Senior Alert riktlinje för förebyggande arbetssätt inom områdena fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen

Transkript

1 Senior Alert riktlinje för förebyggande arbetssätt inom områdena fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen Dokumenttyp: Riktlinje Giltigt f.r.o.m: Befattning: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Utvecklingsstrateg Sida 1 av 9 Version/D.nr: Upprättad av: Gun Andersson Emilie Rawlings

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Målgrupp... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Indikatorer för måluppfyllnad... 3 Framgångsfaktorer... 3 Definitioner... 4 Förebyggande arbetssätt... 5 Delaktighet... 5 Multiprofessionella team... 5 Bedömningsinstrument... 5 Ständiga förbättringar... 5 Dokumentation... 6 Information till kund vid registrering i kvalitetsregister... 6 Utträde eller utdrag av uppgifter från registret... 6 Ansvar... 7 Utbildning... 8 Bilaga

3 Bakgrund Senior Alert (SA) är ett nationellt kvalitetsregister som bygger på prevention och syftar till att utveckla vårdens och omsorgens kvalitet utifrån riskområdena fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen. Arbete i linje med Senior alert genererar ett förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Den förebyggande arbetsmetoden innebär systematik, struktur samt synliggörande av resultat. Registret är tillgängligt via webben där personer som är 65 år eller äldre och som omfattas av kommunal hälso- och sjukvård kan registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom ovan nämnda riskområden under förutsättning att samtycke finns. Målgrupp Alla personer som är 65 år eller äldre och som har kommunal hälso- och sjukvård ska inkluderas i arbetssättet Senior alert inom ordinärt och särskilt boende. Syfte Syftet är att ge en säker, jämlik och kunskapsbaserad vård. Vidare är syftet att systematisera det vårdpreventiva arbetet för att förhindra uppkomsten av vårdskador. Mål Målet är att minska antalet vårdskador genom att i ett tidigt skede upptäcka och åtgärda risker samt följa upp, inom områdena fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen. Indikatorer för måluppfyllnad Att täckningsgraden för Varbergs kommun i Senior alert är minst 95 % (täckningsgraden visar hur stor andel av den avsedda registerpopulationen som registrerats). Att % har fått bakomliggande orsaker till risk registrerade. Att % har en registrerad åtgärdsplan vid risk. Att % har utförda åtgärder vid risk. Framgångsfaktorer Avgörande faktorer för att identifiera, förebygga och behandla fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen är att: Den enskilde individens värderingar, rätt till självbestämmande och behov av delaktighet beaktas i all vård och omsorg Alla vårdenheter har tillgång till personal med formell kompetens inom områdena All personal har kunskap om hur risker inom områdena uppstår, hänger ihop och hur de kan förebyggas och åtgärdas Alla berörda verksamheter har rutiner för riskbedömning, dokumentation och informationsöverföring samt för planering, utförande och uppföljning av åtgärder. 3

4 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan berörda professioner i det förebyggande arbetet Lämpligt forum för teamarbete finns och är prioriterat bland alla berörda professioner Resultat efterfrågas från ledningen och att det finns en tydlig koppling mellan registrering i Senior alert och användandet av resultatet för återkoppling och förbättringsarbete i den egna verksamheten Målen för det förebyggande arbetet är förankrade och viktiga för den enskilda enheten och medarbetarna All personal ges tidsmässigt utrymme att arbeta med Senior alert som arbetssätt och register Definitioner Munhälsa Oral hälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Bristande munvård, men också muntorrhet, som kan orsakas av läkemedelsbehandling eller vara symptom för ett sjukdomstillstånd, utgör en ökad risk för ohälsa i munnen. Munhälsa påverkar personens möjlighet att tugga, svälja och uppleva smak, något som är en förutsättning för en god nutrition. En person med dålig munhälsa löper större risk att bli undernärd, vilket kan leda till en ökad risk för fall och även ökad risk för trycksår. Munhälsan är därför en mycket viktig del i den vårdpreventiva processen kring de fyra riskområdena. Fall Ett fall definieras som en händelse då någon oavsiktligt hamnar på golvet eller marken oavsett om skada uppstår eller ej. Riskfaktorer för fall kan ofta identifieras utifrån symptom kopplade till diverse sjukdomar eller diagnoser. Vanliga symptom som utgör en ökad risk för fall är exempelvis nedsatt gång- eller rörelseförmåga, undernäring och nedsatt muskelstyrka, nedsatt kognitiv funktion och nedsatt syn och/eller hörsel. Biverkningar från en del läkemedel kan också utgöra en ökad fallrisk. I vardagsmiljön finns många riskmoment för fall och det är också där de flesta fall sker. Ofta kan man dock minska risken genom att tidigt identifiera vilka risker som finns hos varje enskild individ och i den miljön personen befinner sig i, och åtgärda dem. Undernäring Undernäring uppstår vid obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Det är ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. En person som är 65 år eller äldre anses vara i riskzonen för att utveckla undernäring om det föreligger någon av de tre riskfaktorerna: ofrivillig viktförlust, lågt BMI eller svårigheter att äta normalt. Viktigt att notera är att under den sista tiden i livet är det vanligt att personer utvecklar ett tillstånd av undernäring som en naturlig del i livets slutskede. Trycksår Trycksår är en lokal skada i hud och/eller underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, och är ett resultat av tryck, skjuvkrafter (då hudens olika lager förskjuts i förhållande till varandra, 4

5 exempelvis då kroppspositionen inte kan bibehållas i rullstol eller säng) eller vid friktion. Det finns ett antal bidragande faktorer som kan leda till trycksår. Exempel på bidragande faktorer är undernäring, nedsatt allmäntillstånd eller att personen är mycket sängliggande eller rullstolsburen. Förebyggande arbetssätt Riskbedömning i Senior alert genomförs i syfte att identifiera risker hos personen inom nämnda riskområden. Nästa steg i det förebyggande arbetet är att undersöka vilka bakomliggande orsaker som finns till risken, för att sedan planera och utföra förebyggande åtgärder. Slutligen följs åtgärderna upp för att ge en bild av hur väl åtgärder fungerade. Genom det förebyggande arbetssättet synliggörs och motverkas risker på individnivå och på verksamhetsnivå leder resultaten till en ökad kunskap och möjlighet att arbeta med förbättringar. Delaktighet En av förutsättningarna för ett lyckat förebyggande arbete är delaktighet. Riskbedömning ska därför ske tillsammans med personen och åtgärder och uppföljningar ska genomföras i dialog med personen och eventuellt anhöriga. Ett anhörigperspektiv ska beaktas i all vård och omsorg, även i det förebyggande arbetet. Multiprofessionella team För att kunna skapa en sammanhållen vård och omsorg krävs det att alla professioner som arbetar nära kunden ska vara delaktiga eftersom det den samlade kompetensen som ligger till grund för det förebyggande arbetet. Samverkan och samarbete i vården är också viktiga förutsättningar för en god kundkvalitet och hög patientsäkerhet. Handlednings- och informationsmöte är lämpligt forum för teamarbete i det förebyggande arbetssättet inom områdena munhälsa, fall, undernäring och trycksår. Bedömningsinstrument De olika riskbedömningarna görs med evidensbaserade mätnings- och bedömningsinstrument och tillsammans med evidensbaserade åtgärder skapas en gemensam struktur för alla vårdgivare. För trycksår används Modiferad Norton Scale. Mini Nutritional Assessment (MNA) används vid bedömning av undernäring och Downton Fall Risk Index (DFRI) bedömer fallrisk. För ohälsa i munnen används bedömningsinstrumentet Revised Oral Assessment Guide (ROAG). Vid punktprevalensmätning (PPM) ska alla kunder ha en aktuell riskbedömning för trycksår, vilken registreras i Senior alert. Även aktuella trycksår registreras. Ständiga förbättringar I Senior alert finns samlad statistik som kan användas för att utveckla det förebyggande arbetet på individ-, verksamhets- och nationell nivå. 5

6 Rapporten Enhetens koll på läget som hämtas från Senior alert är ett verktyg för medarbetare och chef för att följa utvecklingsarbetet på sin enhet och utifrån detta göra förbättringar. Att ta fram och sprida resultat för personalen ger en direkt feedback på det arbete som lagts ner på Senior alert både som arbetssätt och som register. Det gör det också enklare att identifiera framgångsfaktorer och eventuella hinder i arbetet, för att vidare kunna utveckla arbetet med det förebyggande arbetssättet. Rapporten Vårdprevention och utfall visar på en aggregerad nivå hur kommunen arbetar i den vårdpreventiva processen kopplade till Senior alert. Dokumentation Riskbedömning, åtgärder och uppföljning av åtgärder ska dokumenteras av respektive profession samt registreras i Senior alert av Senior alert-ombudet. Riskbedömning dokumenteras av sjuksköterskan i bedömningsmodulen som finns i Procapita. Åtgärder och uppföljningar dokumenteras av respektive leg. personal i HS-journalen. Dessa ska hållas ihop av en hälsoplan. Baspersonalen dokumenterar resultatet av riskbedömningen, åtgärder och uppföljning i SOLjournalen. Dokumentation ska följa lokala rutiner och styrdokument. Information till kund vid registrering i kvalitetsregister En förutsättning för att kunna inkludera en person i ett nationellt kvalitetsregister är att personen fått information om registret och därefter inte motsatt sig registrering. Det krävs alltså inget aktivt samtycke till registreringen, men personen har enligt Patientdatalagen rätt till information och till att säga nej till registrering av uppgifter i registret. Denna rättighet ska tillvaratas för alla individer, även för de som exempelvis p.g.a. demens eller annan kognitiv svikt inte själva har förmåga att ta emot information och ge uttryck för sin vilja. Verksamheten måste då använda andra sätt för att ta reda på vad patienten vill. Se Rutin för information om registrering i kvalitetsregistren Senior alert & BPSD-registret. Se länk: _rutiner_och_arbetssatt/_layouts/wordviewer.aspx?id=/rum/samarbetsrum/atlas_- _rutiner_och_arbetssatt/atlas%20rutiner%20och%20arbetsstt/samtyckesrutin%20f%c3%b6r %20kvalitetsregister.docx I Atlas finns även informationsmaterial som handlar om personuppgiftshantering enligt gällande lagstiftning GDPR. Se Information om personuppgiftshantering i Senior alert. Förebyggande arbetssätt enligt Senior alert skall ske oavsett om samtycke till registrering i registret ges eller inte. Detta för att säkerställa en likvärdig vårdkvalitet för alla. Riskbedömning, åtgärder och uppföljning sker då i pappersform och dokumenteras i journalen istället. Utträde eller utdrag av uppgifter från registret Person har enligt Patientdatalagen rätt att få sina uppgifter borttagna ur registren. Om personen som är registrerad i Senior alert vill begära utträde ur registret, eller vill få ut uppgifter som sparats i registret, krävs att en blankett skrivs på och skickas in till Senior alert. För utträde: _blanketter/_layouts/wordviewer.aspx?id=/rum/samarbetsrum/atlas_- _blanketter/atlas%20blanketter/senior%20alert%20uttr%c3%a4de.doc 6

7 För utdrag: _blanketter/_layouts/wordviewer.aspx?id=/rum/samarbetsrum/atlas_- _blanketter/atlas%20blanketter/senior%20alert%20utdrag.doc Ansvar Senior alert-ombud Ansvarar för att: Ansvarar för att se till att riskbedömning och uppföljning görs i tid och registreras i registret, samt registrerar trycksår vid PPM Göra risker och åtgärder kända för övriga i personalen Dokumentation av Senior alert-arbetet görs i SOL-journalen Vara förberedd inför och aktivt arbeta på handlednings- och informationsmöten PAS får kännedom om riskbedömningen innan handlednings- och informationsmötet Introducera ny personal på enheten i Senior alert-arbetet tillsammans med chefen Hålla listan över kunder i registret aktuell genom att avsluta personer som inte längre finns på enheten samt lägga till nya Kontaktpersonen Ansvarar för att: Göra riskbedömningarna Vid behov uppdatera genomförandeplanen när risker identifieras och åtgärder planeras Informera kund och eventuellt anhöriga om registret enligt Rutin för information om registrering i kvalitetsregistren Senior alert & BPSD-registret. Informera kund och eventuellt anhöriga om risker som identifierats och åtgärder som planerats Informera Senior alert-ombudet när förändringar i exempelvis allmäntillståndet upptäcks hos personen, alternativt om någon åtgärd ej verkar ha god effekt Enhets-/verksamhetschef Ansvarar för att: Lägga upp lokalanvändare/senior alert-ombud på enheten Efterfråga, ta ut och sprida resultat för enheten kontinuerligt Identifiera utbildningsbehov på enheten och lyfta till regionkoordinatorn Identifiera utvecklingsbehov i arbetssättet lyfta och till regionkoordinatorn Nyanställda och vikarier får en introduktion av Senior alert som arbetssätt Nattpersonalen inkluderas i Senior alert-arbetet Vara uppdaterad på området med hjälp av information regionkoordinatorn 7

8 Listan på lokalanvändare/senior alert-ombud i registret är uppdaterad och aktuell Legitimerad personal Ansvarar för att: Vara ett stöd för Senior alert-ombud och kontaktperson samt handleda i det preventiva arbetet utifrån sin profession Ta del av riskbedömningar inför handelnings- och informationsmöten. Sjuksköterska ansvarar för att vid behov skicka bevakning till arbetsterapeut och/eller fysioterapeut. PAS inom entreprenad ansvarar för att riskbedömning vid behov görs känd för arbetsterapeut och/eller fysioterapeut Aktivt delta i diskussion kring risker, åtgärder och uppföljning på handlednings- och informationsträffar och vara förberedd inför dessa möten Dokumentera riskbedömningen i HSL-journalen (gäller sjuksköterskor) Utföra de åtgärder som ligger inom professionen och ge handledning till personalen för de åtgärder som de utför, samt följa upp åtgärderna och dokumentera detta i HSL-journalen. Utbildning Varbergs kommun genomför kontinuerlig utbildning i förebyggande arbetssätt inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa med Senior alert som verktyg. Inom varje verksamhet ansvarar senior alert-ombudet tillsammans med lokalkoordinatorn (enhetschef) för introduktion för nya senior alert-ombud till dess att personen kan gå en utbildning. Webbutbildning och manual (skriftlig och i film) finns på hemsidan 8

9 Bilaga 1 Dokument som styr arbetet med Senior alert GDPR, Offentlighets- och Sekretesslagen, Patientdatalagen (PDL), Patientlagen (PL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Dessa lagar har betydelse för hur och av vem vård och omsorg ska utföras, dokumenteras och följas. Nationella riktlinjer för arbetet med i satsningen Bättre liv för sjuka äldre Anna & Lars hälsa - för en god och förebyggande vård i Halland Mål och handlingsplan Programområde: Äldre (Region Halland) Varbergs kommuns digitala agenda Verksamhetsplan socialnämnden Socialförvaltningens utvecklingsmål för IT/IS Riktlinje och rutin för handlednings- och informationsmöte Rutin för Senior alert Rutin för information om registrering i kvalitetsregistren Senior alert & BPSD-registret 9