Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik

Transkript

1 HAVTORN DEMONSTRATIONSODLING PÅ TORSLUNDA 2001 AV INGRID BJÖRKLUND,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik Havtornsodlingen på Torslunda försöksstation planterades våren 1997 och är inne på sin fjärde odlingssäsong och sitt andra skördeår. Årets inriktning har varit att klippa, frysa och tröska bären i fruset tillstånd. En böntröska som används för försöksodlingar testades med lovande resultat. Havtornsodlingen har i år klippts ned till olika nivåer för att studera tillväxten. Havtornsodlingen på Torslunda omfattar ett halvt tunnland och består av fyra sorter fördelade på elva rader inklusive hanplantor. Havtorn är en tvåbyggare, vilket innebär att dess han- och honblommor finns i olika individer. Cirka tio procent hanplantor krävs för säker pollinering. Pollineringen sker med vindens hjälp. Plantorna är planterade på plastlist för att hindra konkurrens av ogräs under etableringen. Tre rader är försedda med droppbevattning. Den regnfattiga och varma sommaren 1999 konstaterades skördeskillnad mellan bevattnade och icke bevattnade bär. Havtorn har dock stor tålighet för såväl torka som riklig nederbörd. Vissa angrepp av bladlöss har förekommit på kvarlämnade bär, men det har inte skadat plantornas tillväxt. I övrigt har inga sjukdomar visat sig hittills. 50

2 Havtornsodlingen på Torslunda är planterad på mullfattig sandjord och grundgödslades före plantering med 40 m 3 komposterad stallgödsel per hektar. Havtorn är kvävefixerande, det vill säga samlar kväve från luften, som magasineras i noduler på rötterna. Sedan år 2000 har halva odlingen gödslats med 300 kilo PK 7:25 per hektar på våren. Sortmaterial ursprung och avkastning Samtliga sorter i demonstrationsodlingen är uppdragna på Institutionen för hortikulturell växtförädling, SLU, Balsgård och nedanstående uppgifter är hämtade från havtonsförsök på Balsgård. Två sorter på Torslunda har visat sig mest intressanta, och Nummersorten är en avkomma från fri pollinering av den ryska sorten Omskaja-27. Bären är medelstora till små, färgen gul och 100 bärsvikten ligger runt 40 gram. Avkastningen är hög, 10 kg på en sju år gammal buske. C-vitaminhalten är också hög: 360 mg/100 g bär. Mognadstiden är mitten av augusti. Nummersorten är också en avkomma från fri pollinering av en rysk sort, Zolotoj Potchatok. Bären är rödorange. 100 bärsvikten ligger på 50 gram. Avkastningen på Balsgård har legat på drygt 2 kg per buske. Sorten mognade före i början av augusti och C-vitaminhalten är lägre, runt 80 mg/100 g bär. I demonstrationsodlingen på Torslunda har två buskar av varje sorter handskördats under två säsonger för att få en uppfattning om totalskörd per buske. Nummer har i snitt för två och tre år gamla buskar gett 9 kg och nummer har gett 4 kg. På sitter bären tätt och är svårskördade manuellt. På sitter bären glesare och har något längre skaft, vilket gör dem något lättare att skörda manuellt. Såväl växtsätt som tornar gör havtorn svårskördad. Skördemetodik under utredning Att odla havtorn har inte utgjort några nämnvärda problem på Öland. Årets säsong har inriktats på skördetekniken. Eftersom havtornsbären växer direkt på grenen och har korta skaft finns ingen befintlig skördeteknik som är självklar. Under förra säsongen testades skörd med svart vinbärströska, men bärkvaliten blev inte den bästa och buskarna tog ganska mycket skada och måste klippas efteråt. Havtorn ger skörd på fjolårsskotten, vilket medför att busken drar iväg på både höjden och bredden och måste klippas ner med jämna mellanrum. Vi vet av egen erfarenhet och tyska undersökningar att frusna havtornsbär lossar lätt från grenen och i år har vi klippt av och fryst in fruktbärande grenar och tröskat efter nedfrysning. Skörd av frysta bär Årets målsättning i demonstrationsodlingen av havtorn har varit att testa och dokumentera olika klippnings-, insamlings- och tröskmetoder, det senare i fruset tillstånd och i mån av möjlighet tidsbestämma arbetsmomenten. Havtornsraden till höger har klippts ner till en meter, slåtterbalk. Insamling i Eur-pallar med två kragar fungerade bra både för insamling i fält och förvaring i fryscontainer. 51

3 KLIPPMETODER Extensiv klippning 1) Anpassad klippning att hålla busken på 1,30 meters höjd och 1 meters bredd 2) Klippa busken till 1,0 m utan anpassning till buskens utseende. Intensiv klippning Efter extensiv klippning typ 1 efteransas årskott på klippta grenar före infrysning Insamlings- och lagringsmetoder Infrysning i olika lådtyper direkt efter skörd A) Skörd från extensiv klippning lagras i: lösbalar buntade med självbindare lösfruset direkt på presenning liten ribbad trälåda, 0.15 m 3 Eur-pall med två pallkragar, 0.60 m 3 stor löklåda med tät vägg, 1.2 m 3 B) Skörd från intensiv klippning lagras i två typer av mindre plastlådor med tät respekte nätbotten Eur-pall med två pallkragar Grovtröskning efter nedfrysning avslagning med hjälp av grep och manuellt direkt i låda försökströska finrensning efter tröskning i befintligt rensverk Tids- och temperaturstudier Dokumentation av tidsåtgång för extensiv och efterföljande intensiv klippning Temperaturmätning med datalogger i sex lagringsalternativ, från inlastning i frys till tröskning RESULTAT Tiden för mognad skiljer tre veckor mellan sorterna. Skörden för infrysning påbörjades i mitten av augusti. Klippmetoder Klippmetoderna utfördes i olika steg. Först utfördes extensiv klippning typ 1 med anpassning till buskens tillväxt och samlades ihop. Därefter ansades viss del avgrenarna från årsskott före infrysning, intensiv klippning. Det stod ganska snart klart att ansning av grovklippta grenar var mycket tidsödande. Enda skälet till detta klippmoment vore om det krävdes för rationell tröskning eller av utrymmesskäl. Grovklippningen med anpassning till buskens utseende, tog drygt två minuter per buske inklusive ihopsamling av avklippta grenar. Efterföljande intensiv klippning tog cirka 10 minuter per buske. Metoden med extensiv klippning typ 2 rakt över busken ner till en meter tog en minut per buske och insamling lika lång tid. Dock bör tilläggas att klippning med anpassning till buskens utseende är mindre slitsam för kroppen och kan troligen utföras i längre tidsintervaller utan paus än klippning rakt av på en meter. Tidsjämförelse kan endast göras mellan momenten eftersom arbetet med säkerhet kan göras effektivare med lite träning och erfarenhet. Avsikten med de olika klippmetoderna var i första hand att studera eventuella olikheter på skottillväxten. Insamlings- och lagringsmetoder Insamling i olika lådtyper gav inget utslag vad lagringsdugligheten beträffar. Eurpallarna kändes dock smidigast att hantera såväl vid insamlingsmomentet i fält som vid inlastning i fryscontainern. Insamling i löspress fungerade inte. Balarna pressades för hårt trots lösast möjliga inställning och bären krossades med dålig kvalitet som följd. Insamling i traktorburen skopa fungerade smidigt i fält. Klippning och insamling måste dock ske i två moment eftersom det annars krävs att en man avsätts för traktorkörning, vilket blir dyrbart.att ha en man för traktorkörning kan endast motiveras om det samtidigt finns flera personer som klipper. Tömning direkt på presenning i frys var smidig, men efterföljande infrysning är tveksam. Materia- 52

4 let blir skrymmande och svårhanterligt efter frysning och vidare tröskning. Insamling i storlåda och europallar fungerade som skopan i fält. Båda var lätta att placera i frys, men den stora löklådan osmidig vid tröskning på grund av sitt djup. Eur-pallen var däremot mycket praktisk. Insamling i mindre trälådor fungerade bra och de kan placeras ut i fält före klippning, fyllas direkt och samlas ihop efteråt. Inkörningen i frys var mer tidsödande än Eur-pallar och övriga alternativ. Insamling i skopa kräver en man vid ratten. Effektivt om flera klippare är igång samtidigt kombinerat med tömning i storlåda. Temperaturkurvor frysförvaring Fryscontainerns lägsta temperatur låg på minus 23.1 C. Yttertemperaturen vid skördetillfället låg på plus 22.5 C vid ilastning klockan Efter fyra timmar i frys sjönk temperaturen i lådorna till 0 C. Det tog totalt drygt ett dygn att sänka temperatur ner till minus 22 C och ytterligare elva timmar att få ner temperaturen till minus 23 C. Temperaturkurvan registrerades med datalogger i fem olika inlastningsalternativ. Variationen mellan lådtyperna var liten. Grovtröskning i försökströska efter infrysning De två nummersorter som varit mest intressanta har helt olika växtsätt vad bären beträffar. På den ena sorten, nr saknar bären mer eller mindre skaft och bären sitter mycket tätt intill varandra. Sorten har gett 9 kg bär per buske vid handskörd på Torslunda. Årsskotten är många och korta. Dessa egenskaper visade sig vara mycket bra vid tröskning av frusna bär i försökströska. De avklippta grenarna bör dock inte vara längre än 30 cm. I övrigt krävs ingen efteransning. Tack vara att bären satt tätt höll de kylan under hela processen. De korta årsskotten ställde inte till några besvär i tröskan. Den andra sorten, 10742, har färre och längre årsskott. Bären sitter glesare och har korta skaft. Sorten gav drygt 4 kg per buske vid handskörd år Denna sorten fungerade något sämre i försökströskan. Skotten hade tendens att fastna i tröskverket och bären tinade upp snabbare. Det senare är troligen inget problem om hela förloppet sker i kylrum. Minimumtemperaturen C i containern var tillräcklig för att bären lätt skulle lossna från båda sorterna. Bären från båda sorterna gick bra att slå av direkt mot lådvägg i frys. I det fallet var längre grenar att föredra, de fungerade som slagträ. Det tog sju minuter för en person att slå av innehållet i en Eur-pall för hand. Att slå av med grep tog både längre tid och krävde mer kraft. Finrensning i stationärt rensverk för spannmål testades med mycket lyckat resultat av såväl maskintröskade som handtröskade bär. Avkastning Samtliga rader utom en klipptes ner till 1,20 m hösten 2000, varför avkastningen inte kan relateras till tidigare skördesiffror. Frusna grenar med havtornsbär gick smidigt att tröska i den försöksströska som annars används för bönor. 53

5 Vikten tröskade bär efter infrysning från sorterna och har registrerats, men utgör ingen totalskörd. Resterande mängd bär på busken är inte registrerad. Den enda säkra avkastningsjämförelse är mellan sorterna. Skörd från avklippta grenar av sorten gav 2,5 kg i snitt för knappt 70 buskar medan sorten gav 1,35 kg i snitt för 20 buskar. Någon tydlig skillnad på avkastning för de olika klippmetoderna går inte att fastställa i nuläget. Det krävs längre tid och studier av klippmetodernas inverkan på tillväxten för att avgöra. SLUTSATS OCH UPPFÖLJNING Varierande skördeteknik Årets försöksarbete kan ses som resultatet av ett antal testmetoder för skörd av havtorn med befintliga maskiner, lagring i befintliga lådalternativ och skörd efter infrysning. Återstår att arbeta vidare med de mest intressanta alternativen. Det är med stor tillfredsställelse vi har konstaterat att klippning, insamling, infrysning och tröskning gett många intressanta alternativ. För att nå maximal skörd av havtorn krävs en kombination av olika skördeme toder med olika kvalitet på skörden och avsättning för bären. Den skörd som återstod efter klippning bör självklart också tas om hand. Det är vår avsikt att under kommande säsong arbeta för att finna metoder för detta. Klippmetodikens effekt på tillväxt Redan andra odlingssäsongen påbörjades en serie nedklippningsalternativ. Enligt dåvarande erfarenheter rekommenderades nedklippning till tio centimeter för flera nya årsskott. En försöksrad klipptes ner med god återväxt året efter. Detsamma upprepades på ytterligare en rad av samma sort året efter med motsatt resultat. Endast ett fåtal buskar överlevde. Tredje säsongen provklipptes på 0,50 m och återväxten har varit mycket god med rikligt med skott. Återstår att se skörden nästa säsong. Vi kan konstatera att det krävs försiktighet vid klippning av fleråriga buskar och under årets säsong har olika alternativ utförts för att studera skottillväxt och skörd under kommande säsonger. Nyetablering av tre odlingar Tre odlingar på vardera ett halvt hektar och några mindre odlingar har etablerats på Öland under hösten Två av de större ligger hos ekologiska odlare. Eftersom havtorn är kvävefixerande och hittills inte har visat sig särskilt sjukdomsbenägen bör den ha goda förutsättningar för en ekologisk odling. För att klara ogräskonkurrensen har dessa båda odlare planterat på plastlist. Den tredje större odlingen är konventionell. Alla odlingarna består av flera sorter och vi ser fram emot att följa upp sorternas utveckling på olika platser med olika förutsättningar. PRODUKTUTVECKLING Hittills har havtorn saluförts som marmelad, sylt, juice, smaktillsats i bröd och sorbé på Ölands skördefest. Marmelad finns till försäljning på ett antal gårdsbutiker. När utvecklingsköket på Torslunda tas i bruk ökas möjligheten till ytterligare utveckling av produkter. TACK Denna undersökning har finansierats av Länsstyrelsen och Regionförbundet i Kalmar län samt Institutet för livsmedel och bioteknik i Umeå, SIK. REFERENSER Jeppsson N Havtorn, Årsrapport, Torslunda försöksstation, SLU, s Jeppsson N Havtorn, svart bäraronia & blåtry tre nya bärgrödor, Årsrapport, Torslunda försöksstation, SLU, s Jeppsson N Havtorn och aronia tre års erfarenhet av två nya bärslag, Årsrapport, Torslunda försöksstation, SLU, s Trajkovski V. och Björklund I Havtorn demonstrationsodling på Torslunda 2000, Årsrapport, Torslunda försöksstation, SLU, s