Varför skall vi odla kultursorter? Hans Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Område jordbruk Alnarp

Transkript

1 Varför skall vi odla kultursorter? Hans Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Område jordbruk Alnarp

2 Konventionen om biologisk mångfald Bevarande och utnyttjande av de växtgenetiska resurserna i den odlade mångfalden Bevarande in situ hos odlaren istället för i genbanken

3 Ett alternativ till GMO Genmodifierade sorter riskerar att bli det som dominerar i internationell handel Multinationella bolag tar över kontrollen över vår mat Kultursorter bevarade av odlare är ett alternativ för naturlig mat

4 Mineralhalterna i vete minskar Zink, koppar, krom och järn har minskat Gödsling med makronäringsämnen speciellt NPK minskar koncentrationen Utarmning och utlakning av marken Sortskillnader (speltvete mer mineralämnen) Ekologiskt högre halter pga lägre skördar och mer stallgödsel

5 Kadmium i vete Halten i marken viktig Kadmium ökar med kvävegödsling Ekologiskt har lägre halter Mer kadmium i fullkorn

6 Bekämpningsmedelrester i bröd Upp till 80 % av brödet har bekämpningsmedelsrester Mer rester i fullkornsbröd Alla människor har bekämpningsmedel i kroppen Kombinationseffekter av små mängder pesticider Mindre bekämpningsmedel i urinen om du äter ekologiskt

7 Bekämpningsmedelsrester i all konventionell mat? Upp till 21 bekämpningsmedel i samma livsmedel 30% har mer än ett bekämpningsmedel Av 800 medel analyseras bara en bråkdel Antalet analyser har halverats i de flesta länder i EU Rester redovisas bara om ett medel överstiger gränsvärdet

8 Kortstråig enkornsvete Långstråig enkornsvete

9

10

11 Ekologisk sort IFOAM-standard 2002 Målet är växter som förbättrar potentialen för ekologisk odling och den biologiska mångfald Ekologisk växtförädling är en holistisk inriktning som baseras på fertila växter som kan överleva i en levande jord En ekologisk sort är framtagen med godkända metoder i ett certifierat förädlingsprogram

12 Teori för ekologisk växtförädling För varje gård och region kan sorter hittas och anpassas för att på bästa sätt utnyttja platsens ekologiska förutsättningar i klimat och jordtyp Den genetiska mångfalden hos våra i genbanken bevarade kulturväxter med lång anpassning till landets förhållande är den mest värdefulla tillgången för ekologiskt jordbruk

13 Framstående växtförädling i Sverige Lokala sorter för olika regioner Sorter för olika jordtyper tex mulljordar Sorter för försommartorra områden Resistenta sorter, nematoder, sjukdomar Mycket stor lokal sortprovning Detta innebär en stor och värdefull nationell genbank som kan utnyttjas för ekologisk odling

14 Deltagande växtförädling jämfört med konventionell Konventionell Deltagande Organisation Centraliserad Decentraliserad Sortmål Vid anpassning Lokal anpassning Genetiskt Stabil Variabel Sortprovning Konventionell Ingen formell Utsädesdistribution Konventionell Lokal

15 Deltagande ekologisk växtförädling Sorter från Nordiska Genbanken 600 linjer eller sorter selekteras med 10 ax/sort centralt på Alnarp Sorterna uppförökas för att distribueras för demonstrationer till lantbrukare i hela landet Mer än 300 lantbrukare har fått utsäde sedan 2000

16 Regeneration av kulturväxter efter Georg Wilhelm Schmidt Uppluckringsfas Terapifas (Uppbyggnad av en sortbiografi) Stabiliseringsfas Belastningsfas

17 Hur uppkommer nya sorter? Långvarig ekologisk odling Långvarig selektion i förädlingssyfte Utsådd i axbädd Ståndortsväxling Förståelse för plantans morfologiska uttryck och färgspråk Årsmån och planetkonstellationer som utlösande faktor Inflytande från förädlaren

18 Genetiska förklaringar till uppkomsten av nya sorter Korsningar som skett tidigare blir synliga Uppspaltning i typer som sorten genomgått i sin tidigare sortbiografi Miljön aktiverar gener som inte uttryckt sig tidigare Mutationer

19 Krav på ekologiska sorter Långt segt strå med snabb vårutveckling Ståndortsanpassad Vinterhärdighet Motståndskraftig mot skadegörare Stark utveckling vid låga gödslingsnivåer Hög kvalitet och smak Uthålligt livskraftig

20 Gamla sorter passar för ekologisk odling Rik mångfald för hela landet Lokalt anpassade under lång tid Anpassade till olika jordar Ogräskonkurrens genom långt strå Växer vid låga näringsnivåer Bra kvalitet inklusive smak Efterfrågade av konsumenterna

21 Tidig tillväxt och strålängd av olika stråsädesslag Winter w heat Holger 1980 Spelt w heat Winter w heat 1938 Winter rye Winter w heat cm

22 Ogräsförekomst med olika vårvetesorter medeltal 1 och 3 harvningar Dragon vikt/kvm Kärn Ölands lantvete antal/kvm

23 Odlingen bestämmer sjukdomstrycket Konventionell odling Monokulturer Täta bestånd Höga kvävegivor Kort strå Ekologisk odling Mångfald, växtföljd Glesa bestånd Låga kvävegivor Långt strå

24 Angrepp av sjukdomar i 138 gamla höstvetesorter på Alnarp Inget angrepp Svagt angrepp Måttligt angrepp Stort angrepp Brunrost Gulrost Bladfläck Mjöldagg ar

25 Resistens hos gamla vetesorter Diploida sorter, enkornsvete, total resistens Tetraploida sorter, emmervete, mycket god resistens, oftast utan angrepp Hexaploida sorter, sällan helt resistenta, många med bra fältresistens

26 Artblandningar och sortblandningar kan begränsa spridningen av alla sjukdomar som har en luftburen spridningsfas Rost Mjöldagg Septoria, brunfläcksjuka Dreschlera, Helminthosporium, bladfläcksjuka Rhynchosporium, sköldfläcksjuka

27 Intelligenta sortblandningar? Sortblandningar med moderna sorter görs med kunskap om resistensgener sk intelligenta blandningar men oftast bara mot en sjukdom Sortblandningar med gamla sorter görs utan kunskap om resistensgener men fungerar ändå mot de flesta sjukdomar delvis pga att fältresistens är en samverkan mellan olika gener

28 Strålängd mot avstånd ax-flaggblad, vårvete resultat från Holland y = 0,3378x - 13,223 R 2 = 0,8799 Alnarpssorter 25 Avstånd ax-flaggb Moderna sorter Strålängd

29 Höstvetedemonstration Uppsala 2003 Skörd dt/ha Proteinhalt Proteinskörd Aros ,2 13,2 834 Virtus ,9 14,2 794 Banco ,6 13,9 758 Eroica ,1 13,8 746 Erbe (tysk ekologisk) 46,8 16,7 782 Hansa brun 45,0 17,2 774 Sol ,6 15,2 677 Uppsala lantvete 30,9 15,9 491

30 Vårvetedemonstration Uppsala 2003 Skörd dt/ha Proteinhalt Proteinskörd Algot 42,5 14,3 608 Atson ,5 13,3 579 Dalavete 31,0 16,7 518 Fylgia ,0 15,1 634 Progress ,5 14,5 587 Rival ,5 14,3 622 Ölands lantvete 43,0 16,3 701

31 Proteinhalt mot specifik brödvolym, gamla höst och vårvetesorter 1500, , , ,00 brödvolym kubik 1100, ,00 900,00 800,00 700,00 600,00 8,00 10,00 12,00 14,00 16,00 18,00 20,00 proteinhalt %

32 Våtgluten mot glutenstyrka i sekunder, gamla höst-och vårvetesorter 30,00 25,00 Glu ten styrka seku n 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 0,00 10,00 20,00 30,00 40,00 50,00 60,00 % våtgluten

33 Vete Enkornsvetet år gammalt, innehåller karotenoider Emmervete mer mineraler och antioxidanter Speltvetet föregångaren till vårt brödvete, fin smak och god smältbarhet Lantvetesorter bra bakningsegenskaper och fin smak

34 Korn Lika gammal kulturväxt som vete Innehåller betaglukaner liksom havre Kallas Nordens ris och kan odlas upp till Tornedalen Naket korn saknar skal och kan konsumeras direkt Vanligare än vete på 1700talet i Skåne

35 Havre Kanske 4000 år gammal, ursprungligen som ogräs i vete Innehåller betaglukaner, lösliga kostfibrer som minskar risken för kostrelaterade sjukdomar Innehåller antioxidanter tex E-vitamin, fytosteroler och kanelsyror. Speciellt gamla svarthavresorter rika på antioxidanter

36 Råg Rågen kanske 4000 år gammal, ursprungligen som ogräs i vete Råg innehåller antioxidanter som lignaner, fenoler och steroler. Lignaner omvandlas med hjälp av bakterier i tjocktarmen till växtöstrogener som kan ha skyddande effekt mot cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

37 Hälsoeffekterna av fullkorn kommer från helheten och kombinationen av alla ämnen skyddar mot vissa sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar, antioxidanter fungerar synergistiskt med fibrer Cancer, fullkorn skyddar mot mag- och tarmcancer Diabetes, fullkorn skyddar mot risken att utveckla diabetes

38 Antioxidanter i säd kompletterar antioxidanter i frukt och grönt Finns i bunden form och blir först aktiva med hjälp av mikroorganismer i tarmarna

39

40

41 Enkornsvete

42 Aegilops

43 Svart emmervete Gotland

44 Vit våremmer

45 Speltvete

46 Speltvete

47 Naket rött korn

48 Bromus grossus

49 Fördelar med äldre sortmaterial Biologisk mångfald, bred genetisk bas Sorter anpassade till ekologisk odling Sorter med historia Vackra sorter, färg och form Smakrika sorter Nyttiga sorter

50 Allkorn ett nätverk för marknadsföring av kvalitetssorter Gamla kvalitetssorter Ekologiskt odlat Lokal produktion i hela landet Färska varor God smak

51 Mångfald en uthållig ekologisk strategi Många lokala sorter på gårdsnivå och regional nivå Lokal utsädesproduktion Sortblandningar för genetisk variation i fältet

52 Slow food för smakens skull Lokal produktion Ekologisk produktion Färsk mat om möjligt Mat med kulturhistoria

53

54

55 Svedjebruk Finnkulturen förvandlar med svedjebrukets hjälp i första hand barrskogsmark till åker. Kalevala Ej växer säden, om man först ej rödjer marken, hugger ned och bränner träden Germanernas odlingsåtgärder bestod i att röja lövskog för att åstadkomma bete åt husdjuren. Åkern införes sekundärt i naturängen.

56

57

58 Svedjeråg Svedjeråg har många namn som tuvråg, fallråg, fälleråg, midsommarråg, små råg och Vasa råg Mjölet hade hög kvalitet och bröd betraktades som delikat Även utsädet var friskt och av bättre kvalitet än normalt utsäde

59

60 Rökstuga, ria Värms upp av röken, saknar skorsten, har istället hål i taket med rökhuv. Rian används för torkning av rågen. Den skördade rågen lades upp på störar i taket, rökugnen tändes och efter 1-2 dygn hade man torkat rågen färdig för tröskning och malning

61 Maträtter i finnarnas kosthåll Mutti: fiskspad eller köttbuljong, rågmjöl och salt kokades ihop till en tjock gröt som kunde formas med händerna, nävgröt Med rostat havremjöl, skrädmjöl, endast vatten och salt. Serveras med stekt fläsk och lingonsylt Hillu: en bärgröt på rågmjöl och lingonsylt Lämmi: sötklubb, rågvälling med salt och maltmjöl Resk: pudding gjord av riven potatis och kornmjöl

62 Lantvete Gotland selektion Lantvete Gotland Genbank

63 Speltvete Gotland selektion Speltvete Gotland genbank

64 Schmidt stråstyv

65 Schmidt

66 Petkus

67 Motto

68 Grekisk Satres

69 Glanshammar

70 Grekisk Diasparto

71 Gotlandsråg

72 Midsommarråg

73 Tuvråg Värmland

74 Petkus höstråg 10 selekterade ax

75 Schmidtråg

76 Värmlandsfilialen höstvete Kärna kg/ha Reltal Halm kg/ha Reltal Sammet Svea II Pärl I Thule III Ergo Gluten Björnövete 105

77 Värmlandsfilialen Vårvete Diamant II 100(2245kg) Dala 94 Ås II 89 Kärn II 110 Rival 107 Höstråg Petkus 35 dt/ha Stjärn 38 Stål 37 Malm 38 Förädlad Vasa II 36 Ur Midsommarråg 36

78 Zanda Eroica Aros Banco 5114 Starke

79 Öst Burgsdorfer Spelt Schweiz Schwaben Ostro Steiner Roter Tyroler Ostar

80 2-rads naket korn 6-rads naket korn Odensåker

81 Brun spelt Pansar Holger röd

82 Östby Algot Peko 99 Peko vit Diamant vit Apu

83 Enkorn Grekland Svart enkorn Enkorn Kanada

84 Progress Ölands Lantvete Dalarna Lv Dal Lv Gotland Lv Gotl

85 Dala urval Öland 16 Öland sammet Öland 15 Öland urval Öland 18

86 Lv Gotl Ölands 8 Öland 1 Lv Dal 16 Lv Haland Öland 6o3 Lv Dal 15

87 Golden Krim Borstvete Gotl Russisk hvede

88 Svart emmer Vit våremmer Röd emmer Kulturemmer

89 Kortstråig enkornsvete Långstråig enkornsvete

90 Enkorn Grekland Svart enkorn Enkorn Kanada

91 Svart emmer Vit våremmer Röd emmer Kulturemmer

92 Rödemmer

93 Svart emmer

94 Vit emmer med borst

95 Petkus höstråg 10 selekterade ax

96

97

98

99

100

101

102

103 Naken havre Jacub

104 Blenda vithavre

105 Argus svarthavre

106 Naken havre

107

108 Manifesto on the future of seed Frihet att spara utsäde Frihet att förädla nya sorter Frihet från privatisering och biopiracy Frihet att byta och handla med utsäde Frihet från GMO

109 Biodynamiska växtförädlare Association of biodynamic plant breeders Ca 20 förädlare säd,grönsaker och frukt Certifierade demetersorter, minst 4 år biodynamiskt