Verksamhetsberättelse 2011

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2011

2 Vd har ordet 3 3 Året som gått 4 Konsumtion och produktion 4 Svensk Fågels omvärld 7 Svensk Fågel internt 11 Resor, konferenser och utbildningar 14 Remisser och utredningar 18 Forskning 20 Marknad och kommunikation 21 Fakta Svensk Fågel 24 Detta är Svensk Fågel 27 Resultat och balansräkning 28

3 Vd har ordet ÅÅr 2011 kan sägas vara ett godkänt år för svensk kyckling, vi såg tyvärr ingen konsumtionsökning för svensk kyckling, men inte heller någon minskning. Med rådande marknadssituation så är det trots allt ett gott betyg. Precis som tidigare år ser vi dock en ökning av importerad kyckling, under 2011 ökade importen med cirka sex procent. Importen hamnar till stor del inom storhushållssektorn, men också i dagligvaruhandeln inte minst inom EMV segmentet. Handeln väljer nu i allt större utsträckning importerad råvara till sina egna produkter där andra krav på till exempel djurvälfärd och livsmedelssäkerhet ställs. Detta är en trend som vi hoppas kunna bryta. Att kontinuerligt arbeta med att föra fram våra svenska mervärden och inte minst vårt blågula kvalitetsmärke blir en allt viktigare uppgift. För det är skillnad på kyckling och kyckling det budskapet måste också handeln lyssna på. Även om vi redan är bäst i klassen så måste vi hela tiden fortsätta att utvecklas. Vi måste hela tiden ligga i framkant när det gäller djurvälfärd och kvalitet. Under året som gått har vi därför fortsatt att utveckla våra kontrollprogram. Genom att alla från bönder till medlemsföretagen hela tiden utvecklas och blir lite bättre höjer vi också ständigt ribban för den svenska kycklingen och kalkonen. År 2011 präglades självklart också av de strukturförändringar som genomfördes i branschen i och med att Lantmännen Kronfågel lade ner sitt slakteri i Kristianstad och investerade i slakteriet i Valla. Det nygamla slakteriet i Valla har satsat på nya smarta tekniska lösningar och en ökad djurvälfärd. Men det är en utmaning att få teknik och logistik på plats. Ambitionen har hela tiden varit god, men en stelbent lagstiftning gör det också svårare. Därför är det viktigt att lagstiftningen anpassas för att främja istället för att, som den gör idag, hämma teknikutveckling. Detta för att företagen ska våga satsa och utveckla vidare. Om inte så kommer hela branschen att halka efter, och det tjänar ingen på. Regelförenklingarna måste också upplevas i verkligheten. Det är många av våra uppfödare som har mötts av Kafkaliknande regelkrångel när man vill satsa och bygga nytt. Samtidigt som regeringen vill se fler företag som utvecklas och ett mindre regelkrångel. I en debattartikel i Dagens industri berättade vi om detta problem tillsammans med FöretagarFörbundet. Eskil Erlandsson och dåvarande näringsminister Maud Olofsson svarade och lovade bättring. Nu hoppas jag att de håller vad de lovat. En av hemligheterna bakom den svenska kycklingens framgång är den fantastiska produktutvecklingen bland medlemsföretagen. Genom att ha örat mot rälsen hittar de ständigt nya, smarta produkter. Det kan vara allt ifrån Rakt ned i pannan till tunna filéer och färdigkryddad delikatesskyckling med västerbotten ost som en svensk unik smak. Detta uppskattas av konsumenterna som ger sitt godkännande genom att fortsätta köpa vår svenska kyckling. Men för att kunna utveckla och bli bättre krävs också en viss storlek. Storskaligheten behöver inte vara av ondo snarare tvärt om. Förutom produktutvecklingen möjliggör den också en ökad klimatsmarthet, inte minst genom att den egna gården blir ett eget kretslopp. Det mer storskaliga behövs också som en bas för det småskaliga men också för att kunna vara drivande i såväl teknikutveckling som olika produktsortiment eller för att bära tunga kostnader. Behovet och beroendet är lite som yin och yang där det fungerar som bäst när det finns balans. Om det ena får dominera i till exempel den etiska debatten uppstår en obalans som för med sig problem och motgång. Under året som gick beslutade EU om en gemensam ursprungsmärkning för fjäderfä. Tyvärr lyckades man inte enas om vilka kriterier som ska gälla för märkningen, det räcker ju inte att kycklingen har slaktats i ett land, konsumenten måste också veta var kycklingen kommer ifrån. Det innebär att vår egen blågula kvalitetsmärkning fortsätter att vara oerhört viktig. Med den vet konsumenterna att kycklingen är kläckt, uppfödd och slaktad i Sverige under våra tuffa kvalitetskrav. Det är också glädjande att Svensk Fågels märkning är en förebild för andra branscher. Under året tog Svenskt Kött fram en egen märkning för charkprodukter och fler hoppas vi är på gång. Det är en styrka att alltfler tydliggör var maten kommer ifrån och hur djuren har fötts upp. Det är också ett krav från alltfler konsumenter. Men den fantastiska produktutvecklingen och att alltfler inser hur nyttigt det vita köttet är så ser jag framtiden an med tillförsikt. Jag tror och hoppas att 2012 också kommer att bli året när alltfler aktivt väljer svensk kyckling, både i handeln och inom storhushåll. För att det ska bli möjligt måste vi fortsätta att kommunicera varför vår svenska kyckling är så mycket bättre och lyfta fram våra mervärden som står bakom vår blågula märkning. Maria Donis VD Svensk Fågel 3

4 Konsumtion och produktion Tillväxt och expansion Under år 2011 fortsatte fågelproduktionen att öka såväl nationellt som internationellt. På EU-nivå beräknas produktionsvolymen för år 2011 öka med cirka 1,2 procent, från ton till ton. Även importen från tredje land till EU beräknas öka med 2,4 procent. Den totala fågelkonsumtionen ser därför ut att öka med 0,2 procent och landar på 23,3 kilo per capita i EU. Även i Sverige beräknas konsumtionen av fågel öka under året med 2,5 procent. Den svenska produktionen har varit hyggligt bra och hållit volymerna trots prispåslag med anledning av ökade foderpriser och kraftig prispress från billig import av såväl kyckling men även från fläsk och lax på grund av dioxinskandaler i vår omvärld och överproduktion av lax i Norge. Den totala produktionen i Sverige var under året stabil (-0,3 procent) och beräknades till ton i vara med ben. Importen ökade med 6,4 procent och beräknas därmed svara för cirka 38,7 procent av den totala konsumtionen i landet. Införseln/importen av styckade detaljer kommer huvudsakligen från Danmark, Tyskland och Nederländerna som traditionellt sett även är transitländer för importerade produkter från Thailand och Brasilien. Intressant att notera är att såväl frysta som kylda produkter ökade från Nederländerna och Tyskland. Det är huvudsakligen bröstfilé som man i större utsträckning hittar i detaljhandeln under butikernas egna varumärken. Konsumtionen av kylda produkter fortsätter att öka med 10 procent men når inte ens 30 procent av den totala konsumtionen. Värt att notera är även den kraftigt ökade importen av värmebehandlade produkter kycklingspett och kycklingsallad är några exempel. Den kategorin som importprodukt har ökat med 45 procent under året och kommer huvudsakligen även här från transitländer som Danmark och Tyskland. Huvudsakligen hamnar också en stor andel frysta importerade produkter bland gäster på restaurang och storhushåll. En rad överklaganden från företagen inom grossistledet kan dessutom ha hämmat viljan och modet för kommuner att ställa kvalitetskrav i form av djurvälfärd i den offentliga upphandlingen. Domstolsutlåtanden från Kammarrätterna kan nu ändra detta med förhoppningsvis ett rättvisare upphandlingsförfarande i framtiden. Under året har det också noterats en kraftig ökning av kalkonkött, i huvudsak som kyld vara från Danmark. Vilket också tyder på vårt grannland som ett transitland då ingen förädling sker där sedan många år. Detta påverkar självklart den inhemska produktionen kraftigt då volymerna är mycket små. Tydliggörande av den lokala förankringen och än mer konsu Import Konsumtion

5 mentanpassade produkter lanseras därför för att möta upp en tuffare import av kött som inte håller samma kvalitet eller är uppfött med de krav som ställs på den svenska kalkonbonden. Under året har ett flertal nya kycklingstallar byggts då behovet finns att öka upp med nya ytor och modernare kycklingstallar. Tillväxten i branschen är försiktig men går stadigt uppåt. Branschen fortsätter att satsa i alla led för att möta den förväntade tillväxten. Orolig omvärld påverkade Året 2011 började dramatiskt. Avslöjanden i Tyskland om giftigt dioxin i foder påverkade även den svenska marknaden. Sydkorea och Ryssland stoppade all import av fågelkött från Tyskland, en av Europas största producenter som dessutom är transitland för import av kyckling från tredje land. Skandalen påverkade även Sverige genom att det strömmade in billigt fläsk från Tyskland. Priserna dumpades på den svenska marknaden, framför allt på charkråvara. Den billiga importen och till följd av detta även billigt inhemsk fläsk påverkade indirekt även kyckling- och kalkonbranschen och diskussionen kring ursprungsmärkning tog återigen fart i Sverige. Trots detta lyckades konsumtionen av svensk kyckling fortsätta att öka under våren. Under hösten slog den billiga importen allt mer igenom och siffrorna visade på en 10 procentig ökning strax efter sommaren. Den starka svenska kronan och handelns utökning av egna varumärken var ytterligare skäl till att ökningen för svensk kyckling avtog. Den arabiska våren med revolution i ett flertal nordafrikanska länderna lämnade också avtryck i vår bransch. Export av avelsdjur och daggamla kycklingar till de nordafrikanska länderna stördes och indirekt påverkades även den svenska exporten inom EU. Japan råkade vid årsskiftet ut för en fruktansvärd katastrof i form av en tsunami. Detta fick också följder inom matfågelbranschen internationellt. Importen till Japan av styckade detaljer ökade under året med 12 procent. Brasilien som i dag är den största exportören till Japan kommer sannolikt att fortsätta försvara sin marknad då Japan är det landet som betalar bäst utanför EU-regionen. Fågel i världen Brasilien står fortfarande för den stora tillväxten i av världsproduktionen. Från att år 2001 ha producerat 6,6 miljoner ton kyckling och stå för 12,6 procent av världsproduktionen beräknas nu den brasilianska produktionen landa på 12 miljoner ton och kommer därmed att öka sin andel till 16 procent av den totala produktionen i världen. År 2001 producerade Kina 9,3 miljoner ton och under året beräknades den uppnå 13,2 miljoner ton. Även om produktionen ökat så är andelen i världsproduktionen mer eller mindre densamma. USA som år 2001 producerade 14 miljoner ton år 5

6 beräknades öka sin produktion till 16,7 miljoner ton men USA:s andel av världsproduktionen sjunker från 27 procent till i år hamna på 21 procent. Indien har potential att öka produktionen allt efter som efterfrågan ökar. Den stora utmaningen för landet är infrastrukturen och begränsningarna på marknaden. Thailand beräknades öka sin export med cirka 4 procent och Storbritannien fortsätter att vara den största kunden för dem. Det handlar mest om kokta kycklingprodukter då Thailand är förhindrat att exportera rå vara på grund av utbrott av fågelinfluensa. Sverige hittar smarta lösningar Svensk Fågels medlemmar har under året fortsatt att göra sitt yttersta för att kycklingen och kalkonen ska ha det så bra som möjligt under sin uppväxt. Dessutom arbetar våra medlemmar ständigt med att tillmötesgå den ökade konsumtionen genom att utöka och bygga fler kycklingstallar allt med bibehållen lönsamhet. Utmaningen för medlemsföretagen har under året varit att fortsätta hitta nya smarta och konsumentanpassade produkter, att upprätthålla förtroendet hos konsumenterna samt att genomgå strukturförändringar utan större störningar. 6

7 Svensk Fågels omvärld Avecs årsmöte i Köpenhamn Avecs årliga stämma hölls i år i Köpenhamn, fint arrangerat av våra danska kollegor med avslutande middag på Moltke s palats. Generalsekreteraren Tage Lysgaard överlämnade nu posten till Cees Vermeeren. Några av gästföreläsarna var miljöekonomen Carolyn Opio från Food and Agriculture Organization (FAO). I hennes presentation redogjordes för framtidens konsumtion av kött och fågel samt vilka konsekvenserna blir för miljö och klimat. De utmaningar vi står inför för att kunna mätta världens framtida befolkning togs upp. Presentationen visade att fågelkött även fortsättningsvis kommer vara en viktig del i den globala kosten. EU samlas bakom ursprungsmärkning EU lyckades under året enas om en gemensam ursprungsmärkning. Men det är det fortfarande oklart om kravet på ursprungsmärkning kommer att innebära att märkningen ska omfatta där djuren fötts, slaktats eller förädlats. EU-kommissionen ska inom två år efter att förordningen trätt i kraft återkomma med konkreta tillämpningsföreskrifter efter en konsekvensbedömning. Enklare att bygga nytt Den fortsatta tillväxten i branschen innebär att ett flertal uppfödare ville bygga nya stallar. Den stora strukturförändringen inom branschen med stängning av Lantmännen Kronfågels anläggning i Kristianstad resulterade också i ett större behov av nya ytor i Mellansverige. För att underlätta vid byggnation av stallar har en sammanställning av krav och rekommendationer för kyckling- och kalkonstallar tagits fram tillsammans med byggexperter, uppfödare och rikslikare. Dokumentet förväntas även kunna användas vid upphandling av byggentreprenad för att säkerställa att matfågelnäringens specifika krav uppfylls. Arbetet med sammanställningen har även inneburit en rad diskussioner som medfört en ökad samsyn mellan byggföretagen och näringen. Dokumentet kommer att finnas tillgängligt digitalt på TUPPEN:s hemsida. Kronfågel invigde och stängde Nybyggnationen på Lantmännen Kronfågels slakteri i Valla invigdes på våren med 350 deltagare på plats. Per Lindahl, ordförande i Svensk Fågel, kom från Skåne för att önska anläggningen lycka till. Bandet klipptes gemensamt av Per Strömberg, koncernchef för Lantmännen, Jan K Henriksen, vd på Lantmännen Kronfågel samt Göran Dahlström, kommunalråd i Katrineholm. I höstas slaktade Kronfågel i Kristianstad för sista gången och slakteriet som var ett av de äldsta stängdes. Nytt kycklingstall i Forsby När familjen Östersten i Forsby, utanför Västervik öppnade sitt nya kycklingstall på 8000 kvadratmeter så var det besök från när och fjärran. Under invigningen bjöds på god mat från Kronfågel och rundvandring i stallet. Svensk Fågel var på plats och passade även på att lyckönska gården. 7

8 Kunskapsdelning för veterinärer Årets utbildning av salmonellakontrollveterinärer genomfördes i samarbete med norska kollegor vid Trondheims veterinärinstitut. Det arrangerades en välbesökt fjäderfäutbildning specifikt för veterinärer med uppdrag i matfågelbesättningar. Det är viktigt med utbyte av erfarenhet och kompetens med länder som ställer höga krav kring smittskydd när det gäller salmonella och campylobacter. Mötet gav nyttigt utbyte kring genomförbara åtgärder och fördjupad kunskap om likheter och skillnader mellan norsk och svensk produktion. För utbyte av erfarenheter kring smittskyddsfrågor som rör kalkon hölls ett möte med svenska och norska producenter och veterinärer på Ingelsta Kalkon den 7 november. De veterinärer som ansvarar för smittskyddskontroll och hälsoläget i besättningarna träffades i Hässleholm för vidareutbildning och kalibrering. På plats fanns Kronfågel syds (kyckling och avel) vet. Eva Berndtson, Lantmännen SweHatch, Kronfågel norr (kyckling och avel) vet. Tomasz Diezciolowski, Lantmännen Kronfågel, Guldfågeln Mörbylånga vet. Göran Widigs, fd besiktningsveterinär, Guldfågeln Falkenberg vet. Dan Selariu, Falkenberg, Lagerbergs vet. Eva Berndtson, Lantmännen SweHatch, Knäred vet. Stina Roupé, Laholm, Bjärefågel vet. Magnus Göransson, DV Halmstad samt Ingelsta kalkon och Lantfågeln vet. Nils-Einar Svensson, fd DV. Låg förekomst av salmonella Under 2011 provtogs ca flockar, och av dessa konstaterades 3 flockar positiva 0,09 procent. Samtliga positiva prov togs under samma vecka i augusti men utan att någon koppling kunde konstateras vid efterföljande smittspårning. Flockarna avlivades och två av stallarna sanerades. Det tredje stallet stängdes på grund av expropriation. Pilotutbildning kring djuromsorg vid lastning Under året genomfördes ett pilotprojekt där rikslikaren utbildade ett lastarlag i djurskydd och djuromsorg samt hantering vid avlivning. Politik och matfågel Miljöstyrningsrådet Miljöstyrningsrådet är regeringens expertorgan inom miljöanpassad och annan hållbar upphandling. Rådet ger stöd till den offentliga sektorn, organisationer och företag. Svensk Fågel har deltagit i expertgruppen och lämnat underlag för kriterier kring djurskydds- och kvalitetskrav på fågelkött. Tvetydliga upphandlingsregler Svensk Fågels folder Upphandlarens guide till kvalitet fortsatte under året att vara populär hos inköparna i kommun och landsting. Bakslaget under året var när två domstolar hade olika tolkningar på möjligheten att ställa djurskyddskrav vid offentlig upphandling. Tidningen Fjäderfä uppmärksammade svårigheterna med upphandlingsregler genom en specialskrift kring den offentliga maten och svårigheten att ställa djurskyddskrav i samband med offentlig upphandling. Av totalt 800 miljoner kronor som använts för upphandling av livsmedel från fjäderfäsektorn beräknas endast hälften uppfylla motsvarande svenska djurskyddskrav. I riksdagens egen restaurang uppfyller knappt hälften av fågelköttet motsvarande krav som ställs hos medlemmarna i Svensk Fågel! Möte med Jordbruksverket Strax efter sommaruppehållet höll Svensk Fågel ett möte med ledningen på Jordbruksverket. Vi lämnade en redogörelse för branschens utveckling under de senaste tio åren samt vilka utmaningar som medlemmarna dagligen brottas med. Minskad regelbörda inte på riktigt Regeringen har som mål att minska företagens regelbörda med 50 procent. Tyvärr har man inte nått ända fram. Det finns också en tendens från myndigheternas sida att plocka bort regler ur lagstiftningen och istället lägga in dem i branschens riktlinjer och kontrollprogram. Det innebär att myndigheterna på pappret har minskat regelbördan men att man i realiteten bara har flyttat dem. För bonden och företagen gäller samma regler som tidigare. Långsam administration vid prövning av nya stallar, oklara regler och regler som inte är 8

9 verklighetsanpassade har också varit stora frågor inom branschen. Möten har hållits med såväl myndighetsföreträdare, politiker samt inlägg i debattforum för att uppmärksamma frågan. Bland annat publicerades en debattartikel i affärstidningen Dagens Industri, tillsammans med förbundssekreteraren på Företagarförbundet och före detta VD på Svensk Fågel, Camilla Littorin. Minskade avgifter ger bättre konkurrens Regeringen meddelade i samband med höstens budgetproposition att 90 miljoner kronor skulle tillföras i budgeten för att minska slakteriavgiften. En minskad svensk produktion leder till ökad miljöpåverkan genom en ökad import av köttprodukter som inte produceras med samma miljöhänsyn. Därför är den här satsningen viktig utifrån ett hållbarhetsperspektiv och ur ett konkurrensperspektiv, meddelade landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Revidering av brandskyddsregler Lantbrukets Brandskyddskommitté (LBK) är ett samarbetsorgan för lantbruket, myndigheter, organisationer och försäkringsbolag. Genom skadeförebyggande arbete verkar LBK för ett förbättrat brandskydd inom lantbruket och hästnäringen. Allt för att den enskilde lantbrukaren tryggt ska kunna utveckla sitt företag. I de allmänna råden i djurskyddsföreskriften (L100) hänvisar Jordbruksverket till LBK:s rekommendationer, vilket i praktiken bland annat innebär att dessa rekommendationer är ett krav inom ramen för förprövning vid nybyggnation av kycklingstallar. Att Jordbruksverket på detta sätt lägger ut lagstiftning på entreprenad innebär även att normal förvaltningsrätt åsidosätts. Vid senaste revideringen införde LBK krav bland annat på att brandceller större än kvm i isolerade byggnader med mekanisk ventilation (till- och/eller frånluftsfläktar) ska övervakas av brandvarningsanläggning. I djurstall ska röksugsystem användas. Kraven har införts utan remiss till berörda branschorganisationer. Svensk Fågel har framfört att systemet i praktiken är omöjligt att rengöra under befintliga tomperioder samt att det kommer att innebära fördyrade kostnader vid den rengöringen. Den är dessutom i praktiken omöjligt att sanera vid smitta. Det är även oklart om systemet alls kommer att fungera under förhållandena med exempelvis damm i kycklingstallarna. Svensk Fågel ansåg inte heller att systemet kommer innebära förbättrat brandskydd i jämförelse med de övervakningslarm som redan finns i nya kycklingstallar idag. Svensk Fågel tog i december 2010 kontakt med LBK angående dessa problem och i januari 2011 var representanter för LBK:s tekniska utskott tillsammans med rikslikaren ute på ett första gårdsbesök. Kontakterna mellan LBK:s tekniska utskott och Svensk Fågel har sedan fortgått under året, utan att någon lösning kommit till stånd. I december 2011 tillsatte LBK en arbetsgrupp bestående av LBK:s tekniska utskott, representanter från försäkringsbolagen och Svensk Fågel/ Agrias rikslikare. Arbetsgruppen har fram till februari 2012 haft sex möten och det har gjorts en brandprovning av gödsel, kycklingar och ventilationskanaler. Arbetet har resulterat i ett förslag till ny formulering för byggnader för uppfödning av slaktkyckling eller kalkon där en stallavdelning får undantas från kravet på brandvarningsanläggning under vissa villkor. LBK antog arbetsgruppens förslag i mars

10 Referensgrupp för utveckling Svensk Fågel deltog på Jordbruksverkets referensgrupp vid två tillfällen under året. I referensgruppen ingår, förutom Djurskyddet Sverige, representanter från Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Sveriges lantbruksuniversitet och företrädare från Svensk Fågel (uppfödare, slakteri och kläckeri) samt rikslikaren från Agria Djurförsäkring. Referensgruppens uppgift är att följa upp kontrollprogrammets funktion i praktiken, samt vid behov utveckla och förändra programmet. Många frågor kring djurvälfärdersättningar Inför halvtidsöversynen av Landsbygdsprogrammet 2012, diskuterades under året att införa djurvälfärdsersättningar. Eftersom förutsättningen för att erhålla stöd utgår från nationell lagstiftning, och inte EU-lagstiftningen, så är medlen begränsade då svensk djurskyddslag i många fall sträcker sig längre. Är detta den väg som måste väljas för att få ersättning, om marknaden inte lyckas täcka de faktiska kostnaderna? Vad blir den långsiktiga konsekvensen om konsumenten inte ser mervärdet? Kommer man att fortsätta att anpassa regelverken till vetenskap eller beprövad erfarenhet som främjar förbättrad djurvälfärd? Mäktar branschen med att med hjälp av subventioner driva den väsentliga utvecklingen framåt? Dessa frågor kommer även att diskuteras framöver då kommande då EU:s jordbrukspolitik ska reformeras. Svensk Fågel inkom med underlag kring de krav som idag är mer långtgående än såväl EU-regler som nationella regler för branschens medlemmar. Granskning av kvalitetssystem Livsmedelsverket och Jordbruksverket inledde året med en granskning av Svensk Fågels kvalitetssäkringssystem (de olika kontrollprogrammen inklusive Djuromsorgsprogrammet) som en del i livsmedels-, foder- och djurskyddskontrollen i primärproduktion. Ett flertal möten hölls för genomgång av programmen samt platsbesök vid pågående revision i såväl primärled som i slakteriled. Jordbruksverkets marknadsråd för fågelkött Två gånger per år kallar Jordbruksverket till Marknadsråd för fågelkött. Inbjudna är övriga myndigheter samt näringen, detaljhandeln och grossister. Vid årets första möte presenterades två rapporter - konkurrensen inom livsmedelskedjan från konkurrensverket samt konkurrensen på fodermarknaden. Vid andra mötet deltog Miljöstyrningsrådet och redogjorde för möjligheten att ställa kvalitetskrav. På plats fanns även Jordbruksverkets representant som arbetar med Matlandet Sverige. Kyckling är klimatsmart Naturvårdsverket presenterade i oktober 2011 rapporten Köttkonsumtionens klimatpåverkan drivkrafter och styrmedel. Rapporten ska fungera som ett kunskapsunderlag och en idébank inför eventuell vidare utveckling av möjliga styrmedel som kan minska klimatpåverkan från köttkonsumtion. I samband med att rapporten släpptes var Svensk Fågel, tillsammans med företrädare för Livsmedelsverket, Jordbruksverket, LRF och övriga näringar inbjudna till ett seminarium. Från Svensk Fågels sida deltog Lotta Waldenstedt. Näringarna fick även möjlighet till kortare presentationer av sina respektive branscher. Svensk Fågels presentation fokuserade främst på den jämförelsevis låga klimatpåverkan som den svenska kycklinguppfödningen har samt det unika kretsloppstänkande som finns inom kycklingnäringen. Naturvårdsverket var vid tidpunkten för seminariet inte klar med hur rapporten ska användas vidare. Revidering av Svensk Fågels Djuromsorgsprogram Ett större arbete pågår med att se över de olika kontrollprogrammen inom Svensk Fågel. Målet är att ta fram ett samlat, mer moderniserat dokument. Med anledning av den granskning som genomfördes under året när det gäller de olika kontrollprogrammen samt pågående djurskyddsutredning har arbetet förlängts. 10

11 Svensk Fågel internt Ändringar i smittskydd på gårdsnivå Under året har befintliga plan- och riktlinjer för smittskydd på gårdsnivå diskuterats i veterinärgruppen och på nämndsmötet. De ändringar som är föreslagna och godkända av Jordbruksverket är: Anslutning till Jordbruksverkets fjäderfäregister ska kontrolleras vid veterinärens årliga besök. Dessutom ska produktionsplatsnumret (SE nummer) anges i rapporten till kontrollsektionen. Ventilationen ska vara så konstruerad att vilda fåglar inte kan komma åt att förorena in i djurutrymmet genom ventilationskanalerna. Alla intag av luft ska vara nätförsedda och taktrummor försedda med huvar eller annat hinder. Vertikala uttag för luft på tak som inte har kontinuerlig utsug av luft bör också förses med huvar och hinder. Frizonen får vara bevuxen med kortklippt gräs. Kravet på årlig våtrengöring av silo är borttaget. Silos ska inspekteras och vid behov rengöras mellan varje omgång. Dricksvattnet ska provtas årligen och vattnet ska vara tjänligt. Undantag från årlig provtagning får göras om kommunalt vatten används. Strö för innevarande grupp får förvaras i djurutrymmet. Det är krav på rapport om läkemedelsanvändning. Granskning av djuromsorg Rikslikning och kontroll genomförs av Agria Djurförsäkrings rikslikare Lotta Waldenstedt och pågår kontinuerligt. Kontrollen sammanställs till en rapport som redovisas till Jordbruksverkets referensgrupp för matfågel samt skickas till samtliga berörda länsstyrelser. Under året har glädjande nog även ett antal nybyggda stallar besiktigats. Under första halvåret 2011 var medelpoängen för fotbedömningarna något lägre än för Neddragningar i beläggning har skett hos fyra uppfödare på grund av höga fotpoäng. Diskussioner har även förts med foderföretagen när det gäller foderrelaterade fotförändringar. Utvärdering och utveckling pågår och dessutom görs en revision av fothälsoprogrammet. 11

12 Oberoende granskning av ProSanitas Djuromsorgsprogrammets del som rör lastning, transport och utlastning på slakterierna kontrolleras av Prosanitas, som är ett oberoende kontrollorgan ackrediterade genom Swedac. Checklistan för kontrollen har reviderats och uppdaterats utifrån förändringar i diverse lagstiftning och efter myndigheternas granskning av kontrollen under Samtliga slakterier med revision 2011 är fortsatt godkända Hälsokontroll avseende koccidier och clostridier KC-programmet KC-programmet är ett frivilligt program för kontroll och bekämpning av koccidier och clostridier hos slaktkyckling inom ramen för Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:42) om organiserad hälsokontroll av husdjur. Under år 2011 har 39 prover för histologi inom KC programmet tagits ut vid slakt. Enligt egna data från produktionsuppföljningsprogrammet Tuppen har 45 av flockar slaktats under perioden med > 0,5 procent kassation med diagnos leverskador. Medelvärdet för leverskador vid slakt för de fem största slakterierna ligger på 0,12 procent. Variationen mellan foderföretag i relation till procent leverskador vid slakt är mycket liten, 0,11-0,13 procent. Majoriteten av analyssvaren 2011 innehåller Clostridium perfringens som trolig orsak, en bakterie som orsakar tarm- och leverskador hos kyckling. Campylobacterprogrammet Branschorganisationen Svensk Fågel sökte och godkändes av Jordbruksverket för att även under år 2011, organisera övervakning och kontroll avseende Campylobacter hos slaktkyckling. Programmet leds av chefsveterinär Pia Gustafsson. En nämnd är tillsatt där företrädare från Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Smittskyddsinstitutet och Sahlgrenska (mikrobiologen) finns representerade. Provtagning och resultat Under 2011 har flockar uppfödda hos medlemmar i Svensk Fågel och 143 flockar i småskalig produktion uppfödda hos icke medlemmar av Svensk Fågel provtagits vid slakt inom ramen för Campylobacterprogrammet. Campylobacter påvisades i 12,8 procent av de flockarna uppfödda hos medlemmar i Svensk Fågel och i 60,1 procent av 143 flockar uppfödda inom småskalig produktion. 25,00% 20,00% 19,80% 17,60% 15,00% 14,20% 13,20% 13,20% 12,30% 12,30% 12,10% 13,00% 12,80% 10,00% 5,00% 0,00% År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Resultatredovisning för campylobacterprogrammet 12

13 Småskalig produktion Utöver ordinarie prov vid slakt har SVA i ett delprojekt även analyserat kyckling i småskalig produktion med avseende på förekomst och antal Campylobacter i positiva slaktkroppar (sk kvantitativ analys). Totalt 143 slaktkroppar analyserades varav 88 (61,5 procent) var positiva avseende Campylobacter. I vidare kvantitativ analys var 76 negativa det vill säga innehöll <1 log Campylobacter och 55 positiva med flest positiva inom intervallet cfu/g. (I det danska riskvärderingsprojektet ansågs prov med >100 cfu Campylobacter/g utgöra en risk vid humankonsumtion.) Provtagning av importerade kylda produkter Projektet drivs av SVA och har pågått sedan sommarhalvåret 2010 och avslutats i november Inom projektet har 62 kylda/färska kycklingprodukter från butik (med ursprung Danmark, Finland, Estland och Frankrike) analyserats avseende Salmonella (0 positiva fynd) och Campylobacter. Positiva prov med Campylobacter har kvantifierats. Av 62 prov har Campylobacter påvisats i 39 (63 procent) av proven. Pos prov 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Införd kyckling totalt Införd kyckling DK Införd kyckling EJ DK Resultat av bakterieräkning av Campylobacter i importerad kyckling, samt fördelning av ursprungsland,(danmark/ej Danmark). Viktiga affärshändelser VD:n för Lantmännen Kronfågel lämnar uppdraget Jan K Henriksen avgick som vd för affärsområdet Kronfågel inom Lantmännen. Han efterträddes av Reinhold Svensson som är tillförordnad chef. Ny VD på Lantmännen SweHatch Vid årsskiftet tillträdde Erik Hult som ny vd för kläckeribolaget Lantmännen SweHatch. Han efterträdde Reinhold Svensson som vid årsskiftet blev tillförordnad vd för Lantmännen Kronfågel. Den absoluta majoriteten av kyckling till Sverige kommer från Danmark. Av prov på dansk kyckling i svenska butiker (39 prov) visar resultaten att 79 procent innehöll Campylobacter. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% <1 log cfu/g 1,0-1,6 log cfu/g 1,6-2,0 log cfu/g Sverige baslinje Sverige små slakterier EU Baslinje 2,0-3,0 log cfu/g 3,0-4,0 log cfu/g > 4,0 log cfu/g Resultat av bakterieräkning av kycklingskinn från småskalig produktion 2011 avseende antal bakterier samt likvärdig provtagning och analys av kycklingar i Sverige och totalt i EU:s medlemsländer i baslinjestudien

14 Resor, konferenser och utbildningar Året som gått Utbildningsdagarna 2011 Utbildningsdagarna hölls vid sex tillfällen under året. På respektive Utbildningsdag som till viss del anordnats slakterivis men även med uppfödare som levererar till olika slakterier lyftes aktuella frågor som haft koppling till djurskydd, djurhälsa och smittskydd. Produktionsdatabasen Tuppen som innehåller viktig data kunde genom en övergripande sammanställning användas konstruktivt för att peka på aktuella och regionala problemområden. Under dagarna diskuterades också förslag på förändringar kring Djuromsorgsprogrammet. På avelsproducentmötet bjöds Lotta Berg från SLU in för att redovisa bakgrunden till kraven på sittpinnar till uppfödnings- och produktionsdjuren i avelsledet. Totalt beräknades 213 deltagare ha varit med. Utbildningen ägde rum på följande platser: Aspa Herrgård, Aspabruk Quality Hotel, Jönköping Kalmar Lantmän, Kalmar Österslövs bykrog, strax norr om Kristianstad Lögnäs Lanthotell, Laholm Hotell Svea, Simrishamn Branschmötet i Jönköping På branschmötet som även denna gång hölls på Gyllene Uttern utanför Gränna inledde ordförande med att prata om framgångsfaktorer i branschen, till exempel vad gäller marknadseffektivitet och vikten av produktions-effektivitet. Ordförande framförde dock att branschen ständigt måste vara på tå genom att ta intryck av nya trender, vara lyhörd kring efterfrågan hos konsumenterna och ständigt förbättra och effektivisera i alla led. Övriga talare på plats var Jan Danielsson från Jordbruksverket och Ulf Renée, marknadschef på Axfood. Torgil Folger redogjorde för aktuella rapporter från i TUPPEN och lämnade underlag för ytterligare analyser till medlemmarna. Nordiska styrelsemötet i Stockholm Varje år samlas representanter för de nordiska fjäderfänäringarna för att diskutera aktuella gemensamma frågor, uppdatera varandra angående det nationella läget inom näringarna samt för att förbereda den årliga nordiska fjäderfäkonferensen. I år var det Sverige och Svensk Fågels tur att stå för värdskapet. Totalt deltog 13 personer från Sverige, Norge, Danmark och Finland under de två dagarna som avslutades med en båttur och middag på Fjäderholmarna. Nordic Poultry Conference i Köpenhamn Årets möte hölls i Köpenhamn. På agendan fanns djurskydd och genetik för avelsdjur, välfärdsparametrar för matfågel, ESBL, förutsättningar för handel och export, slakt och avlivningsförordningen som träder i kraft WPSA The World s Poultry Science Association (WPSA) är en världsomspännande förening med syfte att aktivt arbeta för att främja samarbete och utveckling av kunskap inom och mellan fjäderfäforskning och näring. Årligen hålls konferenser och seminarier på internationell nivå. WPSA internationellt har cirka medlemmar och firar 2012 sitt 100-årsjubileum. Totalt finns sektioner av WPSA i ett 60-tal länder. I styrelsen för Svenska WPSA är matfågelnäringen representerad av Thomas Carlsson från Aviagen Swe-Chick och Lotta Waldenstedt från Svensk Fågel. Svenska WPSAs största uppgift i den närmaste framtiden är organisationen av IX European Symposium on Poultry Welfare den juni 2013 på SLU i Uppsala. Mat och klimat SIK Miljön inklusive klimatet på vår jord påverkas av maten på vårt bord. Svensk Fågel deltog för tredje gången på SIK:s nätverksträff Mat och klimat. Här diskuterades den senaste kunskapen 14

15 om livsmedels klimatpåverkan och andra viktiga miljöfrågor kopplat till livsmedelsproduktion såsom mark-, pesticid- och vattenanvändning och svinn. Dessutom togs frågor om hur det går med de internationella initiativen kring beräkningsstandarder och produktmärkning samt hur livsmedelsproduktionen och verksamheten blir mer resurs- och klimateffektiv. Målet med nätverket är att utgöra en mötesplats för intressenter i livsmedelsindustrin för att dels på ett effektivt sätt ta del av senaste fakta och händelser inom miljöområdet, dels ge möjlighet till diskussion och erfarenhetsutbyte mellan företag, offentliga organisationer och berörda aktörer. Undervisning på SLU Under året har undervisning hållits för blivande husdjursagronomer och veterinärer inom djurskydd och smittskydd. Mässor och konferenser SVA 100 år Svensk Fågel fick den stora äran att få hålla ett tacktal som företrädare för hela näringen då SVA firade 100-års jubileum på Uppsala slott. Myndigheten med dess expertkompetens inom djurhälsa och smittskydd har varit ett stöd i utvecklingen för näringen och en samarbetspartner i utarbetandet av det som branschen definierar som den svenska modellen. På 100-års kalaset passade fjäderfäbranschen på att även avtacka Björn Engström som efter lång och trogen tjänst på SVA gick i pension. Björn började sin karriär med fjäderfäpatologi och var den första veterinären som obducerade enbart fjäderfän. Under sina år har han arbetat med många smittskyddsfrågor och är också doktor på blåvingesjuka. Världens bästa kyckling på SLU Svensk Fågels ordförande Per Lindahl höll ett anförande på LEARN-dagen på SLU Lövsta. Vi föder upp världens bästa kyckling men vi måste också vara världsbäst på produktionseffektivitet och kostnadseffektivitet, framförde ordförande. På plats fanns 120 personer från andra delar av lantbruket, med övriga animaliegrenar samt forskare och myndighetsfolk. MatlandetKonferensen Visionen för MatlandetKonferensen är att skapa en branschöverskridande mötesplats i anslutning till Ölands Skördefest där politiker, intresseorganisationer, företagare, eldsjälar och andra intresserade möts årligen för att delta i arbetet med att utveckla Sverige som matnation och besöksmål. Svensk Fågel fanns självklart på plats. Måltidsdagen Svensk Fågel deltog på Tidningen Restaurangvärlden årliga konferens Stora Måltidsdagen. Eventet bjöd på många deltagare, ett inspirerande program samt prisutdelning till duktiga matmänniskor i olika kommuner. Temat i år är Vässa upplevelsen så skapas vardagsmatens vinnare. En måltid handlar inte bara om maten på tallriken utan kanske ännu mer om allt runtomkring. Mitt kök Mitt kök är Nordens största konsumentmässa för mat och vin. Mitt kök arrangeras tillsammans med TV4 samt mattidningen Allt om Mat och erbjuder provsmakningar, nya köksredskap, kokböcker, mattidningar etc. Svensk Fågel bevakade på plats aktuella frågor inom den svenska matbranschen. Konferens om välfärdsindikatorer på SCAW SCAW är ett nationellt centrum för djurvälfärd som fungerar som ett nav för forskare på området. SCAW:s uppdrag är att hjälpa det svenska samhället att ta sitt etiska ansvar för de djur samhället nyttjar, samtidigt som arbetet för djurens välfärd är viktigt både för människors hälsa och livsmedelsförsörjning. Vid seminariet redovisades ett projekt som belyser möjligheten att införa djurbaserade mått i den offentliga djurskyddskontrollen. Svensk Fågel fanns på plats. Nordic Expo hygien, Malmö Svensk Fågel deltog på mässan där olika tekniker för desinfektion och kontroll av resultat visades upp. De flesta lösningar var anpassade till sjukhusmiljö. BRC seminarium, Lund Svensk Fågel deltog också på BRC seminariet (kvalitetssäkringssystem för livsmedelsindustrier). Seminariet hölls med fokus på den nya 15

16 versionen av BRC. Samma principer som det kvalitetssäkringssystem Svensk Fågel driver för lastning, transport och slakt/avlivning gav många bra tips att utveckla inom djuromsorgsprogrammet. Jorden och skogen på Skansen Det blev nytt rekord för evenemanget Jorden och skogen som Svensk Fågel traditionsenlig har deltagit på under några år. Målgruppen är elever och lärare i Stockholms närområde. I år lyckades nyfikna elever ta sig till Skansen och gavs möjlighet att få träffa de tre kycklingbönder som fanns på plats i Svensk Fågels monter. Skansendagarna är som vanligt bästa sättet för oss att få veta vad som snurrar i barnens huvud vad gäller kyckling och kalkon. Dessutom är det också ett härligt tillfälle att få berätta hur våra duktiga bönder jobbar varje dag, året om. Att få träffa bönder är tyvärr något som barnen i storstaden allt mer sällan får vara med om. Därmed blir kunskapen om och hur mat kommer till än mer främmande. Att våra svenska familjegårdar med djuruppfödning och egenproducerad spannmål inte är djurfabriker men storskaliga är en utmaning att berätta om men vi måste fortsätta göra det. Detta är kanske ett av de viktigaste uppdragen som våra medlemmar har. Svensk Fågel inspirerade skolklass till framtidens jordbruk Ett sätt att slå hål på myter och berätta om svensk kyckling- och kalkonuppfödning är genom besök i skolan. Svensk Fågel besökte i höstas klass 6A på Rödabergsskolan i Stockholm. Modern kycklinguppfödning presenterades, djurskyddsfrågor diskuterades och vikten av god djurhälsa och smittskyddskontroll redogjordes. Elever och lärare fick också ställa frågor kring allt mellan himmel och jord. Dessutom fick den nya faktafilmen om svensk kyckling och kalkonuppfödning göra premiär. Besöket resulterade i att klassen använde sig av sina nya kycklingkunskaper till tävlingen First Lego League - en tävling som finansieras av både näringsliv och offentliga institutioner för att stimulera skolelever att lära sig mer om entreprenörskap, naturvetenskap, teknik och matematik. Temat för årets tävling var Food Factor där eleverna ombads att fundera på innovativa och säkra sätt att producera och hantera mat. Rödabergsskolan presenterade en idé om framtidens jordbruk mitt i city. Idén gick ut på att bygga en stor sfär med odlingsmark, och kycklinggård i botten, mitt i city. Tävlingen avgjordes i Kista den 12 november och där tog Rödabergsskolan hem Championpriset för det bästa bidraget. Besök i verkligheten Riksdagsledamöter på Mosslunda Riksdagspolitikern Åsa Conradsson (m) och hennes partikollega Jan R Andersson från Kalmar besökte ordförande Per Lindahl i Skåne. Åsa som är ny i Miljö- och jordbruksutskottet är väldigt engagerad och vi kan inte annat än önska henne lycka till i sitt arbete i utskottet. Budskapet från Svensk Fågel var att regeringen måste avsätta mer resurser till Miljöstyrningsrådet och kommunerna för att kunna upphandla bra mat till våra barn, äldre och sjuka. Landet brunsås besöker Röhls gård SVT - programmet Landet brunsås sände nya program under 2011 och filmteamet fick tillsammans med Lotta Lundgren möjlighet att komma ut till Ola och Åsa på Röhls gård i Sörmland. Upplägget var att det konsumeras mycket mer kött och varför är maten numera är så billig. Samtidigt så ansåg bygdens restaurang att den svenska kycklingen inte får kosta mer än 29,90 kronor kilot för att vi ska klara av att servera en lunch för 70 kronor. Det är inte lätt för bonden! 16

17 Även TV4 hos Ola och Åsa TV4 satsar stort på sin nya serie Mitt Kök. Sex dagar i veckan kommer tittarna att få följa med runt om i Sverige för att se var vår mat kommer ifrån. Samtidigt bjuder programledarna Filip Fastén och Jessica Frej på inspirerande och läckra recept. Programmets första besök gick till Ola och Åsa Göransson på Röhls Gård. Åsa visade stolt upp sina kycklingar. Därefter lagade Filip och Jessica en enkel vardagsrätt med ugnsstekta svenska kycklinglår. i praktiken, vilket presenterades av Christina Greko från SVA. Svensk Fågel besöker Besök gjordes även under året på slakteriet i Håkantorp. En genomgång av Svensk Fågels olika kontrollprogram redovisades. I samband med besöket gjordes också ett studiebesök till ett av Coops nya koncept Sprättkyckling. Avsikten med besöket var att undersöka möjligheter till anslutning av Svensk Fågels olika kontrollprogram. Matens pris tittade på kalkoner Malin Olofsson och Daniel Öhman från Dagens Eko besökte en kalkongård tillsammans med Agria Djurförsäkrings rikslikare. Vid besöket redovisades kontrollprogrammen och branschens tuffa marknadssituation. Vidare lämnades intervjuer kring sojaproduktion, offentlig upphandling och prispressen från detaljhandeln. Sydsvenskan på besök hos branschen Journalister från den Sydsvenska Dagbladet genomförde ett heltäckande besök hos branschens medlemmar där hela värdekedjan besöktes från nykläckta kycklingar till slakteri. Kanadensiska bönder Fyrtio kanadensiska kycklingbönder reste till Sverige för att få titta på vår moderna kycklinguppfödning. Och det blev riktigt modernt då de besökte de nya uppfödarna Emma och Henrik Lilje som med sitt nya kycklingstall på 8000 kvadratmeter blir nya uppfödare till Kronfågel. I samband med besöket fick kanadensarna också höra hur den svenska antibiotikapolicyn fungerar 17

18 Remisser och utredningar Remisser En viktig del av Svensk Fågels verksamhet är att fungera som remissinstans, under året har vi svarat på bland annat följande remisser: Jordbruksverkets förslag till ändringar i föreskrifter om offentlig kontroll djurskyddskontroll Förslaget syftade till att ge riktlinjer för hur länsstyrelserna ska riskbasera kontrollen. Begäran att inkomma med uppgifter avseende anpassningsarbetet till den kommande slakt- och avlivningsförordningen Den 1 januari 2013 börjar den nya EU-förordningen (1099/2009) av den 24 september om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning tillämpas. Mot bakgrund av detta begärde myndigheten återkoppling från näringen över hur anpassningsarbetet initieras och fortskrider på anläggningarna. Statens jordbruksverks föreskrifter om avgifter i vissa ärenden enligt 67 djurskyddsförordningen Djurtransportfordon och behållare som har samband med ekonomisk verksamhet ska besiktigas och godkännas innan de kan användas. I förslaget att införa en avgift är tanken att kostnaderna för utbildningsbehov, lokalhyror, arbetstidsåtgång och dylikt ska täckas genom införandet av en avgift. Livsmedelsverkets hearing om den nationella kontrollplanen Den nationella kontrollplanen vänder sig både till kontrollmyndigheterna och till producenter, konsumenter och allmänhet. Planen har införts för konsumenternas skull och ska fungera som en vägledning för myndigheterna. Planen följer EU:s bestämmelser om nationella kontrollplaner. Livsmedelsverkets förfrågan angående användning av kaliumnitrit och natriumnitrit i köttprodukter EU-kommissionen behöver uppgifter från alla medlemsländer om bland annat användningen av nitrit E i köttprodukter. 18

19 Utredningar Svensk Fågel har bidragit med fakta och synpunkter i bland annat följande utredningar: Utredning om implementering av Industriutsläppsdirektivet (SOU 2011:86) Regeringens tillsatte 2010 en särskild utredare med uppdrag att hur EU-direktivet 2010/75/EU om industriutsläpp skulle implementeras i svensk lagstiftning, det så kallade industriustläppsdirektivet (IED). IED vidareutvecklar dagens system med BREF-dokument och ställer långtgående krav på uppdatering av BAT bland annat för fågel och grisanläggningar. Svensk Fågel har genom LRF:s förordnade miljöexpert inkommit med synpunkter på utredningen och även medverkat vid möten med delar av utredningens expertgrupp. Utredningen Folkhälsa- djurhälsa, ny ansvarsutredning mellan stat och näring (SOU 2010:106) Utredningen har haft i uppdrag att genomföra en bred översyn av lagstiftningen om smittsamma djursjukdomar med mera. Förslaget ska syfta till att modernisera, förtydliga och förenkla lagstiftningen samt säkerställa ett korrekt genomförande av EG:s lagstiftning. Utredningen ska särskilt pröva möjligheten att samla lagstiftningen i ett färre antal författningar än i dag. Utredningens förslag och en ny lagstiftning ska syfta till att undanröja oacceptabla risker för människors hälsa, djurskyddet, miljön, berörda näringar och samhället i övrigt. Djurskyddsutredningen (SOU 2011:75) Under året överlämnades utredningen kring djurskyddet till regeringen där uppdraget har varit att se över hur lagstiftningen kan moderniseras och förenklas utan att tumma på djurskyddet. Under arbetets gång har Svensk Fågel lämnat underlag till näringens företrädare i expertgruppen. Förslaget innehåller mer målinriktning och mindre detaljeringsgrad. Detaljerna hänskjuts istället till Jordbruksverkets föreskrifter. Utredaren angav också tydligt att föreskrifterna ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Utredaren föreslår även att ett vetenskapligt råd knyts till föreskriftsarbetet och att arbetet ska ske i samråd med branscher och intresseorganisationer. Svensk Fågels Djuromsorgsprogram nämndes också på Jordbruksverkets djurskyddskonferens då utredningen presenterades, som ett exempel där lagstiftarens mål kan uppfyllas på ett annat sätt än det som minimilagstiftningen föreskriver. Utredaren angav att kontrollprogram innebär att ansvar för hur lagstiftningens mål ska uppfyllas läggs över på djurägarna och branschorganisationerna. 19

20 Forskning Viktiga forskningsprojekt Svensk Fågels medverkan i angelägna forskningsprojekt är viktigt för att fördjupa och bredda kunskapen inom områdena djurhälsa, djuromsorg och livsmedelssäkerhet. Stiftelsen Lantbruksforskning Svensk Fågel och Uppfödargruppen inom Svensk Fågel har gemensamt tillfört ekonomiska medel för att finansiera ett flertal forskningsprojekt via Stiftelsen Lantbruksforskning. Pesticidprojekt med SIK Projektet syftar till att utvärdera internationella hållbarhetsstandarder för sojaproduktion med avseende på hantering och användning av pesticider i produktionen. Målet är att kunskaperna om hur väl standarderna tar hänsyn till faktiska miljöeffekter av pesticiderna ska utgöra ett underlag för företag inom livsmedelindustrin (framför allt foderföretag) som köper in soja. Beviljade och pågående projekt 2011: Vaccin mot koccidios basforskning som är inne på sista året Botulism forskning för att om möjligt skapa vaccinstamskandidater IB - Kartläggning och karaktärisering av situationen för infektiös bronkit Adenovirus (bl.a IBH) - Karaktärisering av sjukdomsframkallande adenovirus (2012) Svenska proteinråvaror till slaktkyckling (2012) ESBL ej beviljad ansökan. Under 2012 pågår projekt i samarbete med SJV och SVA 20

21 Marknad och kommunikation Film från ägg till kycklingrätt Svensk Fågel har under året tagit fram en film som presenterades på förra årets stämma. Den visar hela uppfödningskedjan och i filmen redogörs också för våra olika kontrollprogram för djurskydd, djurhälsa och livsmedelssäkerhet. Ett arbete pågår för att ta fram en kortare version som kan läggas ut på Svensk Fågels webbplats. Även en film har tagits fram där kändiskocken Malin Söderström tipsar om hur man styckar en kyckling och bjuder på ett enkelt recept. Filmen är faktabaserad och avsikten är att ge en helhetsbild över hur svensk kycklinguppfödning har utvecklats och vilka krav som branschorganisationen, utöver svensk lagstiftning, ställer - från jord till bord. Årets stipendiat Göran Widigs, tidigare officiell veterinär från Livsmedelsverket, tillsammans med veterinären Eva Berndtson fick årets stipendium från Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare. Båda har arbetat för den svenska kycklingens goda hälsa och motiveringen talade om ovärderliga insatser för branschen. innehållit intervjuer med riksdagsledamoten Åsa Coenraads, matlegenden Christina Möller, kändiskocken Tommy Myllymäki och Cees Vermeeren, generalsekreterare i den europeiska matfågelorganisationen AVEC. Dessutom har politiska frågor som regelförenkling vid nybygge och offentlig upphandling tagits upp. Webbsidan Webbsidan utvecklas ständigt och chefredaktören jobbar ständigt för att hålla den fräsch och uppdaterad. Under 2011 hade hemsidan drygt unika besökare. Svenskfågelbloggen På Svensk Fågels hemsida finns bloggar där uppfödare skriver om vardagliga händelser. Även medarbetare på kansliet har möjlighet att skriva inlägg och berätta om vardagliga frågor och tankar kring arbetet. Svensk Fågel på Facebook Under året startade Svensk Fågel en sida på Facebook för att kunna kommunicera med den målgrupp som befinner sig där. På sidan läggs intressanta matfågelrelaterade artiklar upp liksom recept och lite mer lättsamma nyheter. Nyhetsbrevet Fågel i Fokus Svensk Fågels nyhetsbrev Fågel i Fokus vänder sig till alla som intresserar sig för svensk kyckling och kalkon från jord till bord. Målet är att spegla branschen och vår omvärld och ge en tydligare bild av den svenska kycklingen. Målgruppen är opinionsbildare, myndigheter, matjournalister samt intresseorganisationer. Under 2011 publicerades fyra nummer som innehållit varierande artiklar och intervjuer med kända och okända profiler. Nyhetsbrevet har bland annat 21

22 Love Chicken I samband med Alla hjärtans dag lanserade Svensk Fågel en lekfull och interaktiv webbkampanj under namnet Love Chicken. Idén var att Facebook-användare skulle kunna flirta interaktivt med sina Facebook-vänner. Om flirten besvarades avslöjades detta på Alla hjärtans dag. Femhundra kärlekskranka personer testade på och blev vänner med Svensk Fågel på Facebook. Påskpyssel Strax före påsk anordnades en tävling där Svensk Fågels vänner på Facebook fick tävla i att göra det finaste påskpysslet. Till tävlingen bjöds även så kallade pysselbloggare in. Det bästa vita julbordet Bloggare har idag stor genomslagskraft och är en utmärkt kanal för att direkt nå en nischad och specifik målgrupp. Sociala medier ligger rätt i tiden och kompletterar Svensk Fågels övriga PR-arbete. Under december genomförde Svensk Fågel, bloggprojektet: Det bästa Vita Julbordet. Fyra bloggare antog utmaningen att skapa ett vitt julbord med kyckling och kalkon i fokus och därmed tävla om att skapa de bästa vita-julbordsrecepten samt vackrast presentation. Syftet med projektet var att nå ut till familjemålgruppen - i synnerhet mammor - via icke-köpta medier/kanaler med Svensk Fågels produkter och budskap. Budskapet i projektet var enkelt - välj kyckling och välj svensk kyckling. De medverkande bloggarna fick en budget för inköp av fågelprodukter och en budget för inköp av dekorationer. Sedan fick de 2 veckor på sig att skapa recept, tillaga recepten och dokumentera sina tävlingsbidrag i både text och bild. En jury bestående av Svensk Fågel Maria Donis, kocken Filip Fastén och matstylisten Tina Hellberg bedömde de fyra bidragen. En enad jury utsåg Matstugan och Linda Raberg till vinnare. Vinsten var att Filip Fastén besökte Linda för att laga mat ihop. Detta uppmärksammades självklart i hennes blogg. Aktiviteten har varit framgångsrik med en räckvidd på ungefär läsare och över 20 inlägg från bloggarna! Dessutom har cirka 50 personer aktivt kommenterat på de olika bloggarna. Fördelen med bloggar är att deras recept lever vidare, dessutom gillar Google bloggar så inlägg och recept hamnar högt i sökregister. Svensk Fågels nya annons En ny annons om Svensk Fågels ursprungs- och kvalitetsmärke togs fram under året och annonserades i veckotidningar. Budskapet är att uppmärksamma Svensk Fågelmärkningen och tydliggöra för konsumenten det garanterade svenska kvalitetsvalet. Svensk Fågel undersöker I början av året genomförde Svensk Fågel en undersökning bland svenska folket i samarbete med Novus Opinion. I undersökningen framkom att kycklingen ligger i den absoluta toppen när svenskarna väljer favoritmat. Nästan två av tre svenskar väljer kyckling när de handlar. Och så många som 8 av 10 vill ha svensk kyckling. Undersökningen svarade också på konsumentens uppfattning om vad som kom först, hönan eller ägget. Nästan sex av tio tror att hönan kom först. 22

23 Svensk Fågel debatterar Svensk Fågel har flera gånger under året figurerat på debattsidor. Förutom att svara på olika krönikor och insändare har vi även tagit eget initiativ och gjort debattinlägg. Fri köpenskap, januari 2011 Borde vara obligatoriskt märka kyckling Dagens Samhälle, mars 2011 Ge oss en ärlig chans Land Lantbruk, mars 2011 Uppåt för svensk kyckling nu vill vi bli ännu bättre Dagens Industri, augusti 2011 Byråkrati hämmar tillväxt på landsbygden Den sista debattartikeln i Dagens Industri fick även svar från jordbruksminister Eskil Erlandsson och dåvarande näringsminister Maud Olofsson där de lovade att bredda kampen mot krånglet. Populära trycksaker och produktioner Under året har ett flertal nya broschyrer och foldrar tagits fram. Samtliga produktioner finns även på Svensk Fågels webbsida där det även finns möjlighet att beställa material. Tidningen Fjäderfä Medlemstidningen för Svensk Fågel har getts ut tio gånger under året. Under året har reportage gjorts hos medlemmarna men även kring branschens omvärld. Man har även kunnat läsa om verksamheten på kansliet. Ansvarig utgivare är Sven Secher. Därför är svensk kyckling bäst i klassen Svensk Fågels största utmaning är som alltid att kommunicera de svenska mervärdena. Konsumenter går på pris och blir ofta förvirrade av svenskklingande namn och EMV-produkter med otydlig märkning. Istället för att alla de enskilda medlemsföretagen kommunicerar kring de gemensamma mervärdena tog Svensk Fågel fram en butiksfolder i A6-format. Här listades, mycket kortfattat och förenklat, de viktigaste argumenten för att välja svensk kyckling. Dessutom fanns ett enkelt och gott kycklingrecept med. Syftet var att nå konsumenterna på plats i butik där ofta köpbesluten tas. Kyckling är klimatsmart Under året uppdaterades broschyren Kyckling är klimatsmart. Skriften berättar om den klimatsmarta kycklingen och förklarar varför kycklinguppfödning genererar så pass små mängder växthusgaser jämfört med andra köttslag. Den senaste statistiken i detta ständigt debatterade ämne lades till och även fakta kring soja i foder. Nytryck under 2011 Fyra klimatsmarta skäl att välja kyckling 4000 ex Världens bästa kyckling 1500 ex Upphandlarens guide till kvalitet 1000 ex Beställt under 2011 Att veta vad man äter Världens bästa kyckling Kyckling är klimatsmart Det goda valet Upphandlarens guide till kvalitet Fyra klimatsmarta skäl ex ex ex ex ex ex Att veta vad man äter Under året har broschyren Att veta vad man äter uppdaterats. Det är en skrift som visar upp hela den svenska kycklingbranschen med dess mervärden. Allt från djurvälfärd till klimatsmarthet avhandlas. Skriften är uppdaterad med den senaste statistiken och fakta samt med ny form och bilder. Skriften vänder sig främst till opinionsbildare. 23

24 Fakta Svensk Fågel Fakta Svensk Fågel Svensk Fågels kansli Svensk Fågel hyr kontorsplats på Lantbrukarnas riskförbunds huvudkontor i Stockholm och sitter numera i öppet landskap då hyresvärden beslutat att inga hyresgäster på plan 7 får sitta i egna arbetsrum. På samma våningsplan finns även Svensk Kött, Svenska Ägg samt LRF:s dotterbolag Samköp. Pia Gustafsson ansvarar för de veterinära frågorna i branschen och ansvarar för de program som drivs inom Svensk Fågel avseende Salmonella, Campylobacter, samt KC-programmet. Rikslikaren Lotta Waldenstedt anlitas som djurskydds- och foderexpert. Hon är anställd av Agria och utför bland annat besiktning och rikslikning av branschens kyckling- och kalkonstallar. Elisabeth Secher ansvarar för ekonomi, amdinistration och frågor om exempelvis medlemsavgifter. Elisabeth har även under året övertagit större delar av den administrativa verksamheten, se nedan. Sven Secher ansvar för Svensk Fågels webbsida samt medlemstidningen Fjäderfä. Anna Cedergren och Tomas Fyhr på Hero Kommunikation stödjer kontinuerligt Svensk Fågel med kommunikation och PR samt administration av Facebook. Arbetsgrupper utvecklar och förbättrar Inom branschen finns ett antal arbetsgrupper som tillsammans med kansliet arbetar med specifika frågor. I andra grupper sitter representanter från Svensk Fågel tillsammans med företrädare för olika myndigheter och verk. Syftet med gruppernas arbete är att ständigt utveckla och förbättra Svensk Fågels verksamhet. 24

25 Fakta Svensk Fågel Svensk Fågel arbetar i följande grupper: Fodergruppen Gruppen behandlar frågor som riktar sig specifikt till matfågelbranschen. Sammankallande är Lotta Waldenstedt, foderexpert. Uppfödargruppen Behandlar frågor som är av intresse för uppfödare. Ledamöterna företräds från samtliga slakterier som uppfödarna levererar till. Ordförande i Svensk Fågel sammankallar. Slaktgruppen Behandlar frågor kring kyckling- och kalkonproduktion som rör ankomst till och från anläggning och fram till butik. VD i Svensk Fågel sammankallar. SJV:s referensgrupp för matfågel Består av representanter från SJV, SLV, SLU, SVA, Djurskyddet Sverige och företrädare för branschen. Försäkringsgruppen Består av representanter för uppfödare och företrädare från Agria. Här diskuteras försäkringslösningen för Svensk Fågels medlemmar. Ordförande i gruppen, kycklingbonden Roland Bengtsson sammankallar. Falkenbergsgruppen Har som uppgift att diskutera och föra en dialog mellan olika aktörer inom branschen om aktuella problem i uppfödning och produktion. Representanter skall finnas från varje grupp och företag. Från respektive grupp ska aktuella problem tas vidare till samarbetsgruppen. Sammankallande är chefsveterinär Pia Gustafsson. Beredningsgruppen Stiftelsen Lantbruksforskning (SFL) har en grupp för matfågelproduktion där företrädare för branschen, SVA och SLF går igenom och beviljar medel till forskningsprojekt inom matfågelproduktionen. Föreningen för smittskyddskontroll av fjäderfä Föreningen utgörs av de organisationer, föreningar och företag som idag handlar med, ställer ut, tävlar med samt idkar avel och produktion av fjäderfä i Sverige. Campylobacternämnden Campylobacternämnden ansvarar för frågor om campylobacterkontrollprogrammet. Svensk Fågel är huvudman för programmet. I nämnden ingår även SJV, SLV, SMI och SVA. Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare Denna fristående stiftelse ska stödja och utveckla svensk kycklingproduktion i samklang med såväl konsumenternas förväntningar som samhällets övriga krav och regler beträffande kvalitet och miljömål. Veterinärsamordningsgrupp (VSG) Samverkan mellan SLV, SJV:s veterinärer och representanter från Livsmedelsmyndigheten, Jordbruksverket och Svensk Fågel. Gruppen diskuterar alla frågor som rör djurproduktion, slakt och livsmedelshygien. Med anledning av Livsmedelsverkets beslut att officiella veterinärer inte får arbeta som salmonellakontrollveterinärer har ingen utbildningsdag hållits under året. Däremot har utbildning tillsammans med SVA hållits med de nya salmonellakontrollveterinärerna med ledning av branschens veterinär Pia Gustafsson. Smittutredningsgruppen Smittutredningsgruppen (SUG) består av representanter från Agria och Svensk Fågel. Gruppens syfte är att utreda och komma med förslag till åtgärder vid utbrott av sjukdomar som är svåra att diagnostisera. Övriga sammankomster Branschmöten Arbetsutskott Styrelsemöten Uppfödarmöten Stämman Olika grupper kan bildas beroende på vilka frågor som ska behandlas. Grupperna kan vara fasta eller drivas i projektform och upplösas när frågan är färdigbehandlad års bolags- och föreningsstämma Bolagsstämman äger rum fredagen den 23 mars 2012 klockan Comwell Varberg Kurort. Kvällen avslutas med en festmiddag. 25

26 Fakta Svensk Fågel Medlemmar i Svensk Fågel Ett nytt medlemsregister har under året tagits fram som enklare ska kunna administreras och uppdateras trots att kansliet sitter utspritt i landet. Vidare ska registret också enkelt kunna administrera utskick till medlemmarna och akut vid behov. Förkortningar JV Jordbruksverket SMI Statens Smittskyddsinstitut SLV Statens Livsmedelsverk SVA Statens Veterinärmedicinska Anstalt SLU Sveriges Lantbruksuniversitet SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB SLF Stiftelsen Lantbruksforskning LRF Lantbrukarnas Riksförbund 26

27 Fakta Svensk Fågel Svensk Fågels medlemmar Styrelsen Jenny Andersson Uppfödare Elisabeth Nilsson Uppfödare Per Lindahl Ordförande Uppfödare Jan Pettersson Kläckeriföretag Reinhold Svensson Kläckeriföretag Jan K. Henriksen Slakteriföretag Jimmy Samuelsson Vice Ordförande Slakteriföretag Curt Lagerberg Slakteriföretag Anna Månsson Fodertillverkning och övriga Maria Donis Vd Svensk Fågel Suppleanter till uppfödare Ulrik Larsson Ulrika Magnesson Anders Larsson Suppleanter till kläckeriföretag Bengt Persson Olle Persson Suppleanter till slakteriföretag Jan Håkansson Niclas God Bengt-Göran Johansson Suppleanter till fodertillverkning och övrigt Joachim Brahce Revisor Björn Stenson Lekmannarevisor Ulf Danielsson Suppleant till revisorn Kristina Ahlstrand Suppleant till lekmannarevisorn Jan Weijber 27