Odlingsbeskrivning för speltvete

Transkript

1 Odlingsbeskrivning för speltvete Bakgrund... 2 Spelt i förhållande till andra gamla sorter... 2 Odling i Europa... 2 Användningsområden... 2 Ett växande intresse för speltveteodling... 3 Sammansättning och egenskaper... 3 Protein och gluten... 3 Mineraler och vitaminer... 3 Råfett... 4 Falltal... 4 Odlingsanvisningar... 4 Sorter... 4 Beskrivning av sorterna... 5 Utsädesmängder och sådd... 7 Växtföljd och gödsling... 7 Fosfor och kalium... 9 Sjukdomar... 9 Vinterhärdighet... 9 Stråegenskaper, axbrytning Produktion av utsäde Tröskning, torkning och lagring Efterbehandling Skalning Malning Avsättning och marknad Litteraturtips Kontaktpersoner Skalning och malning Utsädesanalys Hemsidor... 13

2 Bakgrund Odlingen av speltvete har på senare år ökat, tack vare ett ökande intresse från konsumenter och odlare. Speltvete är en typ av vete, som odlades i stor omfattning under brons- och vikingatiden. Den är mindre förädlad än vanligt höst- eller vårvete. Från början är speltvete en korsning mellan emmervete och getgräs och det kommer troligen från sydvästra Asien eller sydöstra Europa. Framför allt har speltvete odlats i södra Tyskland och i norra Schweiz, det är därifrån många av sorterna som odlas här kommer. På Gotland kallades speltvetet för sandvete eftersom det gav skörd även på de sämre sandjordarna. (van Alphen de Veer) Utseendemässigt skiljer sig speltvete från vanligt vete genom att strået och axet är längre, axet är glesare med en vekare axspindel samt att småaxen sitter kvar i agnarna. Småaxen innehåller två till tre kärnor som vardera omsluts av tre agnar. Agnarna sitter hårt runt kärnorna och avlägsnas inte i samband med tröskningen. Speltvetet anses ha större kärnor än vanligt vete och därmed en högre tusenkornvikt, vilket innebär mera reservnäring till de kraftigare groddplantorna. (Hansson, E, exjobb) Spelt i förhållande till andra gamla sorter Vete som art kan härledas ca år tillbaka i tiden, de äldsta fynden kommer från området runt Kaspiska och Svarta Havet och runt floderna Eufrat och Tigris. Enkornsvete (T. monococcum) var den tidigaste odlade vetesorten. När enkornsvetet korsades med en vild gräsart (Aegilops speltoides) för runt år sedan uppstod emmervete (T. turgidum var. dicoccum). På f Kr korsades så emmervetet med en vild gräsart kallad getgräs (Aegilops squarrosa) och speltvetet (T. aestivum var. spelta) uppstod. Arkeologiska fynd visar att de olika vetesorterna var helt dominerande under sten- och bronsåldern, men ca 1000 år f Kr fick de underordnad betydelse när det sexradiga kornet kom. Anledningen till minskningen är inte helt klargjord och ev. berodde det på att speltvetet var svårare att skörda jämfört med kornet eftersom kärnorna lättare drösade på speltvetet. Speltvete är mera härdigt jämfört med korn, så det förklarar inte nedgången i omfattning. Troligen odlades speltvetet mest i södra och mellersta Sverige medan i norra Sverige dominerade kornet sedan länge. Odling i Europa I början av 1900-talet odlades speltvete i huvudsak i nordvästra alperna, i delar av Österrike, Tyskland och nordöstra Frankrike. Odlingen har dock minskat i omfattning pga. den låga avkastningen. Idag odlas speltvete i liten omfattning i Sverige, Danmark och Italien. Större speltveteproducenter är Tyskland, Schweiz, Belgien, Österrike och Kanada. Användningsområden Speltvete används främst till mjöl i Sverige. Det är känt för en god brödarom, kryddig smak och saftigt och karaktäristiskt inkråm! Degen har dock sämre glutenstabilitet jämfört med vanligt vetemjöl och ju mer den arbetas desto lösare blir den. Det görs också flingor, mannagryn, helkorn och pasta. I Belgien används speltvete huvudsakligen till foder och även i Schweiz används överskottet till foder. I Tyskland görs Grünkern - en smaksättare till bröd, gröt och soppor av speltvete. Speltvetet skördas ett par veckor före degmognad och rostas i 3-4 timmar över glödande kol. Efter rostningen skalas och mals kärnorna och man får en rökig smak. 2

3 Ett växande intresse för speltveteodling Speltvete är en intressant gröda inom ekologisk odling. Den är förhållandevis robust och kräver låga nivåer av näring. Dessutom har marknaden för speltvete växt, även om avsättningskanalerna kan utvecklas betydligt mera. Speltvete omnämns ofta som en hälsosam typ av vete med läkande egenskaper, enligt Hildegard af Bingen - benediktinernunna, poet och läkekunnig. af Bingen levde i Tyskland under 1000-talet e Kr och använde speltvete som huvudingrediens i sin läkekonst. Enligt hennes nedteckningar är speltvete bra vid mag- och tarmproblem, hudsjukdomar, huvudvärk plus att den har ett positivt inflytande på psyket! Dinkeln är det bästa sädeskornet. Den verkar värmande och är fettrik, har högvärdig näring och är mildare än andra spannmålssorter. Den som äter Dinkel bildar bra muskelkött och befrämjar blodbildningen. Dinkel ger ett glatt sinnelag och gladlynthetens gåva. I vilken form man tillreder och äter den, som bröd eller kokt är Dinkel bra och lättsmält Hildegard af Bingen Sammansättning och egenskaper Protein och gluten Proteinhalten är en indikator på gluteninnehåll men det säger inte något om kvaliteten på glutenet. I speltvete varierar proteinhalterna men de verkar ligga högre jämfört med vanligt vete. I en undersökning har proteinhalter mellan 12,0 och 18,2 % uppmätts (Hansson E). Det finns en hög halt av lättlösliga proteiner i speltvete. (enligt Lars Dahlstedt, och Titti Sjöberg) Speltvete innehåller en lägre halt lysin i proteinet än vanligt vete. Ibland sägs det att speltvete inte innehåller gluten. Detta stämmer dock inte! Även speltvete innehåller gluten, men egenskaperna skiljer sig jämfört med det i vanligt vete. I vanligt vete har glutenet blivit segare genom förädling, medan gluten i speltvete är mindre elastiskt. I de äldsta sorterna är glutenkvaliteten ännu sämre vilket bidrar till att de är svåra att baka på. Det kan vara svårt att få stor brödvolym med speltvete. Degen blir lätt kletig, men med viss inblandning av vetemjöl går det att baka med gott resultat. Vid en inblandning på ca % speltvetemjöl kan degen fortfarande bakas maskinellt, medan det vid 60 % speltveteinnehåll i degen blir problem med för låga brödvolymer. (van Alphen) Bakar man hemma går det däremot bra att baka på rent speltvetemjöl. Sture Nilsson, Frillesås, bagare med lång erfarenhet från bakning på speltvetemjöl, menar att man måste ha känsla för brödet och mjölet. Då går det bra! Mineraler och vitaminer Aska är ett mått på mineralinnehållet och i alla speltvetesorter (med undantag av två) ligger askhalten högre än i Stava-vete. Askhalten har varierat med ca 0,5 % på speltvete, från 1,76 till 2,26 %, medan den i Stava-vetet var 1,88 %. (Hansson, E) Av de vattenlösliga vitaminerna har speltvete något mera av tiamin (B 1 ) och niacin (B 5 ) och något mindre av riboflavin (B 2 ) jämfört med vanligt vete. (van Alphen) Innehållet av kalium och kalcium är lika för speltvete och vanligt vete medan innehållet av zink, järn och koppas är betydligt högre i speltvete. Skillnaderna mellan de båda vetetyperna kan bero på att mineraler och vitaminer i högre grad sitter i frövitan i speltvete jämfört med vanligt vete där de i huvudsak sitter i skalet. (Hansson, E) 3

4 Råfett Råfetthalten är något högre i speltvete jämfört med vanligt vete. I Stava-vete har råfetthalten varit 2,51 % medan speltvetesorterna innehåller 2,20 till 3,02 % råfett. Halterna verkar variera med olika sorter, där Bauländer Spelz och Holstenkorn har höga fetthalter, medan Hübel och Albin har lägst råfetthalter, även lägre än Stava-vete. Falltal Falltalen verkar inte påverkas lika mycket som hos vanligt vete vid dålig väderlek. Det kan bero på att skalen sitter hårt runt kärnan. Falltalen är också höga och 2002 var de i Jönköpings län ca s, vilket är mycket högre än hos vanligt vete. Ett högt falltal betyder att stärkelsen i vetet inte har brutits ned eller mältat i lika hög grad som vid ett lågt falltal. Vad beror detta på? Odlingsanvisningar Under 2002 fick Hushållningssällskapet KULM-pengar från Jordbruksverket via Länsstyrelsen i Östergötlands län för att följa speltveteodlingar i Östergötland, Kristianstad och Jönköpings län. I Östergötland fanns två, i Kristianstad fyra och i Jönköpings län fem odlingar. Odlingsanvisningarna grundar sig på dessa odlingar och tidigare erfarenheter från odlarna, från befintlig litteratur samt från försök i Sverige och Europa. Sorter I Sverige har mycket lite förädlingsarbete utförts på speltvete under senare år. Det beror på att odlingsintresset varit relativt lågt under en längre tid. I och med det uppvaknande intresset har flera sortförsök och demonstrationer utförts. (Gotland, Skåne, E Hanssons exjobb) Dagens förädlingsarbete är främst inriktat på att få fram sorter med så bättre stråstyrka och högre avkastning men samtidigt att bibehålla speltvetets goda egenskaper. Att förbättra stråstyrkan görs enklast genom inkorsning med vanligt vete, men då förloras de unika speltvete egenskaperna. I Tyskland har det varit vanligt att korsa speltvete och vanligt vete (van Alphen de Veer, 1996). De äldre speltvetesorterna är ofta mörkare och har mera borst än de nyare. Till de äkta eller äldre speltvetesorterna räknas Holstenkorn, Schwabenkorn, Bauländer Spelz, Oberkulmer Rotkorn och Ostro. Sedan finns det sorter som är mera förädlade och ev. inkorsade med vanligt vete, till de räknas Albin, Sertel, Rouqin, Hübel, Balmegg, Franckenkorn, Ostar m.fl. Vid förädlingen tappar ofta sorten innehåll av lättlösliga proteiner, mineral- och aromämnen (pers. medd., Lars Dahlstedt, 2002). I ekologisk odling ställs krav på att sorten effektivt ska konkurrera med ogräs, goda kvalitetsegenskaper, vara sjukdomsresistenta samt ha låga anspråk på lättlösligt kväve. Ogräskonkurrensen bestäms främst av strålängd, grödans växtsätt och utvecklingsrytm. Ett långt strå som skuggar ogräsen och en bladställning som ger en kraftig beskuggning av marken med breda blad och en plan bladvinkel är fördelaktig. Växten bör även vara snabb vid etablering och ha en god tillväxt för att kunna växa ifrån ogräsen. (Hansson E) Även rotvolymen spelar roll, ju större rotvolym desto bättre chans att hämta näring från olika skikt i marken. I Tabell 1Tabell 1 listas de sorter som kan vara aktuella under svenska förhållanden. I samtliga odlingar som följdes under 2002 har sorten Oberkulmer Rotkorn odlats. På Gotland har även Ostro odlats. 4

5 Sort Ursprung Skörd (inkl skal) Skalhalt Protein % % kg/ha cm Albin Belgien Balmegg Okänd ,1 41,4 Bauländer Tyskland ,0 44,5 Spelz Franckenkorn Okänd Hübel Schweiz ,7 42,4 Oberkulmer Tjeckien ,3 54,0 Rotkorn Ostar Okänd ,5 46,3 Ostro Schweiz ,7 50,1 Rouqin Belgien ,9 54,0 Schwabenkorn Tyskland ,7 50,5 Sertel okänd ,4 48,6 Planthöjd Tusenkornvikt g Tabell 1. Sorter och egenskaper hos speltvete. Egenskaperna är hämtade från litteratur från Schweiz och Tjeckien. Källa: Hansson E, 2001 Beskrivning av sorterna Oberkulmer Rotkorn En äldre schweizisk sort som är långstråig men förhållandevis stråstyv. Ger en medelhög men stabil avkastning och har hög tusenkornvikt. Axen är rödaktiga i färgen och angrips medelstarkt av gulrost och mjöldagg. Ostro Liknar Oberkulmer Rotkorn och har låg avkastning. Sorten är långstråig och lägger sig lätt. Verkar mycket mottaglig för angrepp av mjöldagg, medan medelstarka angrepp av septoria och gulrost förekommer. Bauländer Spelz En äldre tysk sort som ger hög och stabil avkastning. Något svagt strå som lätt lägger sig. Mycket låg mottaglighet för mjöldagg och septoria, men angrips av gulrost och brunrost. Schwabenkorn En nyare tysk sort som ger medelhög skörd. Har svag tendens till liggsäd och angrips lite av mjöldagg, men verkar motståndskraftig mot septoria och gulrost. Proteinhalt och tusenkornvikt är hög. Rouqin En nyare sort från Belgien som är inkorsad med vanligt vete. Sorten är stråstyv och högavkastande. Angrips lätt av gulrost och mjöldagg. Mognar 2-3 dagar efter övriga sorter. 5

6 Franckenkorn Sorten har god stråstyrka men angrips av septoria. Den går tidigt i ax och mognar medeltidigt. I två gotländska försök i Vallstena och Endre under 2000 har undersökningar över uppkomst, planttäthet, ogräsmängd, axegenskaper, antal småax och axvinkel utförts. I dessa två försök var den längsta sorten Oberkulmer Rotkorn (84 cm), följd av Schwabenkorn (82 cm). Kortast var den vanliga vetesorten Stava (56 cm) och av speltvetesorterna var Balmegg (72 cm) och Hübel (73 cm) kortast. Skörden skilde sig mellan de båda försöksplatserna och var något högre i Vallstena. Se Tabell 2Tabell 2 för egenskaper hos de olika sorterna. Skalhalten varierade mellan 22 och 30 %. I medeltal var den 25 %. Tusenkornvikten har varit högre än för vanligt vete vilket innebär att kärnorna är större och innehåller mera näring till groddplantan. Tusenkornvikten varierar med växtplats, förfrukt och tid för inlagring av näring i kärnan Medel skörd utan skal, 15% vh Medelskörd med skal, 15% vh Albin Balmegg Bauländer Spelz Frankenkorn Holstenkorn Hubel Oberkulmer Rotkorn Ostar Ostro Roquin Schwabenkorn Sertel Stava Figur 1. Avkastning av skalat och oskalat speltvete (kg/ha) vid 15 % vattenhalt som medeltal av två försök, K och K , på Gotland under (Källa: Hansson E, 2000) Sort Planthöjd Protein innehåll % cm Albin 81 13,1 43,3 Balmegg 72 15,7 41,1 Bauländer Spelz 73 14,3 43,1 Franckenkorn 78 14,5 46,4 Hübel 73 13,7 46,7 Oberkulmer 84 16,6 50,1 Rotkorn Ostar 77 15,9 48,1 Ostro 79 16,7 49,5 Rouqin 82 14,3 46,4 Tusenkornvikt g 6

7 Schwabenkorn 82 17,2 48,2 Sertel 75 15,6 48,4 Stava 57 12,4 38,4 Tabell 22. Egenskaper hos speltvete som medeltal av två försök, K och K , på Gotland under (Källa: Hansson E, 2000) Utsädesmängder och sådd I danska försök (1995 och 1996, Gron Viden) kom man fram till att lagom utsädesmängd är ca plantor per m 2, vilket i praktiken innebär ca kg oskalad vara per ha, vid 95 % grobarhet?. I tyska försök påvisades att speltvete fick flera ax per planta, flera kärnor per ax och större kärnor per ax vid halv utsädesmängd (200 plantor per m 2 jämfört med 400 plantor per m 2 ). Sorterna som testades i försöken var Oberkulmer Rotkorn och Hercule. I en annan tysk rekommendation säger man att kg/ha är lagom för extensiva marker och kg/ha för mera intensivt odlade marker. (van Alphen) Följande formel används för att beräkna utsädesmängd: (Tusenkornvikt, g* önskat antal grobara kärnor) = utsädesmängd, kg/ha grobarhet, % I de odlingar som vi har följt har utsädesmängderna legat på kg oskalad vara. Skalhalten är ca 40 % för den mest odlade sorten, Oberkulmer Rotkorn, vilket innebär att 250 kg oskalat speltvete motsvarar ca 150 kg skalat vete om man räknar på 40 % skalhalt. Om man istället beräknar att man vill ha samma antal plantor per m 2 som för höstvete, , och att grobarheten är 95% så hamnar man på en utsädesmängd på; (50,1*350)/95= 185 kg/ha skalad vara eller 310 kg/ha oskalad vara av sorten Oberkulmer rotkorn. Att gå upp till så mycket som 350 plantor per m 2 verkar inte behövas. Snarare räcker det antagligen med ca 260 plantor per m 2, åtminstone i odlingar i södra och mellersta Sverige. Det behövs flera försök där olika utsädesmängder testas för att vi ska hitta den nedre gränsen även i Sverige. Utsädesmängden beror också på jordart, väder och hur stor kvävetillgången är. Vid torka och låg näringstillgång är skottreduktionen stor medan vid god vatten- och näringstillgång reduceras betydligt färre ax. Vid en hög skottreduktion behöver man gå upp i utsädesmängd. För att få utsädet att mata ut jämnt i såmaskinen är det viktigt att rensa utsädet före sådd. Annars sitter småaxen kvar i axspindeln och de fastnar lätt i sårören. Raka sårör i metall fungerar bättre än sårör i plast. Ofta behöver skjutluckorna på såmaskinen vara helt öppna för att utmatningen ska bli jämn. Växtföljd och gödsling Speltvetet är känsligt för mycket kväve eftersom strået är vekt och det lägger sig lätt eller kan brytas. I odlingarna som följdes under 2002 var förfrukten ofta vall eller vårsäd. Flera odlare kommenterar att speltvetet inte tål så mycket näring innan det lägger sig. I fyra av elva fall har speltvetet fått flytgödsel eller djupströgödsel från nöt före sådd eller i växande 7

8 gröda på våren, och i två av elva fall har lantbrukaren ansett att gödsling till förfrukten har räckt även till speltvetet. Några lantbrukare har inte gödslat speltvetet alls. En odlare som har odlat speltvete i 10 år menar att treårig vall, havre och sedan speltvete med insådd är en bra växtföljd. En odlare som odlade speltvete efter ärter sade att speltvetet lade sig mera än det brukar, och därför undviker han att ha ärter som förfrukt. I två danska gödslingsförsök under två år har kvävegivor upp till 130 kg kväve per ha undersökts. Kvävet tillfördes som flytgödsel från nöt med släpslangar på våren i stråskjutningen (DC 32). Höjd på beståndet, liggsäd, axbrytning och stråbrytning jämfördes vid olika gödslingsnivåer för i det ena försöket (på Skovsgaard) endast sorten Oberkulmer Rotkorn och i det andra försöket (på Foulumgård) sorterna Bauländer Spelz, Schwabenkorn och Rouqin. I det förstnämnda försöket medförde en ökad giva ökande liggsäd och stråbrytning. Liggsäden och stråbrytningen bedöms enligt en tiogradig skala, där 10 är helt liggande eller knäckt bestånd. Liggsäden var mellan % vid en giva av kg kväve per ha. Stråbrytning började öka redan vid kg kväve per ha, och vid 100 kg kväve det ena året var 80 % av stråna knäckta. Däremot verkar inte höjd eller axbrytning ha påverkats av gödslingen. I det andra försöket har liggsäd och axbrytning hållit sig under 10 %. Skillnaden mellan försöken förklaras med att jorden var betydligt bördigare med en högre avkastning på den första försöksplatsen jämfört med den andra. Rekommendationen är att odla spannmål eller vall före speltvetet för att näringstillgången inte ska bli för stor. På bördiga platser kan speltvetet klara sig utan gödsling, medan det på magrare marker behöver näringstillförsel. Näringen kan med fördel tillföras som fastgödsel eller djupströgödsel. Se Tabell 3Tabell 3 för schablonvärden över näringsinnehåll i lagrad stallgödsel. Spridningsförluster är inte borträknade utan näringsinnehållet är före spridning. Gödselslag N-tot NH 4 -N N-effekt P K vårspridning, nedbrukning inom 12 t Nöt fast 4,9 2,1 fylla på 1,5 4,7 Nöt flyt 3,9 1,8 0,75 4,0 Nöt djupströ 5,0 <0,1 <0,1 1,6 10 Nöt urin 1,7 1,4 0,04 3,0 Svin fast 7,7 2,9 4,9 6,1 Svin flyt 5,1 3,3 1,9 3,0 Svin urin 0,6 0,5 0,07 1,0 Får fast 4,0 1,5 10 Häst djupströ Höns fast (40% ts) Slaktkyckling fast 2,9 0,03 0,7 2,4 16 5,0 5,0 25 8,0 15 8

9 Tabell 33. Näringsinnehåll per ton stallgödsel beroende på djurslag, gödselsystem och spridningstidpunkt. Fosfor och kalium Speltvetet innehåller ungefär lika mycket kalium och fosfor som vanligt vete. Rekommendationerna för gödslingen skiljer sig inte jämfört med vanligt höstvete, däremot när det gäller kväve krävs betydligt lägre mängder. Fosfor och kaliumrekommendationerna visas i Tabell 4Tabell 4 och Tabell 5Tabell 5. Fosfor och kaliumbehovet bedöms kunna täckas med stallgödsel i växtföljden. Avkastning Fosforklass P-AL kg/ha I II III IV V Tabell 44. Rekommenderad fosfortillförsel till spannmål, konventionella gödslingsråd enligt Jordbruksverket Avkastning Kaliumklass K-AL kg/ha I II III IV V Tabell 55. Rekommenderad kaliumtillförsel till spannmål. Vid bortförsel av halm ökar kaliumbehovet med 20 kg per ha. Konventionella gödslingsråd enligt Jordbruksverket Sjukdomar Speltvete drabbas av ungefär samma sjukdomar som vanligt vete, men i något annorlunda omfattning. Framförallt pekar litteratur på att man ska se upp med stråbassjukdomar, mjöldagg och brunfläcksjuka i speltvete. I försök där speltvete jämfördes med vanligt vete var speltvetet mera resistent mot brunrost men bara hälften så resistent mot mjöldagg som vanligt vete. (van Alphen) Vid tidig sådd och hög utsädesmängd kan det drabbas av snömögel, därför är det bra att så så sent som möjligt på hösten (pers medd., Lars Dahlstedt, 2002). Speltvetet kan angripas av sot och det är stor skillnad mellan sorter.? Vinterhärdighet Speltvete är mera vinterhärdigt jämfört med vanligt vete men det verkar inte klara stående vatten. Gunnar Bolin, lantbrukare på Gotland med mångårig erfarenhet av speltveteodling säger att där det har stått vatten blir det kala fläckar. Det gäller även sanka skiften med mossjordar eller packad jord. Jag har inte sett några svenska studier över vinterhärdighet. 9

10 Stråegenskaper, axbrytning Speltvete lägger sig lätt eftersom stråna ofta är långa och relativt stråsvaga. Därför är det viktigt att inte tillföra allt för mycket näring. Modernare sorter (se avsnitt om sorter) har ofta bättre stråstyrka medan de äldre sorterna lättare lägger sig. Som tidigare nämnts har speltvete många odlingsfördelar då den kräver lite näring, är vinterhärdig och kräver få ogräsbehandlingar. I odlingarna som följdes under 2002 vittnar flera lantbrukare om att få eller inga ogräsåtgärder har vidtagits. De som har ogräsharvat tycker att speltvetet verkar mycket tåligt, tåligare än vanligt vete. Två danska gödslingsförsök som refererades i avsnittet växtföljd och gödsling beskriver strå- och axbrytning. Produktion av utsäde Vid odling av utsäde finns regler som anger att utsädet måste vara besiktigat och certifierat om det ska saluföras eller överlåtas. Certifieringen ska utföras av ett officiellt certifieringsorgan, i Sverige sköter Statens Utsädeskontroll (SUK) eller Frökontrollen Mellansvenska AB detta. Certifieringen omfattar hela produktionskedjan från förfrukt till det färdiga och förpackade utsädet. Utsädet måste även hålla en viss renhet och kvalitet. Dessutom ska sorten vara godkänd på den svenska eller den i EU gemensamma sortlistan. Sorten ska ha provats och vara urskiljbar från andra sorter- distinkt, stabil och enhetlig. Det är även tillåtet att importera utsäde från andra EU-länder om det finns på någon av ländernas sortlistor. Detta gäller med tillägget att i Sverige har vi krav på att utsädet ska vara fritt från flyghavre, något som andra länder inte har. Under de två senaste åren ( och ) har inte något utsäde av speltvete certifierats av SUK. Vid produktion av eget utsäde gäller inte ovanstående bestämmelser om krav på certifiering. Däremot måste man alltid betala till sortägaren för att man använder dennes sort, s.k. växtförädlaravgift. Det gäller för sorter som är skyddade enligt växtförädlarrätten. Växtförädlarrätten tillkom för ett 20-tal år sedan, så äldre sorter som de flesta speltvetesorterna är oftast inte skyddade. Speltvetesorterna finns inte på den svenska sortlistan men ett 20-tal av sorterna finns på EU-s gemensamma lista tillsammans med den schweiziska listan. Sorterna som är med på den schweiziska listan är också godkända för användning i EU. Vid produktion av eget utsäde är det lämpligt att välja fält där förfrukten är någon annan art än vete- vanligt eller speltvete - för att sorten ska hållas så ren som möjligt. Speltvete är till 95 % självbefruktande så risken för korsbefruktning är liten. Vid utsädesodlingar av vanligt höstvete anges inte någon fribelägenhet till närmaste fält av samma art, därför behövs det inte för speltvete heller. Vanligt vete är korsbefruktande till mycket större del jämfört med speltvete. Sundhetsanalyser bör alltid tas på utsädet och de ska omfatta de vanligaste utsädesburna sjukdomarna som sot, svamp och?. Prover skickas till Frökontrollen Mellansverige AB, AnalyCen eller SUK, adresser finns längst bak! Utsädet bör också rensas före sådd för att inblandning av främmande arter ska undvikas. Vid rensningen rensas de små kärnorna bort. Tröskning, torkning och lagring Speltvete tröskas med en vanlig skördetröska. Cylindertalet bör vara lågt, ca 650 varv per minut. Vid för höga varvtal tröskas kärnorna ur småaxen och kärnorna skadas. Det är lättare att få en jämn inmatning vid en lägre inmatning på haspeln. Slagskoavståndet bör 10

11 vara stort. Vid sen tröskning är det stor risk för spill. Därför är det bättre att tröska lite för tidigt och torka ned den till 15 % vattenhalt. Lars Dahlstedt menar att det högsta näringsinnehållet finns vid % vattenhalt, vid den s.k. fysiologiska mognaden. Att tröska vid denna höga vattenhalt kan vara svårt eftersom den omogna säden lätt fastnar i tröskan. Speltvetet bör torkas ned till 13% vattenhalt så snart som möjligt efter skörd. På Gotland grovrensar man skörden före inlagring, vilket de tycker fungerar mycket bra. Torkning och lagring och skiljer sig inte jämfört med lagring av annan spannmål. Vattenhalten bör så snart som möjligt efter skörd komma ned i 12-14% för att speltvetet inte ska ta värme. Efterbehandling Skalning Skalning är en viktig del i efterbehandlingen av speltvetet. Skalen sitter mycket hårt mot kärnorna och tar tid att få bort. En skalningsmaskin kostar från ca kr och uppåt exklusive montering och då har den en kapacitet på ca kg per timme. I Närlau Valskvarn på Gotland har man skalat speltvete i ca 10 år och deras erfarenhet är att det måste skalas ca 4 gånger innan det är rent från skal. Först har man en rensningsmaskin, därefter skalning och sedan sortering för att separera skalade och oskalade kärnor. De oskalade kärnorna går tillbaka på skalning tills större delen är skalade. Det är också skillnader hur hårt skalen sitter mellan olika sorter, de mest odlade sorterna Ostro och Oberkulmer Rotkorn är lättskalade. Skadas kärnan vid skalningen är det känsligt för oxidation av protein och fettsyror och därför krävs extra varsam behandling. Skalen kan användas till förbränning, att strö med eller till foder. En erfaren odlare tyckte inte att de var särskilt bra att fodra med, däremot hade han lagt dem på åkern som näringskälla. Hans andra alternativ var att bränna dem i en panna. Problemet med skalen är att de är skrymmande och kräver lagringsutrymme om de inte kan användas direkt efter skalningen. I Sverige finns det ca 5 skalningsanläggningar, varav två på Gotland. Se lista längst bak för adresser. Malning Det finns ett flertal kvarnar som mal speltvete i Sverige och malningen skiljer sig inte från malning av vanligt vete. Möjligen är en skillnad att man kan mala speltvete ofuktat, vanligt vete måste fuktas före malning. Malning görs antingen med sten- eller valskvarn och de flesta kvarnar kan sikta ifrån fullkornsmjöl och fint mjöl. Avsättning och marknad Det finns ett växande intresse för speltvete, vilket visar sig i antalet odlingar. De senaste 10 åren har odlingarna ökat mycket och ökningen kommer att bestå. Än så länge utgör speltvete en försvinnande liten del av den totala veteodlingen i landet. 11

12 Peter på Närlau Valskvarn på Gotland menar att mängden skalad och mald speltvete har ökat från tidigare år, främst pga. konsumenternas ökade intresse. Uppköpare finns såväl i Sverige som utomlands dels i Norden men även i Schweiz. Det viktigaste när man odlar speltvete är att man har funderat på avsättningen innan man odlar, eftersom skalning är en av de stora flaskhalsarna i förädlingen. Det gäller även att ha hittat uppköpare eller ha lagringsmöjligheter på gården. I dagsläget är Coop och Hälsokostaffärer de största uppköparna, enligt de jag har varit i kontakt med. Danskt och tyskt speltvete säljs även genom Urtekram-Dagsmeja eller till hälsokostbutiker men de kan vara intresserade av att istället sälja svenskt speltvete. Kontakta någon av inköparna för en diskussion! En stor del säljs även direkt genom gårdsbutiker eller Internet. I Tyskland där speltveteodlingen är mycket mera utbredd än här pga. större efterfrågan och en längre tradition att odla speltvete. På Kung Markatta menar man att efterfrågan är låg och för att den ska öka krävs mera publicitet. Under hösten har bla Coop skrivit om speltvete i sin tidning Goda sidor nr Denna odlingsanvisning medför förhoppningsvis ett ökat intresse för speltveteodling, i alla fall hos Dig som odlare! Vid produktionen är det viktigt att räkna in även rensning, skalning, alla transporter om det ska säljas direkt till konsument. Skörden kan variera ganska mycket och är ofta låg. Naturligtvis minskar kostnaderna om lite eller ingen gödsel tillförs, få ogräsåtgärder vidtas. Litteraturtips Hansson, E., (2001) Speltvete - en gröda för Gotland, Institutionen för växtproduktionslära, Sveriges Lantbruksuniversitet Van Alphen de Veer, D. (1995) Är odling av speltvete något för svenskt lantbruk? Institutionen för växtodlingslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, Seminarieuppsats Nielsen, F., Mortensen, J., (1997) Spelt i økologisk dyrkning, Grøn viden, nr 180, maj 1997, Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri, Danmarks jordbruksforskning, Danmark Kontaktpersoner Lars Dahlstedt, tidigare vid institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU Uppsala Hans Larsson, Institutionen för växtvetenskap, SLU Alnarp, tel , e-post: hans.larsson@vv.slu.se Titti och Anders Sjöberg, Nässja Mellangård, Skillingaryd, Speltföreningen i Jönköpings län, tel Stefan Lundmark, HS Kristianstad, tel , e-post: stefan.lundmark@hs-l.hush.se Per-Anders Andersson, HS Jönköping, tel , per-anders.andersson@hush.se Skalning och malning Sture Nilsson och Kent, har bakat mycket på speltvete, Frillesås, tel , skalning och malning Tomas Björklund, Sköldinge, Södermanland, tel , skalning och malning Orga kvarn, Orgav. 6, Skärblacka, tel , malning Berte Qvarn, tel Labans kvarn, skalning och malning Närlau valskvarn, Annexen Lau, Ljugarn, Peter Melander, tel , skalning och malning Saltå kvarn, Järna, tel , malning Dagsmeja-Urtekram, Göteborg, tel , ev inköp AB Hälsokostcentralen, Malmö, tel , ev inköp 12

13 Coop Sverige kundtjänst tel , ev inköp Utsädesanalys Frökontrollen Mellansverige AB, Box , ÖREBRO, tel Statens Utsädeskontroll, SUK, Onsjövägen, Svalöv, tel AnalyCen Nordic, Box 905, LIDKÖPING Hemsidor Bageri i Danmark, specialiserade på gamla sorter: Dinkelcentrum på Gotland: Danmarks Jordbruksforskning: Föreningen SpeltLiv, Titti och Anders Sjöberg, Coop Sverige kundtjänst tel