Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha 2013. L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK"

Transkript

1 ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Majs Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige. Artist och Activate ger den högsta stärkelseskörden per hektar, av de fl erårsprovade sorterna. Jasmic och Beethoven ger de högsta ts-skördarna Glory och Sergio är två nya sorter med intressanta egenskaper. De tre mellansvenska försöken i serien L6-703, Sortförsök i majs, såddes den maj, vilket är något senare än normalt, samtliga med majs som förfrukt. 16 sorter ingick varav 6 stycken för första gången i området. Etableringen gick bra och bestånden utvecklades bra under hela säsongen som, till skillnad från föregående år, bjöd på bra majsväder med gott om soltimmar, lagom värme och sparsam men tillräcklig nederbörd på alla platser. Skörden inleddes i slutet av september, utan att några frostnätter stört odlingen och det sista försöket skördades i mitten av oktober. Försöken gav generellt hög skörd med ett snitt på 17 ton ts för mätaren och toppskörd över 20 ton för Milkytop i Västmanlandsförsöket. Enda smolken i bägaren var att försöket i Östergötland attraherade vildsvin som skadade delar av försöket, dock inte värre än att det är fullt användbart års ts-skördar redovisas i tabell 1 och den nya mätaren Beethoven är i år outstanding när det Tabell 1. Skörd kg ts/ha L6-703 Område U E R Medeltal Sort Beställare Beethoven kg/ha Regionen rel-tal Destiny Limagrain Milkytop Syngenta Jasmic *1 Syngenta Comandor *2 Syngenta Artist *3 Limagrain Glory *3 Limagrain Severus *3 KWS Ambition *3 Limagrain Activate *3 Limagrain Sergio *3 KWS Arcade *3 Limagrain Keen *3 KWS Exxtens *3 Scandinavian Seed Augustus *3 KWS Ramirez *3 KWS CV % 7,2 5,4 5,3 6,0 LSD kg LSD relativtal % SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 MELLANSVERIGE 121

2 gäller ts-skörd och i försöket i Västergötland är sorten den överlägset högst avkastande. Även i Östergötland så är avkastningen i topp medan sorten får dela ledningen med Destiny, Jasmic och Milkytop i Mälardalen. Destiny och Milkytop är också de två sorter som sammantaget ligger närmast Beethoven detta år, medan övriga sorter har en statistiskt säker lägre mängd torrsubstans. I tabell 2 och 3 redovisas ts- och stärkelsehalterna. Båda halterna var normala för området och skillnaderna mellan försöksplatserna relativt låg. Nästan alla sorter överträffade mätarens ts-halt i medeltal vid skörd men en viss variation finns mellan försöken. I medeltal hade Activate, Keen, Artist och Glory de högsta värdena, men även Augustus, Ambition och Destiny hade en statistiskt säker högre ts-nivå. Bilden är likartad i tabell 3 där stärkelsehalterna redovisas. Mätaren når inte i något fall upp till 300 gram stärkelse per kg torr- substans, vilket däremot flertalet av övriga sorter gör, åtminstone i medeltal. Activate, Sergio, Augustus, Glory och Artist toppar med halter på över 330 gram stärkelse/ kg ts, medan Comandor sladdar efter de övriga på drygt 200 gram/kg ts. Total mängd skördad stärkelse per hektar presenteras i tabell 4. Här är variationen mellan försöksplatserna ganska stor, även om mätarens skörd nästan är identisk i de tre försöken. I det Västmanländska försöket så överträffar nästan alla sorter mätaren, beroende på att Beethovens lägre stärkelsehalt inte kunnat kompenseras fullt ut av den högre ts-skörden. I Västergötland är det istället så att endast Artist och Glory klarat av att kompensera en bristande ts-avkastning med ett högre stärkelseinnehåll för att nå mätarens totalnivå. Östgötaförsöket intar en mellanställning och det som avviker mest är att Sergio här har lyckats bättre än på de andra platserna att kombinera en Tabell 2. Ts-halter försöksvis L6-703 Ts, % av grönmassan Sort/Område U E R Medel Beethoven 27,6 34,7 30,4 30,9 Activate 30,4 37,1 34,7 34,1 *3 Keen 29,7 35,4 35,3 33,5 *3 Artist 29,8 34,2 35,0 33,0 *2 Glory 29,6 35,1 34,2 33,0 *2 Augustus 28,7 36,6 32,7 32,6 *1 Ambition 29,2 34,0 34,5 32,5 *1 Destiny 29,3 34,7 33,3 32,4 *1 Severus 28,9 34,5 32,9 32,1 - Sergio 27,9 34,4 33,6 32,0 - Exxtens 27,9 34,2 33,9 32,0 - Ramirez 28,1 34,2 32,2 31,5 - Arcade 28,1 32,9 32,8 31,3 - Jasmic 26,4 29,8 30,3 28,9 *2 Milkytop 24,3 28,5 29,4 27,4 *3 Comandor 23,4 28,8 26,9 26,3 *3 -X- 28,1 33,7 32,6 31,5 CV% 4,50 2,30 4,30 OBS PROB F1 0,0001 0,0001 0,0001 LSD F1 2,1 1,5 2,7 1,5 122 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

3 bra skörd med ett högt stärkelseinnehåll. Sammanlagt så har Destiny, Artist, Activate, Glory och nyss nämnda Sergio lyckats överträffa mätarens nivå. Flerårsmedeltalen redovisas i tabell 5, uppdelat på två grupper där den 1:a gruppen omfattar de sorter som provats i 4-5 år. Beethoven och Jasmic har båda en hög ts-skörd medan ts- och stärkelsehalt lämnar en del i övrigt att önska, och på de senaste fyra åren har de endast nått över 30 % stärkelse tre respektive två gånger av elva, se figur 1. Destiny har en skörd i nivå med mätaren men med högre ts- och stärkelsehalter och har nått 30 % stärkelse i drygt hälften av försöken. Artist och speciellt Activate har en lägre skördenivå men överträffar ändå övriga sorters stärkelseavkastning på grund av sitt högre stärkelseinnehåll, och båda sorterna överträffar 30 % i nio av elva försök (figur 1). I den andra gruppen ingår de sorter som provats två år. Sorternas ts-avkastning är i nivå med Artist och Activate och speciellt Glory har under dessa två år haft en hög stärkelseskörd per hektar. Tabell 3. Stärkelhalter försöksvis L6-703 Sort/Område U E Stärkelse, % av ts R Medel Beethoven 23,3 29,4 27,8 26,8 Activate 33,2 37,0 36,3 35,5 *3 Sergio 29,9 37,8 34,7 34,1 *3 Augustus 32,3 35,3 33,8 33,8 *3 Glory 30,7 31,7 37,8 33,4 *3 Artist 30,9 33,4 35,4 33,2 *3 Destiny 29,5 33,3 30,9 31,3 *1 Keen 32,7 31,3 29,3 31,1 *1 Ambition 30,6 29,3 33,0 31,0 *1 Severus 28,4 32,6 31,3 30,8 *1 Arcade 29,6 32,1 30,8 30,8 *1 Ramirez 29,8 31,9 29,3 30,4 - Exxtens 28,0 26,8 32,1 29,0 - Milkytop 25,3 23,3 28,7 25,8 - Jasmic 25,4 23,6 26,6 25,2 - Comandor 20,1 24,0 19,5 21,2 *2 -X- 28,8 30,8 31,1 30,2 CV% 7,50 8,90 11,20 OBS PROB F1 0,0001 0,0001 0,0001 LSD F1 3,8 5,1 5,8 3,5 SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 MELLANSVERIGE 123

4 Tabell 4. Skörd stärkelse kg/ha L6-703 Sort/Område U E R Medeltal Beethoven kg/ha rel-tal Destiny Artist Activate Glory Sergio Ambition Augustus Keen Arcade Severus Milkytop Ramirez Exxtens Jasmic Comandor X CV% 11,2 10, ,4 OBS PROB F1 0,0077 0,0071 0,0018 0,002 LSD F Tabell 5: Flerårsmedeltal fodermajs, försök i BC/U, E och R-län år försök. L6-703 Sort TS-skörd kg/ha TS-halt % Stärkelsehalt % Stärkelseskörd kg/ha Beethoven ,0 25, Relativtal Artist 91 34,1 30,3 108 Activate 84 35,3 32,7 105 Destiny 97 32,6 27,4 102 Jasmic 98 27,7 22, år 6 försök Glory 92 33,3 31,7 113 Ambition 93 33,6 27,7 100 Arcade 88 33,3 31,5 99 Severus 90 31,7 30,1 98 Ramirez 79 32,9 30, MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

5 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% ACTIVATE ARTIST DESTINY BEETHOVEN JASMIC Figur 1. Stärkelsehalt i 11 försök i Mellansverige, % stärkelse/kg ts. SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 MELLANSVERIGE 125

Majs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Majs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Majs L7-703 Artist och Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige, av de fl erårsprovade sorterna. Jasmic och Beethoven ger fortfarande

Läs mer

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010 Av Bodil Frankow-Lindberg,Växtproduktionsekologi, Uppsala E-post: bodil.frankow-lindberg@slu.se Vall och grovfoder INTENSIVT SKÖRDADE VALLAR sammanfattning Tre skördar per år har lett till ca. 12% högre

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi. Skördeår: Plan: L6-703 Ensilagemajs. Sortförsök. Sådatum : Förfrukt: Vall

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi. Skördeår: Plan: L6-703 Ensilagemajs. Sortförsök. Sådatum : Förfrukt: Vall R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 ADB-nr: 067629 Län-fnr: LB-217- Ansvarig vid SLU: Magnus Halling +46 (0)18 671429 Sådatum : -05-02 Skörd Rel- TShalt Skörd Stärk- Rel- Stärk- Rel- Socker Socker Råpro-

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi. Skördeår: Plan: L6-703 Ensilagemajs. Sortförsök

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi. Skördeår: Plan: L6-703 Ensilagemajs. Sortförsök R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 ADB-nr: 067628 Län-fnr: LA-26- Ansvarig vid SLU: Magnus Halling +46 (0)18 671429-06-19 170 NS 27-3 (Axan) 46 5-04-30 109 NP 12-23 13 25-04-21 1000 NPK 11-15-18 Sådatum

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2006 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens

Läs mer

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com KWS-sorter ökar din lönsamhet! GUNILLA + 1092 * *Jämfört med medeltal av de 3 mest odlade sorterna för vart och ett av åren 2006-2008, 15 officiella försök Förbättrad lönsamhet för betodlingen! Glädjande

Läs mer

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009 Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget

Läs mer

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala Sedan 23 finns det en samordnad sortprovning av höst- och vinterpotatis i regi av Hushållningssällskapen i Kristianstad, Halland, Skaraborg,

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete

Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete Författare Gruvaeus I. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling

Läs mer

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland På platser med mindre vinterpåfrestningar, främst i D- och E-områdena, överträffar de allra flesta sorterna s avkastning. Under tuffare förhållanden

Läs mer

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,

Läs mer

FÖRDJUPAD ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING KUNGLIGA MUSIKHÖGSKOLAN VÅREN 2003

FÖRDJUPAD ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING KUNGLIGA MUSIKHÖGSKOLAN VÅREN 2003 FÖRDJUPAD ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING PÅ KUNGLIGA MUSIKHÖGSKOLAN VÅREN 2003 Några reflektioner. Av Musikhögskolans anställda har 186 personer svarat på enkäten. Den svarsfrekvensen innebär att man inte kan

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Populationssorter fortsätter att avkasta väldigt bra i försöken men trots detta är hybriderna fortfarande ett intressant alternativ på

Läs mer

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100 Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Som odlare bör man ha en merbetalning på minst fem procent för Kosack, för att sorten ska kunna konkurrera med sorter som Olivin, Lars och Harnesk

Läs mer

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre

Läs mer

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt

Läs mer

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st Sortförsök i havre Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Under hösten 2007 har 3 sortförsök i havre skördats, tabell 1. I tabell 2 kan man studera medeltalen de olika åren

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Gustav är ett foderkorn med hög avkastning och ett kort och styvt strå, mognar något efter Otira. Ger liten halmskörd. Minttu förenar hög avkastning med

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Bibliografiska uppgifter för Vårvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet Västmanland Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar

Läs mer

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat Vårvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Triso är den högst avkastande sorten i hela området och dominansen är särskilt påtaglig i F-området. och Curry har den högsta proteinhalten och

Läs mer

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Ett trendbrott är att många av årets testade sorter är populationssorter med bättre avkastning, men hybriderna har trots detta fortfarande högst

Läs mer

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstvete Reform och Linus är mycket intressanta sorter för brödveteproduktion.

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst

Läs mer

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga

Läs mer

R E S U L T A T 2009 M LB L126

R E S U L T A T 2009 M LB L126 1 KÄRNA REL- REL- REL- AV- VATT. RYMD- 1000- PRO- ERGO- STÄR- N % N- MALTK RENV. TAL TAL TAL RENS- HALT VIKT KORN- TEIN- STEROLKELSE AV TS SKÖRD UTBY- 15% F1 F1 F2 % VID G/L VIKT HALT% % KÄRNA KG/HA TE

Läs mer

Samodling av majs och åkerböna

Samodling av majs och åkerböna Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst

Läs mer

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle. Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS15-8420

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS15-8420 ADB-NR: 151438 LÄN-FNR: LB-258-2005 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet ADRESS: Sandby gård, Borrby SIDA 1 SÅDD: 2005-08-24 LED Svinflytgödsel, ton2005-08-17 29 FÖRFRUKT: Rödsvingel 2005-09-27 0 J,K,L,M

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar

Läs mer

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se Vårraps Vårrapsodlingen minskade ytterligare under Nästan alla sorter och särskilt några nyare sorter har haft mycket högre avkastning

Läs mer

Hösten 2015 får som helhet i landet. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Hösten 2015 får som helhet i landet. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstraps Försöksåret 2015/2016 testades 65 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 6 av sorterna har

Läs mer

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstvete Linus och Reform är mycket bra sorter för brödveteproduktion. Brons, Julius

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Utfodring av slaktgrisar

Utfodring av slaktgrisar Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

Vårraps. Sorter och odlingsteknik Vårraps Av Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation johan.roland@slu.se Sammanfattning Vårrapsodlingen minskade ytterliga re under 2015. Nästan alla sorter och särskilt några nyare sorter har haft mycket

Läs mer

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,

Läs mer

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var

Läs mer

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,

Läs mer

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ungdjurs tillväxt på Bete Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:

Läs mer

Alternariaförsök 2013

Alternariaförsök 2013 Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången

Läs mer

Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs

Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs Henrik Hallqvist, Jordbruksverket, Alnarp Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs Sammanfattning och

Läs mer

Kring blomning var väderleken relativt torr och försöket bevattnades därför vid tre tillfällen med 20 mm vid varje tillfälle.

Kring blomning var väderleken relativt torr och försöket bevattnades därför vid tre tillfällen med 20 mm vid varje tillfälle. Skörderestens etydelse för fusarium i höstvete, SJV001 Rapport mars 2011 Michaela Baumgardt, HIR Malmöhus AB Cecilia Lerenius, Jordruksverkets växtskyddscentral, Skara Lars Persson, Brandserga gård Inledning

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos

Läs mer

Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24

Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24 Slutrapport för projekt 25-11917/08, 25-123/ 11 Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24 1 HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro, 2 HS Väst

Läs mer

Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB

Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Höstraps Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Återigen har sortprovningen av höstrapssorter slagit rekord i Sverige. Under 2010 har totalt 64 sorter provats i 3 olika serier, en ökning med 6 sorter mot 2009.

Läs mer

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

R E S U L T A T 2011 LS M N010

R E S U L T A T 2011 LS M N010 1 KÄRNA REL- REL- AV- VATT. RYMD- 1000- PRO- ERGO- STÄR- N % N- RENV. TAL TAL RENS- HALT VIKT KORN- TEIN- STEROLKELSE AV TS SKÖRD 15% F1 F2 % VID G/L VIKT HALT% % KÄRNA SKÖRD G AV TS 08-22 Boomer 350 1,2,-,4,-

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner

Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2010:14 Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner Den totala arbetslösheten 1996-2009 (inklusive personer i program med aktivitetsstöd) har varierat

Läs mer

S E R I E S A M M A N S T Ä L L N I N G 1 ÅR Vårvete 2010 SIDA 1 Växtproduktionsekologi Sortprovning Sverige Medeltal :48 L7-301 WHS10

S E R I E S A M M A N S T Ä L L N I N G 1 ÅR Vårvete 2010 SIDA 1 Växtproduktionsekologi Sortprovning Sverige Medeltal :48 L7-301 WHS10 S E R I E S A M M A N S T Ä L L N I N G 1 ÅR Vårvete 2010 SIDA 1 Växtproduktionsekologi Sortprovning Sverige Medeltal 2011-02-03 13:48 L7-301 WHS10 Skörd Omr A Omr B Omr F A-C D-G Kärna Kärna Kärna Kärna

Läs mer

I Sverige var skördeökningen i sockerbetor lägre vid jämförelse med andra grödor under den senaste 20-årsperioden (tabell 1).

I Sverige var skördeökningen i sockerbetor lägre vid jämförelse med andra grödor under den senaste 20-årsperioden (tabell 1). 1.1 Skördeutveckling av sockerbetor Jens Blomquist, SBU Inledning I Sverige var skördeökningen i sockerbetor lägre vid jämförelse med andra grödor under den senaste 20-årsperioden (tabell 1). Tabell 1.

Läs mer

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16 Svavel för kvantitet och kvalitet Dan-Axel Danielsson Protein är Aminosyror och aminosyror består av Kol Syre Väte Kväve Svavel Bara metionin och cystein innehåller svavel Växterna tar Kol från luften

Läs mer

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent

Läs mer

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par. 3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova

Läs mer

NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2

NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2 NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2 av Magnus A. Halling, Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala och Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Syftet med projektet var att noga

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades tre sortök inom Skåneökens serie L7-301.

Läs mer

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Ogräs OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

R E S U L T A T 2015 R E T062. Bördighetsförsök

R E S U L T A T 2015 R E T062. Bördighetsförsök 1 VÄXTFÖLJD UTAN VALL OCH STALLG. (II) KÄRNA REL- REL- AV- VATT. RYMD- PRO- N N- P K STRÅ- ph P-AL K-AL RENV. TAL TAL RENS- HALT VIKT TEIN- % SKÖRD % % STYR- H2O MG/ MG/ 15% % VID G/L HALT% AV TS AV TS

Läs mer

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning de föregående fem åren skedde en liten uppgång under 2006

Läs mer

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Under år 2004 utfördes tio försök med vårkorn inom Skåneförsöken. Två försöksserier genomfördes, sju försök, L7-401, med aktuella sorter samt tre försök, L7-4011, med EUsorter. Resultaten presenteras

Läs mer

Hur ofta kramas svenskarna på jobbet?

Hur ofta kramas svenskarna på jobbet? Novus Opinion Hur ofta kramas svenskarna på jobbet? November 2008 Arne Modig 2008-11-12 Kramar i arbetslivet Syftet med undersökningen är att ge en bild av kramarnas roll i det svenska arbetslivet. Undersökningen

Läs mer

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under hösten 2005 har 3 sortförsök i vårvete skördats, tabell 1. Nytt för i år är att sorten Vinjett är mätare

Läs mer

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Torp är det högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford och Mariboss är fortsatt

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Minttu är en ny marknadssort med hög avkastning, tidig mognad och bra stråstyrka, har dock en något låg rymdvikt. Gustav är ett nytt foderkorn med hög

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla

Läs mer

Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik

Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik HAVTORN DEMONSTRATIONSODLING PÅ TORSLUNDA 2001 AV INGRID BJÖRKLUND,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik Havtornsodlingen på Torslunda försöksstation planterades

Läs mer

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Tabellförteckning Tabell 1. Gått på hemslöjdsmarknad/-utställning efter kön, ålder, utbildning, bostadsort, region

Läs mer

Spänning. Sluten krets, kopplingsschema, seriekoppling, parallellkoppling.

Spänning. Sluten krets, kopplingsschema, seriekoppling, parallellkoppling. Spänning Inledning I det här experimentet undersöker du vad skillnaden mellan serie- och parallellkoppling är genom att koppla lampor till varandra på olika sätt. Bakgrund För att det ska flyta ström i

Läs mer

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken

Läs mer

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport

Läs mer