Verksamhetsberättelse 2013

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2013

2 Vd har ordet 3 3 Året som gått 4 Konsumtion och produktion 4 Svensk Fågels omvärld 6 Svensk Fågel internt 11 Resor, konferenser och utbildningar 15 Remisser och utredningar 17 Forskning 19 Marknad och kommunikation 20 Fakta Svensk Fågel 26 Resultat och balansräkning 29

3 Vd har ordet Svensk kyckling och kalkon är bäst i klassen. Och det i flera Savseenden. Vi vet att vi har de tuffaste kraven och den bästa kvaliteten. När vi nu tittar tillbaka på 2013 kan vi med glädje konstatera att svensk kyckling ökar på alla sätt. Samtidigt backar samtliga andra köttslag i Sverige och övriga branscher sneglar på oss och undrar vad hemligheten är. Vi kan verkligen slå oss för bröstet och vara stolta över vår bransch. Samtidigt måste vi ständigt förbättra oss och stärka konkurrenskraften. Den benchmarking i hela värdekedjan som vi gjorde hösten 2013 kommer att ytterligare förbättra oss. Vi har där ett hjälpmedel för ständiga förbättringar, som gör att vi kan möta en allt tuffare import. Den totala konsumtionen av fågel (hel fågel med ben) ökade med 7,5 procent enligt Jordbruksverkets siffror. Produktionen av svensk fågel ökade med 7,2 procent. Vad det gäller kycklingproduktionen så ökade den under 2013 med 7,05 procent och hamnade på ton, och branschens medlemmar står för 99,53 procent av den totala inhemska kycklingproduktionen. Intressant att se är att importens ökning stannat upp så smått. Förra året steg importen av fågelkött med endast 5,2 procent att jämföra med 2012 års importökning på 13,5 procent. Något kanske är på väg att hända? Svensk Fågel fortsatte att satsa offensivt under 2013 med en bred kommunikationskampanj under namnet Kolla efter den Gula Pippin. Det var självklart oerhört glädjande att se att kampanjen, med reklamfilm, annonser och aktiviteter på nätet, också gav resultat. Den spontana kännedomen av vår blågula märkning har ökat med 500 procent och alltfler svenskar förstår också vad märkningen står för. Så vi har mycket att glädjas över, men samtidigt måste vi ta allvarligt på de utmaningar som ligger framför oss. Samtidigt som det här VD-ordet skrivs rasar debatten kring finansminister Anders Borgs uttalande om att svensk jordbruksnäring inte har någon framtid. Endast småskalig nischproduktion har en chans att överleva enligt minister Borg. Samtidigt har regeringen under året tillsatt en utredning för att se över konkurrenskraften i svenskt lantbruk. Men ska man lyssna på finansministern så låter det som att regeringen har gett upp innan ens en preliminär rapport har presenterats. Produktionskostnaderna i den svenska fågelköttbranschen jämfört med våra närmsta konkurrenter ligger betydligt högre i hela värdekedjan. Kvarstår detta samtidigt som importen fortsätter att flöda in överlever inte svensk fågeluppfödning. Mervärden som inte går att ta ut på marknaden är en politisk fråga som måste hanteras omgående inte 2015 när regeringens utredning beräknas vara klar. Grisbranschen har sedan länge stöd genom en så kallad djuromsorgspeng för delar i djuromsorgen och Eskil Erlandsson har också angett att mjölkkorna ska få en ko-peng. Däremot pratas det aldrig om matfågelbranschen. Vi som har en djurskyddslagstiftning mer långtgående än det som finns på EU-nivå. Frågan är hur vi ska tolka regeringens snedvridna konkurrens i subventionspolitiken, där även avsaknaden av den statliga salmonellaersättningen till branschen måste räknas in. Att ha en livskraftig inhemsk matproduktion kommer att bli än viktigare för Sverige. Johan Rockström, chef på Stockholm Resilience Centre och en av talarna på Konkurrenskraftsutredningens kick-off, lyfte frågan om Sveriges självförsörjning av mat. Konkurrensen om maten på världsmarknaden blir allt tuffare när behovet av livsmedel ökar i takt med den ökade befolkningen på jorden. Enligt Johan Rockström måste debatten om Sveriges självförsörjning lyftas i den svenska politiken. Här har Helena Jonsson, ordförande i LRF, en viktig uppgift. Ett annat orosmoln är den senaste tidens händelser i det gamla Östeuropa som för tankarna till kalla krigets dagar. Detta visar att vi verkligen lever i en rörlig värld där man inte alltid kan lita på att saker och ting bara går att importera. Men många, som finansministern och landsbygdsministern, hävdar att det endast är nischproduktion som fungerar i Sverige. Vad ministrarna, och många inom lantbruksnäringen, ännu inte har fattat är att hela den svenska produktionen är en nischproduktion med premiumprodukter. För det är så utländska observatörer ser på svensk kycklinguppfödning en nischprodukt med mycket hög standard och kvalitet för en målgrupp som framförallt består av svenska konsumenter. Men de saluförs som standardprodukter och konkurrerar i ett helt annat prisläge med importerade lågprisprodukter från länder med en uppfödning som har högre beläggning, lägre bedövningsstyrka vid slakt, mer antibiotikaförbrukning, GMOsoja och näbbtrimmade avelsdjur. Att marknadsföra mervärden kostar pengar. Och det är vi inte rädda för att betala för. Men ett enkelt sätt att framhäva våra mervärden är att myndigheterna och vårt högsta politiska organ går ut och berättar vilka regler vi har i Sverige och varför vi har en så låg antibiotikaförbrukning och friska djur. Det kostar inte mycket pengar, är trovärdigt och ger en styrka till alla som dagligen jobbar och sliter på gården, på linjen i slakteriet och för tjänstemännen som försöker skapa tillväxt i landet. För målet är detsamma för alla näringen, regeringen och myndigheter - att verka för en konkurrenskraftig, miljöoch djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Jag hoppas att diskussionen kring dessa frågor fortsätter under Att fler får upp ögonen för det fantastiska jobb som svenska bönder och företag gör för att erbjuda konsumenter i Sverige bra mat. Och att det är värt att betala lite mer för de mervärden vi faktiskt har. Det rör på sig både på storkökssidan och bland konsumenter och vi på Svensk Fågel kommer att fortsätta att berätta varför alla ska kolla efter den Gula Pippin. Maria Donis, vd Svensk Fågel 3

4 Konsumtion och produktion Den svenska marknaden Uppåt för svensk fågel Efter julens frosseri väljer allt fler svenskar att gå över till nyttigare mat. Och det vita köttet är ett oerhört populärt alternativ. En analys av försäljningen sedan 2005 visar att konsumtionen av kyckling inom branschen i januari månad har ökat med hela 30 procent. Dessutom visar en färsk rapport att kyckling är den näst vanligaste vardagsrätten och nummer ett som helgmåltid. Under året ökade även den totala försäljningen av kyckling inom Svensk Fågel vilket är en fantastisk utveckling då importen fortsätter att pressa med lågprisprodukter. Främst sker ökningen av lågprisimporten i den offentliga sektorn och på restaurang men det syns även bland EMV-produkter i detaljhandeln. Intresset för färska produkter fortsätter att öka och produktutveckling och mångfalden utvecklas kontinuerligt av medlemsföretagen. Några exempel på smarta, konsumentanpassade produkter under året är nya kalkonkorvar med moderna smaker och kyckling med smak från hela världen samt flerdelade till tvådelade filéer, kycklingfärs och köttbullarav kyckling. men möjlighet till utveckling Försäljningen av svenskt fågelkött kunde dock ha varit betydligt större. I en jämförelse som chefsekonomen Lars-Erik Lundqvist på LRF presenterade Försäljning av svensk kyckling bland Svensk Fågels medlemmar (i ton) i ATL under året visar att utvecklingen av fågelkött i Finland och Tyskland har ökat med +209 procent respektive +170 procent. Sverige ligger betydligt lägre med en ökning på +147 procent. Konkurrenskraften för den svenska branschen minskar och handeln fortsätter att marginalisera svenska mervärden genom att stoppa in mer och mer importerad kyckling och kalkon i sina EMV-förpackningar. Att en del företag och grossister påstår att det är samma lagstiftning på utländskt fågelkött som det svenska visar på okunskap i vad som stoppas i förpackningarna. Att sådant förekommer i större omfattning än vad man trodde var möjligt är uppenbart - hästköttskandalen är ett tydligt exempel på detta. Tydlighet i märkningen är ett viktigt verktyg i kravet på spårbarhet. Positivt är att detaljhandeln börjar att visa ett allt större intresse för svenska råvaror i sina EMV-produkter Konsumtion, produktion, import och export Omräknat till vara med ben enl. Jordbruksverkets beräkning och inkluderar all fågel inkl. värphöns 4

5 Importen en fortsatt utmaning Fortfarande är importen som störst på restaurang och storhushåll men det är positivt att konsumenter, kommuninvånare samt elever och föräldrar allt oftare uppmärksammar den offentliga sektorns möjlighet att ställa kvalitetskrav som omfattar djurvälfärd och livsmedelssäkerhet i sin upphandling. Många ställer, med rätta, frågan varför kommunen köper kyckling från andra sidan jordklotet när det går att köpa närproducerat från svenska bönder. Import och självförsäljningsgrad Den thailändska kycklingens intåg på den europeiska marknaden gav avtryck även på den svenska marknaden. En stor lågprisimport under årets första kvartal gjorde att branschens försäljningssiffror stod stilla och landade på samma resultat som för år Under maj och juni kunde dock en ökad efterfrågan på svensk kyckling noteras som slutligen landade på en positiv utveckling för branschen. Den globala marknaden Stor ökning även i Europa Den totala produktionen av fågelkött i Europa ökade med cirka 0,9 procent och landade på totalt cirka 12,7 miljoner ton med en självförsörjningsgrad på 104 procent. De största producenterna i EU är Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Polen. Dessa fyra länder står för närmare hälften av den totala produktionen i EU. Europa levde under året med höga foderpriser kombinerat med relativt hög tillgång på kycklingråvara som gjorde att det var dåliga marginaler i branschen. Den totala importvolymen till EU beräknades till ton under 2013 vilket är en sänkning med -6,6 procent. De två största länderna som exporterar till EU är Brasilien och Thailand som sammanlagt står för 90 procent av importen. Thailand ökade under 2013 sin volym med +15 procent. En annan aktör som ökat sin export till EU kraftigt är Kina som under året ökade med +16 procent. Under 2013 sjönk exporten från EU till tredje land med -0,3 procent och hamnade på ton. De största mottagarländerna var Sydafrika, Saudiarabien, Kina och Hong Kong. Exporten till Ryssland sjönk under året med -16 procent men balanserades av exporten till Sydafrika som ökade med +20 procent. Kyckling snart mest populär Under året redogjorde The Economist att kyckling är på väg att bli världens populäraste köttslag. Även om fläsk fortfarande är köttet som konsumeras mest i världen (cirka 114 miljoner ton per år jämfört med fågelkött som beräknas till 106 miljoner ton) så ökar fågel snabbast, +2,5 procent jämfört med fläskets 1,5 procent. FAO, FN:s jordbruksorgan, beräknar att fågelkonsumtionen kommer att gå om fläsk år Orsaken som främjar valet av fågel är flera: bättre levnadsstandard i världen, kyckling är en effektiv foderomvandlare och dessutom finns religiösa orsaker som hindrar konsumtionen av andra köttslag. Men produktionskostnaderna mellan de olika stora länderna skiljer sig och enligt Rabobank så beräknas exempelvis arbetskostnad, djurvälfärd och miljö ligga omkring 30 procent högre i EU jämfört med USA, Brasilien och Thailand. Lättsmält alternativ som passar USA Vitt kött som i kyckling eller fisk är mindre skadligt än det röda köttet. Det vita köttet är mera lättsmält och passerar därför inte osmält över till tjocktarmen. Detta framförde Charlotte Erlanson Albertsson, professor på Institutet för experimentell medicinsk vetenskap vid Lunds Universitet i en debattartikel. Och det vita köttet, samt dess hälsofördelar, upptäckts av allt fler även på andra sidan Atlanten. Även om det aviserats att kycklingkonsumtionen kommer att gå om det röda köttet år 2020 så visade amerikanarna att hälsotrenden redan har slagit igenom under För första gången någonsin åt man mer kyckling än nötkött på andra sidan Atlanten. 5

6 Svensk Fågels omvärld Åtgärder som ökar tillväxten Branschen har listat 16 punkter, som under året utökades till 18 punkter, på regelverk och andra orsaker som hindrar tillväxten. Dessa frågor presenterades för Lantbruksdepartementet som tillsatte en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från olika enheter samt ansvariga på Jordbruksverket. Under året träffade företrädare från branschen departement och myndighet för att gå igenom de olika punkterna. Vid mötet kunde också branschen presentera en marknadssituation och utveckling de senaste tio åren. Under året har ytterligare två punkter identifierats och en har sannolikt kunnat åtgärdas. Arbetet går vidare med förhoppning att punkterna ska reduceras istället för att öka. Svensk Fågel en föregångare Regeringen tillsatte under året en särskild utredare för att se över vilka möjligheter som finns för en framtida livskraftig jordbruksproduktion. Uppdraget består av två delar; dels att belysa konkurrenskraften i svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion, dels att ta fram förslag till strategi och åtgärder utanför skatteområdet för en livskraftig svensk produktion. I direktivet till utredningen anges branscher som har en positiv utveckling, exempelvis produktion av matfågel. Matfågelbranschen har haft en positiv utveckling och smickrande är att utredningen anser det angeläget att belysa vilka faktorer som gör dessa branscher framgångsrika och vilka utmaningar de måste klara av för att utvecklas ytterligare. Regeringens utredare Rolf Annerberg inledde arbetet inför startskottet på Konkurrenskraftutredning med en kick off där Svensk Fågel deltog. Vidare har möte ägt rum med utredningssekreteraren för att ge en bild av branschen samt dess aktuella problem och möjligheter. Rapport om Hållbar köttkonsumtion Jordbruksverkets presenterade under året sin rapport om Hållbar köttkonsumtion. Slutsatserna kring att påverka konsumtionen var, att även om det inte förespråkades köttskatt så ansågs detta vara lösningen tillsammans med verktyg som information och märkning om hur köttet är producerat. Åtgärder föreslogs också i produktionen för att minska klimateffekten. Helhetsgrepp är viktigt för att fånga problematiken kring hållbar produktion och konsumtion. Rapporten lyfter fram arbetet kring förebyggande djurskyddsarbete, god djurhälsa kopplat till den låga antibiotikaanvändningen i Sverige samt ett gott smittskydd utöver arbetstillfällen och biologisk mångfald som tillkommer när man väljer klimatsmart kött. Jordbruksverkets ambition var att peka på och visa det förträffliga med svensk animalieproduktion. Och Svensk Fågel kan inte annat än hålla med. I princip all soja som användes till kycklingarna under året var certifierad vilket innebär en viljeriktning mot en mer etisk och miljömässig sojaproduktion. Dessutom pågår projekt inom branschen för att hitta alternativa proteingrödor. Svenska kycklingbönder har allt friskare djur och avelsarbetet har gått från att endast fokusera på snabbväxande djur till att alltmer vikt läggs vid allmän robusthet såsom skelettkvalitet, sjukdomsresistens och förbättrad syresättningsförmåga för att nämna några delar. Att välja svensk kyckling och kalkon från våra medlemsföretag är därför att välja med omsorg. Mat och klimat Svensk Fågel är för femte gången med i SIK:s (Institutet för Livsmedel och Bioteknik) nätverk 6

7 Mat och klimat för att hålla sig uppdaterade på vad som händer kring miljöarbetet men också för att inhämta inspiration till branschens medlemmar. Miljön och klimatet på vår jord påverkas av maten på vårt bord. I nätverket Mat och klimat diskuteras den senaste kunskapen om livsmedels klimatpåverkan och andra viktiga miljöfrågor kopplat till livsmedelsproduktion såsom mark-, pesticid- och vattenanvändning och svinn. Målet med nätverket är att utgöra en mötesplats för intressenter i livsmedelskedjan för att dels på ett effektivt sätt ta del av senaste fakta och händelser inom miljöområdet, dels ge möjlighet till diskussion och erfarenhetsutbyte mellan företag, organisationer och andra aktörer. Hållbar sojaproduktion Svensk Fågel har medverkat i ett projekt som syftar till att utvärdera internationella hållbarhetsstandarder för sojaproduktion med avseende på hantering och användning av pesticider i produktionen. Frågan som utvärderas är hur väl standarderna tar hänsyn till faktiska miljöeffekter av pesticiderna. Målet är att kunskaperna från projektet ska utgöra ett underlag för företag inom livsmedelindustrin (framför allt foderföretag) som köper in soja. Följande reflektioner kunde sammanställas av Christel Cederberg, avseende slutrapporten Hållbarhetsstandards och odlingssystem i soja : Användningen och beroendet av bekämpningsmedel i sojaproduktionen är stor. Vare sig sojan är GM eller GMO-fri. Certifierade odlare har åsikter om rigorösa kriterier och byråkrati i systemen. Väldigt liten andel soja är certifierad, RTRS står för 1 procent och ProTerra för 7 procent av den totala produktionen. Privat sektor och miljöorganisationer ska gemensamt jämföra Soy Moratorium för att hindra odling på avskogad mark. Viktigt att engagera hela sojakedjan och kompensera för högre odlingskostnader. Dialog om soja Svensk Fågel medverkar i arbetet för en mer hållbar produktion av sojaproduktion där Världsnaturfonden (WWF) är initiativtagare. Andra intressenter är bland annat detaljhandeln, animalieieproducenter och foderföretag. En avsiktsförklaring har tagits fram med syftet att tillsammans enas kring en hållbar produktion av soja. Målet är även att öka kunskapen om och skapa en gemensam nationell dialog om ansvarsfullt producerad och certifierad soja. GMO-fodergrupp Svensk Fågel sitter med i en branschövergripande grupp som inkluderar både djurnäringarna och foderindustrin. Här diskuteras gemensamma frågor kring marknad och logistik avseende framtida användning av GMO i foderråvaror. På stämman 2013 lämnade styrelsen en viljeyttring om GMO: Idag används GMO-fri soja till svensk matfågel. Policyn togs på 1990-talet tillsammans med övriga branscher som en försiktighetsåtgärd och gemensamt eftersom särhållningen är kostsam för ett litet land som Sverige. I dag är kunskapen högre kring sojaproduktion. Samtidigt ser vi att kostnaden för GMO-fri soja ökar kraftigt då produktionen är mycket litet. Smärtgränsen håller på att nås och det blir allt svårare att täcka den merkostnaden hos bonden. Samtidigt väller det in produkter till Sverige som inte är baserad på GMO-fri soja. Det är viktigt 7

8 att ta ansvar för hur och var man producerar soja samt ett ansvar i arbetsförhållandena vid produktion snarare än tekniken. Viljeyttringen från styrelsen är därför välja att köpa certifikat av ansvarsfullt producerad soja för att främja utvecklingen av en mer hållbar sojaproduktion i världen och därmed även en mer hållbar uppfödning och produktion av svensk matfågel. Branschen bör därför frångå det generella kravet med GMO-fri soja så snart marknaden tillåter det Svensk Fågel på Antibiotikaforum Socialstyrelsen fick under 2012 i uppdrag av regeringen att tillsammans med Jordbruksverket initiera och ansvara för en nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Den arbetsgrupp som bildades träffas regelbundet i form av ett Antibiotikaforum som utgör en plattform för samverkan mellan myndigheter, organisationer, näringsliv och andra intressenter inom området. Detta Antibiotikaforum ger möjligheter för de olika aktörerna att interagera, samarbeta, inventera behov och utbyta information, kunskap och erfarenheter. Svensk Fågel medverkar i arbetsgruppen som under året arbetat med ett förslag till miljöstyrningsrådet om kriterier och krav rörande användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur. Målsättningen är ett enkelt och effektivt verktyg så att livsmedel som producerats utan överdriven användning av antibiotika prioriteras vid offentlig upphandling. som Svensk Fågel jobbar för att hålla utanför stallarna. Djurskydd och fothälsa följs upp regelbundet och målsättningen är att besättningsveterinären ska ingå som en naturlig rådgivare kring den problematik kring fothälsa som kan uppstå. Koccidie- och clostridieprogrammet med fokus på tarmhälsa och vikten av att den låga antibiotikaförbrukning som branschen lyckats uppnå. Viktigt är att fokus ligger på de nya utmaningar vi ställs inför i form av antibiotikaresistens. Som vanligt diskuterades också den lagstiftning som reglerar branschens olika aktörer inom avel och matfågel. Utöver den årliga fysiska träffen kalibreras och utbildas veterinärerna vid diverse besättningsbesök, utbildningstillfällen och även via mail och telefon. Test av ny desinficeringsmetod Desinficeringsmetoden från Anolytech har testats i en rad fältmässiga försök vid en kycklingbesättning i Skåne. Installationen för desinficering av dricksvatten fungerar tillfredsställande och i ett försök med omgångsvis desinficering sågs en signifikant minskning av antalet bakterier. Efter Ett salmonellafall Under 2013 har en (1) flock av flockar smittats med salmonella. Kunskapsdelning för veterinärer Under året har Svensk Fågel träffat de fältverksamma veterinärerna vid ett möte i Tomarp i Skåne. På mötet diskuterades hur kopplingen kan stärkas mellan de program som Svensk Fågel driver och det veterinära arbetet i fält. Frivillig, förebyggande salmonellakontroll fungerar idag som ett biosäkerhetsprogram omdöpt till Smittskydd på Gårdsnivå där det även ingår campylobacter och andra miljönära smittor 8

9 två genomförda försök blev dock slutsatsen att effekten inte går att säkerställa och att tekniken inte kan klassas som effektiv vid desinficering av stall under fältmässiga förhållanden. Salmonellagarantierna Livsmedelsverkets påbörjade ett riksprojekt för att följa upp efterlevnaden av de svenska salmonellagarantierna vid införsel av färskt kött och fjäderfäkött. I de prover som genomfördes saknades laboratorieintyg eller analysresultat i fem procent av de kontrollerade sändningarna, trots att det är ett lagkrav. För var tionde kontrollerad sändning saknades ett tydligt samband mellan handelsdokument och analysresultat. Livsmedelsverket ansåg det anmärkningsvärt och oacceptabelt att närmare var sjätte sändning inte hade provtagits enligt gällande lagstiftning. Endast 61 procent av de kontrollerade sändningarna åtföljdes av helt korrekta dokument. Utbildning av slakteripersonal EU-förordningen om slakt och avlivning av djur som antogs 2009 innehåller sedan 1 januari 2013 ett krav på utbildning av all slakteripersonal som arbetar med levande djur. För att anpassa utbildningen specifikt för matfågel ansökte Svensk Fågel om att få arrangera utbildningen för sina medlemmar och ansökan godkändes av Jordbruksverket. Utbildningstillfällen genomfördes vid respektive slakteri under februari och mars 2013 och omfattade både teori och praktik. All personal klarade den webbaserade tentamen utan problem. Apoteksutredning av penicillin Svensk Fågel har fört fram synpunkter på att de smalspektrum-penicillin, som används vid de få tillfällen det finns behov av antibiotika, är licenspreparat. Utvecklingen bör gå emot att de preparat som kan tänkas behövas finns registrerade i Sverige och att godkännande bör ligga på EU-nivå. Utredningen är inte klar och resultat av diskussioner om huruvida SVA får eller kan tillhandahålla de vaccin som används till fjäderfä återstår. AHL - nya djurhälsoförslaget EU arbetar sedan ett antal år med att ta fram en ramlag för kontroll och bekämpning av smittsamma djursjukdomar. Lagen kommer att omfatta såväl krav som ska ställas vid handel inom EU och med tredje land samt övergripande bestämmelser om förebyggande smittskydd och vad som krävs vid utbrott eller påvisande av ett antal olika smittor. För svensk del (och Svensk Fågel) har den viktigaste frågan gällt att vi får behålla våra så kallade tilläggsgarantier även framöver. De gäller förutom salmonella även särbestämmelser avseende ND, TRT/SHS och EDS. Preliminärt finns inga planer på några förändringar där. En ytterligare viktig fråga för branschen rör rätten att ställa krav på karantän vid handel med djur. Optimalt hade varit om EU infört någon form av karantän eller isolering vid handel mellan länder. Detta strider dock mot grundtanken i EUfördraget (det så kallade frihandelsavtalet) så möjligheten att detta införs är inte stor. Det återstår därmed att förslaget på andra sätt innehåller stöd för att tillgodose olika länders vilja och behov av att kunna värna ett gott smittskydd. I förslaget ingår även bestämmelser om antibiotikaresistens. Här lär det diskuteras ytterligare innan den slutliga skrivningen är klar. Svensk Fågel deltar i diskussionerna tillsammans med Jordbruksdepartementet, SJV, LRF med flera. Hearing om utevistelse av djur Djurskyddet Sverige tillsammans med Riksdagens djurskyddsgrupp anordna en hearing om utevistelse av lantbrukets djur. Deltog gjorde, förutom Svensk Fågel, ett flertal branscher samt forskare från SLU. Från SVA deltog också Ingrid Hansson, expert inom Campylobacter. 9

10 Studiebesök med Svensk Fågel med Land Lantbruk Per Watz på Husby Gård tog emot 20 journalister från Land Lantbruk. De bjöds på besök i stallet där möjlighet till frågeställning fanns. Därefter välkomnades journalisterna in i Pers vardagsrum för fika och filmvisning om hela värdekedjan samt ytterligare frågor. Per intervjuades också i Land Lantbruks nya Podradio....med Landsbygdsdepartementet En veterinär, en jurist och en ekonom från Landsbygdsdepartementet tog sig tid att åka ut och se hela värdekedjan från kläckning till slakt. Mycket information och många frågor lyftes under två intensiva dagar. med Jordbruksverket Under två dagar i september fick Jordbruksverkets tjänstemän bestående av totalt 17 personer möjlighet att åka på en studieresa och se hela värdekedjan i matfågelproduktionen. För många var det en insikt i skillnader mellan matfågel och värphönsproduktion, men också att förstå vikten av detaljer för att uppnå de höga kraven som ställs i uppfödning och produktion. Förenklingsresan Jordbruksverket och LRF åkte under året ut på en Förenklingsresa för att prata med bönder hur man kan underlätta och förenkla administrationen. Sprutjournaler, långa handläggningstider vid nybyggnation, det allmänna rådet att följa LBK samt olika typer av statistikinsamling var några exempel som kycklingbonden Per Watz förde fram när det stora sällskapet med tält och media i släptåg besökte Husby Gård mitt under tröskeperioden. Samtidigt gick Svensk Fågels ordförande ut och hoppades på konkreta resultat genom en debattartikel i Land Lantbruk. 10

11 Svensk Fågel internt Ny ordförande på plats Under året tillträdde både en ny ordförande och nya ledamöter i Svensk Fågels styrelse. Vår nye ordförande Ola Göransson på Röhls gård i Sörmland driver förutom kycklinguppfödning och växtodling även mjölkproduktion. Det är viktigt att ha en ordförande som är aktivt verksam i matfågeluppfödningen för att kunna dra nytta av verklighetens praktiska frågor i styrelsearbetet. Detta då de byråkratiska regelverken många gånger antas långt ifrån myllan och förutsättningarna i svenskt lantbruk. Benchmarking mot Danmark En av de viktigaste frågorna som Svensk Fågels nye ordförande tillsammans med den nya styrelsen fick ärva från tidigare styrelse var beslutet att tillsätta en benchmarking mot den danska matfågelbranschen. Målet är att identifiera, kvantifiera och dokumentera faktorer i kycklingproduktionen som resulterar i skillnader av enhetskostnader mellan den svenska och danska värdekedjan. Mot bakgrund av slutsatserna i benchmarkingen kan rekommendationer lämnas på hur konkurrenskraften kan förstärkas i den svenska värdekedjan. Branschens utredning pekade på att det finns betydande skillnader i produktivitet, enhetskostnader och priser i varje led mellan Sverige och Danmark. Och till den senares fördel. De största skillnaderna mellan Sverige och Danmark beräknat i totala kronor finns inom uppfödning och slakteriverksamhet. Kycklingföretagen i Sverige befinner sig i olika lägen gällande utmaningarna, och ska därför hanteras på företagsnivå. Branschens största utmaning På tio år har importen av kyckling till Sverige ökat med 142 procent. Samtidigt har den svenska produktionen under samma period endast ökat med 6 procent. Den så kallade självförsörjningsgraden, alltså hur mycket av det kött vi äter också produceras inom landets gränser, sjunker varje år och ligger nu på dramatiskt låga 65 procent. Utvecklingen oroar självklart branschen och har därför vidtagit ett flertal åtgärder för att se över vilka behov som måste tillgodoses för att stärka konkurrenskraften samt öka andelen svensk kyckling och kalkon i den totala konsumtionen. Det finns dock gemensamma förbättringsområden som rör utnyttjande av kapaciteten i olika led. Vidare finns det behov av att strukturera om i avelsledet gällande uppfödning och produktion. Även på fodersidan pekade branschens utredning på en rad åtgärder. Exempelvis fodertillverkning, särhållning för GMO, sojahanteringens merkostnad (salmonella), frakt och foderkvalitet. Men det finns också en hel del att göra på lagstiftningsområdet. Granskning av djuromsorg Rikslikning och kontroll genomförs av Agria Djurförsäkrings rikslikare Lotta Waldenstedt och pågår kontinuerligt. Under året har glädjande nog även nybyggda stallar inbesiktats. Resultaten från dessa kontroller samt från fothälsoprogrammet sammanställs till en rapport som normalt redovisas två gånger per år till Jordbruksverkets referensgrupp för matfågel. För 2013 har dock ännu ingen redovisning gjorts till myndigheten då en omorganisation av Jordbruksverkets arbetsgrupper för de olika kontrollprogrammen är under utredning. 11

12 Under året var medelpoängen för fotbedömningarna något lägre än för 2012, speciellt under andra halvåret Neddragningar i beläggning har skett hos uppfödare med återkommande höga fotpoäng. Utvärdering och utveckling av programmet pågår. Moderniserade kontrollprogram Ett större arbete pågår med att se över de olika kontrollprogrammen inom Svensk Fågel. Målet är att ta fram ett samlat, mer moderniserat, dokument. Detta arbete har dock tillfälligt lagts på is i väntan på utfallet av det förslag till ny kontrollförordning som varit på remiss under hösten. Går detta förslag igenom i sin helhet innebär det stora förändringar för Svensk Fågels omsorgsprogram som kommer att innebära en hel del arbete för näringen. Jordbruksverket bjöd in till inspirationsmöte med en rad olika branscher mot bakgrund av sin rapport 2008:24 Ett djurskydd i förändring. Beroende på vilken bransch man befinner sig i är förutsättningarna annorlunda, komplexiteten mer mångfacetterad och behovet av ett program olika. Detta har framförts vid ett flertal tillfällen och det var därför med stor besvikelsen förslaget till ny grund för kontrollprogram presenterades under senare delen av året. Årlig revision av ProSanitas Djuromsorgsprogrammets del som rör lastning, transport och utlastning på slakterierna kontrolleras av Prosanitas, ett oberoende kontrollorgan ackrediterade genom Swedac. Samtliga slakterier är reviderade och godkända Enligt revisorernas bedömning har det inte skett några allvarliga avvikelser ur djurskyddssynpunkt. Resultatet tyder på att djurskyddsarbetet fungerar väl och att slakterier, uppfödare och transportörer har bra koll på rutiner och dokumentation. Hälsokontroll avseende koccidier och clostridier KC-programmet är ett frivilligt program för kontroll och bekämpning av koccidier och clostridier hos slaktkyckling inom ramen för Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:42) om organiserad hälsokontroll av husdjur. Under 2013 hade 65 (av slaktade) flockar mer än 0,5 procents kassation på grund av diagnostiserade leverskador. Medelvärdet för leverskador vid slakt för de fem största slakterierna ligger på 0,1 procent. Majoriteten av analyssvaren från 2013 innehåller Clostridium perfringens som trolig orsak, en bakterie som kan orsaka tarmoch leverskador hos kyckling. Vid undersökning av en (1) flock bland de 40 som årligen väljs ut för så kallad lesion score fanns skador orsakade av coccidier. Utredning pågår för att utesluta att fyndet orsakats på grund av resistens mot coccidiostatika. Campylobacterprogrammet Svensk Fågel sökte och godkändes av Jordbruksverket för att även under år 2013 organisera övervakning och kontroll avseende campylobacter hos kyckling. Programmet leds av chefsveterinär Pia Gustafsson. En nämnd är tillsatt där företrädare från Jordbruksverket (SJV), Livsmedelsverket (SLV), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Smittskyddsinstitutet (SMI) och Sahlgrenska Sjukhuset (mikrobiologen) finns representerade. Svensk Fågels branschriktlinjer för kontroll av campylobacter antogs av styrelsen under Riktlinjerna är framtagna i samråd med SJV, SLV, SVA och Sahlgrenska Sjukhuset (mikrobiologen). Dokumentet beskriver kontroll och resultat sedan 2001 inklusive resultat av de studier som genomförts inom programmet. Rekordlåg förekomst av campylobacter Inom ramen för Campylobacterprogrammet har flockar uppfödda hos medlemmar i Svensk Fågel provtagits vid slakt under Campylobacter påvisades endast i 8,8 procent av de provtagna flockarna. Det är den lägsta siffran sedan programmet startade. Under 2013 har även kalkon provtagits. Campylobacter påvisades även där i blindtarmar men eftersom slakten är annorlunda är risken för kontamination mindre och prov från halsskinn och muskler visade på mycket låg förekomst. Programmet för kyckling fokuserar idag på de 12

13 Förekomst av campylobacter få problemområden som kvarstår. Besättningar besöks, åtgärdsplaner upprättas och följs upp genom ett nystartat projekt tillsammans med SVA som under 3 år ska specialstudera de besättningar som fortsatt har hög andel positiva flockar. Aktivt arbete mot ESBL Förekomst av ESBL i tarmen hos kyckling har konstaterats trots att den typ av antibiotika som driver ESBL-resistens inte använts inom svensk kycklinguppfödning. ESBL-programmets syfte har varit att kartlägga förekomsten av ESBL i avelsflockar samt att testa och utvärdera olika åtgärder för att förhindra överföring från avelsflock till kyckling. Efter de första fynden av ESBL tidigt under 2010 påbörjades en omedelbar smittspårning i avelsleden. Proverna visade sig vara positiva hela vägen tillbaks till importen av daggamla avelsdjur från Storbritannien. EU-lagstiftningen med förbud mot antibiotika i tillväxtfrämjande och förebyggande syfte är gemensam men tolkningen och tillämpningen har varit olika i medlemsstaterna. Många nykläckta kycklingar i Storbritannien har fått Excenel (cephalosporin) i samband med vaccination. När det förebyggande givandet av antibiotika blev känt ställde svenska avelsföretag krav på att detta omedelbart skulle avbrytas för avelsdjur till Sverige. Enligt uppgift upphörde givandet av antibiotika på kläckerier under Ursprunget för ESBL är fortsatt huvudsakligen via import av daggamla kycklingar (far- och morföräldradjur). Men antalet positiva flockar vid ankomst från UK har minskat från 100 procent 2011 till 40 procent under Samtliga importer provtas vid ankomst till karantän i Sverige. Utvecklingen går helt klart åt rätt håll men ännu återstår arbete för avelsföretagen både utomlands och i Sverige. Det är troligt att egenskapen kopplad till E.coli innebär att det rör sig om en ytkontamination av ägget i samband med värpning och kläckning. Projekt kring spridning av ESBL Samtidigt som avelsföretagen utomlands arbetar med att reducera förekomsten av ESBL i avelsleden har diverse projekt genomförts i Sverige. Syftet är att reducera överföringen från avelsdjur, via far- och morföräldradjur, föräldradjur och slutligen till kyckling. Svenska uppfödare av kyckling använder ingen antibiotika så miljön i ett svenskt stall gynnar inte en fortsatt ökning/ spridning. 13

14 Småskaliga försök som genomförts har visat att det är teoretiskt möjligt att kläcka ESBL/ AmpC fria kycklingar från en flock höns som är bärare av ESBL/AmpC E.coli. Detta är en viktig kunskap i den framtida kontroll- och bekämpningsstrategin avseende ESBL och AmpC i fjäderfäpopulationen. Ett annat försök som pågår är att utvärdera en typ av probiotika, Broilact, för att reducera ESBL i tarmen. Resultaten är hittills inte samstämmiga men antalet P-flockar med ESBL är avsevärt färre under 2013 så projektet fortsätter. Viktiga affärshändelser Förändringar i medlemsföretagen De största medlemsföretagen Kronfågel, Guldfågeln samt Ingelsta Kalkon och Blenta genomgick både vd- och ägarformförändringar. Detta har i och för sig en stor betydelse men så länge verksamheten drivs i Sverige så är det de svenska konsumenterna och förutsättningarna som är i fokus. Med nya erfarenheter och kompetens utvecklas branschen till att bli än bättre än vad det har varit. Samtidigt är det viktigt att bära med sig de positiva erfarenheterna som gjort den svenska matfågelbranschen framgångsrik trots tuff konkurrens - att tillsammans möta utmaningarna och lyfta fram styrkan i vår blågula märkning. Scandi Standard Under året godkände Konkurrensverket i Sverige, Norge och Danmark den nya ägaren av Lantmännen Kronfågel. CapVest Equity Partners ( CapVest ) och Lantmännen ekonomiska förening ( Lantmännen ) bildade ett nytt ledande bolag under namnet Scandi Standard. Bolaget förvärvade inte bara Kronfågelgruppen i Sverige (inklusive Swe Hatch) och Danpo i Danmark utan också Cardinal Foods AS i Norge från CapMan. Ny vd på Kronfågel Under året meddelade Kronfågel att Magnus Lagergren tillträder som ny vd för Kronfågel AB. Magnus efterträder Leif Bergvall Hansen som fortsätter i rollen som koncernchef för Scandi Standard. Magnus Lagergren kommer närmast från Dalsjöfors Kött AB, ett familjeägt företag inom svenskt premiumkött, där han varit vd sedan Mellan åren 2004 till 2009 hade Magnus flera nyckelpositioner inom HK Scankoncernen. De senare åren som vd för Scan AB Sverige. Dessförinnan var han vd för bland annat Skövde Slakteri AB. Magnus är 53 år och utbildad agronom med inriktning på teknologi och ekonomi. Nya vd:ar på Guldfågeln och Ingelsta Under sommaren 2013 tillträdde Martin Lindström som vd för Guldfågeln AB. Martin lämnade därmed Ingelsta Kalkon och efterträder Jimmy Samuelsson som efter 10 år lämnar vd-skapet för Guldfågeln. Han övergick till att bli senior rådgivare åt Guldfågelns moderbolag, Blentagruppen. Ny vd för Ingelstad Kalkon AB blev, från och med 1 maj 2013, istället Peter Andersson. Ny vd på Blenta Under året tillträdde Torbjörn Persson, tidigare verksam på Ingelsta kalkon, som vd för Blenta. Ett företag som startades av familjen Håkansson 1963 och därmed även firade 50 års-jubileum under året. 14

15 Resor, konferenser och utbildningar Året som gått Avecs årsmöte i Valencia Styrelsen i Avec träffades under fyra tillfällen varav ett hölls i samband med årsmötet i Valencia. Under året genomförde den Europeiska organisationen en konkurrenskraftsutredning med hjälp av Agricultural Economics Research Institute (LEI) och Wageningen University and Research, ett oberoende forskningsinstitut i Nederländerna. I rapporten genomfördes jämförelser i produktionskostnader mellan några EU-länder och Argentina, Brasilien, Thailand samt USA, Ukraina, Ryssland. Högre krav både i primärproduktion och förädling i EU-länderna innebär att länder utanför EU har en lägre produktionskostnad än den europeiska. Beräknat på ett kilo hel fågel ligger kostnaderna för icke-eu länderna på mellan procent mot för de europeiska. Nordiska fjäderfäkonferensen Nordiska fjäderfäkonferensen är ett forum som ger möjlighet för experter, forskare, myndigheter och näringen att utvecklas genom att ta del av den senaste forskningen samt uppdateras på aktuella frågor som berör den nordiska fjäderfäproduktionen. Här finns också möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och lyfta frågor som vi tillsammans hjälps åt att hitta svar och lösningar till. Under försommaren träffades den Nordiska Styrelsegruppen på Island för att diskutera gemensamma aktuella områden som rör produktions- och marknadsfrågor samt veterinära och sjukdomsrelaterade utmaningar. Vid mötet planerades även för årets Nordiska konferens som senare hölls i Helsingfors. Utbildningsdagarna 2013 Utbildningsdagarna hölls vid sex tillfällen under året och hade en fantastisk uppslutning. Dagarna anordnades i huvudsak slakterivis. Här lyftes aktuella frågor med koppling till djurskydd, djurhälsa och smittskydd. Fokus under året låg främst på fothälsa, antibiotikaresistens samt lastning och transport. På avelsproducentmötet fokuserades på ventilation samt aktuella fjäderfäsjukdomar. Utbildningsdagarna genomfördes på följande platser: 9 oktober Bjäre/Knäred, Lögnäs Lanthotell Laholm 16 oktober Guldfågeln/Torsåsen, Öjaby Herrgård 17 oktober Kronfågel Syd/Lagerbergs/Torsåsen, Österslövs bykrog 18 oktober Ingelsta Kalkon, Ingelsta 22 oktober Kronfågel Nord, Aspa Herrgård 11 november avelsuppfödare, Quality Hotel, Jönköping Branschmötet i Jönköping På årets branschmöte redovisade Tommi Saksala från Pomicon branschens konkurrenssituation i förhållande till Danmark och till viss del även med Nederländerna och Tyskland. Presentationen var balanserad med en detaljerad redovisning. Bra och konstruktiva frågor ställdes av publiken i den fullsatta salen. De rekordmånga deltagarna kunde se att möjligheterna finns men att det krävs en hel del arbete. Under 2014 fortskrider benchmarkingprojektet och siffror bryts ner till företagsnivå och uppdelat inom värdekedjan. WPSA The World s Poultry Science Association (WPSA) är en världsomspännande förening med syfte att aktivt arbeta för att främja samarbete och utveckling av kunskap inom och mellan fjäderfäforskning och näring. Årligen hålls konferenser och seminarier på internationell nivå. WPSA internationellt har cirka medlemmar och firade 2012 sitt 100-årsjubileum. Totalt finns sektioner av WPSA i ett 60-tal länder. I styrelsen för Svenska WPSA är matfågelnäringen representerad av Thomas Carlsson från Aviagen Swe-Chick och Lotta Waldenstedt från Svensk Fågel. Svenska WPSA har under året organiserat IXth European Symposium on Poultry Welfare på SLU i Uppsala. Symposiet var lyckat med ett högt deltagande och ett gott ekonomiskt utfall för den 15

16 svenska sektionen. Lotta Waldenstedt sitter även som svensk representant och sekreterare i den europeiska arbetsgruppen för foder inom WPSA. Denna arbetsgrupp organiserade under hösten IXXth European Symposium for Poultry Nutrition som hölls i Tyskland med ett flertal svenska deltagare. Gruppen driver även ett projekt rörande fosforvärdering i fjäderfäfoder. Närmast på agendan står XIVth European Poultry Conference i juni 2014 i Norge. Ett evenemang som rekommenderas för alla intresserade av fjäderfä. Undervisning på SLU Under året har undervisning hållits för blivande husdjursagronomer och veterinärer om fjäderfäproduktionens förutsättningar och djur- och smittskydd. 16

17 Remisser och utredningar Året som gått Remisser Under året lämnades 13 remisser: 1. Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll 2. Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVSFS 2006:21) om avgifter för offentlig kontroll, prövning och registrering, dnr 3199/ Kommissionens Förordning (EG) nr 543/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för fjäderfäkött 4. Best available techniques Reference document for intensive rearing of poultry and pigs 5. SIS Lantbruksbyggnader Ventilations- och värmebehov i djurstallar 6. Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 7. EU:s förslag till ny djurhälsoförordning 8. Regeringens utredning om Djurhållning och miljön hantering av risker och möjligheter med stallgödsel (SOU 2013:5), L2013/306/ELT 9. Jordbruksverkets Rapport om nedsättning av köttkontrollen. 10. Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07) avseende deluppdraget om handel med läkemedel för djur 11. Jordbruksverkets föreskrift (J 22) om införsel av fjäderfä och kläckägg 12. Jordbruksverkets förslag till ett nationellt strategidokument mot salmonella 13. Kommissionens förslag till ursprungsmärkning Försvagat förslag till ursprungsmärkning Arbetet i Bryssel för en gemensam och tydligare ursprungsmärkning tog en vändning mot en mindre tydlig ursprungsmärkning. Aktörerna på kontinenten var för starka och EU-kommissionen varken lyssnade på konsumenter eller tog hänsyn 17

18 till hästköttskandalen i det förslag som lades fram. Därför var det välkommet att det i Sverige fanns en samsyn mellan de olika branscherna och andra intresseorganisationer för konsumenter, djurskydd och handeln. Tillsammans enades man om att ursprungsmärka nationellt där djuren måste vara kläckta/födda, uppvuxna och slaktade i samma land. Här finns det också ett konsumentintresse för att veta hur djuren har slaktats och om det har bedövats. Det är också viktigt att tyddliggöra att djurskyddsregler skiljer sig åt mellan länder och att detsamma gäller för djurtransport och slakt. Detta framfördes också i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet. Utredningar Revidering av brandskyddsregler Svensk Fågel har tillsammans med Lantbrukets Brandskyddskommitté (LBK) tidigare gjort en överenskommelse avseende brandskyddsregler för djuravdelningar och ekonomiutrymmen för kyckling- och kalkonstallar tagna i drift efter 1 juli 2010, vilken kan läsas på LBKs hemsida. Vad det gäller lösningar för vindsutrymmen ovanför stallar har Svensk Fågel tillsammans med LBK under året provat ett system med optiska linjedetektorer. Systemet har ännu inte varit helt till belåtenhet, och vissa justeringar kommer att göras och fortsätta att testas innan det kan rekommenderas. Kalibreringsgrupp Jordbruksverket Svensk Fågel har deltagit i Jordbruksverkets så kallade kalibreringsgrupp med syfte att tydliggöra och likrikta länsstyrelsernas kontroller inom fjäderfänäringen. Representanter från Länsstyrelsernas djurenheter samt representanter för Svensk Fågel och Svenska Ägg har varit inbjudna. Specifika möten för kyckling och avelsdjur har hållits. I samband med dessa har även studiebesök i besättningar gjorts. Det har funnits en hel del frågor att diskutera avseende lagstiftningens tolkning. Arbetet i gruppen fortsätter även under och resurseffektivare. Det bjuds regelbundet in till en nationell samling där de flesta rådgivnings-, bransch- och intresseorganisationer, inklusive Svensk Fågel, deltagit. Svensk Fågels Lotta Waldenstedt har dessutom under året gått universitetskursen LEAN i lantbruksföretag för blivande coacher anordnad av SLU och Chalmers. Energikartläggning av kyckling Sedan i september förra året pågår mätningar av energianvändningen på en kycklinggård i Västergötland. Totalt 16 elmätare loggar effektuttaget varje minut vilket gör att elförbrukningen på gården nu är oerhört väldokumenterad. Även värmeförbrukning och diesel ingår i kartläggningen där målsättningen är att få korrekt och detaljerad information om hur energianvändningen ser ut under olika delar av året och under uppfödningsomgångarna. Nästa steg är att se vilka möjligheter till effektivisering som finns inom framförallt ventilation, belysning och uppvärmning. Projektet har fått finansiering från Jordbruksverket och kommer att slutredovisas i december Översyn av upphandlingskriterier Under året påbörjades ett projekt för att ta ett omtag på Miljöstyrningsrådets kriterier vid offentlig upphandling i kommun och landsting. Arbetet underlättas tack vare att det numera finns domstolsutslag kring möjligheten att ställa djurskyddskrav i livsmedelsupphandlingar. Motiverade krav som är i enlighet med svensk lagstiftning vad gäller salmonella, bedövning, förbud mot näbbtrimning och beläggning kommer att göra arbetet lättare för de kommunala upphandlarna. LEAN Lantbruk LEAN Lantbruk är ett nationellt samarbetsprojekt med syfte att hålla lantbruksföretagen i ständig utveckling för att bli konkurrenskraftigare 18

19 Forskning Ny struktur i SLF Förändringar i SLF (Stiftelsen Lantbruksforskning) innebär att matfågelgruppen upphör (totalt 14 forskningsprogram) och integreras i en större grupp där fyra forskningsområden bildas: klimat, energi, företagande och livsmedel. En intern forskningsgrupp inom Svensk Fågel kommer att bildas för att identifiera vilka behov branschen har. Sven Nimmermark Påbörjat i mars 2014 Vidare föreslås att man tydligare närmar sig SLU och andra forskningsinstitutioner för en tätare dialog kring behovet av forskning. Det kan till exempel även omfatta andra akademiska forum som Ekonomi, KTH, med mera. För att säkerställa att de medel som finansieras in i SLF hamnar i branschen så är det viktigt att bevaka och initiera nödvändiga projekt som det finns behov av. Pågående projekt Kartläggning och karaktärisering av IB situationen i slaktkycklingsbesättningar Claudia Baule, SVA. Slutrapporteras i år. Analysmetod framtagen inför projektet för identifiering av IB-virus och för att skilja vaccin från fältvirus. Mot bakgrund av att näringen inte haft några större problem med IB sedan 2007 har det kommit in få prov för analus inom projektet. Identifierar D388 (QX), Ma5, 4/91, ITA02 och okänd typ för att vi ska upptäcka eventuella nya varianter. 2. Kurering av virusplasmider i fågel botulismisolat för att skapa vaccinstamskandidater. Bo Segerman, SVA. Projektet fick avslutas i september 2013 då det inte gick att infektera försöksdjuren med de stammar som orsakat sjukdom i fält. 3. Karaktärisering av sjukdomsframkallande adenovirus i svenska slaktkycklingbesättningar Siamak Zohari, SVA. Slutrapport för bedömning. 4. Ammoniak från slaktkycklingstallar - utveckling av mätmetod och uppmätning av emissioner 19

20 Svensk Fågel syns och hörs Kolla efter den Gula Pippin Under året fortsatte den framgångsrika kommunikationskampanjen Kolla efter den Gula Pippin med TV-reklam, annonser, butiksmaterial och kampanjsida. Reklamfilmer med Ubbe Kvarnefält som lagar svensk kyckling tillsammans med sonen Jesper Kvarnefält och grannflickan visades även våren 2013 på TV4 och Kanal 5. Till kampanjen kopplades även en kampanjsida på webben, gulapippin.se, med information om kampanjen och svensk kyckling samt tävlingar. Dessutom gick annonser både i print och vid köpcentrum. Syftet med kampanjen var att tydliggöra Svensk Fågels märkning vilket lett till att fler letar efter vår blågula symbol. En jämförande undersökning visar att kännedomen kring märkningen på ett år ökat med hela 500 procent! Ubbe på turné Under våren var Svensk Fågels kock Ubbe Kvarnefält på turné i landet och snackade schysst käk i fem städer och träffade bönder, butiker och konsumenter. Han har lagat middagar till vinnare i butikstävlingar, bjudit på kyckling med citrustoner i butiker och besökt kycklingbönder. Under turnén har han besökt Kristianstad, Jönköping, Gävle, Halmstad och Kalmar. Lokal-press och lokalradio har uppmärksammat hans besök och en massa frågor har ställts kring Ubbe, kyckling och grillning. Turnén sammanfattades sen i en film som spreds i sociala medier. Ett bevis på kampanjens framgång var att Gula pippin nominerades i två kategorier i Spinngalan, PR-branschens årliga tävling. Svensk Fågel nominerades i kategorin Årets nyskapare och Årets integrerade kampanj. Svensk Fågels märkning garanterar att din kyckling eller kalkon är svensk och håller våra höga kvalitetskrav. Se när Ubbe snackar kvalité gulapippin.se Pippi på Svensk Fågel Under året fortsatte den framgångsrika bloggtävlingen Pippi på Svensk Fågel. Den här gången låg fokus på god hälsa och bra, hälsosam mat där det vita köttet var givet. Sex utvalda bloggare deltog i utmaningen att starta ett hälsosammare liv med träning och sunda kostvanor. Pippi på Svensk Fågel 2013 inleddes med en uppstartslunch den 17 maj och utmaningen pågick fram till november. För att bloggarna skulle behålla motivationen och löpande göra inlägg på sina bloggar coachades de av Leila Söderholm och Ubbe Kvarnefält som gav tips och recept på god, nyttig och enkel svensk kyckling. De fick dessutom motiverande sms och mail med tips på nyheter. 20

21 Tillsammans med Leila Söderholm satte bloggarna upp individuella hälsutmaningar. Vissa ville sova bättre andra ville tappa ett par kilon. Verktyget för att nå dit var svensk kyckling och sundare vanor. För att uppnå det slutgiltiga målet sattes fyra delmål upp som utvärderades vid fyra tillfällen. Bloggarna skrev om sina prestationer och utvärderade sina insatser. Gula Pippin på språng Kyckling och kalkon är ett hälsosamt val. De innehåller en hög andel fleromättat fett och är en värdefull källa till vitamin D och järn som är viktigt under den mörka vintersäsongen i Sverige. Detta har också konsumenterna upptäckt. Hälsotrenden har slagit igenom och det syns även i årets första månad då försäljningen sedan år 2005 ökat med 30 procent. Under året har Svensk Fågel arbetat med att koppla samman märkningen med en hälsosam livsstil Midnattsloppet Tillsammans med 20 stycken Gula Pippi-anhängare sprang deltagare Stockholms Midnattsloppet på Södermalm. Inför nattloppet träffade de gula löparna Ubbe Kvarnefält på hemmaplan och laddade med kolhydrater. För att förtydliga att bloggarna var med i Pippi på Svensk Fågel har var och en av dem haft en widget på sin blogg som länkade till Svensk Fågels Facebooksida. Här publicerades löpande länkar till bloggarnas Pippi-inlägg vilket gav dem större spridning samtidigt som det bidrog med nytt och spännande content på Svensk Fågels Facebooksida. Instagramtävling sommar Mellan den 19 juni och 17 juli genomfördes en tävling på Instagram. Under fyra veckor uppmanades instagramanvändare att fota kycklingrätter och ladda upp dem. Kravet för att delta i tävlingen var att den bilden taggades med hashtaggen #gulapippin. Informationen om tävlingen skedde huvudsakligen viralt och genom Svensk Fågels egna kanaler samt Facebook-annonser som användes för att öka räckvidden. Syftet med tävlingen var att få matintresserade att uppmärksamma vår märkning och skapa ett engagemang kring svensk kyckling och Svensk Fågel. Under tävlingsperioden inkom 216 bidrag och baserat på antalet följare varje tävlingsdeltagarna hade nåddes användare. Bidragen kommenterades också 582 gånger av deltagarnas följare på Instagram. Tjejmilen Till Tjejmilen sattes Gula Pippi-gänget på hårt prov då temperaturen steg till över 20 grader. Mycket vätska och den fina Gula Pippi-mössan gjorde susen och resulterade i intervju på Gärdet med TV4 strax före startskottet. Svensk fågel på Årets Kock Allt fler svenskar vill ha kyckling som kommer från en svensk bonde och konsumtionen av svensk kyckling ökar. Dock visar Svensk Fågels undersökningar att bara fyra procent av svenskarna frågar var råvaran kommer från när de äter på restaurang. Med syftet att fler ska få upp ögonen för de svenska mervärdena deltog Svensk Fågel för första gången som sponsor i Årets Kock SM i professionell matlagning. 21

22 En förutsättning för bra mat är bra råvaror och det är därför glädjande att Årets Kock samarbetar med svenska bönder och företag. Att öka andelen svenska råvaror på restauranger och i storkök är en viktig fråga. Förhoppningsvis ska samarbetet göra att både branschen och kockarna lär sig av varandra. storskaliga är en utmaning att berätta om men vi måste fortsätta göra det. Detta är kanske ett av de viktigaste uppdragen som våra medlemmar har. Svensk Fågel deltog på samtliga delfinaler i Linköping, Växjö och Kramfors. Till vår hjälp fanns medarbetare från Guldfågeln och Kronfågel samt kycklinguppfödarna Jens Christensen på Hättorp gård, Linda Bertilsson på Hulta gård och Jenny Andersson från Bankebergs gård. Bönderna kunde berätta om sin vardag och hur man får fram världens bästa kyckling. Svensk Fågel arrangerade även en tävling under höstens delfinaler av Årets Kock. Utmaningen var att gissa rätt namn på kycklingens olika styckningsdelar samt berätta vilken del av kycklingen de gillar bäst och motivera ett besök till finalen på Årets kock. Priset var kyckling för ett helt år! Den stora finalen ägde rum i Stockholm i februari 2014 där även ordförande Ola Göransson och Åsa Göransson från Röhls Gård fanns på plats. Jorden och skogen på Skansen - och i Sörmland En tradition som håller i sig är Svensk Fågels medverkan på Skansen med glada ambassadörer som sakkunnigt och lättillgängligt pratade om svensk kyckling. Skansendagarna är som vanligt bästa sättet för medlemmarna att få veta vad som snurrar i barnens huvud vad gäller kyckling och kalkon. Dessutom är det också ett härligt tillfälle att få berätta hur våra duktiga bönder jobbar varje dag, året om. Ett ytterligare skolbesök gjordes även i Sörmland på Ekeby gård. Där fick länets skolungdomar träffa kycklingbönder från hela Sörmland. Att få träffa bönder är tyvärr något som barnen i storstaden allt mer sällan får vara med om. Därmed blir kunskapen om och hur mat kommer till än mer främmande. Att våra svenska familjegårdar med djuruppfödning och egenproducerad spannmål inte är djurfabriker men Imponerade kanadensare Den kanadensiska dagstidningen Le journal besökte Ola och Åsa Göransson på Röhls gård vilket resulterade i en stor artikel om svensk matfågeluppfödning och om den mycket låga förbrukningen av antibiotika. Sverige ses som ett föregångsland och det är givetvis en fjäder i hatten för svensk matfågel. Bonde på Köpet Under året genomförde LRF ett projekt för att lyfta fram vikten av att välja mat från svenska bönder. Projektet, som hette Bonde på Köpet, innehöll bland annat en mobilapp där konsumenter kunde skanna streckkoder i butik och direkt få reda på om varan var svensk. Svensk Fågel bidrog med material till databasen som låg som grund till appen. 22

23 Dessutom lyftes ett antal bönder upp på kampanjens hemsida genom webb-tv. Programledare för dessa filmer var Mark Levengood. Kycklingbonden Bo Eriksson fick besök av Mark och han berättade om skillnaden mellan svensk och importerad kyckling och hur man i butik ska kolla efter den Gula Pippin för att säkerställa att det är svensk kyckling. Nyhetsbrevet Fågel i Fokus Svensk Fågels nyhetsbrev Fågel i Fokus vänder sig till alla som intresserar sig för svensk kyckling och kalkon från jord till bord. Målet är att spegla branschen och vår omvärld och ge en tydligare bild av den svenska kycklingen. Målgruppen är opinionsbildare, myndigheter, matjournalister samt intresseorganisationer. Under 2013 publicerades fyra nummer med kända och okända profiler. Nyhetsbrevet har bland annat innehållit intervjuer med profiler som matnestorn Karin Fransson, journalisten Anna K Sjögren och den välkände kocken Håkan Thörnström. Dessutom avslutades året med ett öppet brev med fem julönskningar till Eskil Erlandsson från ordförande Ola Göransson. Webbsidan Svensk Fågels webbsida utvecklas ständigt och chefredaktören Sven Secher jobbar ständigt för att hålla den fräsch och uppdaterad. Svensk Fågel-bloggen På Svensk Fågels hemsida finns bloggar där uppfödare skriver om vardagliga händelser. Även medarbetare på kansliet har möjlighet att skriva inlägg och berätta om vardagliga frågor och tankar kring arbetet. Svensk Fågel på Facebook Svensk Fågel har en sida på Facebook för att kunna kommunicera med den målgrupp som befinner sig där. På sidan läggs intressanta matfågelrelaterade artiklar upp liksom recept och lite mer lättsamma nyheter. gjorts hos medlemmarna men även kring branschens omvärld. Man har även kunnat läsa om verksamheten på kansliet. Ansvarig utgivare är Sven Secher. Populära trycksaker och produktioner Svensk Fågel har många broschyrer och foldrar som lyfter upp den svenska kycklingen och kalkonens mervärden. Samtliga produktioner finns även på Svensk Fågels webbsida där det även finns möjlighet att beställa material. Nytryck 2013 Därför är svensk kyckling bäst i klassen ex 4 klimatsmarta skäl ex Kyckling är klimatsmart ex Att veta vad man äter ex Det goda valet ex Nyproduktioner 2013 Styckningsbroschyr En kyckling många fördelar Butiksfolder Vardagskvalitet med Gula Pippin Närproducerad Frigående Smakrik Klimatsmart En kyckling många fördelar Salmonellasäker Med Ubbe Kvarnefälts favoritrecept kycklingbröst med citrustoner Fri från tillväxtantibiotika Vardagskvalitet med Gula Pippin Ett av världens strängaste Djuromsorgsprogram Tidningen Fjäderfä Medlemstidningen för Svensk Fågel har getts ut tio gånger under året. Under året har reportage 23

24 Fakta Svensk Fågel Bevis på framgång Under sommaren genomfördes en konsumentundersökning som uppföljning från förra året då exakt samma frågor ställdes. Resultaten var väldigt positiva. Bland annat svarade 71 procent att det är viktigt att välja svenskt när de köper kyckling. Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året. Sju av tio uppger också att man väljer svenskt för att gynna den svenska bonden, vilket är en ökning som visar att svenska folket är mån om en levande landsbygd. Undersökningen uppmärksammades även genom ett inslag i TV4 där produkter med svenskklingande namn var i fokus. Kritik och debatt Svensk Fågel debatterar Svensk Fågel är kontinuerligt ute i debatten för att representera branschen och driva gemensamma frågor och svara på kritik. Under året har vi gjort följande utspel: Januari: Det hållbara alternativet svar på Jordbruksverkets rapport En hållbar köttkonsumtion Mars: Glädjande tillväxt - Men utmaningar väntar debattartikel Ola Göransson Augusti: Vi vill se åtgärder nu debattartikel Ola Göransson September: Nej till amerikansk klorbehandlad kyckling utspel Maria Donis September: Snålskjuts på svenska mervärden debattartikel Maria Donis September: Vi har rätt att få veta köttets ursprung - Svensk Fågel m.fl. November: Vi har inget att skämmas för! - svar till Charlotte Ågrens krönika i Helsingborgs Dagblad Nej tack till klordoppad kyckling USA:s frostiga relation till Ryssland och Vladimir Putin påverkade förstås även exporten av klordoppad amerikansk kyckling till Ryssland. Därför intensifierades amerikanarnas arbete för att komma in på den europeiska marknaden. Sverige, som traditionellt sett är frihandelsvänliga och beroende av mycket industriexport till USA, blev givetvis en lämplig måltavla för påtryckningar. Svensk Fågel var snabbt ute inför frihandelsdiskussionerna och satte ned foten. Sverige har en lång tradition av att arbeta förebyggande genom höga krav på friska djur, hög kvalité i djurstallarna och högt smittskydd samt provtagning i hela värdekedjan för att säkerställa frihet från all typ av salmonella. Detta har lett till att vi kan leverera en salmonellafri kyckling till konsument och har mycket friska djur. Detta var något som kycklingbonden Marcus Skure kunde berätta för SVT Tvärnytt som besökte familjen Skures kycklingstall inför frihandelsdiskussionerna. Strikt antibiotikaförbrukning genom receptkrav hos veterinären, sammanställning av förbrukning samt resistensövervakning är viktiga förutsättningar för att genvägar med klordoppning och tillväxtantibiotika inte tillämpas. Detta borde vara villkoren för frihandel och inte valet av sämsta produkten med den sämsta hållbara produktionen. Kritisk teaterpjäs Under 2013 spelades pjäsen Världens lyckligaste kycklingar på Stockholms Stadsteater. Där utmålas Svensk Fågel som en ondskefull och manipulerande organisation som styr kycklingbönderna som nickedockor. I verkligheten är det bönderna som på Svensk Fågels stämma varje år ger i uppdrag till styrelse och ledning vad som ska göras under året. Inte tvärtom. Och självklart är en av uppgifterna som ligger på Svensk Fågel att marknadsföra branschen och lyfta fram det jobb som bönderna gör. Att regissören aldrig velat kontakta branschens företrädare eller besöka kycklingbönderna visade på bristen att ta böndernas vardag på allvar. Djurrättsalliansen attackerade kalkon Inför den årliga Kalkonens Dag gick organisationen Djurrättsalliansen ut och kritiserade kalkonbranschen i form av spridning av fruktansvärda bilder. Bilder som branschen självklart tar avstånd från. Tack vare ett snabbt agerande från länsstyrelsens kontrollorgan genomfördes en oanmäld kontroll på plats. Resultatet visade att uppfödaren under året genomfört en rad förbättringsåtgärder och upprättat rutiner och genomgått utbildning. Inspektören kunde konstatera att 24

25 djurskyddslagstiftningen och Djuromsorgsprogrammet idag följs. Det är självklart omöjligt att i efterhand kunna gå tillbaka och kontrollera hur det såg ut i uppfödningen för ett år sedan. Dock genomförs ständiga kontroller på slakteriet av den officiella veterinären från Livsmedelsverket som gör en levande djursbesiktning och fångar upp om problem förekommer. Vidare är salmonellakontroll veterinären årligen i besättningen för att kontrollera smittskyddet utöver den inbesiktning av djurstallarna som sker av Agria. Alla dessa kontroller och krav gör att problem fångas upp i ganska stor utsträckning när det förekommer. Men vi kommer heller aldrig komma ifrån att djur, såväl i frihet som i fångenskap, kan bli sjuka och skadade. Dessa djur ska självklart avskiljas och behandlas eller sorteras bort. I sjukboxar kommer det alltid att finnas sjuka och skadade djur. Sådana bilder kommer alltid att se obehagliga ut, i synnerhet för allmänheten som inte är vana att se detta. Finns det oegentligheter så åligger det var och en som jobbar med djur att uppmärksamma detta, i första hand självklart till djurägaren och vidare till kontrollmyndigheten. Debatt om halalslakt I kommuner där man valt att köpa in halalslaktad kyckling från Danmark debatterades starkt mellan kommuninvånare, kommunpolitiker och lokalpress. I vissa fall har debatten sannolikt haft andra avsikter än djurskyddet. Men flera artiklar och ledarskribenter har istället kommenterat att djurskyddslagstiftningen skulle vara densamma i Sverige som i Danmark och att kycklingen som upphandlats i kommunen varit bedövad i enlighet med svensk lagstiftning. Detta är direkt felaktigt och att påstå att den danska djurskyddslagstiftningen är densamma som den svenska är ett hån mot svenska bönder. I Sverige har vi helt andra förutsättningar jämfört med de danska kollegorna att föda upp kyckling med högsta kvalitet vad gäller djurskydd, smittskydd och djurhälsa. Bedövningen i Sverige jämfört med Danmark samt övriga EU skiljer sig då vi har valt att tillämpa en kraftigare bedövningsstyrka för att säkerställa att kycklingen verkligen är bedövad i samband med slakt. 25 Fakta Svensk Fågel Campylobacter i Råd & Rön Tidningen Råd & Rön genomförde under hösten en undersökning av färsk kyckling där campylobacter påträffades. Jan Bertoft på Sveriges Konsumenter gick ut och krävde att branschen borde arbeta hårdare för att minska förekomsten av campylobacter. Jordbruksverket och SVA:s kommentarer kring branschens arbete att minska förekomsten av campylobacter i kyckling var följande: Jordbruksverket: Färska kycklingprodukter är en betydande smittkälla för sjukdomen bland människor. Men trots att förekomsten av campylobacter hos svenska slaktkycklingflockar nästan halverats under en tioårsperiod har antalet sjukdomsfall hos människa inte minskats på motsvarande sätt. Detta tyder på att det finns andra smittkällor som t.ex. importerad kyckling, förorenat vatten och opastöriserad mjölk. Näringens fortlöpande kontrollarbete haft stor betydelse för minskningen av förekomsten av campylobacter hos svenska slaktkycklingflockar. SVA: Andelen campylobacter positiva slaktkycklingsflockar har minskat från 20 procent 2002 till cirka nio procent Det är den lägsta siffran sedan (det nya programmet egen anm.) programmet startade. Svensk Fågels och branschens arbete går självklart vidare och under 2013 rapporterades återigen rekordlåga siffror av förekomst av campylobacter. Problem på ej anslutna slakterier I slutet av året uppmärksammade SVT att avvikelser i samband med transport eller hantering på slakteriet som innebär djurskyddsproblem inte anmäldes till Länsstyrelsen. De ärenden som rör Svensk Fågels medlemmar följs alltid upp direkt vid händelserna. Vad det gäller de aktuella ärendena så har åtgärder vidtagits och de är nu avskrivna. Ärende som rörde de övriga fallen var och är inte medlemmar i Svensk Fågel. Reportagen belyste därmed problem vid transport och slakt inom småskalig produktion och hos värphöns, när det fungerar som sämst.

26 Fakta Svensk Fågel Fakta Svensk Fågel Svensk Fågels kansli Svensk Fågel hyr kontorsplats på Lantbrukarnas Riskförbunds huvudkontor i Stockholm och sitter numera i öppet landskap då hyresvärden beslutat att inga hyresgäster på plan 7 får sitta i egna arbetsrum. På samma våningsplan finns även Svensk Kött, Stiftelsen Lantbruksforskning, Greppa Näringen samt LRF:s dotterbolag Samköp. Pia Gustafsson Ansvarar för de veterinära frågorna i branschen och ansvarar för de program som drivs inom Svensk Fågel avseende Förebyggande smittskydd på gård, Campylobacter, KC-programmet och resistensövervakning. Arbetsgrupper utvecklar och förbättrar Inom branschen finns ett antal arbetsgrupper som tillsammans med kansliet arbetar med specifika frågor. I andra grupper sitter representanter från Svensk Fågel tillsammans med företrädare för olika myndigheter och verk. Syftet med gruppernas arbete är att ständigt utveckla och förbättra Svensk Fågels verksamhet. Svensk Fågel arbetar i följande grupper: Fodergruppen Behandlar foderfrågor som riktar sig specifikt till matfågelbranschen. Sammankallande är Lotta Waldenstedt, foderexpert. Rikslikare Lotta Waldenstedt Anlitas som djurskydds- och foderexpert, tidigare forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet. Hon är anställd av Agria Djurförsäkring och utför bland annat besiktning och rikslikning av branschens kyckling- och kalkonstallar. Elisabeth Secher Ansvarar för ekonomi, administration och frågor om exempelvis medlemsavgifter. Elisabeth har även under året övertagit större delar av den administrativa verksamheten, se nedan. Sven Secher Ansvar för Svensk Fågels webbsida samt medlemstidningen Fjäderfä. Anna Cedergren, Tomas Fyhr och Martina Olsson Hero Kommunikation Stödjer kontinuerligt Svensk Fågel med kommunikationsfrågor och produktion av informationsmaterial. Torgil Folger och Daniel Andersson ITkonsultföretaget Agriprim Supportar de tekniska lösningarna för TUP- PEN och IT. Ulf Danielsson är personlig rådgivare för inmatning av TUPPEN. I projektgruppen ingår också Lotta Waldenstedt och Bengt Henriksson. 26 Uppfödargruppen Behandlar frågor som är av intresse för uppfödare. Slaktgruppen Behandlar frågor kring kyckling- och kalkonproduktion som rör ankomst till och från anläggning samt fram till butik. SJV:s referensgrupp för matfågel Har under året förändrats. Består av representanter från Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Sveriges Lantbruksuniversitet samt Djurskyddet Sverige, Djurens rätt och företrädare för branschen. Försäkringsgruppen Kycklingproducenter som är anslutna till Svensk Fågel och följer dess krav har möjlighet att teckna en djurförsäkring hos Agria Djurförsäkring. Försäkringsgruppen har under året bestått av Ewa Nordenstedt, Emily Wallström och Marianne Wahlgren från Agria samt Maria Donis, Pia Gustafsson, Ola Göransson, Roland Bengtsson och Per-Åke Holgersson från Svensk Fågel samt Lotta Waldenstedt, rikslikare. Gruppen har under året haft två möten för att diskutera skadeutfall och försäkringsvillkor. Årets skadeutfall redovisades på branschmötet.

27 Fakta Svensk Fågel Beredningsgruppen Stiftelsen Lantbruksforskning (SFL) har en grupp för matfågelproduktion där företrädare för branschen, SVA och SLF går igenom och beviljar medel till forskningsprojekt inom matfågelproduktionen. Bolags och föreningsstämma 2013 Bolagsstämman äger rum fredagen den 21 mars på Grand Hôtel i Borås. Kvällen avslutas med en festmiddag. Föreningen för smittskyddskontroll av fjäderfä Föreningen utgörs av de organisationer, föreningar och företag som idag handlar med, ställer ut, tävlar med samt arbetar med avel och produktion av fjäderfä i Sverige. Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare Denna fristående stiftelse ska stödja och utveckla svensk kycklinguppfödning i samklang med såväl konsumenternas förväntningar som samhällets övriga krav och regler beträffande kvalitet och miljömål. Veterinärsamordningsgrupp (VSG) Samverkan mellan salmonellakontroll/besättningsveterinärer och Svensk Fågel. Gruppen diskuterar alla frågor som rör djurproduktion, slakt och livsmedelshygien. Under året hölls utbildningsdagar för branschens salmonellakontrollveterinärer och gått igenom vilka delar i Djuromsorgsprogrammet som kan läggas på deras kontroll framöver och därmed bli en årlig kontroll i besättningen. Nya veterinärer har tillkommit och följande är anslutna som besättnings- och kontrollveterinärer: Övriga sammankomster: Branschmöten Arbetsutskott Styrelsemöten Uppfödarmöten Stämman Olika grupper kan bildas beroende på vilka frågor som ska behandlas. Grupperna kan vara fasta eller drivas i projektform och upplösas när frågan är färdigbehandlad. 27

28 Fakta Svensk Fågel Svensk Fågels medlemmar Styrelsen Ola Göransson Ordförande Uppfödare Jimmy Samuelsson Vice Ordförande Slakteriföretag Jenny Andersson Uppfödare Elisabeth Nilsson Uppfödare Maria Donis Vd Svensk Fågel Peter Lagerberg Slakteriföretag Leif Bergvall Hansen Slakteriföretag Anna Månsson Fodertillverkning Erik Hult Kläckeriföretag Suppleanter till uppfödare Jens Christensen Ulrika Magnesson Anders Larsson Suppleanter till kläckeriföretag Jan Håkansson Thomas Carlsson, adjungerad Suppleanter till slakteriföretag Martin Lindström Reinhold Svensson Roger Johansson Suppleanter till fodertillverkning och övrigt Joachim Brahce Revisor Thomas Ekström Lekmannarevisor Ulf Danielsson Suppleant till revisorn Kristina Ahlstrand Suppleant till lekmannarevisorn Jan Weijber 28