TRE TERMINER Nulägesanalys

Transkript

1 TRE TERMINER Nulägesanalys Nämnden för kvalitetssäkring och utvärdering Medlemmar: Olle Anckar (ordf.) Leena Hupa Karl Sällström Johan Nikula Arvid Treekrem Pia Uddström Reino Vainio Maria Valtonen Ole Karlsson (sekr.)

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Rapportens material 4 2. Frågeformulärets resultat Studerandenas synvinkel Studiernas effektivitet Kvalitetsfrågan Studerandenas ekonomi Stress bland studerande De anställdas synvinkel Planering Effektivering av studierna Termin för forskning Administrativa frågor Akademin som arbetsplats Övriga kommentarer Analys Rekommendationer Statistik 14 Bilaga 18 2

3 1. Inledning Den 15 maj 2002 skickade Kvalitetsnämnden vid Åbo Akademi ut ett frågeformulär (bilaga) om systemet med tre undervisningsterminer. Nämndens sekreterare Ole Karlsson fick i uppdrag att sammanställa en rapport på basen av de svar som inlämnats. Tidsgränsen för svaren drogs vid vecka 25. Med hjälp av de tio frågorna ville nämnden närmast utreda vilka direkta förändringar övergången medfört vid enheterna. En mer djupgående utvärdering av hur systemet påverkar utvecklingen vid de enskilda enheterna bör tidigast utföras efter tre år. Den här rapporten bör ses som en nulägesanalys som fångar upp de frågor som kretsar omkring i Akademins kafferum och korridorer. Med rapporten önskar Kvalitetsnämnden sprida information om nuläget samt att skapa ett underlag för debatten om systemet. Av den senare anledningen har sekreteraren givits rätten att analysera de inlämnade svaren samt föra fram en del tankar och frågor som väckts under den här processen Bakgrund Universitetsutbildningen är involverad i en kontinuerlig utvecklingsprocess. Den senaste utvecklingslinjen innebär att universiteten ingår treåriga resultatavtal med Undervisningsministeriet (UVM). I avtalen slås fast kvantitativa målsättningar för universiteten. Läroinrättningen åtar sig att utexaminera ett specificerat antal magistrar och doktorer varje år. Baserat på avtalet bestäms en stor del av de statsfinansierade medel som universiteten får för att trygga sin verksamhet. Två tredjedelar fås utgående från de fastslagna målsättningarna medan en tredjedel bestäms av de registrerade resultaten. Universitet som inte lyckas uppfylla förpliktelserna i resultatavtalet drabbas av minskade statsandelar. I värsta fall leder svaga resultat till att resultatmålsättningarna skrivs ner för nästa avtalsperiod vilket medför kännbart ekonomiskt bortfall för universitetet i fråga. För Åbo Akademis del ställde UVM:s nya modell krav på en betydande ökning av antalet utexaminerade. Universitetet ställdes inför realiteten att Akademins basfinansiering kunde vara hotad inom en snar framtid med permitteringar och uppsägningar som värsta följd. För att förbättra utexamineringen krävdes nytänkande och uppvaknande inför de oroväckande framtidsutsikterna. Tanken om en övergång till tre terminer lades fram bl.a. i den s.k. Tigergruppens 1 slutrapport Införandet av en tredje termin (sommartermin) skulle dock vara svårt då studerandena förknippar sommarmånaderna med praktik och annat förvärvsarbete utanför universitetet. Arbetsgruppen för anpassning av verksamheten till resursramen omvandlade idén med tre terminer. I sin rapport Strukturförändringar framläggs ett förslag om hur systemet med två terminer skulle ersättas med ett system med tre undervisningsterminer. Enligt planerna skulle de tre terminerna rymmas inom ramen för läsårets nuvarande tidsutsträckning nämligen mellan september och maj. Utkastet till tre terminer kommer i en situation där flera enheter anser att försöken att effektivera studierna inom rådande system inte gett nämnvärda resultat. Förslaget att införa tre terminer utgör den första punkten av en odelbar helhet som även inbegriper att a) små institutioner sammanslås till väsentligt större administrativa enheter, 1 Arbetsgrupp tillsatt av rektor Gustav Björkstrand med uppgift att överväga vilka förändringar i undervisning, forskning och administration Åbo Akademi borde undergå med tanke på sin verksamhet på 2010-talet. Tigergruppens rapport s. 22 Möjligheterna till en tredje termin (sommartermin) kunde utredas. Genom ett treterminerssystem kunde undervisningen för de olika lärargrupperna koncentreras så att längre sammanhängande forskningsperioder kan uppstå också under andra tider än kring sommar och jul. Vid enheternas ämnesplanering kunde man försöka sträva till att respektive lärare har undervisning 1 2 terminer, men kontinuerligt garanteras minst en termin per läsår utan undervisningsansvar för t.ex. forskning eller utveckling av undervisningsmaterial/kurser. 3

4 b) en ny fördelning av arbetet utarbetas för lärarna och studerandena. Större delen av fakulteterna och de fristående institutionerna motsatte sig inte en övergång till tre terminer. I remissvaren framgick dock a) att en övergång skulle kräva en omstrukturering av verksamheten inom språktjänsten, b) att det kan uppstå komplikationer med studiestödsansökningarna, c) att en militärtjänstgöringsperiod kommer att avslutas mitt i den andra terminen vilket medför en ineffektiv återgång till studierna, d) att det internationella studieutbytet kan försvåras. Styrelsen beslöt att Åbo Akademi som första universitet i Finland övergår till ett system med tre undervisningsterminer Rapportens material Inte överraskande varierar svaren på frågeformuläret stort till både utseende och innehåll. Responsen omfattar allt från väldigt korta, allmänna beskrivningar till ganska omfattande helhetsanalyser av övergången inverkningar. Mängden svar är tämligen stort. Flertalet av dem redovisar minnesanteckningar från gruppdiskussioner men även intressanta enkätresultat ingår. På basen av responsens omfattning går det att få en relativt bra bild av hur reformen mottagits av Akademins studerande och anställda. 1) Humanistiska fakulteten Rapporten består av en sammanställning av de svar fakulteten fått in från enheterna. I rapporten ingår bilagor från ämnena: finska sammanställning av enkät till studerande, tyska sammanställning av enkät till studerande, psykologi sammanställning av enkät till studerande, musikvetenskap kort sammanfattning där det framgår studerandes funderingar, HF:s personalmöte diskussion om tre terminer. Därtill har tre inlagor skickats direkt till Kvalitetsnämnden: musikvetenskap kort sammanfattning där ämnets åsikt kommer fram franska kort sammanfattning, anställdas och studerandes åsikter framförs ryska sammanfattning, anställdas och studerandes åsikter framförs 2) Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Rapporten består av en sammanställning av de svar fakulteten fått in från enheterna. Alla ämnen inom MNF finns representerade antingen på lärarhåll eller av studerande. Även den särskilt anställda tre terminer -planeraren har svarat på frågeformuläret. 3) Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten Rapporten tar upp fördelar, nackdelar och åtgärdsförslag. Innehållet baserar sig på de uppgifter som ingår i ESF:s fakultetsråds beslut Personligt inlägg av anställd (marknadsföring) där denne redogör för sina personliga erfarenheter av det första året samt kommer med alternativa förslag till hur läsåret kunde periodiseras. Personligt inlägg av anställd (nationalekonomi) där denne redogör för sina personliga erfarenheter av det första året. 4) Kemisk-tekniska fakulteten Rapporten består av en sammanställning av de svar fakulteten fått in från enheten. I rapporten ingår tre bilagor: Förfrågan till studeranden som tenterade vecka 22 - kort sammanställning av inlämnade kommentarer Kemistklubben sammanställning av medlemmarnas åsikter (gäller även medlemmar vid MNF). Datateknologerna sammanställning av medlemmarnas åsikter. 4

5 5) Teologiska fakulteten Rapporten består av en sammanställning av de svar fakulteten fått in från enheten. Åsikter från såväl studerande som anställda. 6) Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga institutionen sammanställning av enkät till såväl anställda som studerande Vårdvetenskapliga institutionen kort sammanfattning där institutionens åsikt framkommer 7) Språktjänst Språktjänsts tf föreståndare har svarat på frågorna utgående från samtal förda vid enheten. Därtill ingår en omfattande redovisning av en studentförfrågan. Sammanlagt 272 studerande svarade på förfrågan. 8) Språktjänst i Vasa Belysande rapport baserat på samtal inom personalen. 9) Studieärenden Med hänvisning till de frågor som har relevans har området studiestöd kommenterat tre terminer. 10) Personalföreningen vid ÅA En kort sammanställning av svar från medlemmar 11) Forskarföreningen vid ÅA Kort utlåtande om övergången 12) Åbo Akademis Studentkår Studentkåren har tagit ställning till de frågor som berör studerandena. 13) Kåravdelningen i Vasa Vasaavdelningen har kort sammanfattat sina erfarenheter av det första året. 2. Frågeformulärets resultat Responsen från Akademins anställda och studerande ger väldigt varierande reaktioner på hur det nya systemet inverkat på deras vardag. Kommentarerna sträcker sig över en rad olika teman. Svaren har delats in med hänvisning till debatten inför beslutet om att övergå till det nya systemet. Den här rapporten ger en första inblick i vilka av den här debattens argument som verkar förverkligas. Det följande avsnittet behandlar således de positiva och negativa omdömen studeranden och anställda uttalat över reformen Studerandenas synvinkel Så här i efterhand kan konstateras att frågeformuläret borde ha formats så att det skulle ha gått att klargöra om åsikterna kommer från en studerande som inleder sina universitetsstudier eller från en studerande med flera års studieerfarenhet. Studerande som började på hösten 2002 har naturligtvis ingen erfarenhet från systemet med två terminer. Den här aspekten borde ha givits större vikt än vad den nu får Studiernas effektivitet Inom de flesta fakulteterna kommer det fram åsikter som visar att studerande kunnat utnyttja det nya systemets möjligheter. De positiva svaren härleder oftast till effektivitet dvs. bättre tidsanvändning och studieframgång. De här studerandena har insett vilka krav förändringen förutsätter och klarar av den förhöjda arbetstakten. De konstaterar bl.a. att de får arbeta mer hemma men att de förbättrade prestationerna kompenserar för satsningen. Flera studeranden utdelar beröm åt institutionerna. Planeringen har gjort det möjligt att påbörja studierna fortare såväl på hösten som på våren. Från flera håll hörs röster om att deras 5

6 tidsanvändning under studieåret blivit effektivare. Den tidigare starten och den förlängda undervisningsperioden har möjliggjort ett jämnare kursutbud vilket gett studerandena förutsättningar att ta flera kurser. En del studeranden ansåg att det blivit lättare att göra en läsordning som innehåller biämnen. Det nya systemet har dock även stött på en hel del kritik från studerandehåll. En förbättrad effektivitet kräver nämligen en högre arbetsinsats av studerandena. Tre terminer ger inte automatiskt fler studieveckor utan, i idealläget, möjligheten att gå flera kurser och därigenom förbättra studieresultatet. Att färre kurser kolliderar borde leda till att studerandena kan delta i flera. Däri finns kanske ett inbyggt överraskningsmoment. Baserat på kommentarerna i svarsblanketterna tror jag att mången studerande har överskattat sin kapacitet. Det krävs anpassning till förändringarna som systemet medför. Några studeranden anser att det nya systemet begränsar den akademiska friheten och att det känns som att gå i gymnasiet. Bland nya studerande snappade jag däremot upp ett svar där personen konstaterade att systemet inte kändes stressande då det är bekant just från gymnasiet. Försöket att göra studierna effektivare har naturligtvis inte lyckats fullt ut under det första året. Från flera håll kommer kommentarer där studerandena tycker att kurserna har ett magrare innehåll då man gått ner till en terminlängd på tolv veckor. Språkstudierna vid Språktjänst anses ha blivit svårare. Ett vanligt klagomål är också att föreläsaren dragit ut kursen in på nästa termin. Man kan inte helt undvika att kurser flyttas efter att schemat slagits fast men föreläsaren bör vara medveten om att en flyttning (t.ex. vårens kurs flyttas fram till nästa höst) i ett mer schemalagt system har större konsekvenser. Själva terminindelningen får kritik. En termin som fortsätter över julhelgen dvs. tvingas ta en paus, gör att kurserna blir ineffektiva. De kortare terminerna har även lett till att tenterna har koncentrerats till vissa perioder. Tidigare hade de bättre spridning. Detta är troligtvis en ämnesspecifik fråga då tentsystemen visar upp en stor variation. Studerandena lyfter också fram svårigheterna att ta kurser vid andra universitet. Att t.ex. biämnesstudierna försvåras utgör utan tvivel ett hot mot tanken på snabbare utexaminering. Då universiteten i Åbo sinsemellan har ett omfattande studerandeutbyte har övergången skapat ett ömsesidigt problem. I några svar önskas en återgång till att majmånad är fri från kurser så att den återigen kan användas till att åtgärda de studier (essäer, tenter, räkneuppgifter m.m.) som blivit hängande Kvalitetsfrågan Flertalet studerande är oroliga över att effektivitetstänkandet har negativa inverkningar ur kvalitetssynvinkel. Studerandena konstaterar att systemet ger dem chansen att jobba ihop flera studieveckor men samtidigt hyser de en farhåga om att kursvitsorden blir sämre då antalet tenter ökat märkbart. Balansgången mellan kvalitet och kvantitet är inte lätt. Hur ska man fördela sin tid då man borde läsa till flera tenter men andra kurser upptar den bästa lästiden och koncentrationen? Införandet av en tentamensvecka i slutet av varje termin får ett varierat mottagande, vilket säkert beror på hur ämnet ifråga har byggt upp sin studiegång. Studentkåren konstaterar att konstruktionen kan fungera men påpekar att tillräckligt många övriga tentamenstillfällen bör säkerställas då en studerande knappast kan prestera mer än två, i vissa ämnen tre tenter under en vecka. De kortare terminerna leder till krav på att intensifiera kurserna eller alternativt minska innehållet som tas upp under föreläsningarna. Bland svaren från de studerande finns det ett fåtal som anser sig få ut mer av den intensiva inlärningen. Möjligheten att läsa tre språkkurser per år verkar fungera endast i teorin. Många är de studerande som klagar över de intensivare kurserna. Genomgången av kursinnehållet uppfattades ofta som hastigt och ytligt. Detta problem existerade nog inom vissa ämnen redan under tidigare år men att döma av svaren har problemet nu fått en generell prägel inom 6

7 Akademin. Intensiteten medför att det inte blir tid över att låta ämnet mogna. Speciellt de tvärvetenskapliga språkkurserna förefaller behöva lång kurstid för att deltagarna skall nå bra resultat Studerandenas ekonomi Systemet med studiestöd och bostadsstöd i all ära men för att hålla genomsnittsstuderandens levnadsstandard krävs ytterligare inkomster. Inom flertalet ämnen medgav det tidigare systemets uppläggning av studierna fyra månader för sommarjobb och praktik. Den här arbetsperioden är inte bra enbart i ekonomiska termer utan ger även studerandena möjligheter att bekanta sig med arbetslivet och knyta för framtiden viktiga kontakter. Ur universitetets resultatsynvinkel är det viktigare att terminerna används effektivt för studier. Med tre terminer eftersträvas en bättre användning av hela terminen, vilket naturligtvis påverkar studerandenas position. Studerandenas omdömen om reformen går isär. Inom ämnen där ämnesrelaterade sommarjobb är ovanliga uppskattas en effektivt utnyttjad termin mer. Även studerande vars studiestöd varit i fara har funnit fördelar med tre terminer. Kortare tid mellan tenterna gör att målen är närmare och pressar personen ifråga att börja läsa tidigare. Samtidigt har systemet medfört att man får lite längre respittid att göra bot och bättring innan studiestödet klipps av på våren. En del uppskattar att det blivit enklare att planera läsåret, en hel termin kan ägnas åt arbete eller resor eftersom två terminer erbjuder tillräckligt med kurser för att man ska kunna klara gränsen för fortsatt studiestöd. En studerande meddelade att sommarjobbet tar vid efter den andra terminen dvs. tidigare än förr! Kritiken mot det nya systemet gäller främst det ökade antalet kurser i maj. Många studeranden anser att de haft svårare att få sommarjobb då de inte kan lova tilltänkta arbetsgivare att de är på plats redan i maj. Även i övrigt verkar idén om maj som vanlig studiemånad vara svårsåld. Speciellt ett svar fastnade på näthinnan: Om man studerar i maj måste man kompensera genom att jobba deltid under studieåret vilket leder till sämre studieresultat. Är detta den krassa verkligheten? En del gillade inte heller den tidigare studiestarten i september då den orsakade inkomstbortfall Stress bland studerande Kommentarerna i de inlämnade svaren pekar på att det inom Akademin borde föras en diskussion om stress. Redan med tidigare terminindelning har studierna periodvis varit påfrestande men nu visar enkätsvaren att ändringen i intensitet tydligen varit betydande. Frågan som borde besvaras är: vad kräver Akademin av sina studerande och motsvarar detta vad som kan krävas av en heltidsstuderande? Är förhoppningarna till systemet med tre terminer rimliga eller är kraven på utexaminerade magistrar i resultatavtalet med UVM för höga med beaktande av våra intellektuella och ekonomiska resurser? Studerandena påtalar att kombinationen höjt tempo och kortare lov medför att de känner sig utarbetade. Många finner det problematiskt att de inte hinner vila upp sig mellan terminerna. Systemet med tre terminer utnyttjar läsåret september-maj maximalt och innehåller inga längre pauser mellan terminerna. Införandet av en kursfri tentvecka ger inte studerandena tid för återhämtning men friheten att själv bestämma sin dagsrutin kan kanske underlätta stressen något. Hur studierna i det nya systemet påverkas om man insjuknar tolkas olika. En studerande tycker det blivit bättre då man med lite tur endast missar en termin av tre. Den andra synvinkeln är att redan en lindrig sjukdomsperiod innebär att man missar hela kursen då den intensivare takten gör att man snabbt blir efter. Några studerande är oroliga över att den ökade tidspressen har en negativ inverkan på deltagandet i det studentikosa livet. Enligt dessa studerande har intresset att engagera sig i ämnesföreningar och andra liknande intresseorgan gått ner. 7

8 Akademin bör utreda i vilken mån de stressrelaterade problemen beror på att studeranden överskattat sin kapacitet. Jag är övertygad om att studerande som ständigt känner av stressymtom i längden också drabbas av försämrade resultat. De olika satsningarna på handledning stiger i värde. Studerandena bör alltid kunna vända sig till en sakkunnig för att diskutera och få hjälp med planeringen av studierna. Fungerade handledningsverksamhet på alla nivåer borde enligt min mening ge mer balanserade studier och troligtvis även en snabbare genomströmning De anställdas synvinkel Utan de anställdas utvärderingssvar är det omöjligt att skapa sig en tillförlitlig helhetsbild av övergångens effekter. Trots klagomål om att utvärderingsblanketten inte nått ut till alla anställda hoppas jag ändå att de svar som inlämnats i stort motsvarar personalens allmänna uppfattningar om den senaste tidens omställningar. Svaren från de anställdas håll visar hur svårt det är att hitta ett ändamålsenligt system för alla Akademins enheter. Hur man än svänger blir det en kompromiss som kräver anpassning och samarbetsvilja från alla involverade Planering Att ställa om till ett nytt system går inte i en handvändning utan kräver omfattande planering. En dylik situation förutsätter att studiesekreteraren eller motsvarande ledande organisatör har goda möjligheter att överblicka de enskilda helheter som skall sys samman. I responsen framförs att ett gott slutresultat uppnås endast om planeringen vid de olika enheterna inom en fakultet sker samtidigt. En av de oftast förekommande positiva kommentarerna bland de anställda anknyter till planeringen. Onekligen var det, trots stressmomentet, bra att enheterna blev tvungna att gå igenom kursernas innehåll och schemauppläggningen. Under normala förhållanden har dylika i princip nödvändiga genomgångar en tendens att skjutas på framtiden med hänvisning till den ena eller andra orsaken. Flera av de involverade påpekar att kursutbudet och strukturen i kurserna blivit klarare. Hur man gått till väga för att förbereda sig för tre terminer varierar en del. Flera av de större enheterna anställde en person som främst jobbade med planeringen. Vid en institution tacklade man situationen genom att tillsätta en arbetsgrupp bestående av två anställda och två studerande. Om de ekonomiska förutsättningarna finns är det utan tvekan till nytta att kunna ha en person som endast arbetar med de problem och nya situationer sådana här övergångar medför. Detta förutsätter emellertid att planeraren har förkunskap om enheten ifråga. Inom en enhet uppstod det bekymmer då de heltidsanställda inte hann med planeringsarbetet samtidigt som planeraren hade behövt hjälp för att kunna sätta sig in i undervisningssystemet. Att göra upp ett kursprogram för en fakultet är alltid en svår uppgift. Ändringen till tre terminer medförde att schemaläggningen blev även mer tidskrävande. Omställningsprocessen och beaktande av nya faktorer i planeringen kan vara en förklaring till att samspelet mellan fakultetsförvaltningen och institutionerna i vissa fall blev lidande. Flera svarare önskade nämligen att framtida planering bättre borde ta institutionerna i hänsyn. Trots att fakultetsförvaltningen har bra översyn över studiehelheterna bör man komma ihåg att det är omöjligt att tillgodose alla inblandades önskemål. I ett svar föreslogs att fakultetskansliet bjuder in studeranderepresentanter från ämneskollegierna och lärare till diskussion i det skede då största delen av ämnenas planerade undervisning kommit in. Just då finns möjligheter till justeringar som leder till bättre koordinering. Samtidigt är det ofrånkomligt att det är de stora kurserna som dikterar schemats utseende. Typiska biämneskurser är problematiska att få inpassade så att det passar alla huvudämnen. 8

9 Till kursproblematiken hör även en lärares fråga om s.k. gamla kurser. Hur ska man förhålla sig i en situation där studerandens delvis avklarade kurs helt ändrat utformning i det nya systemet? Helt klart är att övergången skapar situationer som förutsätter en flexibel infallsvinkel Effektivering av studierna Bland kommentarerna förekom ett antal positiva omdömen om utnyttjandet av undervisningsperioderna. Det nya systemet möjliggjorde t.ex. en bra placering av tre följdkurser under året. Förlängningen av läsåret innebar alltså att kurserna kunde spridas ut bättre. En lärare var nöjd då han inte behöver splittra sig på många kurser samtidigt. Den oftast förekommande positiva åsikten var att studerandena visat en större aktivitet kring julen nu jämfört med tidigare år. Till antalet övervägde de negativa åsikterna om ändringarna i undervisningen. Oron var större inom fakulteter med mer kursbunden uppläggning. Här innebar tydligen den nya strukturen med tre terminer á 12 veckor bekymmer då de enskilda kurserna tidigare varit längre. Rapporter har inkommit att man inom en del ämnen av praktiska skäl valt att dra vissa kurser enligt den gamla modellen. Detta är säkert helt rimligt om det sker i samstämmighet med övriga lärare som berörs. Det är även förståeligt att man under det första året i vissa fall överskridit den planerade längden på kursen. Att komprimera en kurs som under lång tid följt en viss struktur är ingen lätt uppgift. Från såväl studerandena som andra lärare kom dock uppmaningar om att lärarna bör hålla sig till planerad kurslängd. Här kommer säkert förbättringar att ske redan under nästa läsår. Mer oroväckande är svarares uppgifter om att det finns föreläsare som, av antagligen rent själviska intressen, struntar i att beakta övergången till tre terminer. En sådan inställning ställer orimliga krav på kompromissvilja från alla övriga parter. En lärare skriver att de kortare terminerna lett till att alla kurser slutar samtidigt med en anhopning av tenter som följd för studerandena. En del enheter har försökt åtgärda situationen genom att ombilda den tolfte veckan till en föreläsningsfri tentvecka. Åsikterna om ett sådant här arrangemang varierar stort. En del tycker att idén är väl värd att genomföra. Andra finner det helt omöjligt att ytterligare packa ihop sina kurser. Ur flexibilitetssynvinkel har även negativa omdömen om de kortare föreläsningsterminerna inrapporterats. Exempelvis lärarens sjukfrånvaro får större effekt för kursen. Då antalet kurstimmar per vecka ökat leder det till att en procentuellt större del av kursen faller bort om en vecka inhiberas. Nu finns det också mindre tid och färre öppningar i almanackan till att lägga in kompenserande föreläsningar. Övergången till den nya terminindelningen visar att Akademipersonalen i stort har en god förmåga att anpassa sig till nya situationer. Många kommenterar att övergången inte medfört några oöverstigliga hinder i undervisningshänseende. Den kritik som lämnats in rör främst det faktum att termin II delas av julhelgen. Terminen har orsakat problem bl.a. när det gäller att ordna utrymmen och föreläsare. Speciellt om händelsekedjan inbegripit samarbete med Åbo Universitet har det blivit tilltrasslat. De negativa uttalandena om spjälkningen av termin II går lite isär. En del tycker att tiden före julen inte kan utnyttjas på ett önskvärt sätt medan andra konstaterar att senare delen av terminen förblir ineffektiv. Redan i avsnittet Studerandenas synvinkel framkommer att månaden maj är omstridd. Även de anställdas respons tyder på att månaden blivit jobbigare. Undervisningsbördan har ökat samtidigt som månaden från tidigare fyllts av diverse administrativa uppgifter. Bland de anställda noteras många kommentarer i stilen eleverna försvinner på jobb utan att vi kan påverka processen. Ett par lärare hävdar att det ökade kursutbudet i maj endast lett till tidsödande föreläsningar i så gott som tomma auditorier. Inom ämnen där ämnesrelaterade sommarjobb är ovanligare kan omdömena variera mer. På grund av studerandenas beteende har maj sannolikt även bland lärarna övergått till 9

10 att anses vara en forskarmånad. I rapporterna framgår att det inom vissa enheter funnits motstånd mot att hålla kurser i maj Termin för forskning Den kanske största förhoppning bland forskarna med undervisningsskyldighet var att omläggningen skulle möjliggöra en undervisningsfri termin. Föreläsningsfria perioder har även tidigare kunnat ordnas men nu skulle det bli mer strukturerat. Med tanke på resultatavtalet är mer enhetlig tid för forskning utan tvivel eftersträvansvärt även ur universitetets synvinkel. Genomgången av de inlämnade svaren från fakulteterna gav tyvärr inget enhetligt positivt besked. Inom en del ämnen har reformen gått att genomföra och där är man väldigt nöjd med omorganisationen. Följande kommentar sammanfattar förhållandet till forskarterminen: Principen är jättebra, pro gradu-avhandlingar, seminarieuppsatser och labbrapporter kan jag dock alltid läsa och bedöma. Därigenom borde principen inte förhindra någons takt att bli färdig med studierna. Ett flertal svarare finner idén utopisk, vilket betonas med eftertryck. Att de anställda ska få en föreläsningsfri termin samtidigt som studerandena lovas flera kurser skapar en svårlöst ekvation. Ämnen med få lärare har av naturliga skäl haft svårigheter att genomföra idén med en forskartermin. Endast gemensamma kurser över ämnesgränserna kunde i teorin avlasta lärarna i små ämnen utan att studerandena blir lidande. Inom enheten bör systemet med undervisningsfri termin bygga på rättvisa och samarbete. Det bör finnas en mekanism för att nå en överenskommelse i de fall flera vill vara lediga under samma termin. Undervisningen får inte bli lidande pga. lärarnas oförmåga att samarbeta. En annan aspekt av systemet bör även utredas. Hur allmän är tendensen att den lediga läraren får representera enheten på möten, ta hand om diverse planeringsarbete och fylla i inkomna frågeformulär? Administrativa frågor Inte överraskande har övergången belastat de anställda. I rapporterna framgår att kursplaneringen i tre terminer medfört mera byråkrati. Det är dock alltför tidigt att bedöma omorganiseringen ur den här synvinkeln. Omställningar av det här slaget orsakar alltid en del ändringar i det administrativa systemet. Beroende på det ovannämnda och tidpunkten då analysen skickades ut har det inkommit ganska få svar som kommenterar det administrativa området. Personalen innehar erfarenhet av olika slags ändringar och i flera svar ingår hänvisningar till att det behövs ett längre tidsperspektiv. En enhet upplever dock att det nya systemet medfört en bättre spridning dvs. att de administrativa topparna inte är lika markanta jämfört med tidigare. Vissa inrapporterade uppgifter är av mer beständig karaktär. Ur administrativ synvinkel har det blivit besvärligare då redovisningen av medel sker årsvis medan användningen följer tidsramen för tre terminer. Även statistik till myndigheter följer det allmänt rådande systemet dvs. två terminer. Eftersom Akademin har ett gemensamt anmälningssystem med övriga Åbouniversitet är studerandenas närvaroanmälan indelad i en höst- och en vårtermin. Tänkvärt för framtiden är situationen med tjänstledig personal som enligt tidigare system oftast varit ledig till årsskiftet. En annan indelning är av nöden för att undvika problem med termin II. Det här är en uppräkning av tekniska frågor som inte borde leda till problem om det används ett tillvägagångssätt som är noggrant och konsekvent. Samtidigt bör man inte bortse från att situationerna är skapade av det nya systemet. 10

11 Akademin som arbetsplats Införandet av tre terminer mottogs med varierande känslor. Det är svårt att uttolka vad som gjort att omställningen mottagits så olika inom enheterna. De positivt inställda framhäver systemets potential och anser att alla problem går att lösa. Den andra gruppen består av personer som upplever att reformen inte medfört någon förändring. De anser att Akademin genomfört en pappersreform endast till glädje för byråkraterna vid förvaltningsämbetet. Den tredje gruppen upplever att deras situation blivit sämre efter införandet av tre terminer. Den mesta kritiken bland de anställa anknyter till samma problematik som fanns i responsen från studerandena. Man anser att tidspressen ökat kännbart i jämförelse med tidigare. Orsaken till stressen verkar främst bero på de snabba terminbytena som inte medger någon återhämtningstid. Det saknas tid till att städa sitt bord och rätta tenter då man genast måste ge sig i kast med nästa termins kurser. Att terminsbytet sker snabbt, över ett veckoslut, ställer krav på planeringsförmåga för att hinna förbereda nytt material för nästa termins kurser. En lärare konstaterade att man cyniskt kan säga att man i.o.m. tempohöjningen nu har en ursäkt för att kursen är oplanerad. Det är oroande då en av Akademins viktigaste grupper, kunskapsförmedlarna, inom flera enheter för fram ökad stress. En svarare uttalar att man numera inte får bli sjuk, inte får utbilda sig och inte ta ut semester under terminerna (t.ex. i samband med julhelgen). Därtill finns det mindre tid att fördjupa sig i arbetet inom delegationer, arbetsgrupper, direktioner m.fl.. En av idéerna med en tentamensvecka är att skapa ett andningshål för lärarna. Den kursfria veckan skulle ge alla en möjlighet att ordna undan materialet från terminens kurser och förbereda sig inför nästa termin. Frågan är om det här endast är ett tekniskt problem. 2.3 Övriga kommentarer I det här avsnittet tas en del av de kommentarer och förslag upp som inte direkt faller under de tidigare rubrikerna. Reformens utgångsläge är inte helt enkelt. Utbildningarna vid Akademin uppvisar stor variation såväl till sin undervisningsstruktur som till sin storlek. Då grundförutsättningarna inte är lika för alla utbildningar försämras möjligheterna att uppnå de planerade fördelarna med systemet. Av reformen beroende förändringsförslag kan inom vissa ämnen vara självklarheter som redan utnyttjats sen tidigare medan samma förändringar inom andra ämnen är omöjliga att genomföra i praktiken. Detta faktum framkommer tydligt i den inskickade responsen. Förslaget att genomföra försöket med tre undervisningsperioder endast vid en av Akademins fakulteter skulle knappast ha gett en rättvis bild av systemet. Det är svårt att se hur samarbetet mellan fakulteterna skulle ha byggts upp då endast en fakultet på allvar skulle ha varit tvungen att ändra sin undervisningsstruktur. Enligt kritikerna kom dessa svårigheter nu istället fram i Akademins samarbete med de andra såväl inhemska som utländska högskolorna. En helhetsbedömning av hur utbytesverksamheten påverkades finns inte i det här skedet men i de enskilda svaren från enheterna framförs att det förekommit problem inom det här området. Kritiken är på sina håll synnerligen kraftig. Många studeranden kräver en återgång till det tidigare systemet medan de anställda med negativ inställning kräver en återgång eller mera resurser. Mera resurser till nyanställningar rimmar dock illa med det faktum att Akademins tilldelning från UVM visar en nedåtgående trend pga. våra svaga resultat att få våra studeranden utexaminerade. Flera svarare anser att införandet av tre terminer föregicks av dålig information och marknadsföring. Beslutsorganen och förvaltningen på alla nivåer har naturligtvis ett ansvar när det gäller att förankra viktiga beslut som detta i organisationen. Samtidigt krävs dock engagemang från varenda 11

12 en av oss dvs. en strävan att ta reda på hur utvecklingsplanerna för studie- och arbetsplatsen ser ut samt en vilja att förmedla våra åsikter åt beslutsfattarna. Bristfälligheter i informationsgången kan till en del förklara varför en del tycker att systemet är ett snabbt påfört beslut av universitetsledningen. Detta i sin tur har inte förbättrat attityderna gentemot omorganiseringen. Informationsoch samarbetsstrukturen inom vårt universitet kan säkert förbättras. I vanlig ordning framkom kritik mot det eviga frågeformulärsifyllandet men samtidigt även kritik över att förvaltningen inte känner till enheternas förhållanden. Krav framställdes också på att de anställda på fältet skulle få ta över ansvaret för att skapa ett undervisningssystem som fungerar. Av mängden kritik kan utläsas ett genuint intresse för att utveckla vårt universitet vilket lovar gott inför framtiden. 3. Analys På basen av de inlämnade enkätsvaren och den ovanstående sammanställning som gjorts av kvalitetsnämndens sekreterare, högskolesekreterare Ole Karlsson, har kvalitetsnämnden kunnat dra följande slutsatser: En övergripande slutsats är att övergången till tre terminer definitivt ger enheterna större möjligheter att försnabba genomströmningen av studerande. Att det på pappret skapats möjligheter till en effektivare studietakt medför dock inte automatiskt förbättringar. Det tar tid såväl för lärarna som för studerandena att anpassa sig och sin tidsanvändning till det nya systemet. Svårigheter har uppstått då kurser som tagit ca veckor skall pressas ihop då maxlängden nu är 12 veckor. En del lärare har valt att hålla den totala undervisningsmängden oförändrad med påföljd att samma antal föreläsningstimmar pressats in på en kortare tid. I andra fall har den direkta undervisningstiden förkortats, vilket innebär att kurserna är lika undervisningsintensiva som tidigare. Många kurser verkar vara oförändrade till sin kvantitativa omfattning dvs. mätt i studieveckor. De enda förändringar som gjorts gäller således den tidsmässiga uppläggningen. I få fall har kurserna till innehåll och omfattning planerats om utgående från de nya tidsramarna. Kurser som för studerandena och lärarna känns alltför koncentrerade kunde planeras om till sitt kvantitativa innehåll, alternativt utsträckas jämnt över t.ex. två terminer. Generellt skall övergången till det nya systemet inte få leda till att undervisningsmängden minskar, dvs. att samma kurser genomförs med färre undervisningstimmar. Kursernas kvalitativa standard kan inte heller tillåtas sjunka pga. att samma kunskapsmängd skall inhämtas på en kortare tid. Det är tidsanvändningen som skall bli effektivare med det nya systemet. Det skall uppstå färre och kortare tidsperioder som inte kan utnyttjas för studier. Ur lärarnas synvinkel medför det nya systemet såväl för- som nackdelar. Den kanske viktigaste fördelen är möjligheten till större frihet i tidsanvändningen under den termin då läraren har mindre eller ingen undervisning. Flera svarare ansåg att systemet främjat deras möjligheter att forska. Negativa effekter är de minskade möjligheterna att fritt tidsmässigt planera sina kurser under veckans dagar, då undervisningen nu måste spridas över hela arbetsveckan. De förlängda terminerna innebär även att det inte längre finns undervisningsfri tid i början av september, på båda sidor om julhelgen och i maj. Det faktum att dessa undervisningsfria perioder försvinner upplevs av vissa lärare som en stressande faktor. Det totala antalet undervisningstimmar är dock oförändrat. De här tre tillfällena till forskning ersätts nu av en hel termin med ingen eller mindre undervisning. I det nya systemet betonas tidsplaneringen såväl på fakultetsnivå som på individnivå. Studerandenas förhållande till den nya indelningen följer inte heller ett entydigt koncept. Ett flertal svarare uppskattade övergången då att de nu givits möjligheter att planera studierna på ett vettigare 12

13 sätt då färre kollisioner uppstår mellan kurserna. Effektivare studier förutsätter dock att de studerande ägnar mera tid åt studierna under terminerna. För en del studerande passar den här uppläggningen bra medan t.ex. de som fortsättningsvis har deltidsarbete under året får svårigheter. För att lyckas förutsätter systemet med tre terminer att allt flera studerande väljer att studera på heltid. Studerandena vill likväl ha ett liv av hög kvalitet också under studietiden vilket får många att välja deltidsarbete framom en kortare studietid. Många studerande räknar även med att kunna sommarjobba under fyra månader. Med nuvarande studiestödsnivå och även den utbredda oviljan bland studerande att uppta studielån är detta en realitet. Speciellt studeranden som vill ha sommarjobb inom industrisektorn har svårigheter att kunna ägna majmånad åt effektiva studier. 4. Rekommendationer 1. Kurserna borde till vissa delar planeras om till innehåll, omfattning i studieveckor och antal undervisningstimmar så att de naturligt passar in i det nya systemet. Mycket omfattande kurser kan antingen utsträckas jämnt över två terminer eller delas upp i två. Det väsentliga är att alla terminer utnyttjas fullt ut. 2. Inom sådana ämnen och kurser där det är möjligt kunde alternativa tentamensformer ytterligare utvecklas. Inlämningsuppgifter och delförhör av olika slag under kursernas gång är att föredra framom omfattande sluttentamina under den sista veckan. 3. Positiva erfarenheter har mottagits av ett system då den tolfte och sista veckan görs föreläsningsfri och ägnas åt sluttentamen. Studerandena kan koncentrera sig på sina tentamina och lärarna har bättre möjligheter att förbereda följande termins undervisning. 4. Vissa språkkurser dubbleras för tillfället och samma kurs ges under två olika terminer. Man kunde överväga om det är möjligt att i dessa fall erbjuda som alternativ en komprimerad kurs under en termin och en mer utdragen under två terminer. 5. En fast schemaläggning (gemensam för alla som antagits till ett visst program eller ämne) för samtliga studerande införs åtminstone under det första studieårets första termin. 6. Större satsningar görs på att utarbeta personliga studieplaner för de studerande, bl.a. i samarbete mellan studenttutorn och egenläraren. 7. För att systemet med tre terminer skall ges en rejäl chans förutsätts att alla lärare i sin egen planering och undervisning lojalt följer systemet. Det faller på fakulteternas och enheternas ledning att se till att systemet efterföljs. 8. Gradustadiet och handledningssystemet skall vara föremål för en kontinuerlig utveckling. Lärarnas eventuella undervisningsfria termin skall inte inskränka på den tid de anslår för handledning. De s.k. graduseminarierna kan svårligen koncentreras till en termin utan sprids ofta över två terminer eller ett läsår. Genom en arbetsfördelning på institutionerna kan man garantera att denna viktiga undervisningsform kan fortsätta utan hinder. 9. Det nya systemet försvårar det internationella studentutbytet till den del de inkommande och utfarande studerandena stannar ett halvt år. De engelskspråkiga kurser som är avsedda företrädesvis för utbytesstuderande har därför följt det gamla systemet med två terminer. Universitetets egna studerande har uppmuntrats utsträcka utbytesvistelsen till ett helt läsår. Situationen är bekymmersam och bör kontinuerligt följas upp av den internationella enheten. 13

14 10. Övergången till Bolognasystemet sammanfaller nära med övergången till tre terminer. I fortsättningen torde därför planeringen ta fasta på att 20 ECTS skall kunna avläggas per termin. Den fortsatta utvecklingen av terminreformen kommer därför att ske samtidigt med planeringen av Bolognasystemet. 11. En meningsfull utvärdering av systemet med tre terminer kan inte göras på basen av ett års erfarenheter, i all synnerhet då systemet på många håll endast genomförts partiellt. Då erfarenheter och statistik finns efter minst tre avslutade läsår (hösten 2004) kan och bör en mer meningsfull utvärdering göras. Då ECTS-systemet inleds hösten 2005 kompliceras situationen såtillvida att även detta nya system borde tillämpas några år utan större omstruktureringar. Ifall man vill återgå till ett system med två terminer eller eventuellt till ett system med fyra terminer borde de besluten fattas innan planeringen för Bolognaprocessen på allvar kör i gång. Rimligt är därför att Akademin håller fast vid och utvecklar systemet med tre terminer åtminstone ända fram till dess utvärderingsresultaten redovisats vilket sker under år Ett eventuellt förändrat system kan således tas i bruk tidigast från läsåret dvs. samtidigt som ECTS införs. 5. Statistik Den officiella statistiken som rapporteras in till undervisningsministeriet följer kalenderår (från januari till december). Genom att avläsa statistiken per läsår (från augusti till juli) fås en mer direkt kännedom om resultatutvecklingen efter övergången till tre terminer. En sådan här omställning är relativt enkel att genomföra. Höstterminen från ett år adderas ihop med vårterminen för nästa år. Perioderna i statistiken har följande tidsintervall: och och och Med den här uppställningen kan övergången granskas utgående från en referensram. De statistiska tabellerna bör dock läsas med stor försiktighet. Det nya systemet har varit ibruk under endast ett läsår. Att redan nu dra långtgående slutsatser om övergångens effekter är inte möjligt. Systemet bör ha fortgått i minst tre läsår innan det finns tillräckligt med statistisk data för en pålitligare analys. I det här sammanhanget är det också skäl att poängtera att systemet med tre terminer är en del i en större satsning för att förbättra universitetets resultat. En förbättrad utexaminering för läsåret är resultatet av ett flertal olika åtgärder. 14

15 Tabell A Avlagda examina per läseår Fakulteter HF MNF ESF KTF TF PF SVF Totalt Tabell B Antalet studieveckor läsårsvis Fakulteter HF MNF ESF KTF TF PF SVF Totalt Statistiken visar antalet presterade studieveckor som registrerats vid fakulteterna läsårsvis. Studerandenas prestationer har registrerats vid deras hemfakultet. 15

16 Tabell C Studieveckor per aktiv studerande Fakulteter HF 27,3 26,5 25,6 MNF 28,1 26,7 28,1 ESF 28,5 27,9 28,7 KTF 30, ,8 TF 29,9 31,3 28,3 PF 30, ,3 SVF 30,8 28,6 28,5 Totalt 29,1 28,3 27,6 Medeltal höst = 11,8 sv vår = 17,3 sv höst = 11,5 sv vår = 16,4 sv höst = 11 sv vår = 16,6 sv I tabell C visas det genomsnittliga antalet studieveckor som fakulteternas studerande presterat under läsåret. Medeltalet är produkten av det totala antalet studieveckor (tabell B) dividerat med antalet studerande som registrerats för prestationer i sin hemfakultet under läsåret. Decimalfelet i totalsummorna beror på decimalavrundning i varje enskild post. 16

17 Tabell D Prestationernas omfattning mätt i studieveckor Fakulteter HF 3,2 3,3 3,4 MNF 3,1 3,0 3,1 ESF 4,3 4,3 4,1 KTF 3,3 3,8 4,0 TF 3,3 3,0 2,6 PF 2,3 2,2 2,2 SVF 3,3 3,4 3,4 I tabell D redovisas för den genomsnittliga omfattningen på studerandenas prestationer inom fakulteten läsårsvis. Mao. framgår hur många studieveckor en studerande i medeltal får för en avklarad prestation vid fakulteten. Den enskilda fakultetens jämförelsetal är medeltalet av en motsvarande uträkning vid varje enskild institution. Siffrorna visar den genomsnittliga storleken på en prestation och visar om fakulteten gått in för att avlägga större block eller om studierna består av många prestationer som ger få studieveckor. 17

18 BILAGA FRÅGEFORMULÄR Övergången till tre terminer (Styrelsens beslut ) Akademin övergick fr.o.m. hösten 2001 från två undervisningsterminer (2x14 veckor) till ett system med tre terminer (3x12 veckor). Kvalitetsnämnden vill utreda hur övergången till den nya terminindelningen utfallit. Nämnden hoppas att enheterna redogör för sina erfarenheter genom att svara på frågorna i detta formulär. Svaren kommer att jämföras med de årligen sammanställda statistiska uppgifterna om Akademins verksamhet. Med stöd av materialet kommer nämnden att utarbeta en rapport om förändringens verkningar inom Akademin. Enheternas synpunkter är även av betydelse för det forsatta planeringsarbetet. Rapporten kommer att distribueras till alla enheter. Eftersom systemet med tre terminer varit ibruk endast under ett studieår bör rapporten ses mer som en nulägesanalys än en regelrätt utvärdering. En utvärdering kommer att genomföras i ett senare skede då erfarenheter finns från två avslutade läsår. Enheterna svarar på de punkter som de anser relevanta med tanke på den egna verksamheten. 1) Hur byggdes planeringsarbetet upp inför övergången till det nya systemet? a) Detaljer i planeringen som ni vill rekommendera åt övriga enheter b) Delar i planeringen som borde beaktas bättre inför nästa planeringsprocess 2) Vilka positiva erfarenheter har enheten kunnat notera under det första året med tre terminer? a) Kommentarer insamlade från studerande b) Kommentarer insamlade från undervisande personal c) Kommentarer insamlade från administrativ personal 3) Vilka problem har enheten stött på under det första året med tre terminer? a) Kommentarer insamlade från studerande b) Kommentarer insamlade från undervisande personal c) Kommentarer insamlade från administrativ personal 4) Vilka åtgärder planeras för att försöka åtgärda de här problemen? 5) En av idéerna med tre terminer var att utveckla studiemöjligheterna genom att förbättra kursutbudet under studieåret. Flaskhalsarna har varit början av september, mitten av december, början av januari och slutet av maj. Hur tycker ni att genomförandet av det nya systemet lyckats ur den här synvinkeln? 6) Har ni lyckats genomföra systemet med tre terminer för alla kursers del? Kan ni specificera problemen och hur planerar ni att lösa dem med tanke på nästa år? 7) Har ni gått in för ett system där t.ex. grundkurser hålls två gånger per år? 8) Vilken är er uppfattning om en föreläsningsfri tolfte vecka som skulle ägnas åt tentamina? 9) I vilken grad har ni kunnat genomföra idén om en undervisningsfri termin för den undervisande personalen? 18

19 10) Övriga kommentarer, åsikter och förslag mottas med tacksamhet Svaren skickas vänligen till högskolesekreterare Ole Karlsson vid Förvaltningsämbetet tel Svaren hoppas vi få in senast vecka 25. De sammanställs under sommaren. Kvalitetsnämnden sammanträder för att färdigställa rapporten om erfarenheterna. Den distribueras till alla enheter vid ÅA inom augusti. Åbo Å kvalitetsnämndens vägnar Olle Anckar Ordförande Ole Karlsson Sekreterare 19