Kvalitet hos kultursorter av spannmål. Hans Larsson SLU Alnarp Agrosystem
|
|
- Mikael Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitet hos kultursorter av spannmål Hans Larsson SLU Alnarp Agrosystem
2
3 Stråförkortningsmedel i spannmål Stråförkortningsmedel förbjudet i all spannmål utan råg sedan 1987 Kemikalieinspektionen avslog ansökan om att stråförkorta i all spannmål 2005 Företagen överklagade till regeringen som avslog 2008 Företagen överklagade till regeringsrätten som gav företagen rätt 2010 Vad gäller miljöeffekterna går Kemikalieinspektionens och regeringens resonemang om indirekta risker ut på att det är bra att svenska lantbrukares säd förstörs, för då behöver de inte använda gödnings- och bekämpningsmedel. Besluten har inte fattats på grundval av tillgänglig vetenskaplig och teknisk kunskap utan bygger på spekulationer beträffande indirekta effekter. Studie 2011 i Lund. Av 100 individer utan anknytning till jordbruk hade samtliga rester av Cycocel i urinen.
4 breadvolume kubiccm Protein content and specific bread volume, old winter and spring wheat varieties 1500, , , , , ,00 900,00 800,00 700,00 600,00 8,00 10,00 12,00 14,00 16,00 18,00 20,00 protein content %
5
6 Gluten strength seconds Wet gluten and glutenstrength in seconds, old winter and spring wheat varieties 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 0,00 10,00 20,00 30,00 40,00 50,00 60,00 % wet gluten
7 Wheat proteins
8 Proteinanalys Extraktion av protein Separering av olika proteiner (chromatografi HPLC) Total extraktion TOTE korrelerat med proteinhalt % unextractable polymera proteiner (%UPP) korrelerat med glutenstyrka
9 SE-HPLC chromatogram of wheat flour Polymeric monomeric SE-HPLC chromatogram of organically produced wheat sample, SDS-extractable proteins( ) SDS-unextractable prot ( ). TOTE %Large UPP %UPP
10 Amount of %UPP and %LargeUPP Relative amount of TOTE Amount of different protein fractions (TOTE, %UPP and %LargeUPP) in different genotype groups %UPP %largeupp TOTE a a bc a ab a a 1,6 40 bc c b b c c bc bc c 1,2 30 d d 0,8 20 0, Seletion Spelt Old cultivar Primitive Landrace Cultivar 0 Genotype groups
11 Amount of %UPP and %LargeUPP Relative amount of TOTE Amount of different protein fractions (TOTE, %UPP and %LargeUPP) in spring and winter wheat %UPP %largeupp TOTE 60 a 1,5 50 a 40 b b a 1,4 30 b 1,3 20 1, Winter wheat Spring wheat 1,1
12 Top twenty genotypes with highest amount of TOTE in grain samples. Prov number Genotype name Group Location Type TOTE (10 8 ) 423 Öland urval 10 lång borst spelt Spelt Gotland Spring Brun spelt Alnarp 1027 Spelt Alnarp Winter Fram Old cultivar Uppsala Spring Ölands 17 borst spelt Spelt Alnarp Spring Enkorn Metala Primitive Alnarp Winter Atle 2 Old cultivar Uppsala Spring T. boeoticum Primitive Alnarp Spring Fylgia 93 Old cultivar Uppsala Spring Enkorn Primitive Gotland Winter Ölands urval 10 borst spelt Spelt Alnarp Spring Lantvete Gotland 9 Spelt Gotland Spring Lantvete Gotland borst 2 Spelt Gotland Spring Lv. Dalarna 15 vit borst Landrace Uppsala Spring Atson 99 Old cultivar Uppsala Spring Lv. Halland Ekhaga Landrace Uppsala Spring Hjelmqvist 6356 Landrace Alnarp Winter Fylgia I Old cultivar Alnarp Spring Ax 4:1spelt Selection Alnarp Winter Enkorn svart Primitive Alnarp Winter Kenya Old cultivar Alnarp Spring 1.88
13 Top twenty genotypes with highest %UPP in grain samples. 761 Aros Old cultivar Bohus Lant Winter 53.9 Prov number Genotype name Group Location Type %UPP 501 Kulturemmer Primitive Gotland Winter Reno Cultivar Alnarp Spring Rollo Cultivar Alnarp Spring Olympia Landrace Gotland Winter Svart emmer Primitive Gotland Winter Runar Cultivar Alnarp Spring Pondus Old cultivar Gotland Spring Röd Emmer Primitive Gotland Winter T. dicoccum kort Primitive Alnarp Spring Kenya Old cultivar Alnarp Spring Lv. Dalarna vit borst Landrace Alnarp Spring Walter brun Old cultivar Alnarp Spring Extrem Cultivar Alnarp Winter Progress 2 Old cultivar Uppsala Spring Pondus Old cultivar Uppsala Spring Peter Jacoby Landrace Gotland Winter Stava Cultivar Bohus Lant Winter Progress 1 Old cultivar Gotland Spring Atle Old cultivar Gotland Spring 54.1
14
15 Percentage of %UPP Genotypes with high %UPP in the flour and their respective %UPP in the dough at optimum mixing %UPP in flour %UPP in dough Genotypes
16 Proteiner och glutenstyrka Kultursorter har höga proteinhalter och höga glutenhalter Glutenet är oftast svagt men motsatsen förekommer Förädlingen har minskat proteinhalt och glutenhalt men ökat glutenstyrkan Mixing, degblandningen avgörande för brödet. Många gamla sorter klarar inte brödfabriker
17 Långliggande fältförsök Rothamstead Försök sedan 1840 Olika gödsling, NPK och stallgödsel Sorterna har varit de bästa för sin tid Prover har sparats för senare analys
18
19 Table 4. Comparison between the mean mineral concentrations of wheat grain of the ten long-straw cultivars ( ) and the five short-straw cultivars ( ), and between the long-straw cultivar Squarehead's Master and the short-straw cultivar Brimstone, which were grown side-by-side during a Cultivar Zn (mg/kg) Fe (mg/kg) Cu (mg/kg) Mg (mg/kg) Long-straw ( ) Short-straw ( ) Significance (P value) <0.001 <0.001 <0.001 <0.001 Squarehead's Master Brimstone Significance (P value) <0.001 <0.001 <0.001 <0.001
20 Konklusioner från Rothamstead Införandet av kortstråiga högavkastande vetesorter ca 1970 medförde en drastisk nedgång i mineralhalter Minskningen beror delvis på utspädning med den högre skörden men beror också på att man förändrat morfologin på växten, ett annat förhållande mellan halm och kärna
21 Mineralanalyser gamla sorter Analyser från Alnarp, Gotland, Uppsala och Bohuslän Materialet indelat i grupper: speltvete, primitiva (enkorn,emmer), lantsorter, gamla sorter( ), nyare sorter efter 1970, selektioner Totalt 630 analyser
22 Cu Se Fe Mg Zn Selektioner ,18 35, ,6 Gamla sorter 5.1 0,1 39, ,1 primitiva ,11 32, ,7 Spelt 5.5 0, ,2 Lantsorter ,09 38, ,1 Sorterefter ,11 33, ,3
23 Antal analys er Zn Se Mg Cu Cd Fe Hansa , ,7 0,05 34 Speltvete , ,6 0,04 38 Sorter efter , ,1 0,05 31 Svenno , ,1 0,06 41 Emmer , ,6 0,03 32 Lantvete Öland , ,4 0,05 47 Lantvete Gotland , ,2 0,06 41 Lantvete Dalarna , ,3 0,08 52 Lantvete Jacoby , ,8 0,05 34 Borstvete Gotland , ,6 0,05 31 Enkorn , ,5 0,01 30 Fylgia , ,8 0,06 47
24 Analyser konventionell höstvete Analyser av fyra sorter från 6 platser Fransåker, Hedemora, Järpås, laholm, Skänninge, Vassmolösa Akteur, Olivin, Opus, Tulsa
25 Konventionellt höstvete Ekologisk höstvete % Cu 3,2 5,1 60 Se 0,016 0,1 625 Fe 28,7 32,5 13 Mg Zn 20, Ca Mn 21,6 22,5 4 Mo 0,4 1,9 75 P S K
26 Gamla sorter Nya sorter % av gamla sorter England Zn England Fe England Cu 5,4 3,9 70 England Mg Sweden Zn Sweden Fe Sweden Cu 5,1 3,2 62 Sweden Mg
27
28 Lantvete Dalarna Speltvete Behov Konventionellt 20 0 Mg Fe Zn Cu Se
29 0.084 a b b b b c Selections Old cultivars Primitive Spelt Landraces Cultivars a b a c d a Alnarp Bohus län Gotland Uppsala Spring wheat Winter wheat
30 Bioconcentration factor explain the transfer of Cd from soil to the grain Cultivars c Landraces abc Spelts ab Primitive d Old cultivars bc Selections a 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 Bio-concentration factor (BCF)
31 Antioxidanter i säd kompletterar antioxidanter i frukt och grönt Finns i bunden form och blir först aktiva med hjälp av mikroorganismer i tarmarna
32
33 Antioxidanter Karotenoider högst i emmer, enkorn och durum lantsorter Tocoler högst i emmer, enkorn och lantsorter av brödvete Lantsorter av svarthavre har mer antioxidanter Majs har högsta antioxidantaktiviteten av spannmål, karotenoider, antocyaner
34 Tocochromanols (vitamin E) in organic wheat What are tocochromanols? tocopherols (α, β, γ and δ) tocotrienols (α, β, γ and δ) Role in human body Wheat grain and tocochromanols
35 Variation in Genotypic groups regarding tocochromanol compounds and total tocochromanols (mg/kg) Genotypic groups No. of samples α-t α-t3 β-t β-t3 Total tocochromanols a 4.08 a a Landraces a 3.52 bc 4.08 a a a Old cultivars a 3.12 c 3.43 bc a ab Modern cultivars a 3.80 abc 3.52 ab a a Spelt wheat b 3.89 ab 2.89 c a b 4.39 a Primitive wheat b 4.39 a 1.87 d a b
36 concentration mg/kg of DW Variation between spring and winter wheat for tocochromanols compounds Spring wheat Winter wheat a 15 b 12 a 9 b 6 3 b a a b 0 α-t α-t3 β-t β-t3 Tocochromanol compounds
37 Tocotrienols in total tocochromanols of wheat Percentage of sum of α- and β-tocotrienols in total tocochromanols Genotype group average Range Landraces Old cultivars Cultivars Spelts Primitive wheat Spring wheat Winter wheat
38 Kvalitet i vete har många aspekter Bekämpningsmedelsrester Mineralhalter Tungmetaller Antioxidanter Proteinhalt Glutenstyrka
39 De sju sädesslagen vete, korn, havre, råg, hirs, majs och ris utvecklar människan och ger en mångfald i kosten
40 Hälsoeffekterna av fullkorn kommer från helheten och kombinationen av alla ämnen skyddar mot vissa sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar, antioxidanter fungerar synergistiskt med fibrer Cancer, fullkorn skyddar mot mag- och tarmcancer Diabetes, fullkorn skyddar mot risken att utveckla diabetes
Kvalitet hos kultursorter av spannmål. Hans Larsson SLU Alnarp Agrosystem
Kvalitet hos kultursorter av spannmål Hans Larsson SLU Alnarp Agrosystem Stråförkortningsmedel i spannmål Stråförkortningsmedel förbjudet i all spannmål utan råg sedan 1987 Kemikalieinspektionen avslog
Läs merBetydelsen av mineraler och. Hans Larsson, SLU Alnarp
Betydelsen av mineraler och antioxidanter i spannmål Hans Larsson, SLU Alnarp Biodiversiteten är den viktigaste faktorn för att klara den globala klimatanpassningen Den genetiska erosionen har inneburit
Läs merEkologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk
Ekologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk Hans Larsson Ramune Kuktaite Marie Olsson Abrar Hussain
Läs merLokalt anpassade stråsädessorter
Ekologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk Hans Larsson Ramune Kuktaite Marie Olsson Abrar Hussain
Läs merMineralhalter i spannmål. Hans Larsson, SLU
Mineralhalter i spannmål Hans Larsson, SLU Minskande mineralhalter i vete Fe,Cu,Zn och Mg minskar NPK minskar koncentrationen Stallgödsel ökar Jorden har minskande halter Sortskillnader Rothamstead experiment
Läs merPOM. Programmet för odlad mångfald
Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och
Läs merVarför skall vi odla kultursorter? Hans Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Område jordbruk Alnarp
Varför skall vi odla kultursorter? Hans Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Område jordbruk Alnarp Konventionen om biologisk mångfald Bevarande och utnyttjande av de växtgenetiska resurserna i den odlade
Läs mer- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Läs merMikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Läs merMikronäringsämnen i spannmålsgrödor
Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor -Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin
Läs merSveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)
Bibliografiska uppgifter för Spannmålskvalitet för olika användningsområden - pasta, bröd och plast Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Johansson E. Sveriges
Läs merVad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU
Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU Långliggande försök med rötslam R3-RAM-56 1 försök 1956 Ultuna L3-14 2 försök 1981 Igelösa, Petersborg R3-13 1 försök 1996
Läs merAtt sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
Läs merEvolution och coevolution i bondens förädling. En filosofisk betraktelse
Evolution och coevolution i bondens förädling En filosofisk betraktelse Nästan all den odlade biologiska mångfalden är framställd av bönder Sedan jordbrukets begynnelse har miljontals bönder i tusentals
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merVANDRING BLAND KULTURSORTER
VANDRING BLAND KULTURSORTER Allkorns fältvandringar sommaren 2019 SLU Alnarp i Skåne Lördag 20 juli Markusgården i Grästorp Lördag 27 juli Ekhaga vid SLU i Uppsala Fredag 2 augusti Överklintens Kulturgård
Läs merEffekt av gödslingsstrategier och markfaktorer
Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen
Läs merFörfattare Jansson K. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Gamla sorter fortfarande bäst Författare Jansson K. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3 Utgivare Förbundet organisk biologisk odling Redaktör Jansson K.
Läs meren berättelse om en guldskatt 10 kr
en berättelse om en guldskatt 10 kr Bild framsidan. På bilden färgrika kultursorter av spannmål funna vid Kaupungs i Ardre under uppförökning av Gutekorn ekonomisk förening. Från vänster höstsådda spannmål,
Läs merFältförsök med äldre spannmålssorter i jämförelse med moderna marknadssorter i ekologisk odling. Lars Olrog, Hans Larsson och Erling Christensson
Fältförsök med äldre spannmålssorter i jämförelse med moderna marknadssorter i ekologisk odling. Lars Olrog, Hans Larsson och Erling Christensson Rapport 1 211 Hushållningssällskapet Väst Innehållsförteckning:
Läs merSlamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merBättre hälsa med nya odlingsmetoder?
Bättre hälsa med nya odlingsmetoder? Antioxidanter/Bioaktiva ämnen i frukt & grönt Antioxidanter/Bioaktiva ämnen känt och okänt Marie Olsson Hortikultur SLU Alnarp Ny forskning om antioxidanter/bioaktiva
Läs merUnited Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år.
United Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år. 1015 intervjuer genomfördes under perioden 23/10-30/10 2017. Svaren
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merFoto: Sven Persson/swelo.se
Foto: Sven Persson/swelose Kultursorter för den goda smaken, hälsan och miljön Människa och spannmål hör ihop, de har utvecklats tillsammans under årtusenden Det är det kontinuerliga samspelet mellan odlingsmiljön,
Läs merSensorisk analys av surdegsbröd på kultursorter av vete
Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet Sensorisk analys av surdegsbröd på kultursorter av vete Datum: 7 januari 2015 Kursnamn: Måltidskunskap A Sensorik och sinnesupplevelser(sapere) Kursnummer:
Läs merTable 1. Body weight, body weight gain, ph, β-ga and population of Bifidobacterium longum during 16 weeks.
Table 1. Body weight, body weight gain, ph, β-ga and population of Bifidobacterium longum during 16 weeks. Groups Week Body weight (g) Body weight gain (g) ph β-ga 1 Viable BF 2 Normal AOM + DSS control
Läs merRapport från seminarieresa till Åland 14-17 juli 2014
Rapport från seminarieresa till Åland 14-17 juli 2014 Ett 65-tal seminariedeltagare från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, England, Skottland, Ryssland och Gotland mötte upp på hotell Arkipelag
Läs merGutekorn ursprungliga spannmål från Gotland
Gutekorn ursprungliga spannmål från Gotland Inledning Målet med mitt arbete för Gutekorn är att ta reda på mer om näringsinnehållet i våra spannmålssorter, för att skapa en bra plattform för marknadsföring,
Läs merR E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Läs merPresentation av ekosort-,demo-& gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av ekosort-,demo-& gödslingsförsök i Lovisa 2016 Micaela Ström 15.3.2017 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete
Läs merTIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE
TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Spannmål : svenska lantsorter PDF ladda ner
Spannmål : svenska lantsorter PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Matti Wiking Leino. Den historiska betydelsen av spannmål kan knappast överskattas. När jordbruket uppstod för mer än
Läs merN-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen
216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution
Läs merFörädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök
Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök Nils-Ove Bertholdsson Inst. f. Växtförädling SLU, Alrp Weeds biomass (rel) Sbb tillväxt och ogräskonkurrens i korn Övre figuren: sambandet mellan
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och
Läs merKultursortscentrum och bruksgenbank i Skåne, en vision
Kultursortscentrum och bruksgenbank i Skåne, en vision Allkorns fröbank av kultursorter Innovativ och klimatsmart odling Hälsosam och smakrik mat Samverkan och service Dialog, information och kunskap Ett
Läs merSorter ekologisk odling
Sorter ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merSortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av NAMN, Av NAMN, Av Mattias titel titelsson, titelsson, Hammarstedt epost@epost epost@epost E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Sortanpassad kvävegödsling
Läs merEng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk
Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk Höstveteförädlare Tina Henriksson Ansvarig för vårt höstveteprogram sedan 2005 Tidigare ärtförädlare i Sverige och försöksansvarig på företag i land
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merSammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
Läs merSortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se
Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merFytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod?
Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod? Anja Enell a, Yvonne Andersson-Sköld a, Jenny Vestin a och Marlea Wagelmans b a Statens geotekniska institut, b Bioclear, Holland På säker grund för
Läs merSlutrapport Projektnummer H Uppsala, den 11/6-2015
Slutrapport Projektnummer H0833513 Uppsala, den 11/6-2015 Mikronäringsämnen i svensk spannmål Holger Kirchmann och Karin Hamnér Centrala frågor Växter är i behov av ett antal mikronäringsämnen för att
Läs merHållbar råvaruproduktion från jord till bord
Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling
Läs merVARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök
Läs merVITT BRÖD MED FULLKORNSPRESTANDA!
VITT BRÖD MED FULLKORNSPRESTANDA! The Green Bakery AB, 2007 Vad är Växtkraft? Växtkraft är ett mjöl som baseras på ett urval av biologiskt odlade spannmål av högsta kvalitet Avgörande för urvalet är näringsinnehållet
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merLänken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson
Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk Ola Sixtensson Scandinavian Seed AB Startades 1996 av Svenska Foder AB, Forsbecks AB och Skånefrö AB Syfte Lantbruket i fokus! Vårt oberoende
Läs merProteinkvalitet i fodersäd. Bengt Lundegårdh Global Organic Sweden AB
Proteinkvalitet i fodersäd Bengt Lundegårdh Global Organic Sweden AB Essentiella aminosyror Vilka är mest begränsande i foder från spannmål % av totalt mängd protein Aminosyra Gris Värphöns Vete Korn Råg
Läs merRetention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk
Retention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland 2003-2012 Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk Landfill leachate is different from effluents discharged from STPs In methanogenic stage Very
Läs merSortanpassad kvävegödsling
Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt,
Läs merSorternas betydelse för höstveteskördarna i Sverige
Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Sorternas betydelse för höstveteskördarna i Sverige The cultivar effect of winter wheat yields in Sweden Amanda Andersson Institutionen för växtproduktionsekologi
Läs merI N S W E D E N B A K
I N S W B A K E N Företag KNÄCK & BRÄCK AB Adress Östra Tunhem SE-521 94 Falköping Sweden Exports contact SWEDISH MENU AB Rörstrand Center, Fabriksgatan 4 SE-531 50 Lidköping, Sweden Phone: +46 (0)70-662
Läs merHöstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området.
Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området. Harnesk, Opus och Hereford är avkastningsmässigt tämligen likvärdiga i E- och
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merOdlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Läs merR E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-187-1 R-326-2007 03H147 1 Ronny Svensson Sköttorps Egendom, Järpås GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-14 2007-04-14 NPK 22-4-9 400 88 16 36 SORT: Nex 170 FÖRFRUKT: Vete 2007-05-18
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån
Läs merMAT SOM INNEHÅLLER GLUTEN
K OSTRÅD TILL DIG SOM HAR CELIAKI Celiaki kallas även glutenintolerans och är en vanlig sjukdom som kan drabba både kvinnor och män i alla åldrar. Celiaki är en tarmsjukdom som innebär att din tunntarm
Läs merKvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Hammarstedt Av NAMN, Av NAMN, a titel titelsson,, Magnus titelsson, Nilsson epost@epost epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
Läs merBarley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps
Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps Associate Professor Roland Sigvald Swedish University of Agricultural Sciences Department of Ecology, Uppsala Workshop at SLU, Alnarp
Läs merMetallåtervinning från avfallsaska
Metallåtervinning från avfallsaska Britt-Marie Steenari Fredrik Björefors Linköpings Universitet Uppsala Universitet Avfall Sverige Bakgrund till projektet Avfallsaska produceras i allt större mängder
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merPresentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av Ekosortförsök i Lovisa 2015 Micaela Ström 17.12.2015 Syfte med ekosortförsöket Det finns för få ekologiska försök i Finland! Jämföra hur äldre sorter klarar sig i jämförelse med våra nutida
Läs merBaljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?
Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Erik Steen Jensen Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Erik.Steen.Jensen@SLU.se Innehåll Utmaningar för ett hållbart jordbruk Ekosystemtjänster
Läs merKväve i höstvete 2013
Kväve i höstvete 2013 Nytt och gammalt från kväveförsöken i höstvete Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Nytt från kväveförsöken i höstvete och vårkorn Gunnel Hansson, HIR Skåne Organiskgödsel till Höstvete
Läs merBaljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se
Baljväxtakademin Lund 18 april 2012 Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxter, värda sin vikt i guld? Johannesbrödsträdets grekiska namn keration har gett namn åt måttet carat,
Läs merFosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby 2019-01-15 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 70,0
Läs merKvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Läs merHalmaska i kretslopp
Halmaska i kretslopp Lunds Energi i samarbete med ÅF och SLU Alnarp Peter Ottoson/Henrik Bjurström C Johansson, J E Mattson, S-E Svensson 1 Nyttan av denna förstudie Ny aska: storskalig användning av åkerbränslen
Läs merVad räknas till frukt och grönt?
Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein
Läs merJustera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Läs mer8 Produktionsmedel inom jordbruket
8 Produktionsmedel inom jordbruket 105 8 Produktionsmedel inom jordbruket I kapitel 8 redovisas uppgifter om jordbrukarnas inköp av traktorer och andra maskiner och redskap. Vidare redovisas uppgifter
Läs merSortförsök i spannmål och trindsäd
försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se
Läs merVarmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Läs merForskning för ökad baljväxtodling i Europa
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:
Läs merHur en gammal kultursort av vete hittade mig!
Folkärna Speltvete Hur en gammal kultursort av vete hittade mig! En kultur historia som började som en gåva från ovan En osannolikhet som ingen riktigt vill/ville tro på En husvagn som ville ut från vinterförvaring
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merKvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete I landets försök blev optimal kvävegiva för brödvete i medeltal 22, med en variation mellan
Läs merIntresset för smak ledde till ny odlingsinriktning med gamla sorter
Intresset för smak ledde till ny odlingsinriktning med gamla sorter Ekologiskt speltvete är godare än konventionellt vanligt vete, menar Anders Lunneryd som investerat 8 miljoner i ny spannmålsanläggning.
Läs merVete helt. Produktinformation. Uppgiftslämnare: Saltå Kvarn AB. Varumärke: SALTÅ KVARN. Artikelbenämning: Vete helt. Storlek: 700g
Uppgiftslämnare: Saltå Kvarn AB Varumärke: SALTÅ KVARN Artikelbenämning: Storlek: 700g Produktinformation Ingrediensförteckning: Ekologiskt helt VETE* *KRAV-certifierad ekologisk ingrediens Produktgruppsindelning:
Läs merProteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR MAGNUS NILSSON, HIR Kvävebehov hos olika maltkornssorter I årets sammanställning ingår sju försök. Syftet med försöket är framförallt att belysa skillnader mellan sorterna. Årets
Läs merKvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Av NAMN, Hammarstedt Av NAMN, titel titelsson, a, Magnus titelsson, epost@epost Nilsson epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merSortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007
Aktuellt från VPE Nr. 5 2008 Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Artförsök med höstsäd; höstvete, höstråg, rågvete Artförsök med vårsäd; korn, havre, vårvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna
Läs merSPELTVETE - en odlingsbeskrivning
SPELTVETE - en odlingsbeskrivning Skriften är framtagen med KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket och bekostas gemensamt av svenska staten och EU. Hushållningssällskapet Östergötland
Läs merSanering av Oskarshamns hamn. Oskarshamn harbour - The environmental problem. As Cd Cu Pb Zn. dioxins Hifab AB 1
Oskarshamn harbour - The environmental problem As Cd Cu Pb Zn.and dioxins 2011-06-17 Hifab AB 1 Concentration of dioxins in sediments (ng TEQ/kg TS)
Läs merÄlsklingsmat och spring i benen
Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.
Läs merOm allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.
Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi
Läs merLägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre
Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre Brunnby 17 januari 07 Cecilia Lerenius SJV Fusarium-projekt i höstvete och havre Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete (05
Läs merSortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne
Sortanpassad kvävegödsling Mattias Hammarstedt, HIR Skåne 0708-94 53 56 Mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se L7-150 Sortanpassad kvävegödsling till Höstvete L7-150 Proteinhalten visar på Optimalgiva
Läs merInhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
Läs merR E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88
Läs merPROVNINGSJÄMFÖRELSE 2003-2
ITM-rapport 113 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 3 - Metaller i vatten Bo Lagerman Eva Sköld Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research PROVNINGSJÄMFÖRELSE 3 Metaller i Vatten
Läs mer