Bilagor 1 (1) Vård & Omsorg Emma Davachi Direkt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilagor 1 (1) Vård & Omsorg Emma Davachi Direkt 0300-83 84 10 emma.davachi@kungsbacka.se"

Transkript

1 Bilagor 1. Tjänstebeskrivning, Bastjänst Måltider i Vård och Omsorg Dokumentet saknas i bilagorna på grund av revidering och bifogas när arbetet är slutfört. 2. Rutin livsmedel önskekost i Vård och Omsorg 3. Senior alert riskbedömning 4. Vägledning för riskbedömningsinstrument 5. Arbetsgång Senior alert särskilt boende och kvarboende 6. Arbetsgång Korttiden Tölö Smedjan 7. Rutin för mätningar: längd, vikt, BMI och viktförlust 8. Rutin för skötsel vid Enteral Nutrition 9. Rutin för planerad eller akut byte av nutritionsknapp eller nutritionsond 1 (1) Datum KUB1000, v2.0, Vård & Omsorg Emma Davachi Direkt Kungsbacka kommun Box Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon Fax

2 Bilaga 2a Rutin livsmedel önskekost i Vård och Omsorg Livsmedel till önskekoster erbjuds efter särskild medicinsk bedömning. Ofta kan önskemålen tillgodoses genom att mindre justeringar görs av de befintliga maträtterna på matsedeln, där vissa livsmedel utesluts eller byts ut. Om detta inte fyller brukarens behov kan nedanstående alternativa inköpssätt användas Ordinarie beställningsrutiner Serviceområde Måltider beställer önskade livsmedel via e-handel från upphandlade leverantörer. Varuleveranser tar från 2 dagar upp till en vecka beroende på leverantör, i undantagsfall är vissa livsmedel anskaffningsvaror och då kan det ta två veckor. 2. Skafferiavtal eller rekvisition via e-handel På kort varsel kan även Måltiders personal på våra äldreboenden köpa in önskade livsmedel på skafferiavtal eller rekvisition via e-handel. Dock har vi några äldreomsorgskök där Måltiders personal arbetar ensam och då kan det vara svårt för dem att åka iväg och göra inköpen. Som lösning på detta kan även personal inom Vård och Omsorg handla enligt ovan, varvid livsmedelskostnaderna regleras internt i efterhand. 3. Eget utlägg Om önskemålet/behovet är av akut karaktär och personal inom Måltider eller Vård och Omsorg inte har kunnat uppfylla önskemål enligt punkt 1 och 2 kan anhöriga inhandla önskade livsmedel till den enskilde brukaren. Var lämnar jag de livsmedel jag köpt? Livsmedel som tillagas av Måltiders personal till ordinarie måltider lämnas till köket på äldreboendet. Övriga livsmedel, som tillbehör till måltider eller mellanmål lämnas direkt till avdelningen på äldreboendet. Hur får jag ersättning för mina utlägg? Privatpersoner/anhöriga fyller i blanketten Post-bankgiroutbetalning, se exempel. Blanketten inkl. kvittot lämnas till Vård och Omsorgs personal på enheten som vidarebefordrar till Måltider. OBS! Markera på kvittot vilket livsmedel det gäller. Utbetalning sker till angivet bankkonto. Bil. 1 Bil. 2 Blankett Post-bankgiroutbetalning Exempel på ifylld blankett KUB1000, v2.0, Service Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Sjöallén 9 Telefon

3 Serviceförvaltningen / Ekonomiteamet Ver.nr: Bilaga 2b POST-BANKGIROUTBETALNING Betalningsmottagare Adress Postnr./Postadress Personnummer/organisationsnummer Bank Bankgiro Betalningen avser Belopp S:a Kronor KONTERINGSSPECIFIKATION Mottagningsattest Granskningsattest Beslutsattest Behörighetsattest Ansvar Konto Verks. Akt. Projekt Objekt Fri del Motpart Elim Belopp Mervärdeskatt S:a kronor Bilaga 2b Bankgiroutbetalning mall

4 Serviceförvaltningen / Ekonomiteamet Ver.nr: Bilaga 2c POST-BANKGIROUTBETALNING Betalningsmottagare NN Adress Xväg 0 Postnr./Postadress XXX XX X-backa Personnummer/organisationsnummer XXXXXX-XXXX Bank X-bank Bankgiro xxxx-xxxxxxxxx Betalningen avser Belopp Utlägg för livsmedel som ej finns upphandlat XX XX S:a Kronor XX XX KONTERINGSSPECIFIKATION Mottagningsattest Granskningsattest Beslutsattest Behörighetsattest Ansvar Konto Verks. Akt. Projekt Objekt Fri del Motpart Elim Belopp Mervärdeskatt S:a kronor Bilaga 2c Bankgiroutbetalning exempel

5 Riskbedömning Trycksår Undernäring - Fall (Version ) Datum Enhet Personnummer: Har personen vårdats hos annan vårdgivare sen senaste riskbedömningen? Ja Nej Namn: Har information från tidigare juridisk vårdgivare inhämtats? Ja Nej Är personen inskriven i hemsjukvård? (Noteras av primärvård/hemsjukvård) Ja Nej Modifierad Nortonskala Mini Nutritional Assessment (MNA) har erhållit information om registrering i kvalitetsregister Downtown Fall Risk Index (DFRI) A. Psykisk status A. Har födointaget minskat de senaste tre A. Tidigare kända fallolyckor Helt orienterad till tid och rum 4 månaderna på grund av försämrad aptit, Nej 0 Stundtals förvirrad 3 matsmältnings- problem, tugg- eller Ja 1 Svarar ej adekvat på tilltal 2 sväljproblem? Ej kontaktbar 1 Ja, minskat avsevärt 0 B. Medicinering Ja, minskat något 1 Ingen 0 B. Fysisk aktivitet Nej 2 Lugnande/sömnmedel/neuroleptika 1 Går själv med eller utan hjälpmedel 4 Diuretika 1 Går med hjälp av personal 3 B. Viktförlust under de senaste tre Antihypertensiva (annat än diuretika) 1 Rullstolsburen (hela dagen) 2 månaderna? Antiparkinson läkemedel 1 Sängliggande 1 Ja, mer än 3 kg 0 Antidepressiva läkemedel 1 Vet ej 1 Andra läkemedel 0 C. Rörelseförmåga 1-3 kg 2 Full rörlighet 4 Nej 3 C. Sensoriska funktionsnedsättningar Något begränsad 3 Ingen 0 Mycket begränsad 2 C. Rörlighet Synnedsättning 1 Orörlig 1 Sängliggande eller rullstolsburen 0 Hörselnedsättning 1 Tar sig ur säng/rullstol men går inte ut 1 Nedsatt motorik (har kraft- eller funktions- 1 D. Födointag Går ut med eller utan hjälpmedel 2 nedsättningar i någon extremitet) Normal portion 4 ¾ portion 3 D. Psykisk stress eller akut sjukdom de D. Kognitiv funktionsnedsättning Halv portion 2 senaste tre månaderna? Orienterad 0 Mindre än halv portion 1 Ja 0 Ej orienterad 1 Nej 2 E. Vätskeintag E. Gångförmåga Mer än 1000 ml/dygn 4 E. Neuropsykologiska problem? Säker med eller utan hjälpmedel ml/dygn 3 Svår förvirring/demens eller depression 0 Osäker gång ml/dygn 2 Lätt förvirring/demens 1 Ingen gångförmåga 0 Mindre än 500 ml/dygn 1 Inga neuropsykologiska problem 2 F. Inkontinens F. BMI Nej 4 Längd: Vikt: BMI: Tillfälligt (annars vanligen kontinent) 3 Urin- eller tarminkontinent (KAD) 2 Urin- och tarminkontinent 1 G. Allmäntillstånd BMI under 19 0 Gott 4 BMI 19 till mindre än 21 1 Ganska gott 3 BMI 21 till mindre än 23 2 Dåligt 2 BMI 23 eller mer 3 Mycket dåligt 1 Summa: Summa: Summa: 20 poäng eller mindre = risk för trycksår 8-11 poäng = risk för undernäring 0-7 poäng = undernärd 3 poäng eller mer = risk för fall Bedömning gjord av: Ankomststatus Har personen trycksår? Ja Nej Kategori: Kryssa i och ange lokalisation och kategori (14) på trycksår vid ankomst: 1 Rodnad som inte bleknar vid tryck. Kvarstående Bakhuvud Armbåge vänster missfärgning, hel hud. Öra höger Ryggslut/sacrum Fotknöl höger 2 Delhudsskada som involverar epidermis och/eller Öra vänster Sittbensknöl höger Fotknöl vänster dermis. Ytligt sår, avskavning av hud eller blåsa. Skuldra höger Sittbensknöl vänster Häl höger 3 Fullhudsskada (involverar epidermis, dermis och Skuldra vänster Höftbenskam höger Häl vänster subkutis). Sår nedtill men inte genom fascian. Armbåge höger Höftbenskam vänster Annat 4 Fullhudsskada. Sår med vävnadsnekros eller skada av muskler, ben eller stödjevävnad. Har en teambaserad utredning av bakomliggande Nästa riskbedömningstillfälle (max 12 månader framåt): orsaker genomförts? Ja Nej (om ja separat blankett Bakomliggande orsak ) Nationella kvalitetsregistret Senior alert är framtaget av utvecklingsenheten Qulturum, Region Jönköpings län

6 Planerade och förebyggande åtgärder Trycksår Undernäring - Fall (Version ) Datum när åtgärderna planerades: Planerad Trycksår Utförd Planerad Undernäring Utförd Planerad Fall Utförd ringa in Kryssa i ringa in kryssa i ringa in kryssa i Omgivningsanpassning Ätstödjande åtgärder Muskelfunktions- och styrketräning - Kroppspositionering i säng/stol - Omgivningsanpassning för en individuell - Styrketräning - Bruk av tryckutjämnande underlag måltidsanpassning - Balansträning - Minskning av skjuveffekt - Uppmuntran och påstötning - Gångträning - Annan åtgärd - Omgivningsanpassning - Matning - Träning av fysisk prestationsförmåga - Hjälpmedelsförskrivning - Annan åtgärd Muskelfunktion- och Lägesändring - Träning i att äta och dricka styrketräning - Regelbundna lägesändringar - Annan åtgärd Ätstödjande åtgärd - Förflyttningsträning ändra kroppsställning Läkemedelsgenomgång - Hjälpmedelsförskrivning Läkemedelsgenomgång - Annan åtgärd Lägesändring Förflyttning och personlig vård Nutritionsbehandling - Förflyttningsträning Bedömning av huden en gång per dag - Mellanmål - Assistans vid förflyttning eller oftare - Berikning av kosten - Stöd vid personlig vård - Protein- och energirik kost - Assistans vid personlig vård Hudvård - Konsistensanpassning - Träning av på- och avklädning - Näringsdryck - Annan åtgärd Förflyttning och personlig Nutritionsbehandling - Anpassa maten efter kulturella och vård - Mellanmål religiösa behov - Berikning av kosten - Minska nattfasta till max 11 timmar Omgivningsanpassing - Protein- och energirik kost - Enteral nutrition - Anpassning av möbler och inventarier - Konsistensanpassning - Parenteral nutrition - Hjälpmedelsförskrivning - Näringsdryck - Annan åtgärd Nutritionsbehandling - Träning i att använda hjälpmedel - Anpassa maten efter kulturella och - Anpassning av belysning och ljudförhållande religiösa behov Övervakning av närings- och vätskeintag - Larm / extra tillsyn - Minska nattfasta till max 11 timmar - Registrering av näringsintag och vätske- - Höftskyddsbyxor - Enteral nutrition intag < 3 dygn - Antihalksockor - Parenteral nutrition - Registrering av näringsintag och vätske- - Annan åtgärd - Omgivningsanpassning - Annan åtgärd Nutritionsbehandling Intag > 3 dygn - Annan åtgärd Övervakning av närings- Information/undervisning om hälsa Smärtlindring och vätskeintag ohälsa Fall - Bedömning av smärta - Smärtreducerande behandling icke Viktkontroll Annan åtgärd Fall farmakologisk - Vägning en gång per vecka - Ordination av läkemedel - Vägning minst en gång var tredje månad Vård i livets slutskede Fall Information/undervisning om hälso- Munvård Person avböjer samtliga förebyggande problem Trycksår - Träning i munvård Åtgärder - Fall - Assistans vid munvård Annan åtgärd - Trycksår - Annan åtgärd munvård Vård i livets slutskede - Trycksår Information/undervisning om kostfrågor Person avböjer samtliga förebyggande Annan åtgärd - Undernäring åtgärd - Trycksår Vård i livets slutskede - Undernäring Person avböjer samtliga förebyggande åtgärder undernäring Vid händelse av fall: Datum När inträffade fallet? (kl) Konsekvens av fall Datum När inträffade fallet? (kl) Konsekvens av fall Planerat uppföljningsdatum: Uppföljning gjord datum: Gjord av: Vikt vid uppföljning: Trycksår, Uppföljning Datum: Har personen trycksår? Ja Nej Kryssa och ange lokalisation och kategori (1-4) på trycksår: Bakhuvud Skuldra vänster Sittbensknöl höger Fotknöl höger Öra höger Skuldra höger Sittbensknöl vänster Fotknöl vänster Öra vänster Armbåge vänster Höftbenskam höger Häl höger Skuldra höger Ryggslut / sacrum Höftbenskam vänster Häl vänster Annat Avslut datum: Har personen givit samtycke till informationsöverföring? Flytt/utskriven till annan enhet. Vilken: Ja Nej Utskrivning till ordinarie boende (hemmet) Vårdkontakt upphör Har information om förebyggande och Avliden Flytt/utskriven till särskilt behandlande åtgärder givits till kommande vårdgivare? boende Ja Nej Nationella kvalitetsregistret Senior alert är framtaget av utvecklingsenheten Qulturum, Region Jönköpings län

7 Vägledning för riskbedömningsinstrument Modifierad Nortonskala, Mini Nutritional Assessment och Downton Fall Risk Index (Version: ) Modifierad Nortonskala A. Psykiskt status, se poäng 4-1 B. Fysisk aktivitet, se poäng 4-1 Vid 3 p: ingår även ev rullstol för oberoende förflyttning. Vid 2 p: rullstolsburen gäller hela dagen. C. Rörelseförmåga, se poäng 4-1 Vid 3 p: behov av assistans vid lägesändring. Vid 2 p: behöver fullständig hjälp vid lägesändring, men kan bidra. Vid 1p: kan inte alls bidra själv vid lägesändring. D. Födointag, se poäng 4-1 Poäng 4-1 avser även motsvarande parenteralt. Om kost/energiberäkning utförs motsvaras födointag 4-1 p i förhållande till beräknat behov. Ex normal portion (4 poäng) = fullt intag av kost och energi enligt beräknat behov. E. Vätskeintag, se poäng 4-1 F. Inkontinens, se poäng 4-1 G. Allmäntillstånd 4 poäng Gott: afebril, normal andning, frekv, rytm, normal puls, blodtryck, ej smärtpåverkad, normal hudfärg, utseende som motsvarar åldern. 3 poäng Ganska gott: afebril-subfebril, normal andning, puls och blodtryck, ev lätt tachycardi, latent hypo- eller hypertoni, ingen eller lätt smärtpåverkan, patienten vaken. Huden ev blek eller cyanotisk., varm-fuktig eller kall-fuktig, eller nedsatt turgor eller ödem 2 poäng Dåligt: ev feber, påverkad andning, tecken på cirk insuff, tachycardi, ödem, hypo- eller hypertoni, smärtpåverkad, somnolent eller vaken men apatisk. Huden ev blek eller cyanotisk., varm-fuktig eller kall-fuktig, eller nedsatt turgor eller ödem. 1 poäng Mycket dåligt: ev feber, påverkad andning, utpräglade tecken på cirk insuff ev chock, starkt smärtpåverkad, somnolent, stuporös, comatös. Huden blek eller cyanotisk, varm-fuktig eller kall-fuktig eller nedsatt turgor eller ödem Summera poäng för A-G. Max poäng 28 och min poäng 7. Vid 20 p eller lägre = Ökad risk för tryckskada. Trycksårsrisk ökar vid lägre poäng. Mini Nutritional Assessment (MNA) (fråga A-D) A. Födointag Har födointaget varit mindre än vanligt under de senaste tre månaderna på grund av försämrad matlust, matsmältningsproblem, tugg- eller sväljproblem? Om ja, har intaget varit lite mindre eller mycket mindre än vanligt. B. Viktförlust Har personen förlorat i vikt de senaste tre månaderna? Om vikt finns dokumenterad använd den som ligger närmast tre månader tillbaka i tiden. Om utgångsvikt inte finns och personen eller dennes närstående/vårdare inte vet anges alternativet vet ej. C. Rörlighet Har personen begränsning i rörelseförmåga? Om ja, kan hon/han ta sig från säng till rollstol och tvärtom? Kan han/hon gå ut utan eller med hjälpmedel. För två poäng krävs att han/hon kan gå utomhus med eller utan hjälpmedel. D. Psykisk stress eller akut sjukdom Med psykiskt stress menas sådana yttre händelser som lett till märkbara konsekvenser för personen. Exempel på sådana händelser kan vara förlorat närstående, flyttat från tidigare boende, etc. Med akut sjukdom menas här sjukdom som krävt läkarbesök/läkarvård eller vård på sjukhus. Det kan även vara en kronisk sjukdom som försämrats så att läkarvård krävts. E. Neuropsykologiska problem Titta i journalhandlingar om det finns anteckningar om demenssjukdom eller depression. Bedömningen demenssjukdom eller depression bör vara gjord av läkare. Alternativt Om personen är förvirrad men ej har en diagnostiserad demenssjukdom markera med 1 poäng. F. Body Mass Index (BMI) BMI beräknas enligt formeln vikt (kg) dividerat med längd (m)². Längd mäts stående alternativt liggande på rygg med utsträckta ben i sängen. Om mätning av längd ej kan utföras kan denna beräknas utifrån halva armspännvidden. Mät mellan bröstbenets mittskåra och roten mellan långoch ringfinger på ena armen. Längd i cm: Kvinnor = (1.35 x halva armspännvidden i cm) Män = (1.40 x halva armspännvidden i cm) Frågorna A-D ska om möjligt ställas direkt till personen eller hans/hennes närstående eller vårdare. Summera poängen från A-F ( SF-MNA) (max 14 poäng) poäng: Normal nutritionsstatus 8-11 poäng: Risk för undernäring 0-7 poäng: Undernärd Downton Fall Risk Index (DFRI) A. Tidigare kända fallolyckor 1 poäng: känner till att personen har fallit det senaste året. B. Medicinering Läs medicinlistan eller låt om möjligt personen själv redogöra för vilka mediciner som intas. Fördela ev. läkemedel efter medicingrupp och sätt poäng. C. Sensoriska funktionsnedsättningar 1 poäng: synnedsättning = har måttligt till kraftigt nedsatt syn eller är blind. 1 poäng: hörselnedsättning = har kraftigt till måttligt nedsatt hörsel eller är döv. 1 poäng: nedsatt motorik = har kraft- eller funktionsnedsättning i någon extremitet. D. Kognitiv funktionsnedsättning 1 poäng: Är inte orienterad till namn, plats och tid. Vid behov görs utredning enligt lokal rutin. E. Gångförmåga 0 poäng: personen går säkert med eller utan gånghjälpmedel och kommer ihåg att använda hjälpmedlet. 1 poäng: personen går osäkert med eller utan hjälpmedel och/eller glömmer att använda hjälpmedlet ibland. Summera A-E till en indexpoäng (0-11). Vid 3 poäng eller mer = hög fallrisk. Vid hög fallrisk gå igenom bedömningsunderlaget och vidta lämpliga åtgärder. Vägledningen är utarbetad för Vårdprevention av Landstinget i Jönköpings län 2007 Källor: Downton JH. Falls in the elderly. London: Edward Arnold, 1993: / Unosson M et al. (2004). Handledning till nutritionsbedömning med MNA. / Nestlé, 1994, Rev N /99 10M Vårdalinstitutets Tematiska rum: Näring och ätande. Tematiska rum Ek AC, Unosson M, Bjurulf P The modified Norton scale and the nutritional intake (1989) Scand J Scand J Caring Sci 3:4; Nationella kvalitetsregistret Senior alert är framtaget av utvecklingsenheten Qulturum, Region Jönköpings län

8 Version Datum Utfärdat av Godkänt Camilla Nordh, Linda Johansson Ingrid Olausson, Peter Andersson, Monica Hansson, Björn Gunnarsson Maud Rämsell, Eva Franzen Björn Gunnarsson Maria Hellström, Camilla Nordh, Eva Otterdag Björn Gunnarsson Maria Hellström Ann-Helen Svensson Maria Hellström, Therese Lindén, Ingrid Olausson samt Ulrika Ström Ann-Helen Svensson, Elisabeth Persson Bilaga 5 Arbetsgång Senior alert SäBo och Kvarbo Ansvarig= den person som har ansvar för att uppgiften blir utförd. Den som ansvarar behöver inte vara den person som utför uppgiften. Uppgifter i arbetsgången kan delegeras vidare av ansvarig. Ansvarig sjuksköterska alternativt kontaktperson erbjuder brukare, med förändrat status och alla nya brukare vid ankomstsamtalet, en riskbedömning enligt Senior alert. Ett muntligt samtycke krävs för att registrera i Senior alerts kvalitetsregister. Samtycke inhämtas av sjuksköterskan alternativt kontaktpersonen. Kan brukaren inte svara för sig själv kontaktas anhörig eller god man för samtycke. Om samtycke föreligger eller inte dokumenteras i journalen av den som inhämtat samtycket. Senior alert ska vara en naturlig del av teammötet och det är beslutat på förvaltningsnivå att det sker en ny riskbedömning i månaden/pas/teammöte. Ex en verksamhet med två PAS= 2 nya riskbedömningar/månaden. Vissa registreringar kan ske utanför teammötet; det gäller de personer som teamet känt sedan lång tid tillbaka där det redan har utförts åtgärder kopplade till identifierad risk och nya åtgärder/ytterligare åtgärder inte är aktuella i nuläget. Senior alert erbjuds två gånger per år. Riskbedömningarna får inte vara äldre än ett halvår då den kopplas de två årliga punktprevalensmätningarna (PPM) för trycksår och fall. Sjuksköterskan ansvarar för att riskbedömningen utförs och i samarbete med omsorgspersonalen fylls formuläret för riskbedömning i. Sjuksköterskan registrerar uppgifterna i Senior alerts kvalitetsregister. Om ingen risk föreligger så klarmarkeras riskbedömningen, och en ny planeras in inom ett år. Enhetschefen ansvarar för att en bärbar dator finns tillgänglig på teammötet samt SITH s kortshållare. På teammötet diskuteras och planeras förebyggande åtgärder för brukare med identifierade risker den riskbedömning som ligger till grund för planerade åtgärder ska vara aktuell och inte äldre än en månad. Arbetsterapeut och fysioterapeut registrerar planerade åtgärder i Senior alerts kvalitetsregister, registreringen sker under mötet. Även insatta åtgärder registreras. Sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut upprättar eventuell omvårdnads- respektive rehabplan på planerade åtgärder i journalsystemet. Omsorgspersonalen dokumenterar i social dokumentation. Om möjligt bestäms på innevarande teammöte vilka Senior alert-ärenden som är aktuella nästkommande möte. Detta sker i samråd med teamets medlemmar. Teambaserad uppföljning av insatta åtgärder ska göras inom tre månader. Omsorgspersonal ansvarar för att ha med aktuell vikt på brukare som ska ha uppföljning. Fysioterapeut eller arbetsterapeut ansvarar för att registrera uppföljningarna i Senior alerts kvalitetsregister. Om insatta åtgärder inte har haft effekt finns det i systemet möjlighet att göra en teambaserad utredning av bakomliggande orsaker.

9 Sjuksköterskan ansvarar för att vikt och trycksår registreras i Senior alert. Kvalitetsombuden på enheten ansvarar för att registrera samtliga fall som en händelse i Senior alert. Uppstår en händelse under ärendets gång, innan uppföljning skett, ska ev behov av ytterligare teambaserade åtgärder diskuteras på nästa teammöte. Sjuksköterska ansvarar för uppdatering av registret på sina enheter genom att se till att patientlistan stämmer, att det inte finns inaktuella/bortglömda ärenden. Sjuksköterskan ansvarar för att brukare får ett korrekt avslut i Senior alert. Efter avslutad uppföljning ansvarar omsorgspersonal för att aktuell vårdprofil finns tillgänglig under gul flik i Hem-Doc. Ann-Helen Svensson Verksamhetschef för kvarboende, hemsjukvård kvarboende samt natt/jour Elisabeth Persson Verksamhetschef för särskilt boende, hemsjukvård särskilt boende samt

10 1 Bilaga 6 Arbetsgång Senior Alert Korttid STEG 1 USK på avdelningen utför sitt välkomstsamtal med brukaren och använder den mall som finns. STEG 2 Ett muntligt samtycke krävs för att registrera i Senior alerts kvalitetsregister. Kan brukaren inte svara för sig själv kontaktas anhörig eller god man för samtycke. Sjuksköterskan dokumenterar i journalen om samtycke föreligger eller inte. SAMTYCKE INGET SAMTYCKE Senioralertombud/USK utför riskbedömningen enligt Senior alert. Använd informationen från välkomstsamtalet och komplettera uppgifter som saknas och lämna den kompletta blanketten till SSK. Teamet kan använda sig av Senior alert riskbedömningsblankett som ett arbetsverktyg, men får inte registrera in i Senior alert datasystem

11 2 STEG 3 SSK/USK meddelar övriga teammedlemmar resultatet på teammötet. Om akuta åtgärder är aktuella och inte kan vänta tills teammötet meddelas resultatet omedelbart till berörda teammedlemmar. SSK, fysioterapeut och arbetsterapeut dokumenterar i journalsystemet under sökord samordning att en riskbedömning utförts. USK dokumenterar i journalsystemet under sökordet social dokumentation. Sjuksköterskan registrerar uppgifterna i Senior alerts kvalitetsregister. Om ingen risk föreligger så klarmarkeras riskbedömningen. STEG 4 STEG 5 PLANERADE OCH PÅGÅENDE ÅTGÄRDER. På teammötet diskuteras och planeras förebyggande åtgärder för brukare med identifierade risker den riskbedömning som ligger till grund för planerade åtgärder ska vara aktuell och inte äldre än en månad. Arbetsterapeut eller fysioterapeut registrerar planerade åtgärder i Senior alerts kvalitetsregister. Även redan utförda åtgärder registreras. Sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut upprättar eventuell omvårdnadsrespektive rehabplan på planerade åtgärder i journalsystemet Teambaserad UPPFÖLJNING av insatta åtgärder ska göras inom tre månader. Omsorgspersonal har med aktuell vikt på patienter som ska ha uppföljning. Fysioterapeut eller arbetsterapeut registrerar uppföljningarna i Senior alerts kvalitetsregister. Om insatta åtgärder inte har haft effekt finns det i systemet möjlighet att göra en teambaserad utredning av bakomliggande orsaker. Om patienten hinner åka hem innan teamträff ansvarar varje teammedlem för att återkoppla till fysioterapeut och/eller arbetsterapeut så att de kan föra in uppföljningen i registret. Efter avslutad uppföljning ansvarar omsorgspersonal för att aktuell VÅRDPROFIL finns tillgänglig bakom grå flik i Hem-Doc.

12 3 ANSVARSFÖRDELNING Orsak till kortidsvistelse? Korttidsplats vxlvård Korttidsplats trygghetsplats Korttidsplats avlastning Korttidsplats i väntan på annat boende där beslut finns från bistånd och ingen uppenbar risk finns inom något/nåra av områdena fall, trycksår, undernäring och/eller munhälsa. Ansvarig enhet för att erbjuda riskbedömning Kvarboende* Kvarboende* Kvarboende* SäBo - riskbedömning görs av teamet på det boende som personen flyttar in på. Korttidsplats i väntan på annat boende där beslut finns från bistånd och en uppenbar risk finns inom något/några av områdena fall, trycksår, undernäring och/eller munhälsa. Korttid Korttidsplats av annan orsak Korttid Vård i livets slut Ej aktuellt med riskbedömning enligt Senior alert* Beslutsoförmögen person Se nedan ** Om risk inom något av områdena är direkt kopplad till vistelsen på Korttid så kommer brukaren att erbjudas en riskbedömning enligt Senior alert på Korttid. Det förebyggande arbetet kommer även inkludera brukare i livets slutskede som en naturlig del av det förebyggande arbetet på Korttid, men inte registreras in i Senior alerts datasystem. ** Personalen ska först och främst stötta personen på ett sådant sätt att denne i så stor utsträckning som möjligt själv kan ta ställning till registrering och därmed hävda sin självbestämmanderätt. När detta inte är möjligt, då personalen bedömer att personen själv inte kan ta ställning till registrering, behöver personalen inhämta annan information för att ta reda på personens inställning till registrering. Det kan till exempel ske genom att fråga anhöriga och andra närstående

13 RUTIN Version Datum Utfärdat av Godkänt Emma Davachi Ingrid Olausson Bilaga 7 Rutin för mätningar: längd, vikt, BMI och viktförlust Bakgrund I Riktlinje för kost och nutrition anges när längd, vikt, BMI och viktförlust ska mätas och beräknas. Denna rutin är bilaga till riktlinjen och beskriver hur det bör genomföras. 1 (2) Genomförande Att mäta kroppslängd Kroppslängd anges i cm. Korrekt kroppslängd mäts stående fullt uppsträckt, lättklädd, utan skor eller huvudbonad. Personen ska stå rak med fötterna intill varandra med armarna hängande vid sidorna, axlarna avslappnade och blicken riktad rakt fram. Hälar, stuss, skuldror och huvud ska ha kontakt med en vertikal yta. När personen inte kan stå upprätt kan man uppskatta längd med hjälp av armspännvidd eller halv armspännvidd. Armspännvidd Armspännvidd mäter man mellan långfingertopparna på vänstra och högra armen. Individen ska stå mot en vägg eller sitta rak med armarna utsträckta åt sidorna i höjd med axlarna. Kroppslängden överensstämmer ganska väl med armspännvidden upp till årsåldern. Efter 50-årsåldern kan armspännvidden vara längre än kroppslängden, eftersom kroppslängden minskar med åldern. Halv armspännvidd Halv armspännvidd mäts mellan bröstbenets mittskåra och roten mellan lång- och ringfinger på ena armen. Kroppslängden skattas enligt följande ekvationer: Kvinnor: Längd i cm = (1.35 x halva armspännvidden i cm) Män: Längd i cm = (1.40 x halva armspännvidden i cm) Att väga kroppsvikt Emma Davachi Dietist, Vård och Omsorg Direkt Kungsbacka kommun Box 10409, Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon Fax

14 Digital våg avsedd för medicinskt bruk eller sittvåg ska användas då man väger en person. För sängliggande eller rörelsehindrade kan våg användas som kopplas på patientlyften. Kroppsvikt mäts på morgonen före frukost, till närmaste ± 0.1 kg på nollställd och kalibrerad våg. Patienten ska bära lätta kläder och urinblåsan ska vara tömd. Eftersom kroppslängden och kroppsvikten minskar med åldern kan äldre personer få ett felaktigt högt BMI trots att deras kroppsvikt har minskat. 2 (2) Att beräkna BMI Det kan vara komplicerat att beräkna äldres BMI. Vikten och längden förändras ofta på ett ålderstypiskt vis. Efter 70 års ålder sjunker vanligtvis vikten med cirka 0,5 procent per år i genomsnitt. Samtidigt minskar kroppslängden på grund av osteoporos. För personer över 70 år räknas BMI under 22 som tecken på undervikt. Epidemiologiska studier antyder att BMI under 23 hos äldre är kopplat till ökad dödlighet och att det optimala intervallet förenat med långt liv hos äldre är BMI över 23. Föreslagna nivåer för normalvikt för äldre är BMI För att räkna ut en persons BMI använder man formeln "vikt (kg) / längd (m)2 = BMI", alternativt "vikt (kg) / längd (m) / längd (m) = BMI" Om den enskilde har ett BMI som är högre eller lägre än vad som anses vara normalt kan energiintaget behöva justeras. Det är dock viktigt att en total bedömning med viktutveckling görs. Vissa brukare har till exempel alltid haft ett lågt BMI, och så länge vikten är stabil behöver inte det innebära risk för undernäring. En justering bör alltid föregås av en individuell bedömning som baseras på fler faktorer än BMI. Exempel på uträkning av BMI Greta är 72 år, väger 55 kg och är 160 cm (1,6 m) lång: 55 kg / (1,6 m x 1,6 m) = 55 / 2,56 =21,5, alternativt 55 kg / 1,6 m / 1,6 m = 21,5 Greta har BMI 21,5. Hon är över 70 år och den låga vikten bör ses som ett observandum. Att beräkna viktförlust Även överviktiga personer kan vara eller bli undernärda. All ofrivillig viktförlust ska utredas oavsett vad brukaren väger. Viktförlust i procent beräknas enligt följande formel: utgångsvikt (kg) - nuvarande vikt (kg) / utgångsvikt (kg) x 100 = viktförlust i % Exempel på uträkning av viktförlust i % För sex månader sedan vägde Svea 70 kg, idag väger hon 60 kg: (70 kg 60 kg) / 70 kg x 100 = 14,3 Svea har förlorat 14,3 % av sin kroppsvikt under sex månader, vilket ska utredas. Uppföljning Rutinen revideras av utfärdaren minst en gång per år.

15 RUTIN Version Datum Utfärdat av Godkänt Emma Davachi Ingrid Olausson 1 (2) Datum Bilaga 8 Rutin för skötsel vid Enteral Nutrition Bakgrund Det är mycket viktigt att god hygien iakttas vid så väl hantering av sondnäring och sondmatningssystem som vid matning. Personal som hanterar tillbehören skall ha adekvata kunskaper och vara väl förtrogna med uppgiften. För att kunna ge en god och säker vård ska basala hygienrutiner följas. Genomförande Hantering av sondmatningsutrustning Inom kommunal hemsjukvård gäller följande: Många tillbehör är engångsmaterial. Dessa markeras med symbolen, och innebär att återanvändning av produkten ej är tillåten. Då patienten har egen lägenhet med pentry kan kopplingsslangslang (i vardagligt bruk kallat matningsslang) och andra tillbehör som är flergångs återanvändas efter rengöring enligt nedanstående beskrivning. Förvaras i patientens boende. Då patienten har egen lägenhet med pentry kan flergångs sondssprutor rengöras enligt nedanstående beskrivning. Sprutan byts minst en gång per vecka eller när till exempel doseringsmarkeringarna inte längre syns tydligt, om sprutan blivit trög, otät, repig eller missfärgad, samt när ej tillförlitlig rengöring skett. Vid tillförsel via flaska ska denna vara patientbunden. Flaskan ska ha öppning anpassad till specialaggregat. Den ska direkt efter användande sköljas i kallt vatten och därefter rengöras mekaniskt mellan varje mattillfälle. Vid frekvent användning bör flaskan bytas varje halvt år. När flaskan är repig eller missfärgad ska den bytas ut. KUB6063, v2.0, Kungsbacka kommun Kvalitet/Utveckling/Säkerhet Box Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon Fax

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se Senior alert nuläge Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Prestationsersättning Vårdprevention Teamarbete Resultat Mäta Registrera Kvalitetsregister Punktprevalensmätning

Läs mer

Lokal rutin för Senior alert 11.2.

Lokal rutin för Senior alert 11.2. Lokal rutin för Senior alert 11.2. Vid nyinskrivningar (gäller all personal) Senior Alert skattning ska göras inom 3 dagar, ansvaret ligger på all personal. Om det handlar om en brukare som har stor risk

Läs mer

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala Trycksårskort Riskbedömning trycksår Modifierad Nortonskala & RAPS-skalan Madrassväljaren Guidelines vid val av produkt Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala A. Psykisk status 4 Helt orienterad till

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta

Läs mer

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a)

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) BERÄTTELSESERIE Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) Hemtjänst - samverkan Senior alert Vid vårdplaneringen på sjukhuset, där även Lars son Anders deltar, kommer Lars överens med kommunens biståndshandläggare

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Lokalt vårdprogram. Fallprevention

Lokalt vårdprogram. Fallprevention Lokalt vårdprogram Fallprevention Vård och Omsorgsboende 2009 INLEDNING Mycket mänskligt lidande och kostnader skulle kunna sparas om man kunde reducera antalet fall och fallskador. Även fall utan skada

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador

MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador Inledning Var tredje person som är 65 år eller äldre och bor i eget boende faller minst en gång per år. I särskilda boenden för

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke?

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke? Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke? Vården i hemmet ska ge trygghet för den äldre personen och anhöriga. Hemsjukvården ska fungera dygnet runt, året runt Vårdtagare i hemsjukvården

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 2014-01-17 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Vitsippans gruppboende i Holmsund

Vitsippans gruppboende i Holmsund Vitsippans gruppboende i Holmsund Erika Dahlqvist Vårdbiträde Britt Nilsson Gruppledare Diribe Häggbom USK Amleset Fadaga USK Carina Lundström Högberg USK Gabrielle Bäckman Vårdbiträde Anna-Märta Nyman

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE

KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE Sommarhemmet, Bohusgården, Skogslyckan, Unneröd NUTRITIONSPROJEKTET DELRAPPORT 2 Augusti 2009 Eva Abrahamsson, leg. sjuksköterska Johanna Calles,

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys RUTIN för Riskanalys Flik 3.1. Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys (Agera omedelbart vid akuta risker för vårdskada) Iakttagelser av risker för vårdskada eller tillbud inom en viss verksamhet

Läs mer

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång

Läs mer

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Fastställt av: Riktlinjer Vård och äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Riktlinje för Delegering av hälso och sjukvårdsuppgift inom den kommunala hälso och sjukvården i Nyköpings kommun

Riktlinje för Delegering av hälso och sjukvårdsuppgift inom den kommunala hälso och sjukvården i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Jansson Giltig f o m: 2015-03-01 Lagstiftning,

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Analys av tänkbara orsaker till BPSD

Analys av tänkbara orsaker till BPSD Analys av tänkbara orsaker till BPSD En sammanställning utifrån gruppdiskussioner Återträff för administratörer i BPSD-registret Maj 2015 Inledning Våren 2015 anordnade Demensteamet i Västerås Stad två

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Patientsäkerhetsarbete 2013 för verksamhetsområde Äldreomsorg

Patientsäkerhetsarbete 2013 för verksamhetsområde Äldreomsorg VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Service och utveckling Karlstad 2014-02-01 ann-sophie.gustafsson@karlstad.se MAS: Yvonne Nordenberg MAS: Wanja Lööw MAR: Kristina Grubb-Karlsson Dietist: Frida Karlsson Patientsäkerhetsarbete

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 2013, vecka 46.

Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 2013, vecka 46. VÅRD OCH OMSORG 0 sidor Bilaga Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 0, vecka. 0 bpl 7st bpl st 0 bpl st Åkarg. 7st ( satellit) 7st ( satellit) 8 bpl 7st 8,7 % Grad

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering Sondmatning PEG, Knapp, Jejunostomi Inför delegering Utbildningsteamet 2013-09-01 Materialet granskat och godkänt av; Mari Eriksson / MAS Kristianstads Kommun Mag-tarmkanalen Grunden för all kost och nutritionsbehandling

Läs mer

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår Handlingsplan 2015 för att förebygga Många patienter utvecklar under sin tid på sjukhus. Konsekvenserna av ett är många, bland annat smärta, ängslan och bundenhet för patienten. För sjukvården innebär

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Stiftelsen Josephinahemmet Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Patientsäkerhetsberättelse 2014 0 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Kvalitetsindikatorer för hemsjukvård

Kvalitetsindikatorer för hemsjukvård Kvalitetsindikatorer för hemsjukvård Nationella kvalitetsindikatorer i primärvården, NKI-P 2006-12-20 Arbetsgrupp Eva Bergdahl, projektledare Lena Oldfors Engström, distriktssjukgymnast Lennart Holmquist,

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Dietist Karlstad 2013-08-12 Information om förebyggande åtgärder i Senior alert Ätstödjande åtgärder Omgivningsanpassning för en individuell måltidssituation

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer