1. Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska. 2. Utvecklingen går åt rätt håll. 3. Forskning pågår

Transkript

1 Särtryck ur tidningen Fjäderfä nr Tre artiklar: 1. Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska. 2. Utvecklingen går åt rätt håll 3. Forskning pågår För prenumeration på Fjäderfä, välkommen att kontakta: Elisabeth Secher elisabeth@secher.pp.se

2 Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska Flera miljoner människor världen över insjuknar varje år i campylobacter och uppemot en tredjedel av sjukdomsfallen kopplas till konsumtion av kyckling. Detta framgår av en EFSArapport i januari En färsk sammanställning för 2009 visar dock på en fortsatt minskande förekomst i svensk kycklinguppfödning. Detta från en redan låg nivå, sett i ett internationellt perspektiv. Går det då att minska campylobacterfallen i kycklinguppfödningen ytterligare? Svaret är ja. Men därmed inte sagt att det är enkelt. Det säger Pia Gustafsson, chefsveterinär på Svensk Fågel. EFSA:s rapport i januari 2010 är en så kallad opinion, alltså en deklaration/ståndpunkt som kommenterar en större rapport om campylobacterläget inom EU. Rapporten har inte offentliggjort siffror angående förekomsten av campylobacter i medlemsländernas kycklinguppfödning utan tar istället upp problematiken i stort och problemen med sjukdomsfall på humansidan. (Se även intervju med professor Bertil Kaijser på sidan 32.) Sverige ligger lågt För svenskt vidkommande är antalet insjuknade människor i campylobacter lägre än i många andra länder och förekomsten av denna tarmbakterie är låg i svensk kycklinguppfödning i jämförelse med andra länder. Pia Gustafsson, chefsveterinär på Svensk Figuren visar att förekomsten av campylobacter i svenska kycklingstall har halverats under 00-talet. 34 Pia Gustafsson Svensk Fågel Fågel, säger dock att det inte finns säker statistik där man kan jämföra förekomsten mellan olika länders kycklinguppfödning. Det vi vet är att Norge ligger lågt och lägre än Sverige. Detta medan förekomsten är väldigt utbredd i många länder. Nivåer uppemot att 100 procent av kycklingflockarna är smittade av campylobacter har nämnts i vissa undersökningar. Men siffrorna är osäkra, vi kan dock konstatera att campylobactern har en stor utbredning internationellt. Hur är då läget i Sverige? Hur många av de svenska kycklingflockarna är smittade av campylobacter? Färska sammanställningar i Svensk Fågels årsrapport för campylobacterprogrammet 2009, visar att 12,1 procent av flockarna hade campylobacter under 2009, vilket är på samma nivå (eller faktiskt något lägre) som året innan då vi noterade 12,3 procent. Minskande förekomst Statistiken i nämnda rapport, visar att trenden under flera år har varit nedåtgående. Andelen campylobactersmittade flockar minskar nämligen, vilket framgår av graferna på denna sida. År 2001 var cirka 25 procent av de svenska kycklingflockarna smittade med campylobacter. Förbättringen är således tydlig

3 och man kan konstatera att andelen fall gott och väl har halverats under det senaste decenniet, 00-talet. Så här ser den positiva trenden ut: 19,8% (2002), 17,6% (2003), 14,2% (2004), 13,2% (2005), 13,2% (2006), 12,3% (2007), 12,3 (2008) och 12,1 procent för Hur kommenterar du denna utveckling? Statistiken visar att våra åtgärder har lett till resultat och att det har gått att minska andelen smittade flockar. Internationellt sett ligger vi lågt. Säsongsvariationer Andelen smittade flockar är alltid som störst under sommaren (se graf). Men förra året (2009) skedde en kraftig förbättring jämfört med tidigare år, då en summering av de första sex månaderna visade en nivå under sju procent. Vilka kan orsakerna vara till de fina värdena i början av året? Det stämmer att det såg väldigt bra ut. Vi låg för det första halvåret på den lägsta nivå vi har gjort sedan vi startade det nuvarande campylobacterprogrammet Vi låg också mycket bra till över sommaren, även om vi som vanligt såg en förhöjning under sommar och sensommar, säger Pia Gustafsson. Båda graferna visar förekomsten av campylobacter med den variation över året som alltid förekommer. Under oktober och november ökade sedan nivån. Varför höll den positiva sommartrenden inte riktigt i sig under årets avslutning 2009? Vi ser att olika incidenter och förekomst av andra sjukdomar kan öka andelen campylobactersmittade flockar. Till exempel kan ett sjukdomsutbrott som ger fler besök eller andra förändringar i stallarbetet, göra att biosäkerheten försämras och det kan då leda till ökad infektion av campylobacter i stallet. Biosäkerhet Går det att minska campylobacterförekomsten ytterligare i svensk kycklinguppfödning? Visst bör det vara möjligt. Men snabba och stora minskningar är knappast realistiskt utan förbättringarna kommer i mindre steg i takt med branschens åtgärder. Vad är det som bör göras för att minska förekomsten av campylobacter i kycklingflockarna ytterligare? Biosäkerheten är en central fråga. Det handlar alltså om hygienen i stallmiljön med lokaler i god standard och uppfödarens fokus på goda arbetsrutiner. Campylobacter finns som bekant naturligt hos alla fåglar och på andra ställen i vår miljö. Vi planerar också för ett nytt projekt där barriärer baserade på statisk elektricitet ska testas. Det är ett EU-projekt där Sverige deltar tillsammans med Danmark, Norge, England och Tyskland med rubriken AirPath A novel barrier against airborne pathogens in broiler houses, säger Pia Gustafsson. Sven Secher Fotnot Läs mer i två andra artiklar, om teknik för att hålla flugorna utanför stallet och om humanfall världen över. Fjäderfä

4 Professor Bertil Kaijser om campylobacter: Utvecklingen går åt rätt håll Det som har gjorts i Sverige och övriga Norden är unikt i världen även om man ännu inte har nått ända fram. Det säger professor Bertil Kaijser i ett samtal om campylobacter. Med ända fram, menar han noll procents förekomst av Campylobacter i kycklingarna. Han påpekar dock att den svenska fågelbranschens program för att minska förekomsten har ett mycket ambitiöst upplägg och att utvecklingen stadigt går åt rätt håll. Smittkällorna finns även i annat än kyckling, som vilda fåglar såsom fiskmåsar och kanadagäss och ivatten. Det är också så, att risken för att bli sjuk är betydligt större om man reser utomlands, säger Bertil Kaijser. Vid en blick ut över världen ur ett hälsoperspektiv, kan konstateras att campylobacterbakterien är en av de vanligaste orsakerna till tarminfektioner hos människor. Resande med dess möjligheter till miljöbyten och möten mellan människor ska givetvis bejakas men den som ger sig ut på resa i andra länder löper alltså en ökad risk att bli magsjuk. I stort sett i alla utomnordiska länder är förekomsten av Campylobacter i kyckling betydligt större än den är i Sverige. Detaljerad jämförelse mellan olika länder är svår beroende på olika mätmetoder. Men så mycket vet vi, att de flesta utomnordiska länderna har ett besvärande campylobacterläge och salmonellaläge. Till detta kan läggas att problematiken kring antibiotikaresistens också är besvärande i många länder. Magsjuka som går över Det säger Bertil Kaijser, som i egenskap av professor och överläkare vid avdelningen för klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska Universitetssjukuset i Göteborg, har mångårig erfarenhet av olika tarmsjukdomars orsaker och hur de ska hanteras inom sjukvården. En infektion orsakad av Campylobacter är visserligen vanligen självläkande för de allra flesta människor och symptomen diarré, magsmärtor och kanske lite feber går över på tre till fyra dagar. Men ibland behövs behandling och då har man i många andra länder kanske bara något antibiotikum att tillgå eftersom bakterien är resistent mot övriga. Ambitiöst program Att campylobacterförekomsten hos kyckling i Sverige har minskat kraftigt framgår i en annan artikel i denna tidning och professor Bertil Kaijser menar att den svenska kycklingbranschens program och åtgärder för att minska förekomsten av campylobacter har varit mycket framgångsrik. Det svenska campylobacterprogrammet är det mest ambitiösa som jag har sett och utvecklingen går åt rätt håll. Man har visserligen inte nått till någon nollvision men de tydliga minskningarna visar ändå att utvecklingen är lovande. Professor Bertil Kaijser, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Flera olika smittkällor Bertil Kaijser säger samtidigt att det är viktigt att konstatera att många smittkällor ligger utanför kycklingbranschen till exempel fiskmåsar, kanadagäss och vatten. Allt är inte kyckling. Fiskmåsar och kanadagäss, vars rikliga färska spillning ofta finns i vår miljö bidrar ordentligt till människor smittas av campylobacter. 36

5 Vatten är också en vanlig smittkälla och även här kan fågelspillning spela in som förorenare av vattnet. De flesta smittas utomlands Campylobacter är en anmälningspliktig sjukdom, vilket betyder att läkare och laboratorier måste rapportera påträffade fall till Smittskyddsinstitutet. Under den senaste tjugoårsperioden ( ) har de inhemska rapporterade smittfallen pendlat mellan campylobactersmittade personer. Totalsiffran med personer som kommer hem till Sverige från utlandsresor är tre till fyra gånger så många. Den absoluta majoriteten smittas således av campylobacter utomlands. För år 2008 är till exempel siffrorna följande: anmälda inhemska fall. Den totala siffran var anmälda, vilket visar att smittades på Thailandssemestern och eller andra utlandsresor. Bertil Kaijser påpekar också att alla som blir dåliga i magen och drabbas av diarré inte går till sjukvården. De flesta avstår från att uppsöka läkare, vilket gör att mörkertalet är stort, kanske 10 gånger större. Professor Bertil Kaijser betonar slutligen att kyckling är en mycket bra och nyttig maträtt. Kyckling är också en vanlig maträtt världen över. Det finns ingen anledning att avstå från kyckling av hygienskäl. Tillreder man kyckling på rätt sätt och ser till att den är vällagad, både hemma i köket och när man går ut på restaurang blir man inte sjuk. Och som jag nämnt ovan, smittan kommer ofta från annat i vår miljö än från kyckling. Sven Secher Läs mer på nästa sida! 37

6 Campylobacter Forskning pågår Här ses den isländska modellen av skydd på takventilationen Svensk Fågel och den svenska kycklingbranschen arbetar sedan många år med olika projekt för att minska förekomsten av campylobacter. Av föregående sidor framgår att arbetet ger resultat. Här berättar Åsa Slobodnik kort om tester i Danmark och på Island. En studie som genomförts i Danmark sommaren 2006 visar att man lyckats reducera förekomsten av campylobacter med hjälp av flugskydd. I studien jämfördes resultaten från ett tjugotal kycklingstallar där flugskydd monterats längs med långsidans tillventilation med lika många kycklingstallar utan flugskydd. Samtliga stallar hade sedan tidigare campylobact-positiva flockar och tömdes och tvättades innan studien. Samtliga stallar tillämpade även liknande metoder gällande hygienzoner med ombyte av kläder och skor samt handtvätt. Även närområdet utanför stallarna likställdes med kortklippt gräs i en tre meter bred zon. Resultatet visade att förekomsten av campylobacter minskade från 51,4 % till 15,4% i stallarna med monterat flugskydd. Även på Island har man genomfört ett pilotprojekt med fem besättningar. Här monterades flugskydden på takens ventilation och även här visade resultatet en markant reduktion av campylobacter. Den danska studien visar att förekomsten av campylobacter minskar med flugskydd. Problemet är att den tekniska lösningen inte är riktigt praktiskt tilllämpbar. Flugskydd längs långsidan sätter lätt igen och är svåra att få rena om man inte monterar ned dem. Dessutom bromsar de igensatta näten ventilationen, säger Pia Gustafsson veterinär på Svensk Fågel. Den isländska lösningen med hattar på takets från- och tilluftsventilation skulle passa de svenska stallarna eftersom islänningarnas ventilation liknar vår Turbovent. Hattarna kanske kan vara något för våra kycklingproducenter. Annars tror jag mer på det pågående EU-projektet Airpath där statiskelektricitet, inbyggd i ventilationen, håller flugorna borta, avslutar Pia Gustafsson. Åsa Slobodnik 38