Foto: Malin Palm. 10 tips för ÖKAD MÅLTIDSGLÄDJE FÖR BARN & UNGA

Transkript

1 Foto: Malin Palm 10 tips för ÖKAD MÅLTIDSGLÄDJE FÖR BARN & UNGA

2 2

3 Maten på våra skolor håller idag oftast hög kvalitet. Utvecklingspotentialen ligger snarare i måltidsmiljön och att börja se mat och måltid som en resurs i skolors pedagogiska verksamhet. Men hur gör man det? Genom projektet Måltidsglädje för Barn & Unga vill vi på Livsmedelsakademin sprida kunskap och goda exempel om hur man kan använda mat och måltid i skolan som verktyg för bättre hälsa och lärande. Maten ska uppfattas som en självklar del av skolors och förskolors kärnverksamhet ett viktigt redskap för att uppfylla verksamheternas mål. Genom denna handbok vill vi dela med oss av våra lärdomar och erfarenheter till skolledare, politiker, kostenheter, pedagoger, kökspersonal, skolhälsovårdspersonal och föräldrar. Helt enkelt till alla som behöver vara med och bidra för att ytterligare öka måltidsglädjen för barn och unga. Skolmåltiden är en väldigt viktig del av skolans verksamhet. Projektet har bidragit med inspiration och motivation till vidareutveckling av skolmåltiden, samt skapat en samsyn kring vikten av denna viktiga måltid. Maria Klich, skolledare Kulparksskolan, Lunds Kommun 3

4 Så gjorde vi Det finns stora utvecklingsmöjligheter både vad gäller hälsa och lärande om man skulle integrera skolmåltiden mer i skolors kärnverksamhet. Måltidsglädje för Barn & Unga har därför under 2015 drivit ett pilotprojekt där vi fokuserat på att stötta och inspirera skolledare i skånska kommuner i deras arbete med skolmåltiden. Arbetet började med en skolledarenkät kring skolmåltiden i Kristianstad, Östra Göinge och Lunds kommun. Utifrån denna definierades tre viktiga utvecklingsområden: måltidsmiljön, samarbete mellan kökspersonal och pedagoger, samt vuxnas närvaro i måltidssituationen. Inom dessa områden har vi utfört konkret förändringsarbete tillsammans med skolledare, pedagoger och kökpersonal i Klippan, Östra Göinge och Lund. Resultaten från arbetet har varit goda, och de erfarenheter och lärdomar som vi har samlat på oss vill vi nu sprida vidare. Jag hade (digare intrycket av a1 skolmål(den inte var en prioriterad fråga bland många skolledare, men i år har vi verkligen få1 gehör. Idag är intresset för skolmål(den och dess betydelse för lärandet stort. Håkan Jönsson, ordförande i styrgruppen för Måltidsglädje för Barn & Unga 4

5 Kartläggning genom skolledarenkät Idéworkshops med skolledare Diskussioner med pedagoger och måltidspersonal kring samverkanspunkter och utvecklingsmöjligheter Inspirationstillfällen kring mat, måltid och måltidsmiljö Erfarenhetsutbyten Kunskapshöjande aktiviteter Hjälp med uppfräschning av måltidsmiljöer Utformning av bild och skyltmaterial kring skolmåltiden 5

6 6

7 Våra verktyg för ökad måltidsglädje för barn & unga 1. En trevlig måltidsmiljö 2. Vuxnas närvaro i måltidssituationen 3. Samarbete mellan kökspersonal och pedagoger 7

8 Foto: Kenneth Rouna 8 Foto: Kenneth Rouna

9 En trevlig måltidsmiljö En god måltidsmiljö är en förutsättning för hälsosamma matvanor, eftersom den miljö som en måltid intas i påverkar helhetsupplevelsen av själva måltiden. Ett sätt att öka måltidsglädjen för barn och unga är således att förbättra måltidsmiljön. När man pratar måltidsmiljö är det viktigt att tänka in både den fysiska och den psykosociala miljön. Hög ljudvolym, samt stim och stoj är vanliga inslag i en skolmatsal. Detta bidrar inte positivt till måltidsmiljön, varken för elever eller personal. Ofta finns det även ett stressmoment kring måltiden och det kan vara svårt att kunna få äta sin mat i lugn och ro. Så hur kan man öka trivseln och tryggheten i matsalen, så att den blir ett ställe som man vill spendera tid i? Och hur kan man göra måltidsmiljön mer inspirerande så att måltidsgästernas nyfikenhet för maten som serveras ökar? - Med små, enkla medel har vi kunnat förändra miljön i vår matsal. Det har verkligen blivit ett rejält ansiktslyft och allt som behövdes var ett par fräscha ögon utifrån. Catharina Rooth, skolledare på Västerskolan, Östra Göinge Kommun 9

10 Tips 1. Sätt gästen i fokus Ofta upplever vi att de unga måltidgästernas behov och önskningar glöms bort när måltidsmiljöer utformas. Man fokuserar istället mest på flöden och logistik och att få till en praktisk miljö för dem som arbetar på skolan. Ytorna är oftast stora och opersonliga men lättstädade. Serveringslinjen utformas så att antalet barn som kan "utfodras" optimeras Men logistiska utmaningar behöver väl inte utesluta ett fokus på nöjda måltidsgäster? Ofta glöms tyvärr mys- och trivselfaktorn bort. Värdet av måltidsgäster som tänker Här är det så trivsamt att jag sitter tio minuter extra, borde kunna övertrumfa det mesta. Tips 2. Hämta ny inspiration Idag hämtas inspiration till måltidsmiljön ofta från andra skolmatsalar, vilket gör att de flesta matsalar liknar varandra. De är därmed ofta praktiska, men kan ibland tappa lite vad gäller måltidsglädjen. Fast så måste det kanske inte vara? Varför inte våga tänka nytt och gå utanför ramarna? Måste storkökskonsulten göra de stora penseldragen även i matsalen? Tänk istället utanför skolmatsalsboxen och inspireras från dem som lyckas med logistiken, men som framförallt fokuserar på nöjda gäster. 10

11 Tips 3. Inspirera & informera Skolmåltiden har en potential till att kunna öka barn och ungas intresse för mat. Och här kan måltidsmiljön hjälpa till. Använd er av inspirerande skyltning som med text och bild informerar om maten som serveras, var den kommer ifrån, vem som lagar den och varför den är bra. Sprid gärna recepten på barnens favoriträtter. På detta sätt kan uppskattningen för måltiden och de som skapat den ökas. Tänk på att det ofta är detaljerna som antingen lyfter eller sänker måltidsmiljön! Dagens meny TERYAKIMARINERADE KYCKLINGSSPETT* MED UGNSROSTADE ROTFRUKTER OCH YOGHURTSÅS MED FÄRSKA ÖRTER * SVENSK FRIGÅENDE KYCKLING Smaklig spis! ÖNSKAR SABINA, INGRID, VEORICA, OLYMPIA, EWA, MARIOLA, TINA, JANETH, MARIE & DJORDJE Foto:n Pontus Ferneman Visste ni att: VI IDAG HAR SKALAT 338 ORANGEA MORÖTTER, MEN ATT VILDA MORÖTTER ÄR VITA & SMAKAR BITTERT? 11

12 Tänk själv om måltidsmijön Vilka är era styrkor? Vilka är era styrkor? Vilka är era utmaningar? Vilka är era utmaningar? 12

13 Vilka är era utmaningar? Vilka insatser skulle kunna göras? Foto: Pontus Ferneman 13

14 14 Foto: Pontus Ferneman

15 Vuxnas närvaro i måltidssituationen Barn och unga behöver vuxna måltidsförebilder. En positiv närvaro av vuxna under måltidssituationen är därmed något som vi ser har stor potential till att kunna öka måltidsglädjen för barn och unga avsevärt. Med positiv närvaro menar vi att de vuxna behöver engagera sig i måltiden och måltidsgästerna, bidra med kunskap kring måltiden och dess betydelse, samt agera som goda förebilder under måltiden. Här har alla vuxna i skolmiljöer ett gemensamt ansvar. Det gäller pedagoger, måltidspersonal och självklart även skolledare. I vår skolledarenkät svarade över 60 procent av skolledarna att de äter lunch i skolmatsalen mer sällan än en gång per vecka. Denna låga närvaro kan ge de unga negativa signaler kring skolmåltiden. För att de vuxna ska kunna agera på ett bra sätt i måltidssituationen krävs att dessa känner sig trygga. De behöver få förutsättningar för att kunna fungera som bra måltidsförebilder för de unga gästerna, kanske i form av någon typ av utbildning. - Det är tråkigt när de vuxna agerar vakter under lunchen och säger åt en vad man ska göra och inte ska göra. Det hade varit roligare om de bara åt tillsammans med oss barn, så vi kunde prata. Adam Jarl, 10 år 15

16 Tips 4. Ge de vuxna rätt förutsättningar Barn behöver goda vuxna förebilder kring mat och måltid, som kan inspirera barnen till att intressera sig för bra mat. För att lyckas med detta behövs vuxna med stor kunskap om sambandet mellan mat, hälsa och miljö. Viss utbildning av skolpersonalen kan såldes behövas för att skapa samsyn och trygghet. På skolor och i kommuner finns ju redan hög kompetens kring mat och måltid hos exempelvis måltidspersonal, HKlärare, skolhälsovårdspersonal och kommuners kost- och måltidschefer. Varför inte utnyttja denna kunskap för att öka den övriga personalens kompetens? Tips 5. Skapa stolta värdar De vuxnas agerande i måltidssituationen kommer påverka hur de unga måltidsgästerna upplever måltiden. Många elever som vi har pratat med upplever att de vuxna agerar som vakter i matsalen och detta skapar negativa känslor. För att kunna inspirera barnen till att uppskatta måltiden måste de vuxna istället börja se sig själva som goda värdar i matsalen. Denna lilla inställningsförändring kan bidra till ökad stolthet, glädje och status för hela skolmåltiden. 16

17 Tips 6. Trygghet skapar trivsel Att skapa en trygg måltidsmiljö för måltidsgästerna är essentiellt. Något som är viktigt i detta avseendet är att ha vuxna som närvarar under måltiden och som kan fungera som goda värdar. Det kan handla om att informera om innehållet i måltiden och att bidra till en trivsam miljö. Tips 7. Schemalagda luncher Schemalagd lunch innebär helt enkelt att skolan gör lunchen till en del av lektionsschemat, istället för att vara sedd som en rast. Skolklasserna äter då tillsammans med lärare och alla elever sitter kvar lika länge i matsalen. Detta kan vara ett bra sätt att skapa trygghet, eftersom det minskar stressmomenten att vilja hitta på annat under lunchrasten. Schemalagda luncher blir dessutom bra tillfällen för pedagogiska måltider, där pedagoger kan diskutera mat, måltid, hälsa och hållbarhet med eleverna, och samtidigt ha en trevlig stund tillsammans. - Schemalagda skolmåltider har varit en stor framgång. Samtidigt som barnen äter mer, underlättar det för måltidspersonalen då de kan planera och servera maten i omgångar, med bättre kvalité som följd. Här frigörs dessutom tid för måltidspersonalen att på olika sätt sprida måltidsglädje i matsalen, säger Lill Spenninge, Måltidschef och Inspiratör, Klippans kommun. 17

18 Tänk själv om vuxnas närvaro i måltidssituationen Vilka är era styrkor? Vilka är era styrkor? Vilka är era utmaningar? Vilka är era utmaningar? 18

19 Vilka är era utmaningar? Vilka insatser skulle kunna göras? Foto: Tomelilla kommun 19

21 Samarbete mellan måltidspersonal & pedagoger Det finns en stor potential i att använda skolmåltiden som en resurs i undervisningen. Maten på tallriken kan bli ett läromedel som berättar om biologi, kemi, fysik, historia och samhälle, hälsa och hållbarhet. Måltiden kan även vara ett bra verktyg för integration och förståelse för varandras kulturer. Men för att lyckas med detta behöver måltidspersonal och pedagoger öka sin samverkan kring måltiden. I vår undersökning svarade 60 procent av de tillfrågade rektorerna att kökspersonal och pedagoger sällan eller aldrig samverkar i undervisningssyfte. Här gäller det att förändra invanda roller och på nya sätt ta vara på varandras kompetenser för att tillsammans skapa en ännu bättre utbildning för barn och unga. - Oavse1 hur bra mål(den är kan aldrig köket ensamt lyckas utan e1 nära samarbete med skolornas rektorer och pedagoger. Om det finns en gemensam vilja kan underverk åstadkommas, inte minst som en investering i barnens fram(da hälsa. Min förhoppning är a1 alla skolor ska börja se mål(den som en resurs och inte enbart som en kostnad. Anita Broddesson, f.d. Måltidschef, Klippans Kommun 21

22 Tips 8. Se varandra som en resurs Skolors måltidspersonal och pedagoger har mycket att vinna på att börja se varandra som en resurs. Detta gäller framförallt i det pedagogiska arbetet där mat, måltid och måltidspersonalens kompetens ofta är underutnyttjad. Vi har under året stött på flera exempel där måltidspersonalen har önskat bidra, men inte har getts möjlighet på grund av tidsbrist. Här är det viktigt att hitta synergier, så att respektive yrkesgrupp inte behöver känna att de behöver försvara sina respektive intressen. För att lyckas i detta krävs naturliga och enkla kontaktytor samt en långsiktig planering. Ett praktiskt exempel: Anordna en temadag kring mat Ett enkelt sätt där yrkeskategorierna kan samarbeta är att skolan anordnar gemensamma temadagar, där man låter lunchmenyn komplettera undervisningen. Kanske ska man till och med utgå från mat och måltid när temadagen planeras och sedan låta måltidspersonalen få en framträdande roll under själva genomförandet? Exempel på teman skulle kunna vara matsvinn, bra och dåliga bakterier, kryddor, våra högtider, vegetarisk mat eller varför inte Nobelfesten? 22

23 Tips 9. Menyn som läromedel Det behöver inte krävas så mycket för att kunna använda skolmåltiden som en pedagogisk resurs. Skolans måltidspersonal skulle exempelvis kunna förse både pedagoger och föräldrar med recept, intressant fakta och diskussionsämnen kring den mat som står på menyn för dagen. Varför inte använda någonting kopplat till dagens lunchmeny som Grej of the day? Ett praktiskt exempel: Grej of the day Grej of the day är ett pedagogiskt verktyg som består av 5-10 minuter lång mikrolektioner om intressanta ämnen. Här blandas korta fakta, fördjupad information och kuriosa. Syftet är att på ett lättillgängligt vis öka elevernas kunskap och ge dem något nytt att berätta om där hemma. Grej of the day:s kan med fördel väljas utifrån dagens lunchmeny! Exempel kan vara citrusfrukter, pastans historia, Mexico, eller tarmens bakterie-flora. Foto: Pontus Ferneman 23

24 Tips 10. Ökad integration via maten Mat är fantastiskt eftersom vi alla har en relation till det. Därmed är måltiden ett ypperligt medel att använda för ökad integration. Detta kan gälla för integrationen mellan olika yrkeskategorier på skolan, men också för att skapa förståelse och kunskap om olika kulturer. Även om man inte kan tala samma språk så kan smaker och mat förena, oavsett om det är chilenska, syrianska eller svenska smaker. Utifrån en meny med mat från olika typer av kulturer kan pedagoger och måltidspersonal gemensamt öka tryggheten, kunskapen, acceptansen och även stoltheten inför det mångkulturella. Ett praktiskt exempel: Råvaror på olika språk På skolor med många nationaliteter och där det talas olika språk kan personalen låta barnen skriva vad de olika råvarorna i maten heter på deras respektive modersmål. Detta blir ett sätt att demonstrera skolans mångfald som dessutom kan öka kunskapen och skapa trygghet för dem som inte är helt säkra på det svenska språket. 24

26 Tänk själv om samarbetet Vilka är era styrkor? Vilka är era styrkor? Vilka är era utmaningar? Vilka är era utmaningar? 26

27 Vilka är era utmaningar? Vilka insatser skulle kunna göras? Foto: Pontus Ferneman 27

28 Foto: Pontus Ferneman Det finns idag många kloka skolledare som inser att skolmåltiden är en viktig pedagogisk resurs för ökad måluppfyllelse. Ingela Sjöberg, Folkhälsostrateg, Kommunförbundet Skåne

29 Sätt igång! Allt det här låter bra, eller hur? Men var ska man börja? Vi föreslår att ni börjar med att anordna en heldag där all personal på skolan får arbeta med frågan om hur man gemensamt kan öka måltidsglädjen på skolan. Mat är ju något som vi alla har ett förhållande till och vi har märkt att i princip alla har idéer kring måltiden, bara man tillåts att tänka kring den. Detta blir en möjlighet för all personal på skolan att upptäcka varandras färdigheter och bli inspirerade till att samarbeta ännu mer. - Sådana här dagar behövs för att kraftsamla hela personalen kring våra gemensamma mål. Måltiden är ett fantastiskt ämne att diskutera kring och resultatet från den här dagen kommer vi ha stor nytta av under det kommande året. Marie Berlin, skolledare Ljungbyhedsskolan, Klippans Kommun 29

30 1 Laga mat tillsammans! Börja med att få uppleva måltidsglädje tillsammans. Genom matlagning tillåts dessutom kökspersonalen att få skina lite extra. 2 Diskutera! Hur ser det ut beträffande måltidsmiljön, vuxnas närvaro vid måltiden och samarbetet mellan kökspersonal och pedagoger? Diskutera era gemensamma styrkor, utmaningar och möjliga åtgärder i en större grupp. 3 Spåna idéer! Hur skulle mat och måltid kunna integreras mer i skolans pedagogiska verksamhet? Hur kan de olika personalgruppernas kompetens utnyttjas mer? Spåna idéer individuellt och/eller i en mindre grupp. 30

31 4 Konkretisera! Välj ut de bästa idéerna. Konkretisera och visualisera dessa ytterligare. Vem behöver inkluderas i dessa idéer? 5 Planera! Gör en plan för hur dessa idéer ska kunna genomföras. Vem gör vad? Hur ser tidsplanen ut? 6 GENOMFÖR! 7 Utvärdera! Vad fungerade bra och mindre bra? Justera och utveckla aktiviteterna, så att det blir ännu bättre nästa gång! 31

32 32 Foto: istock

34 Vill du veta mer? Lill Spenninge och Amanda Magnusson har arbetat med projektet och tagit fram denna handbok, som vi hoppas att du har uppskattat. Vill du veta mer om våra resultat eller Livsmedelsakademins arbete med utveckling av skolmåltiden, den offentliga måltiden och livsmedelsnäringen i stort? Tveka inte att kontakta oss: info@livsmedelsakademin.se Håkan Jönsson Lill Spenninge Amanda Magnusson Det är verkligen positivt att vi har kunnat väcka ett intresse och fått till en dialog med skolledningarna. Ska vi förändra skolmåltiden måste vi ha uppbackning från rektorer och pedagoger. Annars glöms den lätt bort bland andra viktiga prioriteringar. Lise-Lotte Lundin Petersson, kostchef, Östra Göinge Kommun 34

36 Mål$dsglädje för Barn & Unga startade som Skånsk skolmatsakademi, på ini(a(v av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. De övergripande målet med arbetet är a1 minska ohälsa, bidra (ll goda kostvanor, samt a1 använda mat och mål(d som resurs i skolors och förskolors arbete med a1 uppnå målen för verksamheten. Nätverket skall sprida kunskap och vara en motor för utvecklingen av maten i skolan, både vad gäller skolmål(den och matens och mål(dens roll i den pedagogiska verksamheten. Arbetet har de senaste åren le1s av en styrgrupp med Håkan Jönsson (Livsmedelsakademin) som ordförande, med representanter från Region Skåne (Sara Anderhov), Kommunförbundet Skåne (Ingela Sjöberg), Högskolan Kris(anstad (Johanna Gerberich), Kostchefer (Lise- Lo1e Lundin Petersson), Kockar (Jessica Gren), Skolledare (Maria Klich), Barnhälsovården (Marie1e Derwig) samt Skolhälsovården (Agnetha Fredin). Verksamheten har finansierats av Region Skåne med medel inom regionala utvecklingsstrategin. Med stöd från