Buller- och vibrationsutredning Bråta

Transkript

1 DOKUMENT: 1_ DATUM: Buller- och vibrationsutredning Bråta

2 Reinertsen Sverige AB Kilsgatan GÖTEBORG Tel Fax Buller- och vibrationsutredning Bråta, en sammanfattning De planerade bostadsområdena i Stora Bråta kommer vara utsatta för buller från vägtrafik på väg E20. Med hjälp av två bullerskyddsvallar går det att innehålla gällande riktvärden för vägtrafikbuller. Vibrationer från vägtrafik bedöms inte vara ett problem i de planerade bostadsområdena i Stora Bråta. Vissa av bostadshusen i Lilla Bråta är idag bullerstörda från vägtrafik från väg E20. Studerat prognosår 2030 visar att de ökade trafikflödena på väg E20 och lokalvägarna i Lilla Bråta (i samband med framtida exploatering) kommer ge upphov till ännu högre bullernivåer. DOKUMENTTITEL Buller- och vibrationsutredning Bråta BESTÄLLARE Lerums kommun DOKUMENTNUMMER 1_ UPPDRAGSNUMMER 1_00180 DATUM UPPDRAGSLEDARE Peter Lindqvist REV. DATUM BESKRIVNING UTFÖRD GRANSKAD GODKÄND KONSTRUKTÖR GRANSKAD Peter Lindqvist Javier Maresca SÖKVÄG Q:\14\SE_1_Energi_Installation\1_00180_Aku_Buller- _och_vibrationsutredning_brata\handlingar\rapport\1_00180_buller-_och_vibrationsutredning_bråta.doc

3 Rapport 1_ (16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND BULLER Förutsättningar Beräkningsmetod Indata väg Indata terräng, bebyggelse Buller från vägtrafik Riktvärden Resultat Stora Bråta Lilla Bråta VIBRATIONER Riktvärden Slutsats Bilagor: Bullerutbredningskartor 1-6.

4 Rapport 1_ BAKGRUND 4(16) Lerums kommun planerar att exploatera en del av Stora Bråta strax norr om väg E20 för bostäder, se Figur 1. Figur 1. Planerat område för exploatering av bostäder i Stora Bråta, Västra Lerum. Området är gulskafferat. REINERTSEN akustik har fått i uppdrag av Lerums kommun att utreda de gulskafferade områdena för buller och vibrationer. För de två områdena som utreds i denna rapport provas lamellhus i det västra området och fristående villor i det östra området. För båda byggnadstyperna gäller tvåvåningshus med ett våningshöjdantagande på 3 m.

5 Rapport 1_ (16) I samband med vissa vägtekniska förändringar i Lilla Bråta utreds också en del av detta område med avseende på vägtrafikbuller, se Figur 2. Figur 2. Område i Lilla Bråta som utreds för vägtrafikbuller. Området är markerat med rött. 2 BULLER 2.1 Förutsättningar Den dominerande bullerkällan är vägtrafik på väg E20 mellan Stora och Lilla Bråta. Västra Stambanan (järnväg) ligger för långt bort för att bidra med betydande buller i området. Buller från lokala vägar i området förekommer också, men ger ett ringa bidrag till den totala ljudnivån. Endast trafik på Bråta Broväg och Lilla Bråtavägen avger buller som måste tas hänsyn till i bullerberäkningarna för Lilla Bråta.

6 Rapport 1_ (16) Beräkningsmetod Ekvivalent och maximal ljudnivå från väg- och spårtrafikbuller har beräknats enligt Nordisk beräkningsmodell, rev 1996, i datorprogrammet SoundAN 7.3 och Trivector Buller Väg II ver Beräkningsresultaten redovisas som värden och på kartor som visar bullerspridningen i området. I bullerspridningsberäkningen ingår fasadreflexer i byggnader, vilket ger upp till 3 dba högre ljudnivå precis framför fasaderna. Utomhusriktvärdena avser frifältsvärdet, vilket är ljudnivå utan fasadreflex i varje byggnads egna fasad, men inklusive reflexer från omgivande bebyggelse o dyl. Den nordiska beräkningsmodellen anges vara giltig upp till cirka 300 meter från bullerkällan. Beräkningsresultatet har enligt standarden en noggrannhet på ±3 db-enheter vid m avstånd från bullerkälla, vid 200 m från bullerkälla är noggrannheten ±5 db-enheter. Beräkningsmodellen förutsätter en vind från bullerkälla mot mottagare med vindhastigheten 1,5 m/s.

7 Rapport 1_ (16) Indata väg Uppgifter om vägtrafik har hämtats från Trafikverket och Lerums kommun. Vägtrafikflödet har räknats upp till att motsvara prognosår Uppgifter om uppräkningstal har hämtats från VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning dimensioneringsgrunder och från Lerums kommun. Uppgifter om vägtrafik redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Trafikuppgifter Bråta. Väg År ÅDT, f/d Andel tung trafik, % Hastighet, km/h E20 Bråta broväg mellan Stora Bråtavägen och Lilla Bråtavägen Lilla Bråtavägen mellan Bråta broväg och Ryd Västergårdsvägen Lilla Bråtavägen (mellan Ryd Västergårdsvägen och Bentzels väg *90 km/h för tung trafik ,2 100* Trafikintensiteten på lokalvägarna i Stora Bråta är låg även efter planerad utbyggnad. De nya bostäderna bedöms ge en trafikökning med ca 6 trafikrörelser per bostad och dygn på lokalvägarna. Det totala antalet befintliga och planerade bostäder beräknas till ca 80 st vilket genererar 480 trafikrörelser/dygn. Eftersom boende i området inte är beroende av endast en väg utan kan ta flera vägar ut eller till Stora Bråta blir trafikflödet på respektive lokalväg förmodligen lägre än 480 rörelser/dygn. Andel tung trafik på lokalvägarna är mycket låg och hastigheten 30 km/h gäller.

8 Rapport 1_ (16) Indata terräng, bebyggelse Uppgifter om nuvarande bebyggelse, gator, terräng inklusive höjder i form av digitalt kartmaterial har levererats från Lisa Söderström, Lerums kommun. Följande digitala filer har använts som underlag: Stora Bråta 3D (levererad ) Skiss Bråta gårdstomt (levererad ) Programområde översikt och jordartskarta (levererad ) Slutrapport vägutredning (Översiktlig väg- och trafikutredning för program för detaljplan i Stora Bråta, levererad ) Vägar är angivna som hårda ytor. Övriga ytor har angivits vara mjuk mark. Varje nybyggnad är placerad på dess lägsta punkt. Detta gör att vissa byggnader tar formen av ett suterränghus. 2.2 Buller från vägtrafik När man talar om buller används ofta begreppen dygnsekvivalent ljudnivå (L eq ), som är den genomsnittliga ljudnivån under ett dygn, och maximal ljudnivå (L max ), som är den högsta förekommande ljudnivån under en viss period. Dygnsekvivalent ljudnivå fungerar relativt bra som mått om bullerkällan är en starkt trafikerad väg med någorlunda jämnt flöde. Maximal nivå ger ett bättre mått på bullerpåverkan från en mindre väg där enstaka fordon kan ge en avsevärd störning, särskilt nattetid. Hög maximal ljudnivå uppstår ofta när tung trafik, till exempel lastbilar och bussar, passerar en mottagarpunkt. Vägtrafikbuller består av flera oönskade ljud, och inte av enstaka rena toner. En liten stegring av bullernivån kan öka störningen högst påtagligt. Om antalet fordon på en väg fördubblas ökar den ekvivalenta ljudnivån med 3 dba, vilket upplevs som nära nog en fördubbling av störningen (Källa: Trafikverket, Ny tumregel om vägtrafikljud och störning) Riktvärden Riksdagen har antagit riktvärden för trafikbuller. Dessa bör tillämpas vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, samt vid nybyggnad av bostäder (Infrastrukturpropositionen 1996/97:). Följande riktvärden gäller för permanentbostäder, fritidsbostäder, samt vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid (får överskridas högst 5 ggr/natt 22-06) dba ekvivalentnivå utomhus frifältsvärde vid fasad 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad (får överskridas högst 5 ggr/timme dagtid)

9 Rapport 1_ Resultat 9(16) Stora Bråta En översiktlig bullerberäkning visar att bullerbidraget från lokalvägarna är obetydligt. Buller från väg E20 dominerar kraftigt. Endast väldigt nära lokalvägen (0-5 m avstånd från lokalvägens mitt) bidrar lokalvägarna till ökad dygnsekvivalent ljudnivå. Gränsen för maximal ljudnivå går på ca 7 m avstånd från vägmitt. Vägtrafikbuller från lokalvägarna i Stora Bråta är därför inte inkluderade i bullerberäkningen i området Stora Bråta. Den största utmaningen vad gäller vägtrafikbuller är att klara riktvärde dba ekvivalentnivå utomhus frifältsvärde vid fasad. Innehålls detta riktvärde innehålls även riktvärden för maximal ljudnivå med god marginal. Karta 1 redovisar hur bullersituationen i området skulle se ut prognosår 2030 om trafikflödet på väg E20 ökar till att motsvara angivet flöde i kap Även om terrängen ibland fungerar som ett naturligt bullerskydd tack vare att vägen går i skärning drabbas området av buller från väg E20. Speciellt mycket buller breder ut sig i områdets ostliga del (mot Hulanmotet). Här sluttar terrängen uppåt och bullret tränger långt upp mot befintlig bebyggelse, se karta 1. För att reducera ljudnivåerna måste någon form av bullerskyddsåtgärd utföras. I denna rapport utreds primärt bullerskyddsvall. En bullerskyddsvall på norra sidan E20 kommer inte öka bullernivåerna på motsatt sida vägen (Lilla Bråta).

10 Rapport 1_ (16) Terrängen nära E20 är lämplig för bullerskyddsvall som bullerskyddsåtgärd eftersom mycket yta finns att laborera med. Efter att ha studerat ett antal olika utföranden av vallen dras slutsatsen att bästa läget för vallen är ungefär enligt Figur 3. Östra området Västra området Figur 3. Bullerskyddsvallarnas huvudsakliga placering. Vall i grönt. Först studerades 4 st lamellhus placerade parallellt med Sandbäcksvägen i det västra området samt en villa per varje angiven fastighet i det östra området (totalt 23 villor), se Figur 3. Med en vall som löper parallellt med väg E20 enligt Figur 3 går det att innehålla aktuella riktvärden för buller för de 4 lamellhusen i det västra området. Att bullerskydda det östra villaområdet är svårare på grund av det korta avståndet till vägen och den sluttande terrängen. Att utföra en vall med sträckning enligt Figur 3 som skyddar alla 23 villor skulle innebära en mycket hög vall. Denna höjd känns inte realistisk och frågan är om den är praktiskt tillämpbar eftersom ju högre en vall blir desto mer yta tar den i anspråk. Den högsta delen av vallen beräknas öster om området, se Figur 3. Orsaken till den höga vallhöjden är den sluttande terrängen.

11 Rapport 1_ (16) Om 6 av de ostliga fastigheterna stryks kan vallen istället placeras i detta område, se Figur 4. Detta minskar höjden på vallen även om den fortfarande är att betrakta som hög. En lösning med två vallar som bullerskyddsåtgärd som innehåller alla riktvärden redovisas i karta 2. Båda vallarna är dimensionerade för att innehålla riktvärde dba ekvivalentnivå utomhus frifältsvärde vid fasad på högsta våningsplan (andra våningen). Observera att vissa planerade byggnader gränsar till överskridande, se karta 2. Till och med en liten justering av byggnadens läge kan innebära överskridanden av riktvärde dba ekvivalentnivå. Figur 4. Bullerskyddsvallarnas mest optimala placering. Vall i grönt. Den västra vallen skyddar byggnaderna i det västra området men ger också en skyddande effekt åt de västra byggnaderna i det östra området. För vallen gäller följande: Totalt ca 310 m Från väst: 3 m hög m, 4 m hög m, 5 m hög m Lutning 1:2 1 m toppbredd Den sydvästligaste byggnaden i det västra området är bullerkänslig vad gäller placering. Flyttas huskroppen längre upp i terrängen överskrids snabbt riktvärde dba ekvivalentnivå. Högsta ljudnivå i det västra området efter åtgärd uppstår på den västligaste byggnadens västra gavel, våning 2.

12 Rapport 1_ (16) Den östra vallen skyddar byggnaderna i det östra området. För vallen gäller följande: Totalt ca 365 m Från väst: 12 m hög 0-37 m, 8 m hög m, 6 m hög m, 8 m hög m, 10 m hög m, 13 m hög m Lutning 1:1,5 1 m toppbredd Högsta ljudnivå i det östra området efter åtgärd uppstår på andra våningen på de västligaste husen samt på det sydostligaste huset. Observera att ingen tyst sida på någon av de analyserade byggnaderna erhålls. En tyst sida ska understiga 45 dba dygnsekvivalent ljudnivå Lilla Bråta Karta 3 redovisar ekvivalent ljudnivå i området idag år Jämfört med rådande riktvärden råder höga bullernivåer. Karta 4 redovisar ekvivalent ljudnivå i området för prognosår Det ökade trafikflödet på väg E20 gör att den dygnsekvivalenta ljudnivån ökar med 1-2 db. Det ökade trafikflödet på Bråta broväg och Lilla Bråtavägen gör att den dygnsekvivalenta ljudnivån ökar med upp till 6 db för bostadshus intill Bråta broväg och Lilla Bråtavägen. Tabell 2 redovisar högsta beräknade dygnsekvivalenta ljudnivå för respektive bostadshus längs studerade lokalvägar i Lilla Bråta. Värdena i Tabell 2 är hämtade från karta 3 och 4. Tabell 2. Högsta beräknade dygnsekvivalenta ljudnivåer för bostadshus i Lilla Bråta. Värden i rött innebär överskridande av riktvärde. Fastighet L eq (dba) 2014 L eq (dba) 2030 Bråta 1: Bråta 1: Bråta 1:26 Bråta 1: Bråta 1:28 Bråta 1: Bråta 1:25 57 Bråta 1:69 58 Bråta 1: Bråta 1: Bråta 1: Bråta 1: Bråta 1: Bråta 1: Bråta 1:

13 Rapport 1_ (16) För att få ett begrepp om hur mycket de olika bullerkällorna bidrar till den totala ekvivalenta ljudnivån redovisas buller från endast vägtrafik på väg E20 på karta 5 (år 2014) och karta 6 (prognosår 2030). Beräknade maximala ljudnivåer i området redovisas i Tabell 3. Tabell 3. Beräknade maximala ljudnivåer. Värden i rött innebär överskridande av riktvärde. Fastighet L max (dba) 2014, max 5 överskridanden per natt L max (dba) 2014, max 5 överskridanden per mest belastad timme L max (dba) 2030, max 5 överskridanden per natt L max (dba) 2014, max 5 överskridanden per mest belastad timme Bråta 1:61 <70 <70 <70 <70 Bråta 1:71 <70 <70 <70 <70 Bråta 1:26 <70 <70 <70 <70 Bråta 1:24 <70 <70 <70 <70 Bråta 1: <70 <70 <70 <70 Bråta 1:25 <70 <70 78 <70 Bråta 1:69 <70 <70 78 <70 Bråta 1:21 <70 <70 75 <70 Bråta 1:23 <70 <70 73 <70 Bråta 1:14 <70 <70 72 <70 Bråta 1:12 75 <70 84 <70 Bråta 1:9 <70 <70 74 <70 Bråta 1: <70 <70 <70 <70 Bråta 1:6 <70 <70 71 <70 Beräknat värde L max (dba) 2014, max 5 överskridanden per natt kopplas samman med riktvärde 45 dba maximalnivå inomhus nattetid (får överskridas högst 5 ggr/natt 22-06). Beräknat värde L max (dba) 2014, max 5 överskridanden per mest belastad timme kopplas samman med riktvärde 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad (får överskridas högst 5 ggr/timme dagtid). Idag ligger endast fastighet Bråta 1:12 i riskzonen för att överstiga riktvärde 45 dba maximalnivå inomhus nattetid (får överskridas högst 5 ggr/natt 22-06), se Tabell 3. Den beräknade trafikökningen i Lilla Bråta medför ökade maximala ljudnivåer. Om trafikflöde för prognosår 2030 används riskerar 8 fastigheter att överstiga riktvärde 45 dba maximalnivå inomhus nattetid (får överskridas högst 5 ggr/natt 22-06), se Tabell 3. Dock, detta riktvärde riskerar överstigas endast om båda följande punkter inträffar: Fler än 5 tunga fordon nattetid kl passerar på lokalvägarna i Lilla Bråta Husets fasadisolering understiger schablonvärdet 25 db trafikbullerisolering

14 Rapport 1_ (16) 3 VIBRATIONER Det är svårt att ange skyddsavstånd när det gäller markvibrationer. Det finns en mängd parametrar att ta hänsyn till, varav många ofta inte är kända i de aktuella fallen. I Figur 5 anges de viktigaste parametrarna. Figur 5. Viktiga parametrar att ta hänsyn till när det gäller vibrationer i exempelvis en bostad nära en väg. När det gäller vägtrafik är vägbanans jämnhet av avgörande betydelse för uppkomsten av vibrationer. Vad gäller spridning av vibrationer är lera den sämsta marktypen eftersom den kan transportera vibrationer långa sträckor innan vibrationerna dämpas. Ur vibrationssynpunkt är byggnader med lätta bjälklag med långa spännvidder sämst. Med sådana bjälklag kan man till och med få en förstärkning av vibrationer under byggnadens grundläggning. 3.1 Riktvärden Svensk Standard SS anger att riktvärdet för komfortvibrationer med avseende på boendekomfort för bostäder inom hus i rum är 0,4 mm/s RMS Ett komfortvärde inom 0,4 1,0 mm/s RMS upplevs som måttlig störning, medan värden under 0,4 mm/s RMS upplevs som störande av väldigt få människor. Människans känseltröskel brukar anges till 0,2 mm/s RMS. Mycket höga nivåer av markvibrationer kan ge en ökad risk för byggnadsskador. För att orsaka byggnadsskador, direkt eller indirekt, krävs vibrationsnivåer i storleksordning 10 till 100 gånger större än de värden som normalt ger komfortstörningar för människor.

15 Rapport 1_ (16) Under förutsättning att vägbeläggningen är helt slät gäller avstånd mellan vibrationskälla (E20) och mottagare enligt Tabell 4. Brunnslock, potthål och dylikt kan innebära att väsentligt längre avstånd måste tillämpas. Man kan dock inte räkna med att beläggningen alltid skall vara helt perfekt. Detta gäller speciellt vid lera och andra dåliga markförhållanden då sättningar ofta kan förorsaka ojämnheter i vägbeläggningen. Tabell 4. Minimiavstånd mellan väg och bostad vid slät beläggning. Källa: Vägverket Publikation Undergrund Fordonens hastighet km/h 70 km/h 90 km/h Lös lera < 80 m < 100 m < 110 m Sand < 8 m < 10 m < 10 m Morän < 5 m < 5 m < 6 m

16 Rapport 1_ (16) 3.2 Slutsats Jordartskartan i Figur 6 visar att de geotekniska förutsättningarna som föreligger i planerat exploateringsområde med stor sannolikhet inte kommer medföra vibrationsproblem. I det östra området mellan Bråta Broväg och Korpåsliden dominerar jordarterna morän och grus. Med hjälp av Tabell 4 föreligger ingen risk för varken skadliga vibrationer eller för betydande komfortvibrationer från vägtrafik på E20. I det västra området runt Sandbäcksvägen dominerar både fast lera och något lösare lera samt ett ca 0,5 m tunt jordtäcke med berg under. Enligt Tabell 4 föreligger ingen risk för skadliga vibrationer eller för betydande komfortvibrationer från vägtrafik på E20. Eftersom den lokaltrafik i Stora Bråta förväntas bestå av i huvudsakligen lätta fordon i låg hastighet innebär de rådande geologiska förhållandena inga problem ur vibrationshänseende. Dock bör fartbulor och fartgupp i lerområden undvikas eftersom dessa hinder kan orsaka vibrationer i byggnader i närheten. Figur 6. Jordartskarta Bråta. Områden för planerad exploatering inringat i rött.

17 Stora Bråta, Lerums kommun Bullerutredning Projektnummer: 1_00180 Prognosår 2030 Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik E20 Mottagarhöjd 2 m Vägtrafik: E20, ÅDT , 100 km/h 8,2 % tung trafik Karta Beräkning: Peter Lindqvist Granskning: Javier Maresca : Ekvivalent ljudnivå i db(a), inkl. fasadreflex <= < <= < <= < <= < <= < <= < Teckenförklaring Emissionslinie Väg Befintlig bebyggelse Planerat expl.omr Skala 1: m C:\Peter\Brata\1.1 Leq bef sit m sgs

18 Stora Bråta, Lerums kommun Bullerutredning Projektnummer: 1_00180 Prognosår 2030 Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik E20 Mottagarhöjd 5 m Fasadnivåer för byggnadens översta vån. Bullerskyddsvallar Vägtrafik: E20, ÅDT , 100 km/h 8,2 % tung trafik Karta Beräkning: Peter Lindqvist Granskning: Javier Maresca : Byggnad känslig för placering Ekvivalent ljudnivå i db(a), inkl. fasadreflex <= < <= < <= < <= < <= < <= < Teckenförklaring Emissionslinie Väg Befintlig bebyggelse Planerat expl.omr. Nivå vid fasad Planerad bebyggelse Bullerskyddsvall Skala 1: m C:\Peter\Brata\1.7 Leq ny sit vallar v+o m mottagh sgs

19 1642 Lilla Bråta, Lerums kommun Bullerutredning Projektnummer: 1_ Befintlig situation 2014 Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik E20 Mottagarhöjd 5 m Fasadnivåer på byggnadens översta vån. Vägtrafik: E20: ÅDT , 100 km/h, 8,2 % tung trafik Bråta broväg: ÅDT 300, 30 km/h, 3 % tung trafik Lilla Bråtavägen: ÅDT , 30- km/h, 3 % tung trafik Beräkning: Peter Lindqvist Granskning: Javier Maresca : Karta Ekvivalent ljudnivå i db(a), inkl. fasadreflex <= < <= < <= < <= < <= < <= < Teckenförklaring Emissionslinie Väg Befintlig bebyggelse Nivå vid fasad Skala 1: m 1642 C:\Peter\Brata\LB Leq 1.bef sit m sgs

20 1642 Lilla Bråta, Lerums kommun Bullerutredning Projektnummer: 1_ Prognosår 2030 Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik E20 Mottagarhöjd 5 m Fasadnivåer på byggnadens översta vån. Vägtrafik: E20: ÅDT 48947, 100 km/h, 8,2 % tung trafik Bråta broväg: ÅDT 563, 30 km/h, 3 % tung trafik Lilla Bråtavägen: ÅDT , 30- km/h, 3 % tung trafik Beräkning: Peter Lindqvist Granskning: Javier Maresca : Karta Ekvivalent ljudnivå i db(a), inkl. fasadreflex <= < <= < <= < <= < <= < <= < Teckenförklaring Emissionslinie Väg Befintlig bebyggelse Fasadnivå toppvåning Skala 1: m 1642 C:\Peter\Brata\LB Leq 2.ny sit m sgs

21 1642 Lilla Bråta, Lerums kommun Bullerutredning Projektnummer: 1_ Prognosår 2014 Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik E20 Mottagarhöjd 5 m Fasadnivåer på byggnadens översta vån. Vägtrafik: E20: ÅDT 304, 100 km/h, 8,2 % tung trafik Karta Beräkning: Peter Lindqvist Granskning: Javier Maresca : Ekvivalent ljudnivå i db(a), inkl. fasadreflex <= < <= < <= < <= < <= < <= < Teckenförklaring Emissionslinie Väg Befintlig bebyggelse Fasadnivå toppvåning Skala 1: m 1642 C:\Peter\Brata\LB Leq 3.ny sit m endast E sgs

22 1642 Lilla Bråta, Lerums kommun Bullerutredning Projektnummer: 1_ Prognosår 2030 Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik E20 Mottagarhöjd 5 m Fasadnivåer på byggnadens översta vån. Vägtrafik: E20: ÅDT 48947, 100 km/h, 8,2 % tung trafik Karta Beräkning: Peter Lindqvist Granskning: Javier Maresca : Ekvivalent ljudnivå i db(a), inkl. fasadreflex <= < <= < <= < <= < <= < <= < Teckenförklaring Emissionslinie Väg Befintlig bebyggelse Fasadnivå toppvåning Skala 1: m 1642 C:\Peter\Brata\LB Leq 4.ny sit m endast E sgs