RAPPORT Östra centrum, Kristianstad Buller och markvibrationer

Transkript

1 RAPPORT Östra centrum, Kristianstad Buller och markvibrationer Upprättad av: Perry Ohlsson

2 RAPPORT Östra centrum, Kristianstad Buller och markvibrationer Kund White arkitekter AB Anders Danielsson Magasinsgatan Göteborg Konsult WSP Akustik Box Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Perry Ohlsson, WSP Akustik, tel (18)

3 Innehåll Sammanfattning 4 Förutsättningar 5 Indata 5 Beräkning av buller 7 Ljudkrav/riktvärden 8 Allmänt om ljud 8 Exempel på ljudnivåer 8 Störningsmått 8 Akustiska nyckeltal 9 Gällande normer och riktvärden 9 Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 9 Riktvärden för luftburet ljud från byggarbetsplatser i byggskedet 9 Resultat 10 Slutsatser 13 Tänkbara åtgärder 13 Markvibrationer 14 Marktyper 14 Byggnadstyp 15 Grundläggningstyp 16 Byggnadsmaterial 16 Övrigt 16 Byggbuller 17 Referenser (18)

4 Sammanfattning Kristianstad kommun har påbörjat en detaljplanprocess för ny utformning av Östra Centrum i centrala Kristianstad. Området föreslås innehålla handel, parkering och bostäder. I denna rapport har bedömning skett av påverkan från buller och vibrationer som en del av de yttre miljöaspekter som kan påverkas av den föreslagna utbyggnaden. Buller Två olika alternativ har studerats; ett nollalternativ och ett planförslag. Planförslaget bedöms vara bättre än nollalternativet då det totalt ger något bättre situation där flera av gatorna med nivåer =60 dba dygnsekvivalent ljudnivå får sänkta nivåer med 2-4 db. Den del av Östra Centrum som vetter mot Kanalgatan och där det planeras för bostäder beräknas få dygnsekvivalent ljudnivåer omkring riktvärdet 55 dba utomhus. Med nivåer upp till 55 dba går det att bygga bostäder utan några speciella åtgärder. Här kan riktvärdet 70 dba maximal ljudnivå på balkong eller uteplats överskridas. Detta kan åtgärdas med kompletterande bullerskydd på balkonger och uteplatser. För kvartersdelen mot Nya Boulevarden, mellan Östra Boulevarden och Kanalgatan, beräknas ljudnivåerna bli betydligt högre och det kan krävas en del åtgärder för att kunna bygga bostäder här. Lägenheterna behöver vara genomgående och att minst hälften av boenderummen vetter mot en fasad med 55 dba eller lägre nivå. Fasaderna kommer att behöva utföras med förhöjd ljudisolering och bättre fönster. Det kan vara svårt att placera balkonger och uteplatser vid denna fasad och klara bullerriktvärdena. Markvibrationer Vi bedömer att de ombyggnader som planeras kommer att förbättra situationen på grund av att Östra Boulevarden görs om till gågata och att även Kanalgatan kommer få mindre trafik. Genomtänkta val av byggnadsstommar och grundläggningstekniker reducerar risken ytterliggare för framtida störande vibrationer. På grund av att det ändå bedöms vara vibrationskänsligt område bör projektet utföra en riskanalys inför byggnation. I denna riskanalys anges högsta acceptabla vibrationsnivåer som får förekomma i omgivningen under de verksamheter som blir aktuella vid anläggningsarbetet och den omfattning av kontrollerande mätningar som är nödvändig för att inte riskera skador i samband med byggnationen (18)

5 Förutsättningar Kristianstad kommun har påbörjat en detaljplanprocess för ny utformning av Östra Centrum i centrala Kristianstad. Området föreslås innehålla handel, parkering och bostäder. I denna rapport har bedömning skett av påverkan från buller och vibrationer som en del av de yttre miljöaspekter som kan påverkas av den föreslagna utbyggnaden. Syftet med denna rapport är att bedöma påverkan från buller och markvibrationer som en del av de yttre miljöaspekter som kan påverkas av utbyggnaden. Område som har studerats är centrala Kristianstad. Som ytterligare underlag för bedömning av påverkan från buller har bullersaneringsplanen (1/.) för Kristianstads kommun använts. Där är det främst åtgärdsplan etapp 1 som har legat till grund för de val av beräkningssnitt som har gjorts i denna utredning. Indata Indata för vägtrafiken är hämtad från rapport Östra centrum, Kristianstad, Trafikteknisk PM , WSP. Bild 4 (Nollalternativet) och bild 5 (Planförslaget). För alla gator antas hastigheten till 50 km/h. Andel tung trafik varierar mellan 5-33 % på gatorna inom studerat område. Se tabell 1 nedan (18)

6 Följande uppgifter om trafiken i närområdet har legat som grund vid vår utredning: Väg/gata Andel tung trafik, % Årsmedelvardagsdygnstrafik ÅMVD (fordon/dygn) Nollalternativet år 2020 Planförslaget År 2020 Götgatan Kanalgatan (Götgatan S Kaserngatan) Lasarettsboulevarden Södra Kaserngatan (Ö bussar 800 bussar Kanalgatan) Södra Kaserngatan (V bussar 800 bussar Kanalgatan) Östra Boulevarden (S Kaserngatan-S Boulevarden) Östra Boulevarden (S Kaserngatan-Nya Boulevarden) Västra Boulevarden (Nya Boulevarden S Kaserngatan) Västra Boulevarden (S Kaserngatan-S Boulevarden) Södra Boulevarden (V Boulevarden-Ö Boulevarden) Nya Boulevarden (V Boulevarden-Ö Boulevarden) Nya Boulevarden (Ö Boulevarden Kanalgatan) Långebrogatan Tabell 1. Trafikuppgifter På delar av Södra Kaserngatan och Nya Boulevarden består vägytan idag av gatsten vilken ger en förhöjd ljudnivå med 2-3 db jämfört med traditionell vägyta bestående av asfaltbetong. För båda alternativen förutsätts denna yta ersättas med asfaltbetong eller motsvarande i samband med utbyggnad av föreslagna alternativ (18)

7 Beräkning av buller Beräkning av buller har utförts med hjälp av datorprogrammen Trivector Buller Väg 8.6 och Cadna/A version Som underlag till beräkning av buller har digitalt ritningsmaterial erhållits från White Arkitekter. Underlaget från White Arkitekter har bestått av grundkarta över området. Beräkningar är utförda som enstaka mottagarpunkter utanför fasad till de planerade husen. Beräkningarna avser frifältsnivåer, det vill säga ljudnivå utan inverkan av ljudreflex i den egna fasaden. För samtliga beräknade sektioner har gaturummet antagits ha en akustiskt hård yta med hårdgjorda markytor och närliggande husfasader. Detta ökar andel sekundära ljudreflexer och bidrar till förhöjda ljudnivåer. Beräkningar för buller från vägtrafiken är utförda enligt Naturvårdsverkets rapport, Vägtrafikbuller Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996, rapport Enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell för vägbuller är giltigheten i beräkningsmodellen begränsad till avstånd upp till 300 m från vägen vid neutrala eller måttliga medvindsförhållanden (0-3 m/s). Noggrannheten är avståndsberoende och varierar 3 db vid 50 m avstånd och 5 db vid 200 m avstånd (18)

8 Ljudkrav/riktvärden Allmänt om ljud Exempel på ljudnivåer För att ge en viss uppfattning av vad olika ljudnivåer innebär ges nedan exempel på ljudnivåer vid olika aktiviteter. Störningsmått För beskrivning av buller vars styrka är konstant i tiden används ljudnivå i dba, det är ett enkelt störningsmått att arbeta med och kan direkt mätas med ljudnivåmätare. I Sverige används idag främst ekvivalent- respektive maximal ljudnivå för trafikbuller. Ekvivalent ljudnivå avser en medelljudnivå under en given tidsperiod, för trafikbuller oftast ett dygn. Maximal ljudnivå avser den högsta ljudnivån under en viss period, exempelvis för en serie fordonspassager. Har normalt endast betydelse inomhus nattetid, kl samt på uteplats dagtid. Ljudnivå, db(a) Ekvivalentnivå 68 Maximalnivå 74 Tid, sekunder I bild ovan presenteras ljudnivån per sekund mätt över 300 sekunder och motsvarande ekvivalenta ljudnivå respektive maximal ljudnivå i perioden (18)

9 Akustiska nyckeltal Upplevelsen av skillnader i bullernivå kan sammanfattas som att: 3 dba kan förnimmas som en knappt hörbar förändring dba upplevs som en fördubbling /halvering av ljudstyrkan. En fördubbling eller halvering av trafikmängden ändrar den ekvivalenta ljudnivån med 3 dba. Gällande normer och riktvärden Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 Nedan anges de av riksdagen antagna riktvärden för trafikbuller vilka gäller för statens verksamheter och används i de allra flesta infrastrukturprojekt. Dessa riktvärden bör därmed normalt inte överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad/väsentlig ombyggnad av infrastrukturanläggningar. I riksdagsbeslutet till infrastrukturpropositionen angavs dock att: 30 dba ekvivalent ljudnivå inomhus 45 dba maximal ljudnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximal ljudnivå utomhus på uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena i infrastrukturpropositionen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till riktvärdesnivåerna bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Riktvärden för luftburet ljud från byggarbetsplatser i byggskedet Sedan den 1 januari 2005 gäller allmänna råd för buller från byggplatser. I de fall verksamhet pågår endast del av period bör den ekvivalenta ljudnivån beräknas för den tid under vilken verksamheten pågår t.ex. under en sekvens/cykel för byggaktiviteter med intermittent buller (pålning, spontning, borrning etc.). För verksamhet med begränsad varaktighet, högst två månader, t ex spontning och pålning, bör 5 dba högre värden kunna tillåtas. Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter per timme, bör upp till 10 dba högre nivåer kunna accepteras. Detta bör dock inte gälla kvälls- och nattetid (18)

10 Område Helgfri måndag fredag kl Kväll kl samt lördag, söndag och helgdag kl Natt kl samt kväll lördag, söndag och helgdag kl Bostäder för permanent boende och fritidshus Utomhus (vid fasad) Inomhus (bostadsrum) 60 dba 45 dba 50 dba 35 dba 45 dba samt 70 dba maximal ljudnivå kl dba samt 45 dba maximal ljudnivå kl Vårdlokaler Utomhus (vid fasad) Inomhus 60 dba 45 dba 50 dba 35 dba 45 dba 30 dba samt 45 dba maximal ljudnivå Undervisningslokaler Utomhus (vid fasad) Inomhus 60 dba 45 dba Arbetslokaler för tyst verksamhet Utomhus (vid fasad) Inomhus 70 dba 45 dba Tabell 2. Riktvärden för ljud från byggverksamhet I de fall verksamheten är av begränsad art och även innehåller kortvariga händelser bör höjningen av riktvärdet få uppgå till sammanlagt högst 10 dba. Transporter utanför arbetsområdet jämförs med gängse riktvärde för väg- respektive tågtrafik. I de fall riktvärde utomhus inte kan klaras med rimliga medel är ambitionen att klara inomhusvärdena. Resultat Beräkningar av ljudutbredning har gjorts för dygnsekvivalent ljudnivå, L Aeq24h, och för maximal ljudnivå, L Afmax. Beräkningarna har gjorts för enstaka mottagarpunkter i fasad på höjden 2 m över mark. Beräknade ljudnivåer avser frifältvärden. Beräknade ljudnivåer För att kunna bedöma påverkan från trafikbuller till omgivningen, i samband med att Östra Centrum byggs ut och förändringar av trafikströmmar i centrala Kristianstad uppstår, har beräkning av trafikbuller gjorts i ett antal olika sektioner. Sektionerna har utvalts där störst förändring av trafiken sker i centrala Kristianstad baserat på trafikuppgifterna för de två alternativen. Nollalternativet om utbyggnad enligt planförslaget ej genomförs och trafik för år 2020 Planförslaget om utbyggnad sker enligt planförslaget och trafik för år Sektionerna har huvudsakligen tagits där det finns bostäder och skall ses som exempel på ljudnivåer. I figur 1 nedan redovisas de sektioner som har utvalts som representativa för beräkningarna. I figuren redovisas funktion hos olika byggnader och kvarter inom Kristianstad (18)

11 Mörkbrunt verksamheter och handel. Även hotell kan ingå Ljusbrun/beige bostäder Rosa- samhällsfunktioner (kommunala förvaltningar, fängelse, skola, resecentrum, äldreboende, badhus mm) Lila kyrkor Figur 1. Karta över Kristianstad med sektionsmarkering där trafikbuller har beräknats (18)

12 Beräknade ljudnivåer i tabell 2 nedan avser höjden 2 m över mark vid fasad Nollalt Planförsl Ekv Max Ekv Max Sektion Gata db(a) db(a) Sektion 1 Kanalgatan Sektion 2 Östra Boulevarden Sektion 3 Götgatan Sektion 4 Lasarettsboulevarden Sektion 5 Södra Kaserngatan Sektion 6 Södra Kaserngatan Sektion 7 Södra Kaserngatan Sektion 8 V Boulevarden Sektion 9 S Boulevarden Sektion 10 Nya Boulevarden Sektion 11 Östra Boulevarden < 50 < 60 Sektion 12 Nya Boulevarden 63* 81* Sektion 13 Kanalgatan Sektion 14 V Boulevarden Sektion 15 Kanalgatan * 14 m från vägmitt Tabell 3. Beräknade dygnsekvivalenta och maximala ljudnivåer utomhus i 15 utvalda sektioner i centrala Kristianstad. Se figur 1 för referens. Nollalternativ år 2020 För de beräknade sektionerna överskrids i samtliga fall riktvärdet för trafikbuller 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad. Typiskt ligger beräknade nivåer 2-12 db över riktvärdet. Med en normal fasadisolering (25-30 db ljudreduktion) bedöms att även riktvärdet 30 db(a) inomhus kan överskridas. Med korta avstånd mellan passerande fordon till fasad och inverkan av tunga fordon beräknas maximala ljudnivåer att bli höga, typiskt mellan db(a) vid fasad utomhus. Huvudsakligen är det bussar och lastbilar som ger de höga ljudnivåerna. För de flesta bostäder kommer den största påverkan att vara höga ljudnivåer inomhus. Med redovisade ljudnivåer utanför fasad bedöms riktvärdet 45 db(a) inomhus att överskridas i flera bostäder. Anm. Fönster i bostäder längs busstråk har troligtvis något bättre ljudisolering än i normalfallet eftersom bullerskyddet är en aspekt som tas hänsyn till vid renoveringar och byten av fönster. Busstrafik i ett nytt område innebär samtidigt att bostäderna inte är anpassade till höga ljudnivåer utanför fasaden.. Planförslaget år 2020 Sker utbyggnad av Östra Centrum kommer det att ske både ökning och minskning av ljudnivåerna. I nästan samtliga fall är det enbart dygnsekvivalent ljudnivå som förändras då maximal ljudnivå uppstår vid enskilda fordonspassager och är huvudsakligen beroende av vilken fordonstyp som passerar vid bullerhändelsen. På större delen av gatorna beräknas dygnsekvivalent ljudnivå inte förändras i planförslaget. Som mest uppgår nivåerna till 67 dba. För de gator där trafiken reduceras beräknas ljudnivåerna att minska 2-4 db. På delen av Östra Boulevarden vid Östra Centrum, där trafiken försvinner helt kommer ljudnivåerna att kraftigt reduceras (18)

13 Även de maximala ljudnivåerna reduceras men enbart där körytan byts från gatsten till annan slätare yta exv. asfaltbetong. Här beräknas de maximala nivåerna reduceras cirka 2 db. För de planerade byggnaderna i Östra Centrum kommer ljudnivåerna att minska då trafiken på Östra Boulevarden helt försvinner. För de delar av kvarteret som planeras för bostäder vetter huvuddelen mot Kanalgatan. Här beräknas dygnsekvivalenta ljudnivåer till dba vid fasad. Maximala ljudnivåer beräknas som typiskt uppgå till 74 dba vid fasad utomhus. Utmed Nya Boulevarden kommer bullerexponeringen att vara större med dygnsekvivalenta ljudnivåer omkring 63 dba vid fasad och maximala ljudnivåer till 81 dba vid fasad. Slutsatser Planförslaget bedöms som ett bättre alternativ än nollalternativet då det totalt ger något bättre situation då flera av gatorna som har nivåer som är 60 dba eller över får sänkta nivåer med 2-4 db. Att bibehålla trafiksituationen i Kristianstad bedöms ge ett sämre utfall då flera gator får fortsatt höga ljudnivåer. Den del av Östra Centrum som vetter mot Kanalgatan och där det planeras för bostäder beräknas exponeras för nivåer omkring riktvärdet 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå utomhus. Med nivåer upp till 55 dba går det att bygga bostäder utan några speciella åtgärder. Här kan riktvärdet 70 dba maximal ljudnivå på balkong eller uteplats överskridas. Detta kan åtgärdas med kompletterande bullerskydd på balkonger och uteplatser. För kvartersdelen mot Nya Boulevarden, mellan Östra Boulevarden och Kanalgatan, beräknas ljudnivåerna bli betydligt högre och det kan krävs en del åtgärder för att kunna bygga bostäder här. Lägenheterna behöver vara genomgående och att minst hälften av boenderummen vetter mot en fasad med 55 dba eller lägre nivå. Fasaderna kommer att behöva utföras med förhöjd ljudisolering och bättre fönster. Det kan vara svårt att placera balkonger och uteplatser vid denna fasad och klara bullerriktvärdena. Tänkbara åtgärder I en stadsmiljö som man har i Kristianstad kan det i flera fall vara svårt att åtgärda buller med traditionella metoder med fysiska bullerskydd som bullerskärmar och bullervallar. Primärt här är att i första hand klara ljudnivåerna inomhus. Då man planerar att göra förändringar i trafiksituationen i centrala Kristianstad finns möjligheten att göra fysiska åtgärder som i vissa fall kan reducera bullerpåverkan. Trafikplanering med styrning av trafik till fåtal stråk, hastighetsgränser, tidsbestämd trafik etc. Byte av ytmaterial på gatorna som ger lägre bulleremmission, exv. att inte använda gatsten utan ersätta dessa ytskikt med lågbullrande beläggning. Här är det även viktigt att inte ha förhöjda passager som kan ge upphov till ökad ljudemmision och vibrationsnivå pga. ändrat körsätt, inbromsning, acceleration etc. Flytta körfält med stor andel trafik längre från fasad där det är möjligt (18)

14 Undvika brunnar, lock och andra diskontinuiteter i körbanan i linje med fordonens hjul. Detta ger både upphov till högre maximala ljudnivåer samt risk för förhöjda vibrationsnivåer. Undvika trafiklösningar som ger upphov till kraftiga accelerationer och inbromsningar Utnyttja bussar som ger lägre bulleremmission från framför allt drivlina. Vissa busstyper kan bidra till ökad störning beroende på ökad lågfrekvent ljudinnehåll eller vissa tonala komponenter vilket är svårt att reducera i husfasader. Kontroll av ljudisolering av fasad på bullerutsatta byggnader. Här är det primära syftet att bullerskydda bostäder men även vårdlokaler och skolor kan vara aktuella. I bullersaneringsplanen (1/.) har åtgärdsförslag presenterats för bullerutsatta hus. Det som är vikigt i åtgärdsarbetet är att få full kontroll på statusen på den befintliga fasaden, vilka ljudnivåer som är aktuella för en specifik byggnad och våningsplan, vilket skick fönster, fönsterkarmar, bågar, tätning, friskluftsventiler i fasad etc. har. Här kan det vara lämpligt att göra stickprovsmätningar av fasadens ljudisolering för att ta reda på den faktiska ljudreduktionen hos husen. Baserat på detta samt övriga uppgifter på fasadens konstruktion samt typ och skick på fönster och friskluftsventiler kan sedan lämpliga åtgärder föreslås. Markvibrationer Allmänt Markvibrationer på grund av byggverksamhet och fordonstrafik kan medföra störningar för boende på grund av vibrationer i byggnader. Därtill kan enligt vissa källor kraftiga och långvariga vibrationer bidra till ökade sättningar och i vissa fall har det hävdats att det kan medföra byggnadsskador. En rad parametrar påverkar hur stor påverkan blir på människor och byggnader. Bland dessa kan nämnas vägbanans skick, trafikerande fordonstyper, vägbeläggning, markprofil, markens vattenmättnadsgrad, grundläggningsmetod för byggnad, byggnadskonstruktion, avstånd mellan byggnad och väg m.fl. I bland annat Svensk Standard SS Vibration och stöt Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader och SS-ISO 4866, Byggnadsvibrationer Vägledning för mätning av vibrationer och bedömning av dess effekt på byggnader finns vägledning för att ställa upp generella regler för att ta fram känsliga byggnader. Marktyper De markområden i projektet som är känsligast är områden med postglacial lera, svämsediment och silt. Dessa bedöms vara inom kategori e-f. Dessa jordarter har konstaterats vid Råbelövskanalen. Även områden med rena fraktioner löst lagrad sand och grus kan vara vibrationskänsliga. a. massivt berg b. kompakta horisontellt liggande friktionsjordarter c. löst lagrade horisontellt liggande friktionsjordarter d. lutande ytor med presumtiva glidlager (18)

15 e. löst lagrad sand och grus (ej kohesiva) f. leror (mättade/kohesiva) g. fyllnadsmassor med ej avslutad sättning (SS-ISO 4866) I listan ovan ökar känsligheten från a till g. Utskiftning av eventuellt vibrationskänsligt material som dy och gyttja under vägbana bör ge reducerad risk för vibrationsspridning. Byggnadstyp De mest känsliga byggnaderna finns i kategori 1. Kategori 2 motsvarar de i kategori 1 men har inte samma höga historiska bevarandevärde. Det finns mer tåliga byggnader som inte berörs i listan. Vi har avgränsat listan till de mest känsliga strukturerna. 1. Historiska byggnader som är i ömtåligt skick enligt främst kategori 2 samt känsliga ruiner. K-märkta, Q-märkta, q-märkta eller bevarandevärda hus. 2. Speciellt känsliga byggnader med höga valv eller konstruktioner med stora spännvidder, t.ex. kyrkor och museer. Låga öppna byggnader med tunga bjälklag som saknar stabiliserande tvärstagssystem eller styva och massiva sidostabiliserande väggar. Exempel på dessa byggnader kan vara stallar, garage och samlingssalar med tunga bjälklag. 3. Torn i sten eller tegel (18)

16 Grundläggningstyp Grundläggningen spelar stor roll för byggnadernas känslighet. Grundläggning på sulor eller platta på mark anses vara sämst och grundläggning direkt på berg som den bästa grundläggningsmetoden. Rustbäddar och kompensationsgrundlagda byggnaderna förs in under kategori B som är den näst sämsta metoden att grundlägga en byggnad ur vibrationssynpunkt. Inom området finns flera byggnader som utretts och det konstaterats risk för sättningar och därmed behov av spetsburen pålgrundläggning. Detta är fördelaktigt ur vibrationssynpunkt. En grundläggning med avsikt att reducera sättningar ger oftast även en minskad risk för höga vibrationsnivåer. Kompensationsgrundläggning är ett undantag. A. Sulor / platta på mark B. Rustbäddar eller kompensationsgrundläggning med eller utan kohesionspålar C. Kohesionspålar D. Friktionspålar E. Stödpålar F. Plintar alternativt bergbrunnar på berg G. Berg Byggnadsmaterial Byggnader består av en stor mängd byggnadsmaterial vilket gör det svårt att kategorisera samtliga kombinationer. Generellt kan man konstatera att äldre byggnader är uppbyggda av tunga material med hög inre dämpning. Samtidigt är de utförda med gamla hantverksmetoder. Äldre byggnader är sällan speciellt höga och det är ovanligt med mer än sex våningsplan. Nyare byggnader är uppbyggda av hårdare material och stabiliserat i samtliga riktningar. Materialen är ofta relativt lätta. Dämpningen i husen är ofta låg. I. Kalksandsten II. III. IV. Autoklaverad lättbetong Oarmerad betong, tegel, betonghålsten och lättklinkerbetong Trä Övrigt Det är störst risk för höga vibrationsnivåer i byggskedet under pålning och spontningsarbeten. Tunga fordon inom området och de fordon som transporterar material till och från området kan ge uppfattbara vibrationsnivåer i de hus som de passerar. Då området är färdigställt är vår erfarenhet är att det är främst bussar och andra tunga fordon som ger höga vibrationsnivåer då de kör över ojämnheter i vägbanan. Farthinder som är förhöjda, gupp, bör undvikas (18)

17 Konsekvenser De planerade trafikförändringarna och byggnationerna i centrala Kristianstad bör innebära förbättrad situation jämfört med nollalternativet. Det krävs dock genomtänkta val av både utformning av gator och byggnader och deras grundläggning och stomsystem för att i framtiden inte riskera vibrationsstörningar i området. En noggrannare utredning, så kallad riskanalys för vibrationer, bör utföras i senare projekteringsskede inför byggnation. Där kommer det säkerställs att berörda byggnader inte får för höga vibrationsnivåer. Byggbuller Bulleremissionerna från en arbetsplats beror främst på vilka arbeten som skall utföras och vilka maskintyper som kommer till användning. Av stor betydelse är också hur arbetsplatsen planeras med avseende på dels maskinernas uppställning och avskärmning, dels transportvägar för bortforsling av schaktmassor och tillförsel av olika byggnadsmaterial. Den samlade bedömningen är att transporterna under byggskedet endast marginellt kommer att påverka den ekvivalenta ljudnivån utefter transportvägarna. Detta på grund av att den normala trafikeringen inne i en tätort oftast är avsevärt högre än de fordon som en normal byggarbetsplats genererar. Ljudnivåerna från spontning och pålning kan höras över stora områden. Bedömningen är att utbyggnaden kommer att ge störningar under byggskedet och framför allt för de närmast belägna bostäderna Sannolikt kommer riktvärdena för buller från byggplatser att överskridas vid de närmaste bostäderna. Detta även efter eventuella bullerreducerande åtgärder utförs. Övriga ljudkällor som kan förekomma är exempelvis grävmaskiner, dumpers, bandschaktare, lastbilar, vibrovältar, jordstampar, planvibratorer, betongpumpar och stavvibratorer. Ljudnivåerna från dessa aktiviteter ligger i normalfallet ca 15 db under ljudnivåerna från spontning och pålningsarbeten. Det bör upprättas en handlingsplan för att hantera störningar under byggskedet. Inför upphandling av entreprenader bör ett dokument upprättas som hanterar ljudfrågorna i byggskedet. Följande rubriker kan ingå i dokumentet: 1 Bakgrund 2 Definition av byggbullernivå 3 Ljudkrav för entreprenadens verksamhet 3.1 Ljudkrav på all verksamhet inom entreprenaden 3.2 Ljudkrav på utrustningar/enskilda byggmetoder 3.3 Ljudkrav på fordon 4 Kontroll 4.1 Mätmetod 5 Bedömning av mätresultat och förfarande vid för höga ljudnivåer 6 Förstudie (18)

18 6.1 Beräknade bullernivåer Dokumentet upprättas under bygghandlingsskedet. I entreprenaderna utförs översiktliga beräkningar innan arbetsmoment startas med förslag till bullerreducerande åtgärder som klarar uppställda krav. Åtgärder som kan minska konsekvenserna av byggbullret är: Kommunikation med information till myndigheter och de kringboende om projektet Skärmning av källan Inbyggnad av källa Val av tystare utrustning och metoder Att inte utföra bullriga aktiviteter kväll, natt och helger Utföra planerade bullerreducerande skärmar för vägtrafiken tidigt i byggskedet Att tidigt i byggskedet åtgärda fönster som ska reducera buller inomhus från trafik i driftskedet Resultatet följs upp genom att utföra en kontrollmätning vid start av arbetsmoment där det finns risk för höga ljudnivåer. Kontrollpunkter får kontinuerligt flyttas med de arbetsmoment som har höga ljudnivåer. Referenser 1/. Bullersaneringsplan för Kristianstads tätort etapp 1 och 2, Trivector Rapport 2002:32, version (18)