Minnesanteckningar SIR Arbetsmöte Kalmar

Transkript

1 Minnesanteckningar SIR Arbetsmöte Kalmar Närvarande: Torsdag. Göran Karlström GK, Christina Agvald- Öhman CAÖ, Susanne Wickberg SuW, Lena Andersson LA, Eva Åkerman EÅ, Caroline Mårdh CM, Hans Green HG, Kjell Söderlund KS, Thomas Nolin TN, Sten Walther SW, Lotti Orvelius LO, Carl Johan Wickerts CJW. Närvarande fredag Pär Lindgren PL samt övriga från torsdagen. Thomas Ingelbrant TI. Torsdag. Stor grupp. 1. GK öppnade mötet och gick igenom mötets upplägg. 2. Lena Andersson valdes till justeringsperson 3. Saltsjöbaden detaljgenomgång av programmet. Diskussioner om vad som bör förändras. Caroline skickar ut programmet och intresseanmälan till medlemmarna så de kan ange vilka grupper de önskar gå på. a. Välkomna och praktisk information. En person presenterar alla som arbetar och är delaktiga i SIR:s arbete b. Nyheter och pågående arbete. Flytta in och prata om Förändringar i SIR:s årsrapport 2013 till denna punkt. Punkten ska innefatta pågående arbete nationellt som gäller införande av omvårdnadsvariabler/prom/prem. c. Grupp 1. Registreringsproblematik. PL ansvarar för gruppens arbete och IThanteringen av registreringsproblematik. d. Grupp 2. Registeringsproblematik CJW ansvarar för gruppens arbete och framtagande av material. Marita och Britt-Marie från Linköping tillfrågas att ta VTS passet. SuW tar fram NEMS-frågor och bistår CJW. e. Grupp 3. SIR från grunden. Utökad i tid till 1,5 timme. f. Grupp 4. Forskning i SIR. Ingen förändring på denna punkt. Utökad i tid till 1,5 timme. g. Grupp 5. Ändra rubrik till Nyheter i utdataportalen och SIR:s årsrapport. LO+ EÅ ingår i gruppen. Behov att ta upp vikten av att skicka in data, hur man kan använda portalen mm. h. Grupp 6. Ändra titeln till Delirium och komplikationer hur bra koll har vi? Visa hur det ser ut i registreringen. 45 minuter inklusive diskussion för de två delarna. i. Grupp 7. Ny rubrik: Bättre Intensivvård/Genombrottsprojekt. Det här gjorde vi! Ta med avdelningarnas posters till Vår Gård och hänga upp dem vid fikautrymmet. CJW tar kontakt med Sollefteå. j. Grupp 8. k. Kvalitetsindikatorer vad ska vi ha dem till? Ny titel. l. Årsmötet. m. Storytelling. Lägg till i text: Karolinska Universitetsjukhuset Huddinge. Ta bort Emanuel som föredragare. n. Patientsäkerhetstänk inom Intensivvård. Ny rubrik. Richard Cook. o. Årets eldsjäl. CM ansvarar för punkten i samråd med GK och CAÖ. 1 (10)

2 4. Årsrapport 2012 Detaljgenomgång av TN. a. En textruta som talar om vilka som inte skickat in data ska läggas till bilden som beskriver vilka som skickat in data. Bild 5. Där syns bara vilka som skickat in data i grafen. b. 1/3 av bilderna får man själv lägga till. Behov att ta fram lathundar som förenklar för avdelningarna att ta fram rapporter. c. Hans tar upp med Ohtimo om det finns möjlighet att det står Detta är en årsrapport för 2012 istället för texten: Detta är en modifierad rapport. Grupparbeten: 5. Avlidna på IVA hur måste vi jobba i samband med revidering - ny riktlinje? (CM, TN, TI, CJW, SW) Se bilaga 1: Minnesanteckningar Mätetal organdonation. Gruppdiskussion Kalmar kl. 15: Delirium hur kommer vi i mål? SuW, GK, CAÖ. Diskussion vilka alternativ det finns till komplikationsregistrering samt de hinner gruppen har stött på under framtagandet att underlag. Omvårdnadsvariabel är et alternativ. SuW tar fram en presentation som underlag till styrelsemötet på Vård Gård. Beslut därefter hur vi ska gå vidare med presentationen till medlemmarna under Vår Gård- mötet 7. Post-IVA hur skall vi rimligen ändra perspektiv på redovisningen och vad behöver då ändras?(hg, LO, EÅ, SW). Gruppen förordade en egen PostIvaportal. Syfte och mål med egen portal. a. Huvudsakligen för att perspektivet utskrivningstidpunkt passar verksamheten bättre än nuvarande portals inskrivningstidpunkt. b. Att ändra PostIVA till inskrivningsdatum skulle innebära för stor variation vid 2 mån mätningen och kan innebära att pat. inte alltid är utskriven från IVA. Detta är alltså inget bra alternativ. c. PostIVA problematiken är dessutom att det baseras på flera tillfällen per individ, samt att 1 individ kan vara vårdad över flera IVA. Det gör att tidsrymden kan bli väldigt lång och oöverblickbar d. T.ex. 2011års långliggare med vårdtid på ett år inskriven i februari 2011 behöver ännu inte i skrivande stund (feb 2013) gjort den 3e kontakten i en uppföljning. e. Det borde bli rätlinjigare för Post IVA mottagningen att gå på utskrivningstidpunkten i stället för inskrivningstidpunkt. Övrig utvecklingspotential som gruppen såg med att PostIVA är en egen portal var: Få ut mer data för verksamheten Kunna söka ut för generella tillfällen vilket ger mer kontroll på perspektivet. Valfritt antal uppföljningstillfällen Skapar bas för andra valbara instrument att välja på för verksamheten ex. HADs, PTSS-14, ICU Memory tool etc. Möjlighet att koppla ett basvärde för QoL (pre-iva) från ex primärvårdens datalager till IVA-värdet. Karenstid och index vårdtillfälle, dvs. sorteringsregler Framtidsvision: mäta funktion och ev annat vid utskrivningstillfället från IVA. 2 (10)

3 Annat som diskuterades var om vårdtillfälle eller patient borde vara fokus i urvalsmekanismerna. Finns en önskan om att kunna följa upp patient oavsett vilken IVA som vårdat patienten. Kanske naturligare att patienten följs upp på Post IVA mottagning på hemorten. Kort diskussion angående juridiska aspekter, (utan lösning på det). Om egen portal behöver följande åtgärdas och ses över: Inrapporteringslistan/ Webb inmatningslistan Riktlinjen skrivas om? (Antagligen ej) Q-indikatordokumentet skrivas om? (Antagligen, och i så fall Hur?) Hur visas förändringen i utdataportalen? 8. Hur fungerar vår enkätlösning? Vi gick igenom SITHS-dokumentationen (7 sidor). Det blev en genomgång från start av hur dessa sidor är uppbyggda och hur det är dokumenterat. Gruppen hittade en del i dokumentationen som behöver förtydligas eller omformuleras. LA, KS. 9. Lägesrapportering av influensarapportering. 44 stycken inrapporterade. SMI vill gärna utveckla detta vidare. Fortsatta diskussioner med SMI om samarbete. Fredag stor grupp: 10. Genomgång av årsmötets dagordning och budget. 11. Konsolidering. Redovisning av CM. a. Säkrat upp hanteringen av personnummer. Rutin saknas för hur vi hanterar Okänd/Reservnummer/Hemligt. Hur säkrar vi upp att nya personidentiteter utan vårdtillfällen raderas? b. Översättningstabell för flera personidentiteter saknas och bör skapas i kommande webbvalideringsprogrammet. c. LKF-kod (Län, Kommun, Församling) i SPAR bör kontrolleras. Ta ställning till om det har någon betydelse. d. Ändrade personnummer på 35 personer. Verkar vara på personer från andra länder. Konsekvensanalys beskrivs. Men verkar inte vara ett stort problem. e. PREM-rapporten är försenad men planeras att komma i januari Instrumenten är dåligt validerade. LO får i uppdrag att planera en föredragning av rapporten på förmötet på Vår Gård. f. Sammankoppling personidentiteter. g. Mortalitetskörning. h. Övergång från SPAR till NAV. Ett regelverk behöver arbetas fram. i. Kön. Felaktigt personnummer utifrån kön. j. Matchning av vårdtillfälle. k. Dubbletter och överlappande vårdtillfälle. Samma inskrivningstid, överlappande vårdtid. Åtgärder. Negativa vårdtider samma vårdtillfälle. Åter inom 72 timmar. Negativa Åter in nästkommande vårdtillfälle annan avdelning. Negativa ÅterIn nästkommande vårdtillfälle annan avdelning. Radering av 3 (10)

4 vårdtillfälle Otimo har byggt en funktion för radering av VTF. Utskriven hem att kunna skilja på avlidna som skrivs ut. Avlidna Indata vs SIRWebData XML PROM-möte Göteborg 24 april. EÅ, LA och LO representerar SIR på mötet. 13. Genomgång av målnivåer Q-indikatorer Justeringar görs inför styrelsemöte på Vår Gård av SW och TN. 14. Hur ser våra portallösningar ut framöver? a. Produktion b. PostIVA c. Vårdbegäran d. Vanliga portalen e. Avlidna på IVA 15. Riktlinjerna 2013 GK har dem och ansvarar för att de successivt publiceras efter att de granskats av TI. 16. Reporting services Det arbetas med en slutlig lösning. Förhoppningsvis är detta klart inom någon vecka ytterligare. 17. Valideringsprogram. TI informerar om hur arbetet kan genomföras. Frågeställning hur hanteras reservnummer i Sverige? I första hand dialog mellan TI, CM och HG. Eventuell fortsatt diskussion i maj om vad SIR vill ha. 18. Grupparbetet inför Vår Gård registreringsproblematik. 19. Information från CAÖ om kontakt med SIS och arrangemanget SIR:s för Dummie s hösten CAÖ tar kontakt med SIS igen för att ta reda på detaljer och fortsatt planering. Ordförande Christina Agvald Öhman Sekreterare Susanne Wickberg Justerare Lena Andersson Exekutivt Ansvarig Göran Karlström 4 (10)

5 Bilaga 1 Mätetal för organdonation Finns det anledning att ändra SIR:s aktuella protokoll för avlidna? Gruppdiskussion Kalmar kl 15: Medverkande Thomas Nolin, Carl-Johan Wickerts, Caroline Mårdh och Tomas Ingelbrant Bakgrund SIR har haft samma oförändrade protokoll för uppföljning av avlidna på IVA sedan 2009, med uppföljningar under åren Från SKL har kommit förslag om Mätetal för organdonation (se bil. 1) under ledning av Bengt-Åke Henriksson. Detta dokument har presenterats av TN i Kalmar vid ett arbetsmöte Vid det nationella DAL/DAS-mötet redovisade B-Å arbetet. Socialstyrelsens föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation (SOSFS 2012:14) gäller sedan juli Här regleras donationsverksamhet (verksamhet som omfattar den del av vårdkedjan som inträffar före ingrepp för tillvaratagande av organ vid vårdinrättning där donatorn vårdas eller vårdats). Termen intensivvård finns inte i föreskriften! Fråga Finns anledning för SIR att ändra protokollet med anledning av ovanstående bakgrund? Arbetsgrupp 11/1-13 bildades under arbetsmötet en arbetsgrupp bestående av Thomas N (FoU), Carl- Johan W (FoU), Caroline M (IT) och Tomas I (Otimo) för att analysera på vilket vis Mätetal för organdonation påverkar SIR.s aktuella uppföljning av avlidna på IVA. TN fick i uppdrag att starta upp och C-JW ta över efter 1/3-13. Översiktlig plan 1. Anette Richardson, enhetschef SoS, är 15/1 informerad om arbetsgruppens bildande och har inget att tillägga utan jag ser också det som värdefullt att arbetat görs och nämner att hon har pratat om detta med Bengt-Åke och ser det värdefullt att Bengt-Åke är med i detta arbete. 2. B-Å H har deltagit i SIS-möte under jan 2013, där Mätetal för organdonation diskuterades. 3. Intern diskussion i Kalmar 7-8/ Telefonmöte med B-Å H, utifrån gruppens interna diskussioner. När? C-JW: Kan mellan måndag 11/2, onsdag och torsdag 13-14/2. När som helst efter kl 12 18/2 till em torsdag 21/2. CM: Ons 13/2 hela dagen, Tors 14/2 9-12, Fre 15/2 9-12, Mån 18/ , Tis Tors 19/2 5 (10)

6 21/2 hela dagen och Fre 22/ TN: ons 13/2 efter kl 14, tor 14/2 & fre 15/2 i stort sett hela dagarna, i v /2 alla dagar utom kl /2 samt först efter kl 11 21/2. TI:? 5. SoS ha workshop under våren 2013 om DAL/DAS-rollen inom intensivvården. Vem vet mer om mötet? Ska SIR bevaka mötet? 6. Under våren/sommaren 2013 utarbetning av förslag till dataset med utgångspunkten i ett antal förväntade utdatabilder 7. SIS:s Sigtunakurs till hösten kommer ämnet upp på programmet? Kan SIR då ha kommit så långt att vi har något konkret att erbjuda? 8. Ev. nytt protokoll gälla fr.o.m. 2015?? Diskussionspunkter 8/1 2013: 1. Riktlinjens rubrik a. Vi behöver ändra rubriken, eftersom Mätetal för organdonation omfattar även levande intensivvårdspatienter. b. Diskussion: Riktlinjens rubrik behöver ändras, eftersom innehållet även omfattar levande. SIR:s riktlinje för mätetal för organdonation kan det vara något? 2. Mätetal 1: Utsedda donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS) a. DAL/DAS-register med uppgifter om skriftligt uppdrag samt avsatt tid? b. Rapportbild skulle visa på förekomsten och därvid antal tim/v c. Diskussion: Lista på DAL/DAS har vi tidigare fått från DR. Finns i vår kontaktapplikation. I grunden uppfattar vi ej detta som en primär SIR-fråga. Redovisning 1/år? Uppgifter hämtas från SoS/DR? Ska vi redovisa detta på utdataportalen? Är det viktigt för donationsresultatet att det finns DAL/DAS? Vem gör vad av registreringen: DAL/DAS vs dr som haft hand om avliden patient? Workshop till våren av SoS kring olika aktörer som rör donation ska SIR vara med? Vi har sett neg konsekvenser i registreringsföljsamheten som kan härledas till olika aktörer med olika vardagliga rutiner. 3. Mätetal 2: Tillgänglighet av konsultationsberedskap i donationsfrågor 24/7 a. Tidsupplösningen oklar. b. Rapportbild uppdelad per lokalt/regionalt/nationellt? Staplat stapeldiagram? c. Diskussion: Redovisning 1/år? Data finns ej hos SIR! Vad kan vi koppla dessa data till? Har detta betydelse för utfallet av organdonation? Vi uppfattar detta inte som en SIR-fråga. 4. Mätetal 3: Förekomst av PM för relevanta steg i donationsprocessen a. Är detta egentligen ett fall för avdelningens internrevision? b. Något för SIR att engagera sig i? 6 (10)

7 c. Diskussion: DAL/DAS-arbetsuppgift! Sannolikt inget för SIR att fånga/redovisa. Ex på internrevisionsarbete. SIR har tidigare diskuterat frågan kring medicinsk internrevision, men hittills passat på den arbetsuppgiften. 5. Mätetal 4: Korrekt dokumentation av olika steg i donationsprocessen a. Korrekt dokumenterade möjliga donatorer innebär journalgranskning, så som det är skrivet. b. SIR skulle kunna bidra med att i en rapportbild beskriva hur många möjliga donatorer avdelningen har haft under en viss tidsperiod, om vi kan komma överens om ett antal ICD10 diagnoser som definierar en möjlig organdonator. Det blir i så fall en självrapportering från avdelningen. Figur ovan visar antal vtf där Intrakraniell blödning/infarkt har förekommit (I60.9, I61.2, I61.4, I62.9, I63.9, I67.9): OBS Två viktiga diskussionspunkter: 1. Kan vi använda t ex c:a 10 st ICD 10 diagnoser som definition av möjlig organdonator och därmed trigger el. start på protokollet? Då ej tänkt som enbart primär IVA-diagnos! 2. Om ja vilka ICD 10 diagnoser? Ovanstående är en viktig punkt att diskutera med B-Å H! Reflektion: Om vi gör enl. ex ovan, så finns ju möjligheten till internrevision av data på avdelningen genom journalgranskning och jämföra med data skickade till SIR. c. Diskussion: Ett nytt protokoll enligt mätetal för organdonation, med utgångspunkt från vårt befintliga, skulle innebära både fler in- o utgångar! Diskussion kring gradvis kommer vi in i vårt aktuella protokoll. Dvs vi skulle kunna testa möjligheten att behålla grundstrukturen i vårt aktuella protokoll. Fråga: Kan man ha t ex I60.9, I61.2, I61.4, I62.9, I63.9, I67.9 utan att det är dels svår o/el(?) dels nytillkommen? Är ordet nytillkommet nyckelordet som måste kopplas med ICD 10 diagnos? Hur konkretiseras svårighetsgraden? Kan vi komma överens om en lista på ett antal diagnoser? Vi är inte långt från screening av alla pat! Omfattande arbete! Hur ska en sådan 7 (10)

8 basal rutin fungera? 6. Mätetal 5: Andel identifierade potentiella donatorer på IVA bland möjliga donatorer a. Rapportbild skulle kunna beskrivas som andelen identifierade potentiella donatorer av totala antalet möjliga donatorer. Målsättning: > 90 %. b. Mätetalet utgår från alla avlidna inom intensivvården. Obs förtydligande om att det gäller vårdtyp intensivvård behöver kanske göras! Också här viktigt att beröra problematiken om pat som kommer med hjärtstopp och AHLR med bokförs som vårdtyp övrig vård! c. Potentiell donator definieras som möjlig donator som misstänks uppfylla kriterierna för total hjärninfarkt. Här behövs en konkretisering av ordet misstänks! Mycket viktigt att någorlunda objektivt och enhetligt kunna registrera detta! d. För att kunna besvara frågan om hur många identifierade potentiella donatorer som finns, så är det också en fråga om internrevision. Uppgifter skickade till SIR = antal identifierade potentiella donatorer, som sedan i en internrevision jämförs med journalgranskningens utfall? e. Diskussion: Ej luddiga ord måste finnas mer konkret innebörd av orden!! 7. Mätetal 6: Andel uteblivna donationer hos möjliga donatorer a. Rapportbild skulle kunna beskriva andelen uteblivna donationer hos möjliga donatorer med målsättningen att denna andel ska vara < 20 %. b. Svaghet finns i begreppet potentiell donator enligt mätetal 5 ovan! c. De 12 st alternativen till orsak för utebliven donation behöver diskuteras. Slå samman en del? En- el. flerval? d. Diskussion: Detta upplever vi som knepigt. Hur många möjliga donatorer avlider respektiver lever? 8. Mätetal 7: Antal donerade organ per organdonator a. Rapportbild skulle kunna beskriva antalet donerade organ per donator, med målsättningen > 3 organ per donator. b. Samköra med transplantationsregistret? Hur? c. Diskussion: Inga data i SIR! Transplantationsenheten! Kan vi få ett samarbete med transplantationsenheterna för komplettering/uppgradering av data? Diskussion kring helhetssynen, sett med medborgares glasögon. T ex år 2015 har vi haft 100 donationer som gett 600 människor möjlighet att återgå i arbete! 9. Mätetal 8: Andel identifierade möjliga donatorer där kontakt tagits med transplantationskoordinator a. Rapportbild skulle kunna vara andel av identifierade möjliga donatorer där transplantationskoordinator informerats, med målsättningen 100 %. b. Idag besvarar vi frågan för lämplig donator. 8 (10)

9 c. Om en identifierad möjlig donator är lämplig som donator medicinskt sett avgörs av transplantationskirurg och inte av IVA-personal. Detta är ett viktigt synsätt! För ett korrekt avgörande om medicinsk lämplighet som donator skall transplantationskoordinator alltid kontaktas enligt föreskrift (SOSFS 2012:14). d. Diskussion: Hur många tfn samtal el. kontakter med transplantationskoordinator kommer det att bli för pat som aldrig avlider? Vi kan ej estimera detta ur SIR:s databas idag! Konstaterande att vi kan avbryta behandling tidigare, där transpl koord sagt nej. Hur dokumenteras det idag i journalen och i en tänkt framtid? 10. Mätetal 9: Förmedlad utbildning om organdonation a. Finns inga uppgifter i SIR. Fall för medicinsk kvalitetsrevision? b. Något som vi ska ta in uppgifter om? c. Diskussion: Denna diskussion hoppade vi över. 11. Mätetal 10: Antal aktuella donatorer per avlidna och år i en region a. Kan beräknas utifrån dagens protokoll! b. Diskussion: Skilja på befolkningsperspektivet vs var organdonationen skedde! Beskriver bara delvis problemet. Var olyckan sker har såklart betydelse! 12. Critical Pathway for Organ Donation och ordförklaring a. Har vi den bästa svenska översättningen på de engelska termerna? b. Diskussion: Bra översiktlig bild. 13. Vad finns i dagens rapporter om avlidna på IVA som inte beskrivs i mätetal för organdonation? a. Diskussion: Denna analys hann vi inte med. 14. Gruppens telefonmöte med B-Å H: När? a. Förslag på lämpliga tider: 15. Hur går vi konkret vidare? a. Diskussion: Vilka arbetsuppgifter kan vi identifiera? b. Utbildning/förankring och dialog med SIS, SKL, SoS, avdelningar och SFAI:s styrelse! Vem ansvarar och gör vad? Finns legala aspekter att beakta? Är det tänkt att på ett ställe kunna få en helhetssyn på alla mätetalen för organdonation? Om ja var? Kan SIR här ha en roll? c. Ny riktlinje (arbetsgrupp etablerad) d. IT-förändringar/anpassningar i. Lokala IT-system ii. Webbformuläret 9 (10)

10 e. Valideringsprogramförändring f. Datalager utdata g. Kvalitetsindikatorn (Q8) i. Ändras el tas bort? ii. Kvalitetsindikatordokumentet revideras iii. Utdatarapporterna på portalen förändras h. Avlidna på IVA-portalen ändras i. Återrapporteringsfil till SoS/DR j. Införandeprocess/Release 16. Hur lång tid tar detta? a. Kan f.n. ej besvaras b. 17. Referenser och litteraturlista a. Behöver uppdateras, framför allt den europeiska b. Diskussion: Hanns ej med. 18. Problematiskt: Endast 1 protokoll per P-Nr, dvs oavsett levande/avliden utfall. Hur kan vi ha kontroll på detta? Risk för >1 protokoll per P-Nr. Diskussion kring reservnummer. Oftast kan vi översätta till korrekt P-Nr. Individen ska följas! 19. Förtydligande önskas! Har vi tolkat mätetalen för organdonation rätt när vi bedömer att det också omfattar patienter med svår, nytillkommen hjärnskada, men som skrivs ut levande både från IVA och sjukhuset? Minnesanteckningar förd av Thomas Nolin 10 (10)