visade hur en besiktning i enlighet med djuromsorgsprogrammet går till. Vidare diskuterades aktuella frågor som rör hinder i tillväxt och lönsamhet. Djurskyddsutredaren Eva Eriksson besökte Hova Fågel. Skörderesan i TV4 Under hösten har den välkände kocken Malin Söderström för TV4:s Nyhetsmorgon gjort nedslag hos svenska bönder i programmet Skörderesan. Syftet var att hitta personerna bakom råvaran, de som ser till att vi får bra mat varje dag. Under sin resa besökte Malin kycklingbonden Per Watz på Husby Gård i Kvicksund. Hon imponerades av det seriösa arbetet genom hela uppfödningen och den noggranna hygienkontrollen. Utbildning för utveckling Mat och klimat Svensk Fågel har deltagit i SIK:s nätverk Mat och klimat. Målet med nätverket är att utgöra en mötesplats för intressenter i livsmedelsindustrin. Dels för att på ett effektivt sätt ta del av senaste fakta och händelser inom området, dels ge möjlighet till diskussion och erfarenhetsutbyte mellan företag och berörda aktörer. Per Watz visade upp kycklingstallarna för kocken Malin Söderström. Undervisning på SLU Under året har undervisning hållits för blivande husdjursagronomer och veterinärer inom djurskydd och smittskydd. Compton I brittiska Compton genomfördes en fjorton dagar lång utbildning för fjäderfäveterinärer. Det var även ett utmärkt tillfälle att diskutera hur olika sjukdomspanoramat ser ut beroende på om antibiotika är en naturlig del i uppfödningen eller inte. Fortfarande använder ett flertal länder inom EU förebyggande (tillväxtbefrämjande) antibiotika trots en gemensam lagstiftning om förbud mot detta. 15

16 Remisser och utredningar Utredningar Smittskyddsutredningen Christer Wretborn har uppdraget av regeringen att se över behovet av åtgärder från samhällets sida för att bekämpa djursjukdomar och zoonoser. Utredaren har också i uppdrag att föreslå nödvändiga ändringar för att modernisera, förtydliga och förenkla den nuvarande lagstiftningen. Svensk Fågel har under året lämnat underlag och synpunkter på hur branschen arbetar med smittskyddet, vilka kostnader som är förknippat med detta samt de effekter och konsekvenser som uppstår jämfört med andra branscher. Utredaren deltog också på 2010 års stämma för att diskutera hur utredningsarbetet fortgår och vilka aktuella punkter som specifikt rör matfågelföretagens vardag. Djurskyddsutredningen Under året har Svensk Fågel vid ett flertal tillfällen getts möjlighet att lämna synpunkter på gällande lagstiftning och föreskrifter som avser djurskyddet. Svensk Fågel har också under året inkommit med skriftliga kommentarer samt redogjort i detalj olika problem som hämmar utveckling av god djurvälfärd, smittskydd och djurhälsa. Delegering av kontrollen Jordbruksdepartementet utreder för närvarande möjligheten och behovet av att helt eller delvis delegera kontrollen av djurskydd. Arbetet är en fortsättning på den rapport som Jordbruksverket redogjorde för regeringen 2008 och som innehöll tre olika delar; förprövning, tillsynskontrollen och kontrollprogrammen. Beträffande tillsynskontrollen har Svensk Fågel meddelat att den yttersta kontrollen bör ligga kvar hos myndigheten men att det ska vara riskbaserat i enlighet med de kontrollprogram som djurägaren är ansluten till. Det är viktigt att myndigheten känner sig delaktiga i verksamheten och har insyn i den så att man inte tror att det pågår konstigheter bakom stängda dörrar. Jordbruksdepartementet beräknar att tidigast lämna ett förslag till ändring i lagen hösten/vintern Granskning av kvalitetssäkringssystem Livsmedelsverket har det övergripande ansvaret för livsmedelskontrollen i Sverige. Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för kontrollen av foder i primärproduktionen och för djurskyddskontrollen. De två verken har nu gemensamt utarbetat en modell för riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen. Avsikten är att den sedan ska ligga till grund för när myndigheterna fastställer hur ofta kontrollen ska ske på gårdarna. Svensk Fågel hade Rikslikaren Lotta Waldenstedt. under slutet av 2010 ett inledande möte med myndigheterna. Arbetet fortgår under 2011 och skuggrevision kommer att genomföras av de officiella programmen. ESBL i kyckling Alla djur kan bära på så kallade ESBL-bakterier i tarmen. Denna typ av bakterier har hittats hos bland annat häst, hund, katt och vilda fåglar. Även vi människor kan bära på bakterien i tarmen utan att för den skull bli sjuka. Under 2010 hittade SVA spår av ESBL-bakterier i kyckling. Forskarna vet idag alldeles för lite för att kunna säga vad förekomsten av ESBL-bakterierna beror på och om de aktuella bakterierna bidrar till resistensproblem hos människor. Det är dock viktigt att poängtera att bakterien garanterat dör vid upphettning. Och precis som alltid vid tilllagning av fågel så är det viktigt att tänka på att ha bra hygien vid tillagningen. Svensk Fågel tar självklart allvarligt på fynden och arbetar nära forskare på SVA för att få fram mer information. Flera studier har påbörjats för att undersöka var bakterierna finns och hur smittspridningen går till. De studier som legat närmast har varit att undersöka föräldradjuren och fodret samt att analysera om ESBLbakterierna finns i kycklingen som livsmedel. Detta arbete sker gemensamt mellan medlemsföretagen, SVA och Livsmedelsverket. 16

17 Remisser Svensk Fågel är remissinstans och har under året lämnat följande remissvar: Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om djurhållning Den 1 juli 2010 trädde EU:s nya kycklingdirektiv i kraft. För Sveriges del innebar direktivet inga större förändringar jämfört med de krav som tidigare funnits. De förändringar som skett har införlivats i föreskrifter och kontrollprogram. Under våren lämnade branschen synpunkter på förslagen i L100 - Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket. Detta rörde såväl förslagen om ändringar i ljusprogrammen, bullerkrav men även krav på omfattningen vad gäller sittpinnar och mekanisk utgödsling för avelsdjuren, vilket inte beaktades. Svensk Fågel har också uppmärksammat problemet att regelverken för kycklingdirektivet och transportförordningen inte är förenliga. Svenska staten har dock inte lyft frågan vidare till EU-kommissionen. Offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om kontroll av foder och animaliska biprodukter ska uppdateras. Förslaget om ändringen avser en allmän genomgång av texten. Områden som berörs är uppdateringar på grund av ändrade grundregelverk, överföringen av kontrollen inom primärproduktionen till länsstyrelserna, justering av tim- och resekostnader, nya avgifter för importkontroll samt textjusteringar rörande bland annat lägsta kontrollfrekvensen som fastställs till en gång per tio år. Jordbruksverkets föreskrifter om utförsel av fjäderfä och kläckägg till länder som ingår i EU Förslaget innebar att export av fjäderfä och kläckägg endast får ske från en anläggning som är godkänd och registrerad enligt nya föreskrifter från Jordbruksverket. Jordbruksverkets föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning Förslaget innebär krav på djurskyddsdeklaration för god och säker vård inrättas vid delegerad läkemedelsanvändning. Principen om delegering tillämpas inte inom branschen. Ursprungsmärkning I december 2010 antog Europeiska ministerrådet ett förslag om att även kött från gris, fågel, får och get ska ha ursprungsmärkning. Det nya förslaget berör i nuläget endast färskt kött. Inte de så kallade köttberedningarna eller beredda produkter. Idag beräknas cirka 80 procent av kycklingköttet som förs in i Sverige vara köttberedningar. Produkten ser precis ut som en rå, fryst eller kyld kyckling men har exempelvis kryddats eller marinerats med saltlake och undgår därför ursprungsmärkning. Förhoppningen är att obligatorisk ursprungsmärkning för fjäderfäkött även ska omfatta köttberedningar. Kravet ska även vara att kycklingen måste vara kläckt, uppfödd, slaktad och förädlad i en och samma medlemsstat för att det ska kunna märkas nationellt. Alternativa ståndpunkten från branschen är en EU-märkning för djur och produkter som importeras och exporteras inom EU. Jordbruksverkets föreskrifter om obligatorisk hälsoövervakning av fjäderfän Förslaget innebar bland annat ändringar i vilka smittämnen som omfattas av krav på provtagning och provtagningsintervall. Ny förordning av kontroll vid export av livsmedel Förslaget innebär att Livsmedelsverket och de kommunala nämnderna får besluta om att livsmedelsanläggning ska bli en exportkontrollerad anläggning. 17 Jordbruksverkets föreskrifter om obligatorisk övervakning avseende aviär influensa hos fjäderfän Ändringarna avsåg i första hand ändringar i lagstöd för provtagning. Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur Med anledning av att Svensk Bilprovning (ASB) meddelat att de inte som planerat kan åta sig besiktning av djurtransportfordon från den 1 januari 2011 så föreslogs en återgång till länsstyrelsen som fortsatt kommer att utföra besiktningen.

18 Hearings och branschmöten Svensk Fågel har under 2010 medverkat vid följande hearings och branschmöten: Möte med jordbruksministern Ordförande Per Lindahl och VD Maria Donis samt Reinhold Svensson, Lantmännen Swehatch/Kronfågel, och Jimmy Samuelsson, Guldfågeln, träffade jordbruksministern under våren för att diskutera akuta och angelägna frågor inom branschen. Frågor som behandlades var bland annat: Fundamentala brister på vetenskapligt underlag där man inte skiljer på behov hos lätta värphöns/tyngre avelsdjur för produktion av matfågel Orimliga detaljregler som inte är alltid är synkroniserade mellan djur- och smittskydd Ökade tillsynskostnader utan att innehållet och kvalitén i kontrollen ökat Djurskyddet Sveriges riksdagsseminarium Boken Monsterbiff till middag lanserades under våren och Djurskyddet Sverige ordnade med anledning av detta ett riksdagsseminarium. Tillsammans med Svensk Mjölk, Kött & Chark samt författarparet Ylva och Torbjörn Esping deltog Svensk Fågel för att redogöra och försöka ge en balanserad bild till den som författarparet redovisar i boken. Boken är ett starkt vinklat inlägg snarare än en oberoende, objektiv skildring av svensk animalieproduktion. KSLA seminarium För att bredda diskussionen inför den översyn av svenska djurskyddslagen som nu pågår inbjöd Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien till ett framtidsblickande seminarium för att behandla de strategier som ska gälla för de livsmedelsproducerande djuren i Sverige. Hur skall riskhanteringen ske? Efter vilka principer skall tillsynen utföras? Och hur skall det veterinära ledarskapet utövas? Svensk Fågel gavs tillfälle att presentera de olika kontrollprogrammen som medlemmarna följer. Regelförenklingsarbetet För fyra år sedan inledde regeringen regelförenklingsarbetet. Jordbruksdepartementet bjöd därför in branscher och myndigheter för att summera, men också att ta ett avstamp för det fortsatta arbetet. På seminariet gav Svensk Fågel återkoppling på de inkomna förenklingsförslagen från näringslivet, men diskutera också framtida arbetsmetoder. Livsmedelsverkets branschmöte På Livsmedelsverkets branschmöte framförde Svensk Fågel synpunkter kring de ökande tillsynskostnaderna. Under Eskil Erlandssons mandatperiod har branschen drabbats av Livsmedelsverkets fortsatt ökande kostnader utan att innehållet och kvalitén i kontrollen förbättrats. Detta tynger ner slakteriföretag inom Svensk Fågel. Särskilt då kostnaderna inte står i proportion till motsvarande kostnader i konkurrerande medlemsstater. Utvecklingen går mot fortsatt nedläggning av slakterier för att effektivisera samtidigt ser vi inga tendenser till effektivisering av tillsynen hos myndigheten. Möte med SVA Föreningen för smittskyddskontroll och Stiftelsen Veterinär fjäderfäforskning anordnade ett möte på SVA för att informeras om pågående fjäderfäforskning och för att diskutera kring aktuella veterinära frågor. 18

19 Forskning Viktiga forskningsprojekt Svensk Fågels medverkan i angelägna forskningsprojekt är viktigt för att fördjupa och bredda kunskapen inom områdena djurhälsa, djuromsorg och livsmedelssäkerhet. Stiftelsen Lantbruksforskning Svensk Fågel och Uppfödargruppen inom Svensk Fågel har gemensamt tillfört ekonomiska medel för att finansiera ett flertal forskningsprojekt via Stiftelsen Lantbruksforskning. Följande områden är prioriterade inom FoU-program för djurvänlig och lönsam produktion av slaktfjäderfä II: Livsmedelshygien Campylobacter Antibiotikaresistens hos bakterier isolerade från slaktfjäderfä Smittskydd Alternativ till jonofora koccidiostatika Botulism Foder och hälsa Benhälsa Foder Beviljade och pågående projekt 2010: Clostridium Botulinum och botulinumtoxin i svenska slaktkycklingbesättningar, Gunilla Blomqvist, SVA I projektet ingår: Avsluta PCR-analyser av redan insända tarmprover (samtliga Svensk Fågel-anslutna uppfödare ingår). Utredningar och provtagningar/analyser kommer att genomföras vid nya utbrott. Dessa provtagningar kommer även att omfatta foderoch miljöprover. Utvärdera effekten av saneringsåtgärder. Utveckling av vaccin mot koccidios hos kyckling (tre år), Eva Wattrang, SVA Genom att studera vilka delar av slaktkycklingars immunförsvar som triggas av koccidios har forskare kommit ett steg närmare ett vaccin. Projektets övergripande syfte är att identifiera nyckelkomponenter i den skyddande immuniteten mot Eimeria-infektioner på ett sådant sätt att ett effektivt vaccin mot koccidios hos slaktkyckling kan tas fram. Vancomycinresistenta enterococcer (VRE) hos svensk slaktkyckling (tre år), Björn Bengtsson, SVA. Projektets mål är att minska förekomsten av VRE hos svenska slaktkycklingar, söka infallsvinklar för praktiska åtgärder som reducerar förekomst och förhindrar vidare spridning av VRE. Projektet är nu inne i sin slutfas och kommer att redovisas 1 juni Kartläggning och karaktärisering av infektiös bronkit (IB) situationen i kycklingbesättningar., Claudia Baule, SVA Projektet kommer förhoppningsvis att utökas med jämförande IB-isolat från värphöns. LCA på Kalkon, Ulf Sonesson, SIK Projektet har nyligen lämnats in till SLF i form av en slutrapport att lämna synpunkter på. Forskning om soja Under året har Svensk Fågel i samarbete med SLU genomfört ett projekt kring soja i kycklingarnas foder. Syftet har varit att undersöka om det finns konkurrenskraftiga (både avseende ekonomi och produktion) alternativ till de sojabaserade koncentrat som svenska kycklingar idag utfodras med. Campylobacter hos slaktkyckling, Eva Olsson, SVA Studier av eventuella samband mellan tidig introduktion i flocken och hög koncentration av Campylobacter på slaktkroppar. Helgenomisk karaktärisering av isolat från fågelbotulismutbrott (två år), Bo Segerman, SVA Bakterier som orsakar botulism hos fåglar är avlägset besläktad med motsvarande bakterier som ger botulism hos människor. Det är ett av svaren från en kartläggning av arvmassan för de bakterier som orsakar botulism hos fåglar. Projektets mål är att ge en bättre förståelse för bakterien och dess sjukdomsframkallande mekanismer, bättre förutsättningar för diagnostik samt ge vägledning till hur förebyggande åtgärder bör prioriteras. 19

20 Marknad och kommunikation Ny hemsida Svensk Fågel har lanserat sin hemsida i en helt ny kostym. Dels har designen uppdaterats, dels har strukturen förenklats. Tanken är att nyfikna konsumenter, journalister och även egna medlemmar på ett enkelt sätt ska kunna hitta och dela information om svensk kyckling och uppfödning. Sociala medier Svensk Fågel har under året gjort en kartläggning av de sociala medierna. Hur de används, vilka arenor Svensk Fågel kan agera på samt hur Svensk Fågel ska använda dessa nya kanaler. Beslut om att starta upp en Facebook-sida för Svensk Fågel togs i slutet av året och arbetet kommer att fortlöpa under Bloggar I samband med studiebesöket i Brasilien startades Svenskfågelbloggen för att snabbt kunna redogöra sina iakttagelser direkt från besöken i de olika anläggningar- na. Sedan tidigare fanns också bloggen Kycklingbonden där besökarna kan följa flera kycklingbönders arbete. Nyhetsbrevet Fågel i Fokus Svensk Fågels nyhetsbrev Fågel i Fokus vänder sig till alla som intresserar sig för svensk kyckling och kalkon från jord till bord. Målet är att spegla branschen och vår omvärld och ge en tydligare bild av den svenska kycklingen. Målgruppen är opinionsbildare, myndigheter, matjournalister samt intresseorganisationer. Under 2010 publicerades fem nummer som innehållit varierande artiklar och intervjuer med kända och okända profiler. Nyhetsbrevet har bland annat innehållit intervjuer med landsbygdsministern Eskil Erlandsson, Linda Bakkman som är kostrådgivare åt Sverige Olympiska Kommitté, tips på kycklingrecept från hockeylegenden Börje Salming, och senaste vetenskapliga rön som rör konsekvenser kring djurskydd och smittskydd vid ekologisk uppfödning. Figur 3 Antal besökare på Svensk Fågels hemsida Källa: Svensk Fågel Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 20

21 Reklam i flera medier Reklamfilmen som Svensk Fågel tog fram under 2009 sändes även under de första veckorna av Filmen syntes i TV4 och finns även tillgänglig på Svensk Fågels hemsida. Svensk Fågel har även köpt reklam i print. Dels med inriktning på restaurang och storhushåll, dels med målgruppen kvinnor i åldern år. Av totalt kvinnor som är mellan år har nåddes 53 procent vilket är cirka kvinnor. Alla dessa kvinnor har haft möjlighet att se annonsen 2,7 gånger. Under året har även annonsering skett med banners på hemsidan HrTorget. Portalen är en samlingsplats på webben där folk från hotell och restaurangbranschen kan använda sig av en rad verktyg i sin verksamhet. Portalen har också ett nyhetsbrev där Svensk Fågel har uppmärksammat den nya skriften Upphandlarens guide till kvalitet. Svensk Fågel har också annonserat i tidningen Handikappidrott och på klimatportalen Klimatsmart.com. Kyckling med Knorr Återigen bekräftades det att kyckling är en riktig vardagsräddare. I en undersökning som gjorts på uppdrag av Knorr svarade 1100 svenskar i åldrarna vad deras favoriträtt till vardags är. Och kycklingfilé tog hem segern med 41 procent av de svarande. Kyckling vann bland annat över klassiker som spaghetti och köttfärssås, korv stroganoff och köttbullar. Årets stipendiater Bengt Henriksson, Kronfågel, och Kjell Jogmark, Guldfågeln, utsågs till årets stipendiater 2009 av stiftelsen Sveriges kycklinguppfödare. Motiveringen löd som följer: Har gjort storartade insatser för att kontakterna mellan företagen och kycklinguppfödarna i alla lägen fungerat strålande. Insättnings- och slaktplanering samt uppföljning har skötts på bästa möjliga sätt och uppfödarna har kunnat lita på att deras intressen alltid tillgodosetts. Era insatser har varit ovärderliga för branschen. Martin Adamsson Årets kockelev 2010 Tävlingen Årets kockelev arrangeras av GastroNord och tidningen Restaurangvärlden och vänder sig till tredjeårselever på gymnasieskolans restaurangutbildning. I finalen bestod elevernas tävlingsuppgift av att på 2,5 timme laga en modern restaurangrätt anpassad till hållbar utveckling. De obligatoriska råvarorna var hel kyckling samt valfri ekologisk mejeriprodukt. Svensk Fågel gratulerade Martin Adamsson till vinsten och en praktikvecka på Operakällaren. 21

22 Populära trycksaker och produktioner Under året har nya broschyrer och foldrar tagits fram. På Svensk Fågels webbsida hittar du samtliga produktioner. Där finns även möjlighet att beställa material. Tidningen Fjäderfä Medlemstidningen för Svensk Fågel har getts ut tio gånger under året. Under året har reportage gjorts hos medlemmarna men även kring branschens omvärld och verksamheten på kansliet. Ansvarig utgivare är Sven Secher. Det har även diskuterats att återuppta den tidigare traditionen om ett gemensamt nummer i samarbete med Danmark och Norge med anledning av det Nordiska veterinär- och konsulentmötet. Fortsatta diskussioner kommer att ske under 2011 i samband med att Svensk Fågel står som värd för ett nordiskt styrelsemöte i Stockholm. Upphandlarens guide till kvalitet Vid köp av kyckling via offentlig upphandling är det oftast lägsta pris som är avgörande. Men det går även att ställa andra krav. Svensk Fågel tog fram skriften Upphandlarens guide till kvalitet som ger praktisk vägledning kring vilka krav som kan ställas i en upphandling och varför kraven ska ställas. Broschyren innehåller även goda kycklingrecept anpassade för storkök samt inspiration från en kommun som lyckats att upphandla enligt andra kriterier än endast lägsta pris. Skriften skickades ut till samtliga kommuner och har även under året använts som underlag till debattartiklar och uppvaktningar hos kommuner. Kort och gott om salmonellakontrollen Skriften vänder sig till dem som är uppfödare inom Svensk Fågel. Skriften handlar om ett av våra viktigaste mervärden att svensk kyckling är fria från salmonella och vilka åtgärder som måste genomföras på gården för att säkerställa ett gott smittskydd. Kyckling är klimatsmart I början av året uppdaterades broschyren Kyckling är klimatsmart. Skriften berättar om den klimatsmarta kycklingen och förklarar varför kycklinguppfödning genererar så pass små mängder växthusgaser jämfört med andra köttslag. Skriften riktar sig primärt till opinionsbildare, men har också blivit mycket uppskattad bland Sveriges skolor. Att veta vad man äter Ett nytryck av Att veta vad man äter har gjorts under året. Här presenteras fakta om den unika kycklingen med fokus på djuromsorg, klimat, konsumtion och produktion. Ett större arbete med att uppdatera skriften sattes också igång i slutet av Den nya versionen blir klar i början av Nytryck under 2010 Att veta vad man äter Det goda valet Kyckling är klimatsmart Upphandlarens guide till kvalitet Världens bästa kyckling Beställt under 2010 Att veta vad man äter Världens bästa kyckling Kyckling är klimatsmart Det goda valet Upphandlarens guide till kvalitet Fyra klimatsmarta skäl ex 2000 ex ex ex ex ex ex ex ex ex ex 22

23 Fakta Svensk Fågel Detta är Svensk Fågel Svensk Fågels kansli Svensk Fågel hyr kontorsrum på LRF:s huvudkontor i Stockholm. På samma våningsplan finns även Svensk Kött samt LRF:s dotterbolag Markservice och Samköp. Pia Gustafsson ansvarar för de veterinära frågorna i branschen och ansvarar för de program som drivs inom Svensk Fågel avseende Salmonella, Campylobacter, samt KC-programmet. Rikslikaren Lotta Waldenstedt anlitas som djurskyddsoch foderexpert. Hon är anställd av Agria och utför bland annat inbesiktning och rikslikning av branschens kyckling- och kalkonstallar. Under året har en översyn skett av Djuromsorgsprogrammets del som rör krav i stallarna, en översyn som beräknas avslutas under Elisabeth Secher ansvarar för ekonomi, administration och frågor om exempelvis medlemsavgifter. Elisabeth har även under året övertagit större delar av den administrativa verksamheten, se nedan. Sven Secher ansvar för Svensk Fågels webbsida samt medlemstidningen Fjäderfä. Åsa Slobodnik, som under året ansvarat för administration, Svensk Fågels medlemsregister, webbsida och nyhetsbrev samt arrangemang som Svensk Fågel medverkar på, fick nya utmaningar under året. I en ansökan till Världens tuffaste jobb blev hon uttagen att få bo hos en kvinnlig lantbrukare i Kenya. Uppdraget genomfördes av Kooperation utan gränser. I och med detta fick Åsa även ett nytt uppdrag som pressekreterare och avslutade därmed sina uppdrag inom Svensk Fågel. Elisabeth Secher har tagit ett större ansvar som resulterat i ett bättre och övergripande helhetsgrepp av den administrativa verksamheten som underlättar för kansliet. Arbetsgrupper utvecklar och förbättrar Inom branschen finns ett antal arbetsgrupper som tillsammans med kansliet arbetar med specifika frågor. I andra grupper sitter representanter från Svensk Fågel tillsammans med företrädare för olika myndigheter och verk. Syftet med gruppernas arbete är att ständigt utveckla och förbättra Svensk Fågels verksamhet. Olika grupper kan bildas beroende på vilka frågor som ska behandlas. Grupperna kan vara fasta eller drivas i projektform och upplösas när frågan är färdigbehandlad. Fodergruppen Gruppen tillkom under år 2008 för att kunna behandla frågor som riktar sig specifikt till matfågelbranschen. Sammankallande är Lotta Waldenstedt, foderexpert. Uppfödargruppen Behandlar frågor som är av intresse för uppfödare. Slaktgruppen Behandlar frågor kring kycklingproduktion som rör ankomst till och från anläggning och fram till butik. SJV:s referensgrupp för matfågel Består av representanter från SJV, SLV, SLU, SVA, Djurskyddet Sverige och företrädare för branschen. Försäkringsgruppen Består av representanter för uppfödare och företrädare från Agria. Här diskuteras försäkringslösningen för Svensk Fågels medlemmar. Falkenbergsgruppen Har som uppgift att diskutera och föra en dialog mellan olika aktörer inom branschen om aktuella problem i uppfödning och produktion. Representanter skall finnas från varje grupp och företag. Från respektive grupp ska aktuella problem tas vidare till samarbetsgruppen. Sammankallande är chefsveterinär Pia Gustafsson. Beredningsgruppen Stiftelsen Lantbruksforskning (SFL) har en grupp för matfågelproduktion där företrädare för branschen, SVA och SLF går igenom och beviljar medel till forskningsprojekt inom matfågelproduktionen. Föreningen för smittskyddskontroll av fjäderfä Föreningen utgörs av de organisationer, föreningar och företag som idag handlar med, ställer ut, tävlar med samt idkar avel och produktion av fjäderfä i Sverige. Campylobacternämnden Campylobacternämnden ansvarar för frågor om campylobacterkontrollprogrammet. Svensk Fågel är huvudman för programmet. I nämnden ingår även SJV, SLV, SMI och SVA. Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare Denna fristående stiftelse ska stödja och utveckla svensk kycklingproduktion i samklang med såväl konsumenternas förväntningar som samhällets övriga krav och regler beträffande kvalitet och miljömål. Svensk Fågel arbetar i följande grupper: 23

24 Fakta Svensk Fågel Veterinärsamordningsgrupp (VSG) Samverkan mellan SLV, SJV:s förordnade veterinärer och representanter från Livsmedelsmyndigheten, Jordbruksverket och Svensk Fågel. Gruppen diskuterar alla frågor som rör djurproduktion, slakt och livsmedelshygien. Med anledning av Livsmedelsverkets beslut att officiella veterinärer inte får arbeta som salmonellakontrollveterinärer har ingen utbildningsdag hållits. Däremot har utbildning tillsammans med SVA hållits med de nya salmonellakontrollveterinärerna med ledning av branschens veterinär Pia Gustafsson. Förkortningar SJV Statens Jordbruksverk SMI Statens Smittskyddsinstitut SLV Statens Livsmedelsverk SVA Statens Veterinärmedicinska Anstalt SLU Sveriges Lantbruksuniversitet SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB SLF Stiftelsen Lantbruksforskning LRF Lantbrukarnas Riksförbund Smittutredningsgruppen Smittutredningsgruppen (SUG) består av representanter från Agria och Svensk Fågel. Gruppens syfte är att utreda och komma med förslag till åtgärder vid utbrott av sjukdomar som är svåra att diagnostisera. Övriga sammankomster Branschmöten Arbetsutskott Styrelsemöten Uppfödarmöten Årsstämman 2011 års bolags- och föreningsstämma Bolagsstämman äger rum fredagen den 25 mars 2011 klockan på Kosta Boda Art Hotell. Kvällen avslutas med en festmiddag. 24

25 Fakta Svensk Fågel Svensk Fågels medlemmar Uppfödare Kläckerier Slakteriföretag Fodertillverkare m.fl Övriga medlemmar Totalt Styrelsen Jenny Andersson Uppfödare Elisabeth Nilsson Uppfödare Per Lindahl Ordförande Uppfödare Jan Pettersson Kläckeriföretag Reinhold Svensson Kläckeriföretag Jan K. Henriksen Slakteriföretag Jan Håkansson Vice ordförande Slakteriföretag Curt Lagerberg Slakteriföretag Ann-Sofie Wahlström Fodertillverkning och övriga Maria Donis Vd Svensk Fågel Suppleanter till uppfödare Ulrik Larsson Anders Larsson Jesper Fredriksson Suppleanter till kläckeriföretag Olle Persson Bengt Persson Suppleanter till slakteriföretag Bengt-Göran Johansson Rolf Nilsson Jimmy Samuelsson Suppleant till fodertillverkning och övriga Joachim Brahce Revisor Björn Sténson Lekmannarevisor Ulf Andersson Suppleant till revisorn Kristina Ahlstrand Suppleant till lekmannarevisorn Jan Weijber 25