Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort."

Transkript

1 Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Genomgången byggde främst på broschyren "Den odlade mångfalden". Följande togs upp: 1. odlingens historia 2. vad som skiljer vilt från tamt 3. artbegrepp 4. sortbegrepp 5. vad förädling innebär 6. olika utgångspunkter för urval i det gamla bondesamhället och i dagens jordbruk 7. finns stenålderssorter (av lantbruksväxter) 8. varför ska mångfalden bevaras 9. Programmet för Odlad Mångfald 10. NordGen 11. Begreppet bevarandesort. Nedan redogörs för vad som togs upp som kompletterar det som står i broschyrer 3 Art kan definieras på flera sätt En art är en eller flera populationer av individer med flera, gemensamma, yttre särdrag, med vilka den kan särskiljas från andra sådana populationer. (Morfologisk definition) Grupper av individer som under naturliga omständigheter kan fortplanta sig med varandra, producera en fertil avkomma och som är reproduktivt isolerade från andra grupper. (Botanisk definition) En grupp individer bestående av minsta möjliga antal individer med en gemensam förfader. Individerna skall ha en eller flera nedärvda karaktärer som de inte delar med några andra grupper. (Sammansatt) Det är inte utan problem att särskilja arter särskilt gällande kulturväxter som fått artnamn långt tillbaka. Utgår man från den morfologiska definitionen har till exempel speltvete och brödvete skiljts åt. Ur den botaniska definitionen är de dock fullt korsningsbara och därmed samma art. Det samma gäller för emmervete och durumvete. Det finns olika internationella standarder som arbetar lite olika med detta även om de flesta börjar ta till sig den sammansatta definitionen. Detta gör dock att i utsädeslagstiftningen så behandlas de fortfarande som skilda arter där emmervete inte berörs av lagstiftningen. En svensk namnstandard som är bra att känna till finns i boken "Våra kulturväxters namn" och den databas som denna bygger på. Databasen heter Svensk kulturväxtdatabas (SKUD) och den hittar man på 4 Definition på sort En sort är en indelning inom en art och är en samling odlade plantor som i ett eller flera avseenden klart avviker från andra sådana plantor och som efter förökning behåller de särskiljande karaktärerna eller egenskaperna.

2 6 Olika utgångspunkter för odling I äldre tider premierades säkerhet i odlingen högre än hög avkastning och därmed valde man att inte ha ett enhetligt utsäde. Man visste att en variation kunde innebära att vissa typer till exempel gick bättre ett år med torka och vissa gick bättre år med regn. Variationen har dock hållit sig inom en given ram. Idag tänker vi mer på att vi vill veta vad vi får och önskar både jämn kvalitet och god skörd. Den aktiva växtförädlingen som främst pågått under de senaste 200 åren har arbetat efter dessa principer. Och istället för att ha en gröda som i viss mån anpassar sig efter omständigheterna, så anpassar vi omgivningen till ett att bli så optimal för grödan som möjlig exempelvis dikning, arrondering, bevattning, bekämpning etc Att bara göra urval fungerade bra till att börja med inom växtförädlingen. Men eftersom man gärna ville ha högre avkastning infördes sorter med högre avkastning från andra länder. Dessa sorter var dock inte omedelbar användbara utan man gjorde korsningar mellan nya och gamla sorter. På så sätt skapade man en ny mångfald av egenskaper att välja mellan. Därefter så har man återigen gjort ett urval. Den mer utvecklade växtförädlingen ökade därmed till att börja med den genetiska mångfalden i våra odlingar när de hämtade sorter från andra delar av världen och korsade med inhemskt material. 7 Finns stenålderssorter av lantbruksväxter? Klimat och odlingsbetingelserna har under århundradena förändrats rätt mycket. Genom det urval man medvetet eller omedvetet gjort så har sorterna snarast hela tiden förändrats och några stenålderssorter finns inte. Egentligen är det kanske först på 1800-talet som vi får mer genuina sortbeskrivningar och det var också då som man försökt vinna sig om att ha enhetliga sorter och därefter ansträngt sig för att fortsätta att odla just dessa sorter. Parallellt har dock bönderna fortsatt att odla de gamla mer variabla och inte så stabila sorterna fram till en bit in på 1900-talet. Sorter som odlades för 1000 år sedan är därmed inte identiska med något vi odlar idag. 8 Varför ska mångfalden bevaras? Växtförädlingen på 1800-talet innebar till att börja med att man fick högre mångfald i odlingarna. Med tiden har dock förädlingsarbetet blivit mer slimmat. Det kostar att ta fram nya sorter och kraven har ökat på att få en ökad avkastning vilket i praktiken gäller friska sorter med bra konkurrensförmåga. Förädlingsföretagen har krav på sig att allt snabbare få fram nya sorter och det gör man lättast genom att inte korsa allt för olika sorter. Därför har det material som växtförädlarna arbetar med idag snävats av. Det är dock fortfarande möjligt att inom detta finna nya egenskaper. Någonstans kommer dock detta att få ett slut och vi behöver då återigen bredda den genetiska basen. Därför är det viktigt att ha kvar äldre sorter och deras egenskaper. Vi vet inte heller vad

3 för egenskaper våra framtida odlingssystem kan kräva. Att ha kvar en bred samling av sorter med olika egenskaper är därför en viktig handling. Bevarandet av frö sker främst idag i frys och inte i odling. Men för att materialet ska vara användbart behöver vi också veta hur de fungerar i odling. Det är också så att vi har under årens gång missat vissa sorter med egenskaper som inte prioriterats. Dessa egenskaper kanske idag har en funktion som de inte hade då prioriteringarna gjordes. Därför är det också viktigt att odla äldre sorter för att få veta mer om dessa egenskaper. Att använda äldre sorter med mer lokal prägel kan också ge möjlighet till att utveckla traditionella maträtter eller skapa nya. Därutöver så ökar ju också variationen i våra odlingar vilket i sig är en positiv effekt. Till exempel kan det vara så att de äldre och de nyare sorterna inte har samma skadegörare och därmed kan bilda barriärer för smitta. De nya reglerna inom utsädeslagstiftningen ger nya möjligheter att kunna saluföra utsäde och därmed öka odlingarna av äldre sorter även om det finns begränsningar. Att reglerna ger utrymme till utsädesodlingar av bevarandesorter är ett viktigt steg i rätt riktning. 9 Programmet för odlad mångfald I Sverige arbetar vi med den genetiska mångfalden inom Programmet för odlad mångfald. Detta är vårt nationella program för växtgenetiska resurser och är något som alla länder ska ha i linje med konventionen för biologisk mångfald. Programmet har flera mål som stöder att vi öppnar upp för äldre sorter. Bevarande och nyttjande av de växtgenetiska resurserna ska bidra till ökad livsmedelssäkerhet, ett uthålligt jordbruk och till att den biologiska mångfalden i landet bibehålls. Programmet ska bidra till att det biologiska kulturarvet levandegörs. Material som bevaras inom programmet ska vara väl dokumenterat och information om materialet ska finnas fritt tillgänglig. Internationellt samarbete vad gäller bevarande, nyttjande, tillträde till växtgenetiska resurser och rättvis fördelning av de vinster som kan uppstå vid nyttjandet av dem ska främjas. Hittills har programmet mest handlat om att ta reda på vad vi har och hur vi ska bevara den odlade mångfalden. Bland annat har en landsomfattande inventering genomförts. I detta arbete är NordGen en mycket viktig aktör eftersom det är har som de fröförökade sorterna samt potatis bevaras. Planerna är också att få till stånd en nationell genbank för vegetativt förökat material där förutom dagens klonarkiv för frukt också kommer att ha hand om träd och buskar och prydnadsväxter. En central samling kommer att skapas i Alnarp och nya klonarkiv kommer att tillkomma. Framöver kommer inriktningen mer att handla om förvalta och nyttja mångfalden på olika sätt. Läs mer om POM på

4 10 NordGen växter NordGen Växter är Nordiskt genresurscenters sektor för kulturväxter. De arbetar med bevarande och hållbart nyttjande av våra nyttoväxter och deras vilda släktingar. Det omfattar både det konkreta bevarandearbetet av frö och potatis, förmedling av sorter och information om materialet samt generellt också med information om värdet av våra växtgenetiska resurser. Tidigare hette NordGen växter Nordiska genbanken. Läs mer om NordGen på NordGen har gjort en omfattande ansökan på sorter som de ser som möjliga bevarandesorter. 11 Begreppet bevarandesort Bevarandesort definieras i föreskriften (och direktivet) som: En lantsort eller annan sort, som även kan vara förädlad, som är naturligt anpassad till de lokala och regionala betingelserna i Sverige och som hotas av genetisk utarmning. Syftet med undantaget från utsädeslagstiftningen är främst att bevara de växtgenetiska resurserna genom att också använda dem och då måste det också finnas utsäde att tillgå. Inriktningen är det är de regionala och lokala särdragen som ska bevaras och därmed finns begränsningen till regioner. Detta innebär att vi håller oss till sorter som odlats i Sverige eller i Sveriges absoluta närhet. Finns redan möjligheten att producera utsäde, genom att sorten finns på sortlista är syftet redan uppfyllt. Det är egentligen först när sorten blir godkänd och hamnar på bevarandesortlistan som det blir en bevarandesort i lagstiftningens mening. Gammal sort Det finns en mängd uttryck för sorter som vi på något sätt definierar som gamla sorter och en gammal sort är inte per definition en möjlig bevarandesort. En gammal sort kan för en person vara något som fanns för hundra år sedan medan det för andra kan räcka att sorten är 4-5 år. Gamla sorter och sortlista är också ett kapitel som det finns misstolkningar om. Det finns gamla sorter på sortlistan. Ett klassiskt exempel är King Edward. Sorten är ursprungligen engelsk och släpptes ut på marknaden Sorten är ju väldigt populär men är inte så känd för att vara frisk. Lantsort Lantsort är ett begrepp som också används olika. Många använder ordet för att definiera sorter som man inte vet förädlingshistorien på. Det ser man till exempel i NordGens databas. Andra använder det lite slarvigt om alla gamla sorter, som ju också är dåligt definierat. I föreskriften om bevarandesorter definieras lantsort som En uppsättning populationer eller kloner av en växtart som är naturligt anpassad till en region. Detta är en formulering som tagits fram gemensamt i EU och är egentligen en kompromiss. Tyvärr så är detta lite av en paradox att försöka få med lantsorter med den definitionen i bevarandesortlistan. Kravet på enhetlighet hade man kanske kunnat lösa genom att i beskriva

5 de ingående populationerna som utgör sorten och ge en siffra på andelen. Tyvärr är inte sådana beskrivningar gjorda och det finns ytterligare en aspekt och det är att dessa sorter inte heller är stabila utan detta ändras över tid. Denna paradox påpekades också i de remissvar Jordbruksverket fick på föreskiften. Men föreskriften bygger på direktivet och detta är något som måste tas upp i den uppföljning som ska ske av direktivet. Samtidigt så går det att ifrågasätta om det egentligen finns en marknad för sorter som varken är enhetliga eller stabila. Men börjar man göra ett aktivt urval ur lantsorterna för att få dem enhetliga, så försvinner hela vitsen med att bevara dessa sorter. Ett aktivt urval är också att anses som växtförädling och sorten blir en annan än den ursprungliga. Lantsorterna är mycket viktiga att bevara och helst ska de också odlas men detta blir inte löst genom undantaget för bevarandesorter i utsädeslagstiftningen. Andra lösningar för dessa sorter bör till än att få ut utsäde av dem på marknaden. Odlingar inom ramen för landsbygdsprogrammet är en möjlighet som bör tittas över och detta är en fråga som bör tas upp inom POM. I övrigt så kan man konstatera att sorterna som finns på NordGen i ganska liten utsträckning är så variabla att det inte platsar inom föreskriftens ramar och lantsorter i den vidare bemärkelsen är möjliga bevarandesorter, förutsatt att de är enhetliga och stabila. Arvesorter Inom Föreningen Sesam talas det ibland om arvesorter. Definitionen av detta är närmast sorter vi ärvt av tidigare generationer. Eftersom Sesam mest håller på med köksväxter som oftast omfattar tämligen enhetliga och stabila sorter så skulle många kunna bli bevarandesorter när det blir aktuellt för köksväxter, förutsatt att de inte redan finns på sortlista. Kultursorter Benämningen kultursort förekommer också ofta när man pratar om äldre sorter. Föreningen Allkorn använder gärna denna beteckning. Det är kanske inte alltid sorter som alla anser vara gamla. Det beror igen lite på var man sätter gränsen. Många är förädlade sorter men oftast avses då sorter som tagits fram tidigare än 1970-talet. Många av kultursorterna är möjliga bevarandesorter men då förutsatt att de inte finns på sortlista. De yngre sorterna bör dock ha bra motiv för sitt bevarandevärde. I kultursorter kan också ingå både äldre och yngre utländska sorter som tagits in i Sverige på senare tid. För dessa är det mycket tveksamt om de kan bli bevarandesorter i Sverige.

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Biologiskt kulturarv på kykogården

Biologiskt kulturarv på kykogården Biologiskt kulturarv på kykogården Vad kan POM, programmet för odlad mångfald bidra med? Eva Jansson Visby 20120904 Ett nationellt program för att långsiktigt bevara och hållbart nyttja kulturväxterna

Läs mer

Bevarandesorter regler kring odling och försäljning. Vi stärker den gröna sektorn

Bevarandesorter regler kring odling och försäljning. Vi stärker den gröna sektorn Vi stärker den gröna sektorn Bevarandesorter regler kring odling och försäljning Vårt gröna kulturarv Växterna är en del av vårt kulturarv, lika viktiga att bevara som andra ting som vi människor skapat.

Läs mer

POM. Programmet för odlad mångfald

POM. Programmet för odlad mångfald Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i utsädesförordningen (2000:1330); SFS 2016:1181 Utkom från trycket den 9 december 2016 utfärdad den 1 december 2016. Regeringen föreskriver 1 i fråga om

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om godkännande av ursprungssorter och handel med utsäde

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om godkännande av ursprungssorter och handel med utsäde JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 16/09 Datum Dnr 28.8.2009 1613/14/2009 Ikraftträdelse- och giltighetstid 7.9.2009 - tills vidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning av den

Läs mer

Lag. om genomförande av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald. Lagens syfte

Lag. om genomförande av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald. Lagens syfte Lag om genomförande av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens syfte Genom denna lag genomförs vissa bestämmelser i det i Nagoya

Läs mer

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen Presentation av Nordiskt Genresurscenter NordGen April 2011 NordGen är en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog NordGens grundläggande uppgift är att bidra

Läs mer

Erik Persson, 10 sept Det gröna kulturarvet

Erik Persson, 10 sept Det gröna kulturarvet Erik Persson, 10 sept 2013 Det gröna kulturarvet Det gröna kultutarvet = Växter med historia Växter har spelat en stor roll i mänsklighetehs historia Växter har spelat en stor roll i mänsklighetens historia

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

Att sätta värde på kvalitet

Att sätta värde på kvalitet Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är

Läs mer

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler

Läs mer

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla! FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens

Läs mer

Remissvar för remiss Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2008:33) om avgifter i växtsortärenden

Remissvar för remiss Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2008:33) om avgifter i växtsortärenden Dnr 22-12263/10 Remissvar för remiss Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2008:33) om avgifter i växtsortärenden Remissinstans Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR) Lantbrukarnas

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)

Läs mer

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Växtförädling Historiskt av mycket stor betydelse för en tryggad tillgång till säkra livsmedel (kvantitet

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C"!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C "#$ % &'' (() * + ",-. / / 0 % 1 2%1 3 " 4 5 6 ). ' 7 0 ' ',( %1 ",, 8,* 9,: 2,/.,3 -,6 *-,) :- 4,7 +,7 '8 ( ;, 1 * < 6 < 7 /- < ',((79(,, *, *,

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Det nordiska samarbetet

Det nordiska samarbetet Arni Bragason Det nordiska samarbetet Norden består av 5 självständiga länder (Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island) och 3 självständiga regioner (Färöarna, Åland och Grönland). Sammanlagt 25 miljoner

Läs mer

Förslag till bestämmelser i förordning för att genomföra Nagoyaprotokollet

Förslag till bestämmelser i förordning för att genomföra Nagoyaprotokollet Promemoria 2016-05-26 M2016/01459/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Staffan Löwhagen Förslag till bestämmelser i förordning för att genomföra Nagoyaprotokollet

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 2016 Utkom från trycket den 25 januari 2017 Register över författningar

Läs mer

Fröodling en översikt

Fröodling en översikt Fröodling en översikt Anders Skarlind Detta kapitel vänder sig framför allt till dig, som vill få en överblick över hur man odlar frö. Först kommer lite teori och sen kortfattade odlingsanvisningar. Är

Läs mer

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1 Förädling för framtiden Broschyrens namn 1 Skogforsk ansvarar för skogsträdsförädlingen i Sverige. Vi arbetar i först hand med tall, gran, contorta och björk. Men bedriver också visst förädlingsarbete

Läs mer

Samla in mångfalden. Verksamhetsredovisning för POM 2009. Rapport 2010:11

Samla in mångfalden. Verksamhetsredovisning för POM 2009. Rapport 2010:11 Samla in mångfalden Verksamhetsredovisning för POM 2009 POM fungerar och åtgärderna leder mot målen Fokus på livsmedelsgrödorna behöver stärkas Övergången till nyttjandefasen kräver utvärdering av materialet,

Läs mer

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion.

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion. VÅRT ÄLSKADE BRÖD Ett projekt för ekologisk odling av kultursorter av vete, råg, havre och korn. Ökad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Hälsosamma bröd och mat med mycket smak. Utbildnings- och konsultföretaget

Läs mer

Integrerat Växtskydd i praktiken

Integrerat Växtskydd i praktiken Integrerat Växtskydd i praktiken Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växjö växtskyddskonferens 20141203 Regelverket nu kommer det! Jordbruksverket har tagit fram: Föreskrifter det

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Genetisk förstärkning av vargstammen

Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen

Läs mer

Allt började långt tidigare!

Allt började långt tidigare! Prolog pre Mendel Allt började långt tidigare! De första förädlarna Den Fertila Halvmånen Domesticering för 10 000 år sedan lins lin böna vete korn DOMESTiCERING: Stora genetiska förändringar under kort

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Jordbruksbyrån I, N20

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Jordbruksbyrån I, N20 PROTOKOLL Nummer 10 13.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Jordbruksbyrån I, N20 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Roger Nordlund Lantbruksinspektör

Läs mer

INTERNATIONELLT FÖRDRAG OM VÄXTGENETISKA RESURSER FÖR LIVSMEDEL OCH JORDBRUK 1 INLEDNING

INTERNATIONELLT FÖRDRAG OM VÄXTGENETISKA RESURSER FÖR LIVSMEDEL OCH JORDBRUK 1 INLEDNING INTERNATIONELLT FÖRDRAG OM VÄXTGENETISKA RESURSER FÖR LIVSMEDEL OCH JORDBRUK 1 De fördragsslutande parterna INLEDNING är övertygade om att särställningen hos de växtgenetiska resursernas för livsmedel

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Krokoms kommuns styrdokument

Krokoms kommuns styrdokument Skogsbrukspolicy Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms kommuns

Läs mer

Ändring av trädgårdsföreskrifterna på grund av införlivandet av tre kommissionsdirektiv som rör fruktplantor

Ändring av trädgårdsföreskrifterna på grund av införlivandet av tre kommissionsdirektiv som rör fruktplantor Dnr 3.6.16-3080/15 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:79) om saluföring m.m. av förökningsmaterial av prydnadsväxter samt av

Läs mer

Kultursortscentrum och bruksgenbank i Skåne, en vision

Kultursortscentrum och bruksgenbank i Skåne, en vision Kultursortscentrum och bruksgenbank i Skåne, en vision Allkorns fröbank av kultursorter Innovativ och klimatsmart odling Hälsosam och smakrik mat Samverkan och service Dialog, information och kunskap Ett

Läs mer

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider? För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur

Läs mer

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

VÄXTODLING. Ämnets syfte

VÄXTODLING. Ämnets syfte VÄXTODLING Odling av växter har stor betydelse för produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. Biologiskt kunnande i kombination med användning av modern teknik bidrar till en hög

Läs mer

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Därför ska du leta efter grodan på kaffe Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25

Läs mer

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre

Läs mer

TEKNISKT UNDERLAG 1 (5) Datum för mottagande Antal sidor (inklusive denna) 5 Ansökan har upprättats på följande språk: Svenska Ärendenummer:

TEKNISKT UNDERLAG 1 (5) Datum för mottagande Antal sidor (inklusive denna) 5 Ansökan har upprättats på följande språk: Svenska Ärendenummer: 1 (5) TEKNISKT UNDERLAG Datum för mottagande Antal sidor (inklusive denna) 5 Ansökan har upprättats på följande språk: Svenska Ärendenummer: Den beteckning som är registrerad Svensk Aquavit/Svensk Akvavit/Swedish

Läs mer

Författare Jansson K. Utgivningsår 2009

Författare Jansson K. Utgivningsår 2009 Bibliografiska uppgifter för Gamla sorter fortfarande bäst Författare Jansson K. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3 Utgivare Förbundet organisk biologisk odling Redaktör Jansson K.

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Programmet för odlad mångfald, POM

Programmet för odlad mångfald, POM Programmet för odlad mångfald, POM Mål och strategi för perioden 2016 2020 POM:s nya strategi omfattar perioden 2016-2020, och har utformats i nära dialog med en lång rad olika aktörer. Verksamheten omfattar

Läs mer

Policy för levande samlingar på friluftsmuseerna

Policy för levande samlingar på friluftsmuseerna Policy för levande samlingar på friluftsmuseerna Version 2007-12-01 Reviderad version 2012-03-28 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 2 2 BAKGRUND... 2 3 DEFINITIONER... 2 3.1 Levande museiföremål... 2

Läs mer

Minnesanteckningar från mötet med Referensgruppen den 30 oktober 2012

Minnesanteckningar från mötet med Referensgruppen den 30 oktober 2012 1(6) 2012-11-12 Enheten för internationella frågor och beredskap Eva-Marie Stålhammar Tfn: 036-15 58 22 E-post: eva-marie.stalhammar@jordbruksverket.se Jordbruksverkets Referensgrupp för husdjursgenetiska

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Marie Kvarnström, Naptek,(Nationellt program för traditionell ekologisk kunskap), Centrum för Biologisk Mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala

Läs mer

Kristofer Vamling. bioscience explained Vol 3 No 2. Nya verktyg till modern växtförädling A C. Plant Science Sverige AB 268 81 Svalöv

Kristofer Vamling. bioscience explained Vol 3 No 2. Nya verktyg till modern växtförädling A C. Plant Science Sverige AB 268 81 Svalöv Kristofer Vamling Plant Science Sverige AB 268 81 Svalöv Nya verktyg till modern växtförädling Bakgrund Det är en ständig utmaning att göra våra grödor mer lämpade för odling och konsumtion, vilket sker

Läs mer

Stockholm 18 juni 2008

Stockholm 18 juni 2008 Från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Till Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdrag om precisering av begreppet hållbart nyttjande inom jordbruket (Jordbruksverkets rapport 2007:23)

Läs mer

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara

Läs mer

Resistensförädling i stort och smått

Resistensförädling i stort och smått Resistensförädling i stort och smått Exempel på resistensförädling i kommersiell förädling av olika grödor Växtförädling / Resistensförädling vad är det? Skapa variation Göra urval 2 10 november 2011 Växjö

Läs mer

Programmet för odlad mångfald

Programmet för odlad mångfald Programmet för odlad mångfald 2010 2015 Rapport 2008:32 Foto: Mats Pettersson Programmet för odlad mångfald 2010 2015 Miljöenheten 2008-12-18 Referens Agneta Börjesson Innehåll Sammanfattning... 5 Summary...

Läs mer

Mångfald som resurs - nyttan av biologisk mångfald för lantbruket

Mångfald som resurs - nyttan av biologisk mångfald för lantbruket Mångfald som resurs - nyttan av biologisk mångfald för lantbruket Seminarium i Stockholm 23 mars 2001 Skriftlig sammanfattning Red. Olle Kvarnbäck, Hushållningssällskapet i Stockholm och Uppsala län Gun

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 34/03

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 34/03 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 34/03 Datum Dnr 16.4.2003 1693/01/2003 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.7.2003 tills vidare Bemyndigande 4 1 mom. lagen om handel med utsäde (728/2000)

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter till skogsvårdslagen (1979:429) angående handel med skogsodlingsmaterial m.m. beslutade den 14 april 1994 Utkom från trycket

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.7.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0073/2013) Ärende: Motiverat yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Genteknik som tar skruv

Genteknik som tar skruv Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B7-0079/151. Ändringsförslag. Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B7-0079/151. Ändringsförslag. Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen 6.3.2013 B7-0079/151 151 Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen Artikel 30 punkt 1a (ny) 1a. I områden där det av agronomiska skäl är omöjligt får reglerna för växelbruket, genom undantag från

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

Yttrande över förslag till ny förordning om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter M95/5125/5

Yttrande över förslag till ny förordning om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter M95/5125/5 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till ny förordning om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter M95/5125/5 SLU har anmodats avge yttrande över rubricerade

Läs mer

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:

Läs mer

Rapport från seminarieresa till Åland 14-17 juli 2014

Rapport från seminarieresa till Åland 14-17 juli 2014 Rapport från seminarieresa till Åland 14-17 juli 2014 Ett 65-tal seminariedeltagare från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, England, Skottland, Ryssland och Gotland mötte upp på hotell Arkipelag

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk

Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk Anteckningar från en workshop på KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, i oktober 2013.

Läs mer

Samarbete inom landsbygdsprogrammet

Samarbete inom landsbygdsprogrammet Samarbete inom landsbygdsprogrammet -vad vet vi nu och vad är kvar innan det går att söka pengar? Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är

Läs mer

Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt

Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt Bengt Andersson Gull Nordgen Temadag 9 oktober, Stockholm Upplägg Lite statistik Förädlingsprogrammen Genetiska vinster Genetisk variation och genbevarande

Läs mer

a. Registrering av växtförädlarrätt jämte sortbenämning (UPOV) Grant of Protection and Approval of Variety Denomination

a. Registrering av växtförädlarrätt jämte sortbenämning (UPOV) Grant of Protection and Approval of Variety Denomination INNEHÅLL CONTENTS A VÄXTFÖRÄDLARRÄTT PLANT BREEDERS RIGHTS 2016:9 2 september 2016 Sida Page A-I Ansökningar om växtförädlarrätt Applications for Protection A-II Sortbenämningar Variety Denominations (UPOV)

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Nationell strategi för Myllrande våtmarker Nationell strategi för Myllrande våtmarker Ann Wahlström, Vattenmiljöenheten Vattendagen 8 februari 2006 2006-02-10 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljökvalitetsmålet Myllrande

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Sju Gårdars mjölk Journalnummer: 2008-6160 Kontaktperson, (namn,

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Vinprojekt Öland Journalnummer: 2010-4689 Namn på myndighet som nominerar:

Läs mer

Vissa frågor om kommersiell radio

Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio remissvar på Ds 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio ( MTG ) har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på DS 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio. Med anledning av

Läs mer

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande. Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg. Ola Rosvall Skogforsk

Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg. Ola Rosvall Skogforsk Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg Ola Rosvall Skogforsk Introduktion av nya trädslag 1. Motiv för och konsekvenser av nya trädslag 2. Behov av kunskap och fältförsök 3. Försöksläget

Läs mer

FRÖODLING Anders Skarlind 25 sep 2006

FRÖODLING Anders Skarlind 25 sep 2006 FRÖODLING FRÖODLING Författare: Anders Skarlind Johnny Andreasson Peter Erlandsson Paul Teepen Redaktörer: Anders Skarlind Johnny Andreasson Utgiven av Anders Skarlind Fröodling finns tillgänglig på Fröodling.se

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer