SPELTVETE - en odlingsbeskrivning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SPELTVETE - en odlingsbeskrivning"

Transkript

1 SPELTVETE - en odlingsbeskrivning Skriften är framtagen med KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket och bekostas gemensamt av svenska staten och EU. Hushållningssällskapet Östergötland 2002

2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Spelt i förhållande till andra gamla sorter... 3 Odling i världen... 3 Användningsområden... 3 Ett växande intresse för speltveteodling... 4 Projekt om speltvete i Sverige... 4 Sammansättning och egenskaper... 5 Protein och gluten... 5 Mineraler och vitaminer... 5 Råfett... 5 Falltal... 5 Odlingsanvisningar... 5 Sorter... 5 Beskrivning av några av sorterna... 6 Sortförsök... 7 Utsädesmängder och sådd... 8 Växtföljd och kvävegödsling... 9 Fosfor och kalium Vinterhärdighet Stråegenskaper, axbrytning Sjukdomar Produktion av utsäde Tröskning, torkning och lagring Sammanfattning odlingsanvisning Efterbehandling Skalning Malning Avsättning och marknad Litteratur och kontakter Referenser Kontaktpersoner Skalning och malning Grossister eller inköpare Utsädesanalys Hemsidor Bild på framsidan: Falla gård i Jönköpings län var en av de gårdar som ingick i projektet Foto: Per-Anders Andersson, Hushållningssällskapet Jönköping. 2

3 Inledning Under år 2002 har Hushållningssällskapet fått KULM-pengar från Jordbruksverket via Länsstyrelsen i Östergötlands län för att följa speltveteodlingar i Östergötlands, Skåne och Jönköpings län. KULM står för Kompetens Utveckling av Lantbrukare inom Miljöområdet och finns beskrivet i Miljö- och landsbygdsprogram för Sverige år Årligen anslår svenska staten medel som distribueras via Jordbruksverket och Länsstyrelserna till KULM. I Östergötland fanns två odlingar, i Kristianstad fyra och i Jönköpings län fem. Odlingsanvisningarna grundar sig på dessa odlingar och tidigare erfarenheter från odlare, från befintlig litteratur samt från försök i Sverige och i Europa. Den är skriven av Pernilla Kvarmo på Hushållningssällskapet i Östergötland med stöd av många intresserade personer. Däribland Per Ståhl, Per-Anders Andersson, Stefan Lundmark, Titti och Anders Sjöberg, Lars Dahlstedt, Hans Larsson, Peter Melander. Tack till Er alla samt alla lantbrukare och övriga som har bidragit med kunskap och erfarenheter! Bakgrund Odlingen av speltvete har på senare år ökat, tack vare ett ökande intresse från konsumenter och odlare. Speltvete är en typ av vete, som odlades i stor omfattning under brons- och vikingatiden. Den är mindre förädlad än vanligt höst- eller vårvete. Från början är speltvete en korsning mellan emmervete och getgräs och det kommer troligen från sydvästra Asien eller sydöstra Europa. Framför allt har speltvete odlats i södra Tyskland och i norra Schweiz, därifrån kommer många av sorterna som odlas i Sverige. På Gotland kallades speltvetet för sandvete eftersom det gav skörd även på de sämre sandjordarna (van Alphen de Veer, 1995). Utseendemässigt skiljer sig speltvete från vanligt vete genom att strået och axet är längre, axet är glesare med en vekare axspindel samt att småaxen sitter kvar i agnarna. Småaxen innehåller två till tre kärnor som vardera omsluts av tre agnar. Agnarna sitter hårt runt kärnorna och avlägsnas inte i samband med tröskningen. Speltvetet anses ha större kärnor än vanligt vete och därmed en högre tusenkornvikt, vilket innebär mera reservnäring till de kraftigare groddplantorna (Hansson, E., 2001). I odlingsbeskrivningen omnämns arten speltvete och det har många namn. Andra namn är dinkel, dinkelvete eller sandvete. Jag jämför ibland med vanligt höst- eller vårvete och det skrivs vete, höstvete eller vårvete i rapporten. Spelt i förhållande till andra gamla sorter Vete som art kan härledas ca år tillbaka i tiden, de äldsta fynden kommer från området runt Kaspiska och Svarta Havet och runt floderna Eufrat och Tigris. Enkornsvete (T. monococcum) var den tidigaste odlade vetesorten. När enkornsvetet korsades med en vild gräsart (Aegilops speltoides) för runt år sedan uppstod emmervete (T. turgidum var. dicoccum). På talet f Kr korsades så emmervetet med en vild gräsart kallad getgräs (Aegilops squarrosa) och speltvetet (T. aestivum var. spelta) uppstod. Arkeologiska fynd visar att de olika vetesorterna var helt dominerande under sten- och bronsåldern, men ca år f Kr fick de underordnad betydelse när det sexradiga kornet kom. Anledningen till minskningen är inte helt klargjord, ev. berodde den på att speltvetet var svårare att skörda jämfört med kornet. Troligen odlades speltvetet mest i södra och mellersta Sverige medan i norra Sverige dominerade kornet sedan länge. Odling i världen I början av 1900-talet odlades speltvete i huvudsak i nordvästra alperna, i delar av Österrike, Tyskland och nordöstra Frankrike. Odlingen har dock minskat i omfattning pga den låga avkastningen. Idag odlas speltvete i liten omfattning i Sverige, Danmark och Italien. Större speltveteproducenter är Tyskland, Schweiz, Belgien, Österrike, USA och Kanada. Användningsområden Speltvete används främst till malning av mjöl i Sverige. Brödet är känt för en god arom, kryddig smak samt saftigt och karaktäristiskt inkråm. Degen har dock sämre glutenstabilitet jämfört med vanligt vetemjöl och ju mer den arbetas desto lösare blir den. Det görs också flingor, mannagryn, helkorn och pasta. I Belgien används speltvete huvudsakligen till foder och även i Schweiz används överskottet till foder. 3

4 I Tyskland görs Grünkern - en smaksättare till bröd, gröt och soppor av speltvete. Speltvetet skördas ett par veckor före degmognad och rostas i 3-4 timmar över glödande kol. Efter rostningen skalas och mals kärnorna och man får en rökig smak. Ett växande intresse för speltveteodling Speltvete är en intressant gröda inom ekologisk odling. Den är förhållandevis robust och kräver låga nivåer av näring. Dessutom har marknaden för speltvete växt, även om avsättningskanalerna kan utvecklas betydligt mera. Speltvete omnämns under 1000-talet e Kr som en hälsosam typ av vete med läkande egenskaper av Hildegard af Bingen. Hon var verksam som benediktinernunna, poet och läkekunnig och hon levde i Tyskland under 1000-talet e Kr. Af Bingen använde speltvete som huvudingrediens i sin läkekonst. Enligt hennes nedteckningar är speltvete bra vid mag- och tarmproblem, hudsjukdomar, huvudvärk plus att det har ett positivt inflytande på psyket! Detta stöds dock inte idag till fullo eftersom speltvete innehåller gluten, se vidare i nästa kapitel om protein och gluten. Dinkeln är det bästa sädeskornet. Den verkar värmande och är fettrik, har högvärdig näring och är mildare än andra spannmålssorter. Den som äter Dinkel bildar bra muskelkött och befrämjar blodbildningen. Dinkel ger ett glatt sinnelag och gladlynthetens gåva. I vilken form man tillreder och äter den, som bröd eller kokt är Dinkel bra och lättsmält. Hildegard af Bingen Böljande speltvete på Falla gård, Jönköpings län. Foto: Per-Anders Andersson, Hushållningssällskapet Jönköping. Projekt om speltvete i Sverige I två EU-projekt kallade Alternativa grödor/sorter i ekologiskt lantbruk från odling till konsument och Odling, förädling och produktutveckling inom ekologiskt lantbruk på Gotland gjordes omfattande undersökningar av speltvete och andra äldre arter som naket korn och havre, glutenfria grödor som bovete, hirs, amarant, rismålla. Projektledare var Lars Dahlstedt, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, och projekten pågick under 7 år på 1990-talet. Syftet med projekten var att hitta alternativa grödor med god lönsamhet för att bibehålla en levande landsbygd. Speltvete var huvudgröda i projekten och de omfattade odlingsteknik såsom sorter, utsädesmängd, såtidpunkter, men även marknad och efterfrågan. I projektet deltog förädlare och grossister på Gotland där undersökningar av skalning, malning och lagring gjordes. Slutligen utfördes sensoriska analyser och tester av olika produkter och sorter. Projekten är avslutade och slutrapporterade. Än så länge finns resultaten endast publicerade i ett examensarbete som är utfört av Emelie Hansson under år

5 Hans Larsson, Institutionen för växtvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp kommer att starta ett projekt under 2003 om gamla sorter med goda kvalitetsegenskaper, smaker och bra ekologiska odlingsegenskaper. Där undersöks vetearter som spelt-, durum-, emmervete, brödvete av lantsorter och andra äldre svenska sorter. Korn-, havre-, råg- och bovetesorter ingår också. Sammansättning och egenskaper Protein och gluten Proteinhalten är en indikator på gluteninnehåll men det säger inte något om kvaliteten på glutenet. I speltvete varierar proteinhalterna men ligger högre jämfört med i vete. I en svensk undersökning har proteinhalter mellan 12,0 och 18,2 % uppmätts (Hansson, E., 2001). Det finns en hög halt av lättlösliga proteiner i speltvete (pers. medd., Dahlstedt, L., 2002). Speltvete innehåller en lägre halt lysin jämfört med vete. Ibland sägs det att speltvete inte innehåller gluten. Detta stämmer dock inte! Även speltvete innehåller gluten, men egenskaperna skiljer sig jämfört med dem i vanligt vete. I vanligt vete har glutenet blivit segare eller mera elastiskt genom förädling, medan gluten i speltvete är mindre elastiskt. I de äldsta sorterna speltvete är glutenkvaliteten ännu sämre vilket bidrar till att de är svåra att baka på. Det kan vara svårt att få stor brödvolym med speltvete. Degen blir lätt kletig, men med viss inblandning av vetemjöl går det att baka med gott resultat. Vid en inblandning på ca % speltvetemjöl kan degen fortfarande bakas maskinellt, medan det vid 60 % speltveteinnehåll i degen blir problem med för låga brödvolymer. (van Alphen de Veer, 1995) Bakar man hemma går det däremot bra att baka på rent speltvetemjöl. Sture Nilsson, Frillesås, bagare med lång erfarenhet från bakning på speltvetemjöl, menar att man måste ha känsla för brödet och mjölet. Då går det bra! Mineraler och vitaminer Aska är ett mått på mineralinnehållet och i alla speltvetesorter (med undantag av två) ligger askhalten högre än i Stava-vete. Askhalten har varierat med ca 0,5 % i speltvete, från 1,76 till 2,26 %, medan den i Stavavetet var 1,88 % (Hansson, E., 2001). Av de vattenlösliga vitaminerna har speltvete något mera av tiamin (B 1 ) och niacin (B 5 ) och något mindre av riboflavin (B 2 ) jämfört med vanligt vete (van Alphen de Veer, 1995). Innehållet av kalium och kalcium är lika stort i speltvete och vete, medan innehållet av zink, järn och koppar är betydligt högre i speltvete. Skillnaderna mellan de båda vetearterna kan bero på att mineraler och vitaminer i högre grad sitter i frövitan i speltvete jämfört med vete där de i huvudsak sitter i skalet (Hansson, E., 2001). Råfett Råfetthalten är något högre i speltvete jämfört med vete. I Stava-vete har råfetthalten varit 2,51 % medan speltvetesorterna innehåller 2,20 till 3,02 % råfett. Halterna verkar variera med olika sorter, där Bauländer Spelz och Holstenkorn har höga fetthalter, medan Hübel och Albin har lägst råfetthalter, även lägre än Stava-vete. Falltal Falltalen verkar inte påverkas lika mycket som hos vanligt vete vid dålig väderlek. Det kan bero på att skalen sitter hårt runt kärnan. Falltalen är också höga och 2002 var de i Jönköpings län ca s, vilket är mycket högre än hos vete. Ett högt falltal betyder att stärkelsen i vetet inte har brutits ned eller mältat i lika hög grad som vid ett lågt falltal. Skillnaden i falltal kan bero på olika groningsvila och amylasaktivitet. Odlingsanvisningar Sorter I Sverige har mycket lite förädlingsarbete utförts på speltvete under senare år. Det beror på att odlingsintresset varit relativt lågt under en längre tid. I och med det uppvaknande intresset har flera sortförsök och demonstrationer utförts, bl a på Gotland och i Skåne. Dagens förädlingsarbete är främst inriktat på att få fram sorter med bättre stråstyrka och högre avkastning och samtidigt behålla speltvetets goda egenskaper. Att förbättra stråstyrkan görs enklast genom inkorsning med vete, men då förloras de unika speltveteegenskaperna. I Tyskland har det varit vanligt att korsa speltvete och vete (van Alphen de Veer, 1996). De äldre speltvetesorterna är ofta mörkare och har mera borst än de nyare. Till de äkta eller äldre speltvetesorterna räknas Holstenkorn, Schwabenkorn, Bauländer Spelz, Oberkulmer Rotkorn och Ostro. Till de nyare, mera förädlade sorterna som ibland är inkorsade med vete hör Albin, Sertel, Rouqin, Hübel, Balmegg, Franckenkorn, Ostar m.fl. Vid förädlingen tappar ofta sorten innehåll av lättlösliga proteiner, mineral- och aromämnen (pers. medd., Lars Dahlstedt, 2002). 5

6 I ekologisk odling ställs krav på att sorten effektivt ska konkurrera med ogräs, ha goda kvalitetsegenskaper, vara sjukdomsresistent samt ha låga anspråk på lättlösligt kväve. Ogräskonkurrensen bestäms främst av strålängd, grödans växtsätt och utvecklingsrytm. Ett långt strå som skuggar ogräsen och en bladställning som ger en kraftig beskuggning av marken med breda blad och en plan bladvinkel är fördelaktig. Växten bör även vara snabb vid etablering och ha en god tillväxt för att kunna växa ifrån ogräsen. (Hansson, E., 2001) Även rotvolymen spelar roll, ju större rotvolym desto bättre chans att hämta näring från olika skikt i marken. I Tabell 1 listas de sorter som kan vara aktuella under svenska förhållanden. Egenskaper och näringsinnehåll är hämtat från litteratur och avser centraleuropeiska förhållanden (Schweiz och Tjeckien). I samtliga odlingar som följdes under 2002 har sorten Oberkulmer Rotkorn odlats. På Gotland har även Ostro odlats tidigare men nu odlas mest Oberkulmer Rotkorn. Beskrivning av några av sorterna Oberkulmer Rotkorn En äldre oförädlad schweizisk sort som är långstråig men förhållandevis stråstyv. Ursprungsland är Tjeckien eller Schweiz beroende på källa. Sorten ger en medelhög men stabil avkastning och har hög tusenkornvikt. Axen är rödaktiga i färgen och angrips medelstarkt av gulrost och mjöldagg. Ostro Liknar Oberkulmer Rotkorn och har låg avkastning. Sorten är långstråig och lägger sig lätt. Verkar mycket mottaglig för angrepp av mjöldagg, medan medelstarka angrepp av septoria och gulrost förekommer. Bauländer Spelz En äldre tysk sort som ger hög och stabil avkastning. Något svagt strå som lätt lägger sig. Mycket låg mottaglighet för mjöldagg och septoria, men angrips av gulrost och brunrost. Schwabenkorn En nyare tysk sort som ger medelhög skörd. Har svag tendens till liggsäd och angrips lite av mjöldagg, men verkar motståndskraftig mot septoria och gulrost. Proteinhalt och tusenkornvikt är hög. Rouqin En nyare sort från Belgien som är inkorsad med vanligt vete. Sorten är stråstyv och högavkastande. Angrips lätt av gulrost och mjöldagg. Mognar 2-3 dagar efter övriga sorter. Franckenkorn Sorten har god stråstyrka men angrips av septoria. Den går tidigt i ax och mognar medeltidigt. Tabell 1. Sorter och egenskaper hos speltvete. Egenskaperna är hämtade från litteratur från Schweiz och Tjeckien. Avkastning avser oskalat speltvete i konventionella odlingar. Uppgifterna är hämtade från schweiziska och tjeckiska sortlistor. Källa: Hansson E., 2001 Sort Ursprung Skörd Skalhalt Plant- Protein Tusenkorn- (inkl skal) % höjd % vikt, g kg/ha cm Albin Belgien Balmegg Okänd ,1 41,4 Bauländer Spelz Tyskland ,0 44,5 Franckenkorn Okänd Hübel Schweiz ,7 42,4 Oberkulmer Schweiz/ ,3 54,0 Rotkorn Tjeckien Ostar Okänd ,5 46,3 Ostro Schweiz ,7 50,1 Rouqin Belgien ,9 54,0 Schwabenkorn Tyskland ,7 50,5 Sertel Okänd ,4 48,6 6

7 Oberkulmer Rotkorn på Hargs gård i Östergötland. Vändtegen blev lite gles och där växte baldersbrå. Foto: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Sortförsök I två gotländska försök i Vallstena och Endre under år 2000 har undersökningar över uppkomst, planttäthet, ogräsmängd, axegenskaper, antal småax och axvinkel utförts (Hansson, E., 2001). Även avkastning, skalhalt, proteinhalt och tusenkornvikt jämfördes. I dessa två försök var den längsta sorten Oberkulmer Rotkorn (84 cm), följd av Schwabenkorn (82 cm), se Tabell 2. Kortast var den vanliga vetesorten Stava (56 cm) och av speltvetesorterna var Balmegg (72 cm) och Hübel (73 cm) kortast. I Tabell 2 visas sorternas egenskaper. Tusenkornvikten hos speltvete är högre än för vete, vilket innebär att kärnorna är större och innehåller mera näring till groddplantan. Tusenkornvikten varierar med växtplats, förfrukt och tid för inlagring av näring i kärnan. Tabell 2. Egenskaper hos speltvete som medeltal av två försök, K och K , på Gotland under (Källa: Hansson E, 2001) Sort Plant- Protein- Tusenhöjd innehåll korncm % vikt, g Albin 81 13,1 43,3 Balmegg 72 15,7 41,1 Bauländer Spelz 73 14,3 43,1 Franckenkorn 78 14,5 46,4 Hübel 73 13,7 46,7 Oberkulmer 84 16,6 50,1 Rotkorn Ostar 77 15,9 48,1 Ostro 79 16,7 49,5 Rouqin 82 14,3 46,4 Schwabenkorn 82 17,2 48,2 Sertel 75 15,6 48,4 Stava 57 12,4 38,4 7

8 Skörden skilde sig mellan de båda försöksplatserna och var något högre i Vallstena. Den högst avkastande speltvetesorten var Bauländer Spelz följd av Hübel om man jämför skalad mängd per hektar, se Figur 1. Stava-vete avkastade ca 1000 kg mer än den högst avkastande speltvetesorten. Avkastningen är angiven som skalad och oskalad mängd per hektar i figuren. Skalhalten varierade mellan 22 och 30 %. Utsädesmängder och sådd I danska försök (1995 och 1996, Grøn Viden, 1997) kom man fram till att rätt utsädesmängd är ca plantor per m 2. I tyska försök påvisades att speltvete fick flera ax per planta samt flera och större kärnor per ax vid halv utsädesmängd, 200 plantor per m 2 jämfört med 400 plantor per m 2. Sorterna som testades i försöken var Oberkulmer Rotkorn och Hercule. I en annan tysk rekommendation säger man att kg/ha är lagom för extensiva marker och kg/ ha för mera intensivt odlade marker (van Alphen de Veer, 1995). Följande formel används för att beräkna utsädesmängd i kg per ha: (Tusenkornvikt, g* önskat antal grobara kärnor) grobarhet, % Speltvete på Hargs gård, Östergötland. Utmatningen var ojämn i såmaskinen pga orensat utsäde. Foto: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Medel skörd utan skal, 15% vh Medelskörd med skal, 15% vh Kg/ha (15% vh) Albin Balmegg Bauländer Spelz Frankenkorn Holstenkorn Hubel Oberkulmer Rotkorn Ostar Ostro Roquin Schw abenkorn Sertel Stava Figur 1. Avkastning av skalat och oskalat speltvete (kg/ha) vid 15 % vattenhalt som medeltal av två försök, K och K , på Gotland under Källa: Hansson E,

9 I de odlingar som vi har följt har utsädesmängderna legat på kg oskalad vara. Skalhalten är ca 35 % för den mest odlade sorten, Oberkulmer Rotkorn, vilket innebär att 250 kg oskalat speltvete motsvarar ca 160 kg skalat speltvete om man räknar på 35 % skalhalt. Om man istället beräknar att man vill ha samma antal plantor per m 2 som i de danska rekommendationerna för speltvete, , och att grobarheten är 95 % så hamnar man på en utsädesmängd på; Från (50,1*300)/95= 160 kg/ha skalad vara till (50,1*350)/95= 185 kg/ha skalad vara eller 250 till 285 kg/ha oskalad vara av sorten Oberkulmer Rotkorn. Det finns inte någon anledning att skala utsädet före sådd. Risken är istället att kärnan skadas vilket kan påverka grobarheten negativt. Rekommendationen är att etablera ca 300 plantor per m 2. Att gå upp till så mycket som 350 plantor per m 2 verkar inte behövas. Snarare räcker det antagligen med ca 300 plantor per m 2, åtminstone i odlingar i södra och mellersta Sverige. Det behövs resultat från flera försök där olika utsädesmängder testas för att vi ska hitta den nedre gränsen även i Sverige. Utsädesmängden beror också på jordart, väder och hur stor kvävetillgången är. Vid torka och låg näringstillgång är skottreduktionen stor medan vid god vatten- och näringstillgång reduceras betydligt färre ax. Vid en hög skottreduktion behöver man gå upp i utsädesmängd. För att få utsädet att mata ut jämnt i såmaskinen är det viktigt att rensa utsädet före sådd. Annars sitter småaxen kvar i axspindeln och de fastnar lätt i sårören. Raka sårör i metall fungerar bättre än sårör i plast. Ofta behöver skjutluckorna på såmaskinen vara helt öppna för att utmatningen ska bli jämn. Växtföljd och kvävegödsling Speltvetet är känsligt för mycket kväve eftersom strået är vekt och det lätt lägger sig eller kan brytas. I odlingarna som följdes under 2002 var förfrukten ofta vall eller vårsäd. Flera odlare kommenterar att speltvetet inte tål så mycket näring innan det lägger sig. I fyra av elva fall har speltvetet fått flytgödsel eller djup- Insådd i speltvete på Habo gård, Jönköpings län. Foto: Per-Anders Andersson, Hushållningssällskapet Jönköping. 9

10 strögödsel från nöt före sådd eller i växande gröda på våren, och i två av elva fall har lantbrukaren ansett att gödsling till förfrukten har räckt även till speltvetet. Några lantbrukare har inte gödslat speltvetet alls. En odlare som har odlat speltvete i 10 år menar att treårig vall, havre och sedan speltvete med insådd är en bra växtföljd. En odlare som odlade speltvete efter ärter sade att speltvetet lade sig mera än det brukar, och därför undviker han att ha ärter som förfrukt. Tabell 3. I två tvååriga danska gödslingsförsök har effekten av nötflytgödsel undersökts (Grøn viden, 1997). Kväve tillfördes som flytgödsel från nöt med släpslangar på våren i stråskjutningen (DC 32). Högsta nivån var 130 kg kväve per hektar. Höjd på beståndet, liggsäd, axbrytning och stråbrytning jämfördes vid olika gödslingsnivåer för sorten Oberkulmer Rotkorn i det ena försöket (på Skovsgaard) och sorterna Bauländer Spelz, Schwabenkorn och Rouqin i det andra försöket (på Foulumgaard). I försöket på Skovsgaard medförde en ökad gödselgiva ökande liggsäd och stråbrytning. Liggsäden var mellan 20 och 70 % vid en giva av kg kväve per ha. Stråbrytningen började öka redan vid kg kväve per ha, och vid 100 kg kväve det ena året var 80 % av stråna knäckta. Däremot verkar inte höjd eller axbrytning ha påverkats av gödslingen. I försöket på Foulumgaard har liggsäd och axbrytning hållit sig under 10 %. Skillnaden mellan försöken förklaras med att jorden var betydligt bördigare med en högre avkastning på den första försöksplatsen jämfört med den andra. Rekommendationen är att odla vall före speltvetet för att näringstillgången inte ska bli för stor. På bördiga jordar kan speltvetet klara sig utan gödsling, medan det på magrare marker behöver näringstillförsel. Om förfrukten är spannmål är det viktigt att halmen är nedbrukad för att inte föra eventuella smittor vidare till speltvetet. Näringen kan med fördel tillföras som fastgödsel eller djupströgödsel. Se Tabell 3 för schablonvärden över näringsinnehåll i lagrad stallgödsel. Spridningsförluster är inte borträknade utan näringsinnehållet är före spridning. Kväveeffekten varierar stort med spridningsteknik, tidpunkt, väder och vind, grödans utveckling eller tid för nedbrukning efter spridning. Näringsinnehåll per ton stallgödsel beroende på djurslag, gödselsystem och spridningstidpunkt. Källa: Växtnäring i kretslopp, 2000 och Jordbruksverket, 2002 Gödselslag N-tot NH 4 -N P K kg/ton kg/ton kg/ton kg/ton Nöt fast 4,9 2,1 1,5 4,7 Nöt flyt 3,9 1,8 0,75 4,0 Nöt djupströ 5,0 <0,1 1,6 10,0 Nöt urin 1,7 1,4 0,04 3,0 Svin fast 7,7 2,9 4,9 6,1 Svin flyt (slaktsvin) 5,1 3,3 1,9 3,0 Svin urin (suggor) 0,6 0,5 0,07 1,0 Får fast 4,0 1,5 10,0 Häst djupströ 2,9 0,03 0,7 2,4 Höns fast (40 % ts) 16,0 5,0 5,0 Slaktkyckling fast 25,0 8,0 15,0 Fosfor och kalium Speltvetet innehåller ungefär lika mycket kalium och fosfor som vete. Rekommendationerna för gödslingen skiljer sig inte jämfört med höstvete, däremot när det gäller kväve krävs betydligt lägre mängder. Fosfor och kaliumrekommendationerna visas i Tabell 4 och Tabell 5. Fosfor och kaliumbehovet bedöms kunna täckas med stallgödsel i växtföljden. Tabell 4. Tabell 5. Rekommenderad fosfortillförsel till spannmål, konventionella gödslingsråd enligt Jordbruksverket Avkastning Fosforklass P-AL ton/ha I II III IV V Rekommenderad kaliumtillförsel till spannmål. Vid bortförsel av halm ökar kaliumbehovet med 20 kg per ha. Konventionella gödslingsråd enligt Jordbruksverket Avkastning Kaliumklass K-AL ton/ha I II III IV V

11 Vinterhärdighet Speltvete är mera vinterhärdigt jämfört med vanligt vete men det verkar inte klara stående vatten. Gunnar Bolin, lantbrukare på Gotland med mångårig erfarenhet av speltveteodling säger att där det har stått vatten blir det kala fläckar. Det gäller även sanka skiften med mossjordar eller packad jord. Jag har inte hittat några svenska studier över vinterhärdighet, däremot undersökte Emelie Hansson antal strån på våren i tidigare nämnda gotländska försök. Hon kom fram till att sorterna Bauländer Spelz, Schwabenkorn, Franckenkorn och Holstenkorn hade högre planttäthet som sortegenskap. Därmed har dessa sorter bättre förmåga att konkurrera med ogräs (Hansson, E., 2001). Stråegenskaper, axbrytning Speltvete lägger sig lätt eftersom stråna ofta är långa och relativt stråsvaga. Därför är det viktigt att inte tillföra allt för mycket näring. Modernare sorter (se avsnitt om sorter) har ofta bättre stråstyrka medan de äldre sorterna lättare lägger sig. I de två danska gödslingsförsök som refererades i avsnittet växtföljd och gödsling beskrivs strå- och axbrytning. Som tidigare nämnts har speltvete många odlingsfördelar då det kräver lite näring, är vinterhärdigt och kräver få ogräsbehandlingar. I odlingarna som följdes under 2002 vittnar flera lantbrukare om att få eller inga ogräsåtgärder har vidtagits. De som har ogräsharvat tycker att speltvetet verkar mycket tåligt, tåligare än vanligt vete. Liggsäd i speltvete på Hargs gård. Bitvis reste sig axen igen och det gick bra att tröska. Foto: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. 11

12 Sjukdomar Speltvete drabbas av ungefär samma sjukdomar som vete, men i något annorlunda omfattning. Framförallt pekar litteratur på att man ska se upp med stråbassjukdomar, mjöldagg och brunfläcksjuka i speltvete. I försök där speltvete jämfördes med vete var speltvetet mera resistent mot brunrost men bara hälften så resistent mot mjöldagg som vete (van Alphen de Veer, 1995). Vid tidig sådd och hög utsädesmängd kan det drabbas av snömögel, därför är det bra att så med normal utsädesmängd och vid för området normal såtidpunkt för höstvete. För sen sådd riskerar att ge ett svagt bestånd med stor risk för utvintring. Speltvete kan angripas av stinksot och dvärgstinksot och därför är det viktigt att analysera utsädet, se nästa kapitel. Produktion av utsäde Vid odling av utsäde finns regler som anger att utsädet måste vara besiktigat och certifierat om det ska saluföras eller överlåtas. Certifieringen ska utföras av ett officiellt certifieringsorgan, i Sverige sköter Statens Utsädeskontroll (SUK) eller Frökontrollen Mellansverige AB detta. Certifieringen omfattar hela produktionskedjan från förfrukt till det färdiga och förpackade utsädet. Utsädet måste även hålla en viss renhet och kvalitet. Dessutom ska sorten vara godkänd på den svenska eller den i EU gemensamma sortlistan. Sorten ska ha provats och vara urskiljbar från andra sorter distinkt, stabil och enhetlig. Det är även tillåtet att importera utsäde från andra EU-länder om det finns på någon av ländernas sortlistor. Detta gäller med tillägget att i Sverige har vi krav på att utsädet ska vara fritt från flyghavre, något som andra länder inte har. Under de två senaste åren ( och ) har inte något utsäde av speltvete certifierats av SUK. Vid produktion av eget utsäde gäller inte ovanstående bestämmelser om krav på certifiering. Däremot måste man alltid betala till sortägaren för att man använder dennes sort, s.k. växtförädlaravgift. Det gäller för sorter som är skyddade enligt växtförädlarrätten. Växtförädlarrätten tillkom för ett 20-tal år sedan, så äldre sorter som de flesta speltvetesorterna är oftast inte skyddade. Speltvetesorterna finns inte på den svenska sortlistan men ett 20-tal av sorterna finns på EU-s gemensamma lista tillsammans med den schweiziska listan. Sorterna som är med på den schweiziska listan är också godkända för användning i EU. Vid produktion av eget utsäde är det lämpligt att välja fält där förfrukten är någon annan art än vete eller speltvete för att sorten ska hållas så ren som möjligt. Speltvete är till 95 % självbefruktande så risken för korsbefruktning är liten. Vid utsädesodlingar av vanligt höstvete anges inte någon fribelägenhet till närmaste fält av samma art, därför behövs det inte för speltvete heller. Vete är korsbefruktande till mycket större del jämfört med speltvete. Sundhetsanalyser bör alltid tas på utsädet och de ska omfatta de vanligaste utsädesburna sjukdomarna samt sot (stinksot och dvärgstinksot). Prover skickas till Frökontrollen Mellansverige AB, AnalyCen eller SUK, adresser finns längst bak! Utsädet ska rensas före sådd för att inblandning av främmande arter ska undvikas. Vid rensningen rensas de små kärnorna bort vilket ger ett bättre urval till en starkare uppkomst. Tröskning, torkning och lagring Speltvete tröskas med en vanlig skördetröska. Cylindertalet bör vara lågt och slagskoavståndet stort. Vid för höga varvtal tröskas kärnorna ur småaxen och kärnorna skadas. Det är lättare att få en jämn inmatning vid en lägre hastighet på haspeln. Vid sen tröskning är det stor risk för spill. Därför är det bättre att tröska lite för tidigt och torka ned det till % vattenhalt. Lars Dahlstedt menar att det högsta näringsinnehållet finns vid % vattenhalt, vid den s.k. fysiologiska mognaden. Att tröska vid denna höga vattenhalt är inte att rekommendera eftersom den omogna säden lätt fastnar i tröskan. Speltvetet bör torkas ned till % vattenhalt så snart som möjligt efter skörd för att det inte ska ta värme. På Gotland grovrensar man skörden före inlagring, vilket fungerar mycket bra. Torkning och lagring skiljer sig inte mycket jämfört med lagring av annan spannmål. En skillnad är att speltvetet ligger luftigare pga skal jämfört med vete vilket gör att det är något lättare att torka ned. 12

13 Sammanfattning odlingsanvisning Sorter och utsäde Välj en sort med god stråstyrka och bra inre egenskaper. Den mest odlade sorten i dagsläget heter Oberkulmer Rotkorn. Den räknas till de äldre sorterna, den har bra stråstyrka, hög tusenkornvikt och är odlingssäker. För att få sälja eller överlåta utsäde krävs att det är certifierat av SUK eller Frökontrollen Mellansverige AB. Utsäde för eget bruk behöver inte vara certifierat. Välj fält som är rent från ogräs och analysera sundheten före sådd för att undvika utsädesburna sjukdomar. Sådd Såtid som för höstvete. Så rensat och oskalat utsäde. Utsädesmängd beroende på tusenkornvikt och grobarhet, etablera runt 300 plantor per m 2, i praktiken innebär det ca 250 kg oskalad och rensad vara per hektar av Oberkulmer Rotkorn. Växtföljd och gödsling Speltvete lägger sig lätt pga sämre stråstyrka än hos vete, välj därför en förfrukt som inte lämnar efter sig allt för mycket kväve, tex vall eller spannmål. Bruka ned halm ordentligt om spannmål är förfrukt. Tillför ev stallgödsel som fastgödsel före sådd eller flytgödsel i växande gröda med släpslangar. Gödslingsrekommendationer för fosfor och kalium är samma som för vete. Stråegenskaper, axbrytning och ogräsåtgärder Modernare sorter har bättre stråegenskaper. Ogräsharvning går mycket bra enligt lantbrukare, speltvetet tål mekanisk påfrestning. Tröskning, torkning, lagring Lågt cylindertal, stort slagskoavstånd och lägre inmatning på haspeln. Torka ned till % vattenhalt efter skörd för att få partiet lagringsdugligt. Speltvete till vänster och höstvete till höger speltvetet är betydligt längre. Reaby Brånagård, Jönköpings län. Foto: Per-Anders Andersson, Hushållningssällskapet Jönköping. 13

14 Efterbehandling Skalning Skalning är en viktig del i efterbehandlingen av speltvetet. Skalen sitter mycket hårt mot kärnorna och tar tid att få bort. En skalningsmaskin kostar från ca kr och uppåt exklusive montering och då har den en kapacitet på ca kg per timme. I När- Lau Valskvarn på Gotland har man skalat speltvete i ca 10 år och deras erfarenhet är att det måste skalas ca 4 gånger innan det är rent från skal. Först har man en rensningsmaskin, därefter skalning och sedan sortering för att separera skalade och oskalade kärnor. De oskalade kärnorna går tillbaka på skalning tills större delen är skalade. Det är också skillnader hur hårt skalen sitter mellan olika sorter, de mest odlade sorterna Ostro och Oberkulmer Rotkorn är lättskalade jämfört med andra speltvetesorter. Skadas kärnan vid skalningen är det känsligt för oxidation av protein och fettsyror och därför krävs extra varsam behandling. Skalen kan användas till förbränning, att strö med eller till foder. En erfaren odlare tyckte inte att de var särskilt bra att fodra med, däremot hade han lagt dem på åkern som näringskälla. Hans andra alternativ var att bränna dem i en panna. Problemet med skalen är att de är skrymmande och kräver lagringsutrymme om de inte kan användas direkt efter skalningen. I Sverige finns det ca 5 skalningsanläggningar, varav två på Gotland. Se lista längst bak för adresser. Malning Det finns ett flertal kvarnar som mal speltvete i Sverige och malningen skiljer sig inte från malning av vete. Möjligen är en skillnad att man kan mala speltvete ofuktat, vanligt vete brukar oftast fuktas före malning. Malning görs antingen med sten- eller valskvarn och de flesta kvarnar kan mala fullkornsmjöl och sikta fint mjöl. Avsättning och marknad Det finns ett växande intresse för speltvete, vilket visar sig i antalet odlingar. De senaste 10 åren har odlingarna ökat mycket och ökningen kommer förhoppningsvis att bestå. Än så länge utgör speltvete en försvinnande liten del av den totala veteodlingen i landet. Peter Melander på När-Lau Valskvarn på Gotland menar att mängden skalat och malt speltvete har ökat från tidigare år, främst pga konsumenternas ökade intresse. Uppköpare finns såväl i Sverige som utomlands, dels i Norden och dels i Schweiz. Det viktigaste när man odlar speltvete är att man har funderat på avsättningen innan man odlar, eftersom avsättning och skalning är en av de stora flaskhalsarna i förädlingen. Det gäller även att ha hittat uppköpare eller att ha lagringsmöjligheter på gården. I dagsläget är Coop och Hälsokostaffärer de största uppköparna, enligt dem jag har varit i kontakt med. Danskt och tyskt speltvete säljs även genom hälsokostbutiker och Urtekram-Dagsmeja en grossist som handlar med ekologiska produkter. Dessa grossister kan vara intresserade av att istället köpa in svenskt speltvete, kontakta någon av inköparna för en diskussion. En stor del säljs även direkt genom gårdsbutiker eller via Internet. På Kung Markatta, en grossist som också handlar med ekologiska produkter, menar man att efterfrågan är låg och för att den ska öka krävs mera publicitet. Under hösten har bl a Coop skrivit om speltvete i sin tidning Goda sidor nr Denna odlingsanvisning medför förhoppningsvis ett ökat intresse för speltveteodling, i alla fall hos Dig som odlare! Vid produktionen är det viktigt att även räkna in kostnader för rensning, skalning och alla transporter om det ska säljas direkt till konsument. Risker vid odlingen är att skörden kan variera ganska mycket och att den ofta är låg. Naturligtvis minskar kostnaderna om lite eller ingen gödsel tillförs och om få ogräsåtgärder vidtas men samtidigt minskar skörden. Orensat speltvete. Foto: Pernilla Kvarmo, Hushållningssällskapet Östergötland. 14

15 Litteratur och kontakter Referenser Hansson, E., 2001, Speltvete - en gröda för Gotland, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, examensarbete Jordbruksverket, 2002, Riktlinjer för gödsling och kalkning 2002, Växtnäringsenheten, Jordbruksverket, Jönköping Nielsen, F., Mortensen, J., 1997, Spelt i økologisk dyrkning, Grøn viden, nr 180, maj 1997, Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri, Danmarks jordbruksforskning, Danmark Van Alphen de Veer, D., 1995, Är odling av speltvete något för svenskt lantbruk? Institutionen för växtodlingslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, Seminarieuppsats Steineck, S m.fl., 2000, Växtnäring i kretslopp, SLU Kontakt 11, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Kontaktpersoner Per-Anders Andersson, HS Jönköping, tel , e-post Lars Dahlstedt, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, Uppsala, , e-post: Pernilla Kvarmo, HS Östergötland, tel , e-post Hans Larsson, Institutionen för växtvetenskap, SLU, Alnarp, tel , e-post: Stefan Lundmark, HS Kristianstad, tel , e-post Titti och Anders Sjöberg, Nässja Mellangård, Skillingaryd, Föreningen Jönköpings speltodlare, tel , e-post Per Ståhl, HS Östergötland, tel , e-post Skalning och malning Berte Qvarn, tel , malning Tomas Björklund, Sköldinge, Södermanland, tel , skalning och malning Labans kvarn, Gotland, tel , skalning och malning Sture Nilsson och Kent, har bakat mycket på speltvete, Frillesås, tel , skalning och malning När-Lau valskvarn, Annexen Lau, Ljugarn, Peter Melander, tel , skalning, malning och lagring Orga kvarn, Orgav. 6, Skärblacka, tel , malning Saltå kvarn, Järna, tel , malning Grossister eller inköpare AB Hälsokostcentralen, Malmö, tel , ev inköp Coop Sverige kundtjänst tel , ev inköp Dagsmeja-Urtekram, Göteborg, tel , ev inköp Utsädesanalys AnalyCen Nordic, Box 905, LIDKÖPING, tel , Frökontrollen Mellansverige AB, Box , ÖREBRO, tel , Statens Utsädeskontroll, SUK, Onsjövägen, Svalöv, tel Hemsidor Bageri i Danmark, specialiserade på gamla sorter: Coop Sverige Danmarks Jordbruksforskning: Dinkelcentrum på Gotland: Hushållningssällskapens förbund, SpeltLiv-produkter Sverige, Titti och Anders Sjöberg, 15

16 Hushållningssällskapet Östergötland Box Linköping Tel Fax Hemsida

Odlingsbeskrivning för speltvete

Odlingsbeskrivning för speltvete Odlingsbeskrivning för speltvete Bakgrund... 2 Spelt i förhållande till andra gamla sorter... 2 Odling i Europa... 2 Användningsområden... 2 Ett växande intresse för speltveteodling... 3 Sammansättning

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

POM. Programmet för odlad mångfald

POM. Programmet för odlad mångfald Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2006 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland På platser med mindre vinterpåfrestningar, främst i D- och E-områdena, överträffar de allra flesta sorterna s avkastning. Under tuffare förhållanden

Läs mer

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Sälj inte ditt frö för billigt!

Sälj inte ditt frö för billigt! Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-

Läs mer

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Inhemska proteingrödor med fokus på soja Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Aktuellt från VPE Nr. 5 2008 Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Artförsök med höstsäd; höstvete, höstråg, rågvete Artförsök med vårsäd; korn, havre, vårvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna

Läs mer

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB NYA SORTER GER MERVÄRDE Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB DET LÖNAR SIG ATT BYTA TILL EN NY SORT Nya sorter erbjuder bättre ekonomiskt resultat med mindre satsningar! Bättre avkastningsförmåga

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Teknik för etablering av vall

Teknik för etablering av vall Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla

Läs mer

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala Sedan 23 finns det en samordnad sortprovning av höst- och vinterpotatis i regi av Hushållningssällskapen i Kristianstad, Halland, Skaraborg,

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com KWS-sorter ökar din lönsamhet! GUNILLA + 1092 * *Jämfört med medeltal av de 3 mest odlade sorterna för vart och ett av åren 2006-2008, 15 officiella försök Förbättrad lönsamhet för betodlingen! Glädjande

Läs mer

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Varför ökar intresset för inhemskt protein Vår självförsörjningsgrad på protein Varför

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk

Läs mer

Ekologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk

Ekologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk Ekologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk Hans Larsson Ramune Kuktaite Marie Olsson Abrar Hussain

Läs mer

Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis!

Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis! Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis! Den svenskodlade ekologiska potatisen tog slut vid jul. Svegro uppger 500% ökning av ekologisk potatis Nu fylls hyllorna med ekologisk import

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Aktuellt från VPE Nr/avsnitt 7 Utgivare SLU, Institutionen

Läs mer

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder med fokus på protein Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder - svenskt förstås! Vad är ett proteinfoder? Definition av proteinfoder

Läs mer

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Under år 2004 utfördes tio försök med vårkorn inom Skåneförsöken. Två försöksserier genomfördes, sju försök, L7-401, med aktuella sorter samt tre försök, L7-4011, med EUsorter. Resultaten presenteras

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till

Läs mer

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069 PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Läs mer

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten 35(39) Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten Denna bilaga innehål schabloner för beräkning av utsläpp från djurhållning. Vägledningen omfattar

Läs mer

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009 Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget

Läs mer

Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik

Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik HAVTORN DEMONSTRATIONSODLING PÅ TORSLUNDA 2001 AV INGRID BJÖRKLUND,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik Havtornsodlingen på Torslunda försöksstation planterades

Läs mer

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver

Läs mer

Författare Tahir I., Nybom H. Utgivningsår 2008

Författare Tahir I., Nybom H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Jämförande försök med skorvresistenta äpplesorter Författare Tahir I., Nybom H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie LTJ-fakultetens faktablad Nr/avsnitt 8 Utgivare SLU, Fakulteten

Läs mer

Örternas uthållighet i vallodling - 1 -

Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 16 Inledning och upplägg av undersökningen Resultat Kommentarer till resultaten Lantbrukarnas svar på frågeenkät

Läs mer

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Bättre lönsamhet och mindre risk men växtodlarna tvekar att lägga om

Bättre lönsamhet och mindre risk men växtodlarna tvekar att lägga om Bättre lönsamhet och mindre risk men växtodlarna tvekar att lägga om Ekostödet och oberoendet av insatsmedel jämnar ut intäkterna mellan åren. Det verkar som att lönsamheten är bättre i ekologisk produktion

Läs mer

Unghästprojektet på Wången 2010-2012

Unghästprojektet på Wången 2010-2012 Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha 2013. L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha 2013. L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Majs Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige. Artist och Activate

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

en berättelse om en guldskatt 10 kr

en berättelse om en guldskatt 10 kr en berättelse om en guldskatt 10 kr Bild framsidan. På bilden färgrika kultursorter av spannmål funna vid Kaupungs i Ardre under uppförökning av Gutekorn ekonomisk förening. Från vänster höstsådda spannmål,

Läs mer

Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av Ekosortförsök i Lovisa 2015 Micaela Ström 17.12.2015 Syfte med ekosortförsöket Det finns för få ekologiska försök i Finland! Jämföra hur äldre sorter klarar sig i jämförelse med våra nutida

Läs mer

MARKNADSNYTT 2016-06-05

MARKNADSNYTT 2016-06-05 Sida 1 av 7 Internationellt MARKNADSNYTT 2016-06-05 Även denna vecka steg noteringarna för spannmål oljeväxter på Paris- och Chicagobörsen. Slutkurserna och förändringen mot föregående vecka blev: Vete

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Importerad hårdost 62

Importerad hårdost 62 62 Dansk hårdost Danbo Smak: Distinkt smak med viss syrlighet Konsistensen är mjuk med få små hål. Har en karaktäristisk doft. Förpackning 8 kg Artikel nr 28087 Danbo krydd Smak: Smakrik ost med mycket

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? Lars Medin Agenda: Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? -2- Marknad Vete Sammanfattning 2006 Utbudsöverskott

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare

Läs mer

Saltå sortiment 2014

Saltå sortiment 2014 Saltå sortiment 2014 50AR Sedan 1964 har Saltå Kvarn förädlat ekologisk spannmål från odlare runt omkring i Sverige. I vår kvarn tar vi in havre, dinkel, vete, råg och korn. Av detta gör vi allt från hel

Läs mer

Varför skall vi odla kultursorter? Hans Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Område jordbruk Alnarp

Varför skall vi odla kultursorter? Hans Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Område jordbruk Alnarp Varför skall vi odla kultursorter? Hans Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Område jordbruk Alnarp Konventionen om biologisk mångfald Bevarande och utnyttjande av de växtgenetiska resurserna i den odlade

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 16 SM 1202 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Slutlig statistik Production of organic and non-organic farming 2011 Cereals,

Läs mer

De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015. Våra nya ÄPPLEN. Produktion: www.wakire.se

De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015. Våra nya ÄPPLEN. Produktion: www.wakire.se De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015 Våra nya ÄPPLEN Produktion: www.wakire.se Malus domestica Agnes E (B:1377) Vacker sommarsort med friskare träd och bättre smak än Discovery!

Läs mer

I projektplanen för WäXa med nya grödor beskrivs situationen på spannmålsmarknaden enligt nedan.

I projektplanen för WäXa med nya grödor beskrivs situationen på spannmålsmarknaden enligt nedan. Utvärdering av : WäXa med nya grödor 2010 2012 Bakgrund LRF drev 2008-2009 projektet Alternativa grödor i Dalarna och Gävleborg. Projektet samlade odlare med intresse för grödor som speltvete, naken havre

Läs mer

Samtliga dessa livsmedel och ingredienser innehåller gluten och skall uteslutas

Samtliga dessa livsmedel och ingredienser innehåller gluten och skall uteslutas Glutenfri kost Glutenintolerans, celiaki, är en tarmsjukdom som innebär att slemhinnan i tarmen blir skadad av gluten. Gluten är ett protein som finns naturligt i sädesslagen vete, råg och korn. Celiaki

Läs mer

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen 0 Regler för biodling och produkter från bisamhällen för användning av Demeter, Biodynamisk och liknande märkning Reviderade juni 2014 Gäller fr.o.m. juli 2015 Järna 2015 Postadress: Skillebyholm, 153

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer