ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING

Transkript

1 MUNKHYTTANS SKJUTBANA ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING SLUTRAPPORT Stockholm Uppdragsansvarig: ELIN PIRARD Beställare Johan Tranquist Lindesbergs kommun HIFAB AB Smedjegatan 1 Sveavägen Lindesberg Stockholm Org. Nr översiktlig miljöteknisk undersökning munkhyttan_ docx

2 Översiktlig miljöteknisk undersökning Uppdragsnr: II Hifab AB

3 Översiktlig miljöteknisk undersökning INNEHÅLL 1 BAKGRUND SYFTE TIDIGARE UTREDNINGAR TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR PLATSBESÖK VERKSAMHETSBESKRIVNING OMRÅDESBESKRIVNING GEOLOGISKA, HYDROLOGISKA OCH TOPOGRAFISKA FÖRHÅLLANDEN SKYDDSVÄRDA OBJEKT OCH OMRÅDEN FÖRORENADE OMRÅDEN MARKANVÄNDNINGSKLASS OCH RIKTVÄRDEN UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR PROVTAGNING AV JORD PROVTAGNING AV YTVATTEN PROVTAGNING AV GRUNDVATTEN UTFÖRDA ANALYSER RESULTAT KEMISKA ANALYSER JORD YTVATTEN GRUNDVATTEN UTVÄRDERING OCH FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING DISKUSSION KRING PRINCIPIELLA ÅTGÄRDER SKJUTBANOR SKJUTVALLAR/ KULFÅNG SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER BILAGOR BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILAGA 5 SITUATIONSPLAN MED PROVTAGNINGSPUNKTER INMÄTNINGSDATA FÄLTPROTOKOLL: JORD (3A), YTVATTEN (3B), GRUNDVATTEN (3C) ANALYSRAPPORTER XRF-MÄTNINGAR Uppdragsnr: III Hifab AB

4 Översiktlig miljöteknisk undersökning Uppdragsnr: IV Hifab AB

5 Översiktlig miljöteknisk undersökning BAKGRUND Kultur- och fritidsförvaltningen i Lindesbergs kommun har i ett föreläggande (daterat med dnr 2012-M0830-2) från Bergslagens Miljö- och Byggnadsnämnd (BMB) ålagts att utföra en miljöteknisk markundersökning av Munkhyttans skjutbana som är belägen inom fastigheten Västantorp 1: 2 1 i Lindesberg kommun. Kultur- och fritidsförvaltningen i Lindesbergs kommun har gett Hifab AB i uppdrag att genomföra en översiktlig miljöteknisk undersökning av skjutbanan i enlighet med inlämnad provtagningsplan (daterad ). Provtagningsplanen har i ett delegationsbeslut (daterat med dnr 2012-M ) godkänts av BMB. 2 SYFTE Syftet med utredningen har varit att översiktligt undersöka föroreningssituationen, eventuell spridning av föroreningar och göra en avgränsning av det förorenade området. Utifrån historiska och nuvarande verksamheter, omgivningsförhållanden, föroreningarnas farlighet och data från fältprovtagning och laboratorieanalyser har en förenklad riskbedömning genomförts. En bedömning av åtgärdsmöjligheter lämnas också i rapporten. 3 TIDIGARE UTREDNINGAR 3.1 Tidigare undersökningar En översiktlig undersökning av marken vid skjutbanan för lerduvor (hagelbanan) utfördes sommaren 1993 (Blaise Comet, 1993). Vid undersökningen togs två prover inom banan och ett referensprov avseende bly. Analysresultaten visade på höga blyhalter (förhöjt med 70 gånger mot bakgrundsvärdet i referensprovet). Utifrån resultatet gjordes teoretiska uppskattningar om att det kan finnas uppemot 100 ton blyhagel i marken vid skjutbanan för lerduvor. Humustäcket är tunt varför markens förmåga att binda bly bedömdes som liten. ph i marken uppmättes till låga 2,9 vilket bedömdes kunna öka risken för utlakning av bly till grund- och ytvatten. I augusti 1993 tog miljökontoret (BMB) två prover på befintlig vattenmossa i en bäck som avvattnar skjutbanan. Resultatet var 20 mg bly/kg TS vilket bedömdes som måttligt höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913). År 2000 utförde Länsstyrelsen en MIFO fas-1 klassning av skjutbaneområdet (upprättad , reviderad ). Objektet tillfördes då riskklass 1, d.v.s. den högsta klassen med mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Riskklassningen baserades på den stora mängd bly som bedömdes finnas i marken, samt att det dåvarande underlaget indikerade att utlakning sker och att förutsättningarna för att bly ska bindas i marken är små. 1 Enligt Metria är fastighetsbeteckningen för det aktuella området Västantorp 1: Hifab AB 1

6 Översiktlig miljöteknisk undersökning År 2012 har Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning, på uppdrag av Bergslagens Miljö- och Byggnämnd, utfört en ansvarsutredning för Munkhyttans skjutbana (daterad ). Där konstateras att området är förorenat och att det finns behov av en fördjupad undersökning för att kunna avgränsa föroreningar i området och för att bedöma risken för spridning av bly och andra föroreningar till grund och ytvatten. I ansvarsutredningen gjordes en grov beräkning av att det mellan åren 1976 till 2006 har spridits minst ton bly på skjutbanan i samband med lerduveskyttet, där blyhagel uppges ha använts från år till år Användning av blyhagel vid lerduveskytte avtog väsentligt år 2007 då lerduveskyttet gick över till stålhagel, med undantag för viss tävlingsverksamhet. Sedan år 2010 uppges inget blyhagel ha använts vid lerduveskyttet. Till följd av att lerduvor innehållande stenkolsbeck (tyngre PAH:er) har används fram till år fanns det misstanke om att PAH:er kan finnas i marken. Det har inom ramen för tidigare undersökningar inte utförts någon undersökning av förekomst av PAH:er inom området. 3.2 Platsbesök Inför framtagandet av provtagningsplanen gjordes ett platsbesök där representanter från de aktiva skytteklubbarna (Lindesbergs skytteförening, Frövi Lindesbergs pistolskyttar, Jägarnas Riksförbund Lindesberg, Bergslagens Jägargille, Gyttorps Sportskytteklubb) var representerade tillsammans med Johan Tranquist (kultur- och fritidsförvaltningen) och Jenni Brink Bylund (Hifab AB). Av platsbesöket framkom följande: Skjutbanorna för gevär, pistol och älgskytte invigdes år Skjutbanan för lerduvor (hagelbanan) invigdes år Vid skjutbanan för lerduvor avlossas ca skott per år. Ca lerduvor skjuts iväg årligen. Tidigare har blyhagel och lerduvor innehållande stenkolstjära används men sedan 10 år tillbaka används stålhagel och s.k. miljöduvor tillverkade bl.a. majsstärkelser 5. Vid långhållsbanan avlossar hemvärnet ca 6000 skott om året. Den gevärsammunition som används vid långhållsbanan är mantlad och utgörs huvudsakligen av kaliber 6,5 och 7,62. Enligt en beräkning som utförts av Hemvärnet (Krister Gråberg) bedömdes ca 55,98 kg bly/år tillföras skjutvallen. Vid korthållsbanan används huvudsakligen ammunition med kaliber 22. Vid skjutbanan för älgskytte avlossas ca 6000 skott årligen. Skott av kalibern 6,5 och 7,62 används huvudsakligen. I undantagsfall används ammunition av kaliber 9,3 och 22 LR. Vid pistolbanan avlossas skott årligen. Ammunition av kaliber 22 används huvudsakligen. Inga åtgärder (t.ex. schaktning, kalkning eller siktning) har skett av skjutvallarna. Ingen snöröjning sker av banorna. Skjutvallarna har höjts och breddats vid några tillfällen med schaktmassor av jord, sand och sten. 2 Enligt uppgift vid platsbesök invigdes skjutbanan för lerduvor först år Enligt uppgift vid platsbesöket upphörde användningen av blyhagel år Enligt uppgift vid platsbesöket har s.k. miljöduvor (utan PAH) används från år Uppgift lämnad av Leif Karlsson, banchef för hagelbanan Hifab AB 2

7 Översiktlig miljöteknisk undersökning VERKSAMHETSBESKRIVNING Skjutbanorna är lokaliserade ca 4 km väster om Lindesbergs tätort, i Munkhyttan. Området omfattar ca 6,5 ha mark. Munkhyttans skjutbana anlades 1976 och har varit i drift sedan dess. Inom området finns två skyttepaviljonger och skjutbanor för gevär (långhåll- och korthållsbana), pistol, älgskytte och lerduveskjutning (hagelbana), se figur 1. Vid gevärs-, pistol och älgskyttebanorna utförs skyttet mot en skjutvall där kulorna som når målet samlas upp i ett s.k. kulfång. Kulfången består huvudsakligen av jord, grus, sand och sten. Vid lerduveskytte används hagelpatroner där haglet sprids över ett större område. Skjutbanan för lerduveskytte saknar omkringliggande vallar. Skjutbana för gevär (långhålloch korthållsbana) Skjutbana för pistol Skjutbana för älgskytte Skjutbana för lerduveskytte (hagelbana) Figur 1. Lokalisering av skjutbanor för gevär, pistol, älgskytte och lerduveskytte. Lindesbergs kommun är verksamhetsutövare, banorna nyttjas huvudsakligen av skytteföreningar (Lindesbergs skytteförening, Frövi Lindesbergs pistolskyttar, Jägarnas Riksförbund Lindesberg, Bergslagens Jägargille, Gyttorps Sportskytteklubb) och hemvärnet. I ansvarsutredningen som utförts av Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning framgår det att pistolbanan även används av Polisen. Försvarsmakten ska även ha ett avtal med Lindesbergs skytteförening som innebär partiell nyttjanderätt av gevärsskyttebanan. 5 OMRÅDESBESKRIVNING 5.1 Geologiska, hydrologiska och topografiska förhållanden Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) domineras jordarterna i det aktuella området av sandig, siltig morän (SGU kartgenerator). Det förekommer även svallsediment av grus och berg i dagen inom området. Utifrån utfört fältarbete inom ramen för denna undersökning konstaterades att det ytliga lagret av mulljord/fyllnadsjord var ca 1-3 dm tjockt, både på banorna och i skogen bakom hagelbanan. I sydöstra kanten av hagelbanan konstaterades en mäktigare utfyllnad på ca 0,8 m. Under det ytliga jordlagret utgjordes marken av grovt, troligen svallat, material i form av sten, block och grus med endast ett visst inslag av finmaterial. Underliggande berggrund består av sur vulkanisk bergart, ryolit eller dacit (SGU kartgenerator, 2013). Området genomskärs av en deformationszon från nordväst till sydost och karakteriseras av lågpartier med mossetorv eller kärrtorv, där det inte är utfyllt. Grundvattnet i området påträffades mycket ytligt, eftersom Hifab AB 3

8 Översiktlig miljöteknisk undersökning våtmarkerna utgör utströmningsområde för grundvattnet och grundvattnets flöde bedöms vara riktat mot sydöst, liksom markytans lutning. Markavrinningen från området sker genom öppna diken, med kulvertar under skjutbanorna, från nordväst till sydost och följer deformationszonen. I den sydöstra delen av skjutbaneområdet, i närheten av hagelbanan, avvattnas området genom ett öppet dike/ytvattendrag till Torphyttebäcken vilken mynnar i Stora Lindessjön vid Lindesberg tätort. De hydrologiska förhållandena inom området har beaktats vid lägesval för ytvatten- och grundvattenprovtagning. 5.2 Skyddsvärda objekt och områden Skyddsvärda objekt som identifierats inom området utgörs av: Människor som vistas på platsen och i omgivningen Marklevande växter, djur och mikroorganismer på platsen och i omgivning Vattenlevande växter och djur i närbelägna ytvatten Privata dricksvattentäkter inom skjutbanan och i närområdet En brunn, troligen grävd, finns ca 0,5 km sydost om skjutbanan för lerduveskytte (hagelbanan). Brunnen är belägen inom fastighet Munkhyttan 2:11 6. Inom fastigheten Västantorp 1:8 finns en bergborrad brunn belägen vid den västra skyttepaviljongen. Ett skyddsvärt område, Munkhyttans naturreservat, finns ca 300 meter söder och ca 150 meter öster om skjutbanan, vilket är ett kommunalt naturreservat som bildades år 2000, se figur 2. Reservatet skyddar två utrotningshotade fjärilsarter, asknätfjärilen (Euphydryasmaturna) och väddnätfjärilen (Euphydryasaurinia). Huvuddelen av reservatet är även anmält till Natura 2000 med inriktning på skydd av de båda fjärilsarterna. Figur 2. Munkhyttans naturreservat, främst beläget kring Torphyttebäcken. 6 I provtagningsplanen (daterad ) angavs att brunnen var belägen inom fastighet Torphyttan 4:3. Detta visade sig vara fel när provtagning av brunnen utfördes Hifab AB 4

9 Översiktlig miljöteknisk undersökning Förorenade områden Länsstyrelsen i Örebro län har i en databas sammanställt områden i länet som är eller misstänks vara förorenade, se utdrag i figur 3 (Länsstyrelsen Örebro län, 2012). I anslutning till Munkhyttans skjutbana finns flera objekt som är eller misstänks vara förorenade. Uppströms Torphyttebäcken från skjutbanan sett, har bl.a. Skvatthammars kopparhytta (Metallverk, Branschklass 1, Riskklassning 3) och Munkhyttans västra hyttområde (Järn-, stål- och manufaktur, Branschklass 1 Riskklass 3) identifierats. Båda objekten är inventerade och de har lämnats utan åtgärd. Nedströms Torphyttebäcken från skjutbanan sett, har Munkhyttans Såg (Sågverk utan doppning/impregnering, Branschklass 4, ingen riskklass), Munkhyttans hyttruin - östra hyttområdet (Järn-, stål- och manufaktur, Branschklass 1, Riskklass 3) och Hidingen LL-Plattan Fabrik (Tillverkning av tegel och keramik, Branschklass 4, ingen riskklass) identifierats. Objekten är inventerade och de har lämnats utan åtgärd. Ytterligare längre bort finns objektet Hidingen Deponi (Avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfall, Branschklass 2, ingen riskklass). Objektet är identifierat, inventering har ej påbörjats. Hidingehöjd Brandövningsplats (Brandövningsplats, Branschklass 2, ingen riskklass) och Motorbana Lindeshyttan (Motorbanor, Branschklass 4, ingen riskklass) har identifierats och lämnats utan åtgärd. Skvatthammars kopparhytta Torphyttebäcken Munkhyttans skjutbana Motorbana Lindeshyttan Hidingen Deponi Munkhyttans västra hyttområde Munkhyttans såg Munkhyttans hyttruin Hidingen LL- Plattan Fabrik Hidingehöjd Brandövnings plats Figur 3. Översiktlig karta med potentiellt förorenade områden. Sammanfattningsvis bedöms närliggande potentiellt förorenade områden inte ha kunnat ha någon föroreningspåverkan vid skjutbanan då områdena ligger sid- eller nedströms. Då flera av objekten ligger längs Torphyttebäcken kan det inte uteslutas att föroreningstillskott sker till bäcken. 6 MARKANVÄNDNINGSKLASS OCH RIKTVÄRDEN Vid en förenklad riskbedömning jämförs uppmätta föroreningshalter i marken med riktvärden, vanligtvis med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark, vilket har gjorts i avsnitt 8 nedan. Riskbedömningsmodellen som ligger till grund för dessa riktvärden redovisas i NVs rapport 5976 med titeln Riktvärden för förorenad mark, utgiven i september Genom jämförelse med generella Hifab AB 5

10 Översiktlig miljöteknisk undersökning riktvärden tas hänsyn till fyra skyddsobjekt; människor som vistas på området (hälsorisk), markmiljön på området (markorganismer, biologiska mångfalden), grundvatten (hälsorisk) samt ytvatten (bevarande av det akvatiska ekosystemet). I modellen finns två generella typer av markanvändning (scenarier); känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). I tabell 1 nedan (NV Rapport 5976, sid 23) åskådliggörs vad som styr riktvärdesberäkningen vid dessa scenarier. Tabell 1. Skyddsobjekt som beaktas för de generella typerna av markanvändning. Av de 2 generella typerna av scenarier liknas markanvändningen vid det aktuella skjutbaneområdet bäst vid MKM-scenariot. Dock kan nämnas att riktvärdena allmänt är konservativt satta ( på säkra sidan ) och att markanvändningen vid skjutbanor skiljer sig i flera relevanta delar från Naturvårdsverkets generella typer av markanvändning. Verksamheten i sig begränsar dessutom viss exponering. Verksamhetsspecifika riktvärden för bly i militära och civila kulfång har därför utarbetats inom ramen för ett regeringsuppdrag (NV 5624, 2006). I föreliggande utredning har dock jämförelse med MKM gjorts i första hand. 7 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR I detta kapitel redovisas metod för de undersökningar som utförts inom ramen för den översiktliga miljötekniska utredningen. De medier som ingått i undersökningen omfattar jord, ytvatten och grundvatten. Programmet för provtagningen har granskats och godkänts av Bergslagens Miljö- och byggnadsförvaltning, vars kommentarer har beaktas. Situationsplan som visar provtagningspunkternas lägen återfinns i Bilaga 1. Samtliga provpunkter har mätts in i plan- och höjdled, se bilaga Provtagning av jord Provtagning av jord (kulfång och mark) utfördes under två dagar, och Undersökningen av jord omfattade provtagning inom 6 delområden; Lång- och korthållsbanan (A), Pistolskyttebanan (B), Älgbanan (C), Hagelbanan (D), Skog bakom hagelbanan (E). Provtagning har även skett inom ett referensområde (Ref01) Hifab AB 6

11 Översiktlig miljöteknisk undersökning Provtagning av kulfång Skjutbanorna Lång- och korthållsbanan (A), Pistolskyttebanan (B), Älgbana (C) är försedda med kulfång. Provtagning gjordes i provgropar som för bana A och B grävdes in i vallen på en höjd av ca 1,5 m över markytan med grävmaskin som stod på marken framför vallen. Kulfång tillhörande Älgbanan (C) var inte tillgängligt för grävmaskin p.g.a. ett hinder i form av ett spår som låg ca 0,5 meter ovanför markytan några meter framför kulfånget. I detta kulfång grävdes istället provgrop för hand. I Lång- och korthållsbanan (A) togs prover i tre provgropar där prov togs ut på 3 djupnivåer (0-0,5 m, 0,5-1 m och 1-1,1 m). I kulfång tillhörande Pistolbana (B) togs prover i två provgropar där prov togs ut på 3 nivåer (0-0,5 m, 0,5-1 m och 1-1,1 m). I kulfång tillhörande Älgbana (C) togs ytliga prov (0-0,3 m) i en provränna uppifrån och ner på 3 olika höjder i vallen. Samlingsprover bereddes för provvolymen inom samma plats i kulfången. Samtliga prover förvarades i diffusionstäta plastpåsar. I fält undersöktes metallhalter i jordproverna med XRF-instrument genom att två mätningar (à 1 min) gjordes på varje plastpåse. Provtagningen dokumenterades i förtryckta fältprotokoll där jordarter, färger, lukter etc. noterades, se Bilaga 3. Ett urval av prover, utifrån XRF-mätningar och fältintryck skickades till det ackrediterat laboratoriet ALS Scandinavia, för analys med avseende på metaller. Utifrån XRFmätningar från respektive delområde gjordes ett representativt urval av prover för kemisk analys på laboratorium. Provtagning av mark Uttag av ytliga prover (0-10 cm) av marken inom skjutbanorna samt marken i skogen bakom hagelbanan har skett med hjälp av spade på slumpvis utsatta platser. Ett antal djupare prover (20-30 cm) togs också ut för att undersöka om spridning av föroreningar sker neråt i markprofilen. Eftersom humustäcket var tunt, ca 10 cm, och marken under var mycket hård, kunde inte djupare prover tas ut riktigt i den omfattning som var tänkt i provtagningsplanen. Ett referensprov, Ref01, togs ut. I fält undersöktes metallhalter i jordproverna med XRF-instrument. Provtagningen dokumenterades i förtryckta fältprotokoll där jordarter, färger, lukter etc. noterades, se Bilaga 3. Samtliga prover förvarades i diffusionstäta plastpåsar. Prover för organisk analys förvarades svalt och mörkt. Ett urval av prover, utifrån XRF-mätningar och fältintryck skickades till laboratorium för analys med avseende på metaller och/eller PAH. 7.2 Provtagning av ytvatten Provtagning av ytvatten har skett i två provtagningsområden/punkter, dels i ett våtmarksområde med vattenspegel strax NV om skjutbaneområdet (YV01), dels i ett dike som avvattnar skjutbaneområdet sydost om hagelbanan (YV02) innan det rinner ut i Torphyttebäcken. I våtmarksområdet stod vattnet i princip stilla vid provtagningstillfället och i diket var flödet lågt. Provtagning skedde och gjordes direkt till provflaskor som sänktes ned en bit under vattenytan. I fält mättes konduktivitet, ph och temperatur. Enligt provtagningsplanen skulle även halten löst syre ha mätts i ytvattnet men med anledning av att vattnet var stillastående kunde inga tillförlitliga mätningar genomföras. Provtagningen dokumenterades i förtryckta fältprotokoll, se Bilaga 3. Proverna skickades till laboratorium för analys med avseende på metaller och PAH. Analyser av metaller utfördes både på filtrerade och ofiltrerade prover för att se om metallföroreningar från skjutbaneområdet huvudsakligen förekom som bundet till partiklar eller i löst form. Filtrering skedde direkt i fält med 0,45 µm filter. Prov avseende PAH dekanterades på laboratoriet innan analys Hifab AB 7

12 Översiktlig miljöteknisk undersökning Provtagning av grundvatten Grundvatten provtogs i fyra punkter. Två prover togs i befintliga brunnar, där en brunn är en bergsborrad brunn belägen vid den västra skyttepaviljongen inne på området och den andra är en grävd brunn belägen i trolig nedströmsriktning från området inom en närbelägen fastighet (Munkhyttan 2:11), se figur 4. v Brunn, Skyttepaviljongen Brunn, Munkhyttan 2:11 Figur 3. Lägen för brunnar där grundvatten provtogs. Brunnen tillhörande skyttepaviljongen provtogs från kran inne i paviljongen och brunnen på fastighet Munkhyttan 2:11 provtogs direkt i brunnen genom att vatten pumpades upp med slang och peristaltisk pump. Enligt grannar längre bort hade ingen bott på denna fastighet de senaste 3 åren så vattnet i brunnen var sannolikt inte omsatt på länge. Två stycken grundvattenrör installerades i provgropar. Rören var 63 mm i diameter (yttermått) och av ofärgad PEH med 1 m slitsade filterrör, vilka installerades i nivå med grundvattenytan. Rörens filterintag kringfylldes med tvättad filtersand. Inmätning av grundvattenrören i X-, Y- och Z-led gjordes i röröverkant. Provtagning av grundvatten från grundvattenrören skedde drygt en vecka efter rörinstallationen. I fältprotokoll noterades grundvattenytans nivå och eventuella anmärkningar, se Bilaga 3. Grundvattnet i rören omsattes med ca 3 rörvolymer före provtagningen. Provtagning genomfördes med peristaltisk pump (en slang per rör användes). Konduktivitet, ph och temperatur mättes i fält och noterades i fältprotokollet. Prover togs ut för att skickas till laboratorium för analys med avseende på metaller och PAH. Vad gäller analys av metaller så uttogs både filtrerade och ofiltrerade prover för att se om metallföroreningar från skjutbaneområdet förekom lokalt vid punkten som bundet till partiklar eller om förekomsten var i löst form. Filtrering skedde direkt i fält med 0,45 µm filter. Grundvattenprover skickades väl kylda till laboratorium. Prov avseende PAH dekanterades på laboratoriet innan analys Hifab AB 8

13 Översiktlig miljöteknisk undersökning Utförda analyser En sammanställning av antalet analyser som gjorts, kemiska och fältmätningar visas i tabell 2 nedan. Samtliga laboratorieanalyser har utförts av ALS Scandinavia, analysmetoder framgår av analysrapporterna i Bilaga 4. Tabell 2. Kemiska analyser och fältmätningar som utförts gjorts inom denna översiktliga undersökning. Typ av analys Jord Metaller (laboratorieanalys) 17 Metaller (XRF-analys i fält) 60 PAH (laboratorieanalys) 6 Ytvatten Antal (st) Metaller filtrerade, ofiltrerade (laboratorieanalys) PAH (laboratorieanalys) 2 Konduktivitet, ph och temperatur (fältmätning) 2 Grundvatten Metaller, filtrerade och ofiltrerade (laboratorieanalys) PAH (laboratorieanalys) 1 Konduktivitet, ph och temperatur (fältmätning) Hifab AB 9

14 Översiktlig miljöteknisk undersökning RESULTAT KEMISKA ANALYSER 8.1 Jord I tabell 3 presenteras analysresultat för jordprov avseende några för skjutbanor intressanta metaller. Halter i referensprovet (Ref01) redovisas också. Halter som är markerade överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark gällande mindre känslig markanvändning, MKM (Naturvårdsverkets rapport 5976). För fullständiga analysprotokoll se bilaga 4. Tabell 3. Resultat från laboratorieanalyser av metaller i ytliga jordprov, halter anges i mg/kg TS. Ämne Provpunkt As (arsenik) Cu (koppar) Pb (bly) Zn (zink) Sb (antimon) A01 (0-1,1 m) sp <0, ,0 A05 (0,1 m) 0, A05 (0,2-0,3 m) 0, B01 (0-1 m) sp. 0, ,2 B02 (0-0,5 m) <0,5 8, ,1 B04 (0,1 m) <0,5 4,6 7,8 16 0,11 C01 (0-0,3 m) 0, C02 (0,1 m) 2, ,8 D05 (0,1 m) 2, ,1 D09 (0,1 m) 3, D09 (0,2 m) 0,73 2, ,6 E01 (0,1 m) ,6 34 E02 (0,1 m) 9, ,8 15 E02 (0,2 m) 5, ,6 6,5 E03 (0,1 m) E04 (0,1 m) 8,0 3, ,0 16 Ref01 (0,1 m) <0,6 1, ,4 1,2 MKM < halt under rapporteringsgräns Ur tabellen ovan framgår att blyhalten överstiger riktvärdet för MKM i majoriteten av jordproven från området, mellan 1-44 ggr. I ett prov ligger kopparhalten strax över riktvärdet och i två prov överskrids riktvärdet avseende antimon. I flera av proverna med höga blyhalter förekommer sannolikt blyfragment. I tabell 4 redovisas analyserade halter av PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten) i jordprover från området. PAH har analyserats inom hagelbanan (delområde D) samt i bakomliggande skogsmark (delområde E). Halter i referensprovet (Ref01) redovisas också Hifab AB 10

15 Översiktlig miljöteknisk undersökning Tabell 4. Resultat från laboratorieanalyser av PAH i jordprov, halter anges i mg/kg TS. Ämne Provpunkt PAH, summa L PAH, summa M PAH, summa H D03 (0,1 m) 0, D05 (0,1 m) D08 (0,1 m) 2, D09 (0,1 m) E03 (0,1 m) <0,15 0,23 0,92 Ref01 (0,1 m) <0,15 <0,25 <0,23 MKM < halt under rapporteringsgräns Av tabellen ovan konstateras att PAH-M och PAH-H överskrider riktvärdet för MKM i prover från hagelbanan/lerduvebanan med ca 2-30 ggr. I provet E03 från skogen bakom hagelbanan ligger PAHhalterna under riktvärdena, men underlaget är för litet för att kunna dra några säkra slutsatser. För att sammanfatta föroreningsläget i jord inom undersökningsområdet har statistik beräknats för analyserade jordprover, med programvaran ProUCL, och sammanställts i tabell 5 nedan. För metallerna så representerar varje mätvärde en halt i ytlig jord inom skjutbana, kulfång eller skogsområde bakom hagelbanan (delområde A t.o.m. E). När det gäller PAH så representerar varje mätvärde en halt i ytlig jord inom hagelbanan eller i skogen bakom hagelbanan (delområden D och E). För varje ämne har min-, max-, medel- och medianvärde samt UCL95 beräknats. UCL95 är den 95%-iga övre konfidensgränsen för medelhalten. UCL95 kan tolkas som ett försiktigt medelvärde (med 95% sannolikhet kommer den verkliga medelhalten att vara lägre än UCL95) som tar hänsyn till osäkerheten i underlaget av analyser. Vid den statistiska sammanställningen har halva analysens rapporteringsgräns ansatts som värde då halten av något ämne ligger under rapporteringsgränsen. Halter i celler som är markerade överskrider riktvärden för MKM. Tabell 5. Statistik för metallhalter i jord (delområdena A-E) samt för PAH i jord (delområdena D och E) i enheten mg/kg TS. Som jämförelse anges halten i referensprovet (Ref01) samt MKM. Ämne Antal mätningar Min Max Medel Median UCL95 MKM Ref01 As 16 <0, <0,6 Cu Pb Zn Sb 16 0, PAH-L 5 <0, * 15 <0,15 PAH-M 5 0, <0,25 PAH-H 5 0, <0,23 * Inget ULM95-värde beräknat p.g.a. för få distinkta mätvärden (4 st). Ur tabell 5 går att se att för bly så överstiger både den aritmetiska medelhalten, medianalten samt UCL95 riktvärdet med stor marginal. Det är alltså med hög sannolikhet så att den verkliga medelhalten av bly i ytlig jord inom merparten av undersökningsområdet överskrider riktvärdet för MKM. Samma resonemang Hifab AB 11

16 Översiktlig miljöteknisk undersökning gäller även för PAH-M och PAH-H i ytlig jord inom hagelbanan. För antimon ligger den aritmetiska medelhalten och medianhalten för hela området under riktvärdet, medan UCL95 ligger strax över riktvärdet. Detta indikerar att antimonhalten i området sannolikt ligger i nivå med eller under riktvärdet. För att titta på hur uppmätta blyhalter är fördelade över området, har analyserade halter plottats i ett diagram i figur Blyhalter i jordprov (mg/kg TS) , Figur 5. Blyhalter i analyserade prover, benämnda utifrån delområdestillhörighet; delområde A t.o.m. E (mg/kg TS). Ur diagrammet ovan ses att två mycket höga blyhalter (> mg/kg TS) har påträffats i delområde E, d.v.s. i skogen bakom hagelbanan. Det är möjligt att blyhagel kan ha kommit med i de prover som laboratoriet tagit ut vid analysen, detta var dock inget som noterades okulärt vid provtagningstillfället. I tabell 6 nedan redovisas statistik för blyhalter i de olika delområdena. För de tre skjutbanor som har kulfång, delområde A, B och C, har statistik beräknats separat för kulfången resp. mark inom banorna. Då halter uppmätta med XRF uppvisat god korrelation med labanalyser, har även XRF-mätningar inkluderats i tabell 5 för att få ett bättre statistiskt underlag Hifab AB 12

17 Översiktlig miljöteknisk undersökning Tabell 6. Statistik för blyhalter i jord inom delområdena A-E (mg/kg TS). Som jämförelse anges halten i referensprovet (Ref01) samt MKM. Delområde Antal mätningar Min Max Medel Median UCL95 MKM Ref01 A -kulfång A -bana B -kulfång B -bana C -kulfång * C -bana D -bana E -skog * Inget ULM95-värde beräknat p.g.a. för få mätvärden. Ur tabellen ovan framgår att kulfången samt skogen bakom hagelbanan uppvisar medelhalter och UCL95- halter över riktvärdet för MKM. Även banmark inom delområde A (lång- och korthållsbanan) uppvisar halter över riktvärdet. För banmark inom delområde B och C (pistolbanan resp. älgskyttebanan) tyder dock resultaten på att medelhalten ligger under riktvärdet. För delområde D (hagelbanan) ligger UCL95 strax över riktvärdet, medan medel- och medianhalt för dataunderlaget ligger under samma riktvärde. 8.2 Ytvatten Halter i ytvatten mättes dels i ett våtmarksområde nordväst om skjutbaneområdet (YV01), dels i ett dike som avvattnar skjutbaneområdet i sydost (YV02). Både filtrerade och ofiltrerade prover togs. ph i ytvattnet uppmättes direkt i fält till 5,6 resp. 6,3 i de båda punkterna. I tabell 7 nedan redovisas analyserade blyhalter i ytvatten. Halter i celler som är markerade överskrider ekotoxikologiskt riktvärde för ytvatten, hämtade från US EPA:s databas (RIVM). För fullständiga analysprotokoll se bilaga 4. Tabell 7. Resultat från laboratorieanalyser av bly i ytvatten (µg/l). Ofiltrerade (ofilt) samt filtrerade (filt) prov. Som jämförelse anges ekotoxikologiskt riktvärde avseende bly i ytvatten. Ämne YV01 ofilt YV01 filt YV02 ofilt YV02 filt Riktvärde 1 Pb 6,56 5,67 9,89 0, Kanadensiskt WQG: Ekotoxikologiskt riktvärde för ytvatten, Av tabellen framgår att bly förekommer i halter över riktvärdet i både filtrerat och ofiltrerat prov från YV01, en påverkan på vattenlevande organismer i provtaget ytvatten går således inte att utesluta. I YV02 är halten betydligt högre i det ofiltrerade provet än i det filtrerade vilket tyder på att bly här huvudsakligen förekommer som bundet till partiklar/organiskt material i vattnet. Detta skulle kunna innebära en mindre partikulär transport från området till nedströms liggande sedimentations- och ackumulationsbottnar. Uppmätta halter kan även jämföras med NV:s gränsvärdesnorm för bly i ytvatten som är 7,2 µg/l (Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2008:1), denna överskrids i det ofiltrerade provet från YV02. Övriga analyserade metaller förekommer i halter under ekotoxikologiska riktvärden Hifab AB 13

18 Översiktlig miljöteknisk undersökning PAH-M och PAH-H detekterades i våtmarksvattnet (YV01) i halterna 0,04 resp. 0,08 µg/l, men då detta vatten sannolikt ligger en bra bit uppströms hagelbanan, där PAH-innehållande lerduvor har använts, är det mindre troligt att PAH:erna i detta prov härstammar från verksamheten vid hagelbanan. I prov från dikesvattnet (YV02), där vatten från bl a hagelbanan avleds, förekom inga PAH:er i någon halt över rapporteringsgräns. Någon större risk för spridning av PAH via ytvatten från området tycks inte föreligga. 8.3 Grundvatten Halter i grundvatten mättes i två grundvattenrör som installerades i provgropar, GV01 som låg sydväst om hagelbanan samt GV02, belägen i hagelbanans östra kant. Dessutom togs prover från två brunnar, den ena belägen vid skyttepaviljongen inom skjutbaneområdet och den andra belägen på fastigheten Munkhyttan 2:11 sydöst om området. Både filtrerade och ofiltrerade prover togs. ph i grundvattnet uppmättes i fält till mellan 5,9 och 6,2. I tabell 8 redovisas analyserade blyhalter i grundvattnet och de halter har markerats som klassas som höga eller mycket höga enligt SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten. Tabell 8. Resultat från laboratorieanalyser av bly i grundvatten (µg/l). Ofiltrerade (ofilt) samt filtrerade (filt) prov. Som jämförelse anges tillståndsklassning enligt SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten. Plats filtrering Pb (µg/l) Tillståndsklassning 1 Borrad brunn Skyttepav. nej 1,2 Måttlig halt Borrad brunn Skyttepav. ja 0,54 Låg halt Grävd brunn Munkhyttan 2:11 nej 42 Mkt hög halt Grävd brunn Munkhyttan 2:11 ja 0,45 Mkt låg halt GV01 nej 0,35 Mkt låg halt GV01 ja 0,20 Mkt låg halt GV02 nej 8,3 Hög halt GV02 ja 0,51 Låg halt 1 Tillståndsklassning för grundvatten avseende blyhalt. SGU 2013:01 Bedömningsgrunder för grundvatten. Av tabellen framgår att bly huvudsakligen tycks vara bundet till partiklar i grundvattnet (betydligt högre halter i ofiltrerade prov än i filtrerade). Filtrerade prover uppvisar låga eller mycket låga halter, vilket indikerar att spridning från området av bly löst i grundvatten är liten. I det ofiltrerade provet från brunnen på intilliggande fastighet Munkhyttan 11:2 klassas blyhalten som mycket hög och är otjänligt som dricksvatten enligt Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Det är svårt att säga var blyet i brunnsvattnet kommer ifrån men eftersom brunnen inte är omsatt på ett par år är det troligt att bly snarare härstammar från t ex de material som används i brunnen, från vattenledningar, pump eller kranar, än från skjutbaneområdet. I grundvattenprover som undersökts med avseende på PAH har inga halter över rapporteringsgräns rapporterats. Någon större risk för spridning av de ofta i princip hydrofoba PAH:erna via grundvatten från området tycks inte föreligga Hifab AB 14

19 Översiktlig miljöteknisk undersökning UTVÄRDERING OCH FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING Utifrån jämförelsen med generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (NV-MKM) ovan framgår att de föroreningar som potentiellt sett kan innebära en risk för människor och/eller miljön är: Bly Antimon PAH-M PAH-H Eftersom bly- och antimonhalterna är korrelerade och uppmätta blyhalter med stor marginal överstiger antimonhalterna så bedöms inte antimon vara dimensionerande för potentiella hälso- och miljörisker. Vid jämförelse av uppmätta blyhalter i kulfången i Munkhyttan (tabell 6) med det verksamhetsspecifika riktvärdet avseende bly i kulfång på 2000 mg/kg TS (NV5624, 2006), går att se att även detta riktvärde överskrids i kulfång inom delområde A och B. I kulfång på delområde C är det svårare att dra några liknande slutsatser eftersom dataunderlaget är för litet, men analyserade prover tyder på att blyhalten här ligger under 2000 mg/kg TS. Halterna av bly, PAH-M och PAH-H i området kan utgöra en hälsorisk, särskilt gäller detta för obevuxna ytor där exponering möjliggörs genom damning eller via intag av jord. Hälsorisker kan heller inte uteslutas om människor i stor omfattning äter svampar eller bär från området. Bly är giftigt både i oorganisk och organisk form och miljöfarligt eftersom det är bioackumulerbart. För grupperna av PAH med medelhög och hög molekylvikt (PAH-M och PAH-H) förekommer cancerogena effekter. PAH kan bioackumuleras uppåt i näringskedjan. En viss risk för spridning av bly, främst bundet till partiklar, via ytavrinning från området kan föreligga, men risken för betydande negativ inverkan på vattenlevande flora och fauna i Torphyttebäcken, där en stor utspädning av vattnet från området sker, bedöms vara obetydlig vid rådande förhållanden. Med stor sannolikhet överskattats biotillgängligheten i den förenklade riskbedömningen (antas vara 1, dvs att allt bly är biotillgängligt) eftersom bly vid skjutbanor ofta förekommer i metallisk form vilket innebär en lägre biotillgänglighet, och därmed risk, än om blyet förekom i andra former eller var löst i porvatten eller grundvatten. Undersökningarna indikerar att bly och övriga metaller inte har någon betydande spridning med områdets grundvatten vilket också är att förvänta då bly binder hårt till partiklar och vanligtvis har mycket låg vattenlöslighet. Att grundvattnet förorenas så att grundvatten som dricksvattenresurs hotas nedströms skjutbanan bedöms därmed inte vara sannolikt. När det gäller markmiljön kan det inte uteslutas att föroreningssituationen, både vad gäller bly och PAH:er, medför negativa effekter på land- och marklevande djur, växter och mikroorganismer inom och invid skjutbaneområdet. 10 DISKUSSION KRING PRINCIPIELLA ÅTGÄRDER I en sammanfattning av underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition som Naturvårdsverket gav ut 2006 (NV 5624) presenteras tre möjliga åtgärder för skjutbanor som har förorenats av bly från ammunition och/eller PAH från lerduvor, vilka presenteras i avsnittet nedan Hifab AB 15

20 Översiktlig miljöteknisk undersökning tillsammans med en fjärde möjlighet till åtgärd. I avsnittet som sedan följer redovisas förslag till åtgärder vad gäller kulfång/skjutvallar Skjutbanor Föroreningarna avlägsnas genom schaktning Genom schaktning av de översta jordlagerna inom banorna kan förorenat material avlägsnas och omhändertas. Det bortschaktade materialet kan, beroende på föroreningsinnehåll, deponeras eller nyttiggöras i anläggningskonstruktioner. Metoden bedöms som kostsam då kostnader för deponering, arbetskostnader och transporter ofta blir omfattande. Priset för deponering på en deponi för icke-farligt avfall kan uppgå till ca kr/ton och ca kr/ton för deponering på en deponi för farligt avfall. Kan delar av materialet nyttiggöras i anläggningskonstruktioner kan kostnaden bli längre. Då banornas ytor är stora blir mängden bortschaktat material som ska omhändertas omfattande. Det bör noteras att bearbetning och omrörning av förorenat material kan påverka spridningsbilden då störningar i samband med urgrävning och schaktning kan öka utlakningen av t.ex. bly (Länsstyrelsen i Norrbottens län 2011). Områden övertäcks med jord En övertäckning av förorenade områden med ren jord innebär att exponeringsvägar som intag av förorenat material och damning försvinner samt även att exponeringen för växtätande djur minskar. Det finns en osäkerhet i hur djupt täckningslagret bör vara. Ett lager på 0,3 m utesluter inte möjligheten att nyetablerade träd och växters rötter sträcker sig längre ner och därmed kan ta upp tungmetaller och PAH från underliggande förorenade massor. Om täckningen består av ca 0,3 m moränmassor och ett tunt matjordslager uppskattas kostnaderna för åtgärden till ca 200 kr/m 2. Åtgärden förutsätter att skjutbaneverksamheten upphör på platsen och att området framgent inte kommer nyttjas för känsligare verksamheter. Markanvändningsrestriktioner och upplysning För att minska exponeringsrisken för människor som uppehåller sig inom eller i nära anslutning till skjutbanorna kan restriktioner vad gäller markanvändning upprättas och upplysning av risker ske. Området kan hägnas in och därmed förhindra tillträde för obehöriga människor. Inhägning förhindrar också större djur från att beta och dricka vatten inom området. Exponeringsrisker för fåglar, växter, mindre djur och mikroorganismer kvarstår dock. Skyltar med information om hälsorisker vid förtäring av svamp och bär plockade i området kan sättas upp. Kalkning En fjärde möjlig åtgärd är kalkning av aktuella områden. Åtgärden kan eventuellt minska spridning och upptag i växter och djur av framför allt bly och andra tungmetaller då tillgänglighet och mobilitet minskar vid högre ph. Kalkning kan dock innebära en förändring av det lokala ekosystemet då vissa växter och djur eventuellt inte kommer att trivas till följd av det höjda ph-värdet. Kalkning måste upprepas med tiden, hur ofta är svårt att bedöma. I skogsbrukssammanhang sker det ca vart 25:e år. En ungefärlig kostnad för kalkning uppgår till ca kr/ha (Ledskog & Cvarfort 2001) Hifab AB 16

21 Översiktlig miljöteknisk undersökning Skjutvallar/ kulfång Enligt Naturvårdsverkets rapport 5624 visar undersökning och forskning att blyinnehållet i en skjutvall oftast inte är intressant ur miljösynpunkt, då skjutvallar mycket sällan läcker bly till omgivningen och därmed normalt inte innebär någon negativ miljö- eller hälsorisk. Skjutvallar uppges därmed normalt inte behöva saneras eller omhändertas utom i vissa extrema miljöer med ett mycket lågt ph-värde 4-5, vilket sällan förekommer. ph som uppmätts i grund- och ytvatten inom skjutområdet vid Munkhyttan ligger mellan ca 5,5-6,5. Ett fall där sanering kan bli aktuell är vid förändrad markanvändning och vid återställande vid nedläggning av verksamheten. I Naturvårdsverkets rapport framgår att en rimlig metod i samband med nedläggning av en skjutbana är kvarlämning av massorna efter kontroll av lakbarhet. Kompletterande åtgärder som bör vidtas är kalkning, övertäckning med jord och grässådd. För att inte försvåra en eventuell framtida sanering bör massorna som ingår i kulfånget separeras från övertäckning med en geotextilduk. Eventuellt kan ett särskilt kontrollprogram upprättas så att vattenprover tas för att kontrollera eventuella framtida utläckage av bly till omgivningen. (Naturvårdsverkets rapport 5624). Miljöanpassade kulfång För att minska risken för utlakning av tungmetaller från skjutbanor kan s.k. miljöanpassade kulfång/skjutvallar anläggas. Det finns ett flertal varianter vad gäller utformning men funktionen bygger på att kulfången/skjutvallarna utformas så att vatteninträngningen i fånget minskar, att vattnet kan samlas upp och provtas samt att kulor och kulrester kan avlägsnas och återvinnas. Miljöanpassade kulfång har främst använts och utformats för försvarets verksamhet. Kulfången uppges inte vara utformade eller anpassade för de civila skytteverksamheterna. Kostnaderna för byggnation av miljöanpassade kulfång bedöms variera mellan kr till drygt kr beroende på vilken sorts bana och kulfång som avses samt hur många tavelställ som ingår. Att bygga miljöanpassade kulfång bedöms vara en kostnadskrävande åtgärd då undersökningar och forskning som utförts på området visar att skjutvallar mycket sällan läcker bly till omgivningen Hifab AB 17

22 Översiktlig miljöteknisk undersökning SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Om inga åtgärder vidtas finns vissa hälsorisker med tanke på människor som vistas på skjutbanorna och i intilliggande skog p.g.a. höga halter av bly och PAH i marken. Även miljörisker finns, främst avseende markmiljön inom området. Spridning från området till omgivningen bedöms inte ske i någon betydande omfattning utifrån uppmätta halter i grundvatten och ytvatten. ph i grundvattnet har uppmätts ligga kring 6, dvs inte så surt som tidigare undersökning (Blaise, Comet 1993) antyder. Av de åtgärder som diskuterats i kap. 9 ovan bedöms markanvändningsrestriktioner och upplysning vara den åtgärd som är rimlig och ekonomiskt försvarbar. Klubbens medlemmar informeras skriftligt om riskerna vid exponering. Eventuellt kan man genom skyltning även upplysa allmänheten om exponeringsrisken i området kring skjutbanorna. Om man skulle vilja gå vidare och ytterligare undersöka eventuell spridning till Torphyttebäcken, som ligger nedströms skjutområdet inom Munkhyttans naturreservat, rekommenderas att en passiv provtagning av metaller (bly och antimon m fl.) genomförs i Torphyttebäcken. Förslagsvis placeras då passiva provtagare dels i en punkt som ligger uppströms utloppspunkten från skjutbanorna, dels i en punkt nedströms. Uppdragsansvarig Granskare Elin Pirard David Engdahl Hifab AB 18

23 Översiktlig miljöteknisk undersökning REFERENSER Blaise Comet, Redovisning av analysresultat från provtagning (inkl. förslag till föreläggande enl. Miljöskyddslagen om skyddsåtgärder vid Munkhyttans skjutbana) daterad Information lämnad av Eva Ekelöf, Bergslagens Miljö- och byggförvaltning. Golder, Miljöteknisk undersökning av mark, ytvatten och sediment inom och invid fd. hagelskjutbanan i Gyttorp. Uppdragsnummer Hifab, Provtagningsplan, Munkhyttans skjutbana - Översiktlig miljöteknisk markundersökning, daterad Ledskog & Qvarfort 2001: Försvarsmakten kalkning och dikesfilter efterbehandling vid skjutfält. Johan Helldén AB, Linköpings Universitet och Uppsala Universitet. Länsstyrelserna, Sveriges länskartor Länsstyrelsen Örebro län, karta över misstänkt förorenade områden Länsstyrelsen Örebro län, Karta över misstänkt förorenade områden (information hämtad ): taunderlag/fororenade_omraden.shp&add=true Länsstyrelsen i Norrbottens län, PM - Föroreningsproblematik vid skjutbanor och skjutfält samt redogörelse av erfarenheter avseende tillsynsmyndigheternas krav på utredning och åtgärder, daterat Naturvårdsverket 1996: Hantering av bly i skjutvallar beskrivning av saneringsmetoder och vägledning till kretsloppsanpassade lösningar. Rapport Naturvårdsverket, Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition. NV Naturvårdsverkets författningssamling, NFS 2008:1. Naturvårdsverket, Riktvärden för förorenad mark. NV SGF, Fälthandbok miljöteknisk markundersökning. SGF-rapport 1:2001. SGU kartgenerator, jordartskarta och berggrundskarta (information inhämtad ): Hifab AB 19

24

25 Punkt Koord X Koord Y Koord Z (markyta) Typ Ref PROVGROP A PROVGROP A PROVGROP A PROVGROP A PROVGROP A PROVGROP A PROVGROP A PROVGROP A PROVGROP A PROVGROP A PROVGROP A PROVGROP A PROVGROP B PROVGROP B PROVGROP B PROVGROP B PROVGROP B PROVGROP C PROVGROP C PROVGROP C PROVGROP C PROVGROP C PROVGROP C PROVGROP C PROVGROP D PROVGROP D PROVGROP D PROVGROP D PROVGROP D PROVGROP D PROVGROP D PROVGROP D PROVGROP D PROVGROP E PROVGROP E PROVGROP E PROVGROP E PROVGROP YV YTVATTEN YV YTVATTEN GV GRUNDVATTEN GV GRUNDVATTEN Bilaga 2 Inmätningsdata

26 Bilaga 3a Fältprotokoll: Jord Provtagning jord Punktnummer Djup under Preliminär Referensnivå referensnivå (m) bedömning jordart Anmärkning Uttaget prov Ref01 0-0,1 Markytan gr sa Mu Skogsmark, naturlig jord 0-0,1 A Träffyta kulfång F: Sa Ett par meter ovan markytan, i kulfång. 0-0,5; 0, ,1 Träffyta kulfång F: gr Sa Ej möjligt nå djupare m. grävskopa 1-1,1 A02 0-1,1 Träffyta kulfång F: Sa Ett par meter ovan markytan, i kulfång. Ej möjligt nå djupare m. grävskopa 0-0,5; 0,5-1; 1-1,1 A03 0-1,1 Träffyta kulfång F: Sa Ett par meter ovan markytan, i kulfång. Ej möjligt nå djupare m. grävskopa 0-0,5; 0,5-1; 1-1,1 A04 0-0,3 Vallyta F: gr Sa Ett par meter ovan markytan, i mindre vall. 0-0,1; 0,2-0,3 A05 0-0,3 Vallyta F: Sa Ett par meter ovan markytan, i mindre vall. 0-0,1; 0,2-0,3 A06 0-0,1 Markytan F: Sa 0-0,1 A07 0-0,1 Markytan F: Sa 0-0,1 A08 0-0,1 Markytan F: Sa 0-0,1 A09 0-0,1 Vallyta F: sa Gr Ett par meter ovan markytan, i mindre vall. 0-0,1 A10 0-0,1 Markytan F: st Mu Stopp vid 0,1: Hårt 0-0,1 A11 0-0,1 Markytan F: st Mu Stopp vid 0,1: Hårt 0-0,1 A12 0-0,1 Markytan F: st Mu Stopp vid 0,1: Hårt 0-0,1 B Träffyta kulfång F: Sa Ett par meter ovan markytan, i kulfång. Kulor av olika kaliber ca 0-0,2 m in i vallen. Ej möjligt nå djupare m. grävskopa 0-0,5; 0,5-1 B Träffyta kulfång F: Sa Ett par meter ovan markytan, i kulfång. 0-0,5; 0, ,1 F: sa si Le Ej möjligt nå djupare m. grävskopa 1-1,1 B03 0-0,2 Markytan F: sa gr St Slagg/slig & singel 0-0,1 0,2-0,3 F: Sa Mkt hårt. 0,2-0,3 B04 0-0,3 Markytan F: sa gr St Slagg/slig & singel. Mycket hårt. 0-0,1; 0,2-0,3 B05 0-0,1 Markytan F: sa gr St Slagg/slig & singel. Ont om finmaterial. Mkt hårt. 0-0,1 C01 0-0,3 Träffyta kulfång F: Sa Ca 0-1 meter under kulfångets topp. Grävskopa kom ej åt -> handgrävning 0-0,3 0-0,3 F: Sa Ca 1-2 meter under kulfångets topp. Grävskopa kom ej åt -> handgrävning 0-0,3 0-0,3 F: Sa Ca 2-3 meter under kulfångets topp. Grävskopa kom ej åt -> handgrävning 0-0,3 C02 0-0,3 Markytan F: Sa Fuktigt 0-0,1; 0,2-0,3 C03 0-0,3 Markytan F: Sa Fuktigt 0-0,1; 0,2-0,3 C04 0-0,1 Markytan F: Mu Stopp vid 0,1: Hårt 0-0,1 C05 0-0,1 Markytan F: gr Sa Stopp vid 0,1: Hårt 0-0,1 C06 0-0,1 Markytan F: Mu 0-0,1 0,1-0,3 F: sa Gr 0,2-0,3 C07 0-0,1 Markytan F: Mu 0-0,1 0,1-0,3 F: Sa Blött 0,2-0,3 D01 0-0,1 Markytan F: gr st Mu Fuktigt, svart. Plastbitar, bitar fr. duvor 0-0,1 D02 0-0,15 Markytan F: gr st Mu Fuktigt, svart. Plastbitar, bitar fr. duvor. Stopp vid 0,15; Hårt och stenigt 0-0,1 D03 0-0,1 Markytan F: gr st Mu Blött, svart, dylukt. Plastbitar, bitar fr. duvor. 0-0,1 D04 0-0,1 Markytan F: gr st Mu Blött, svart, dylukt. Plastbitar, bitar fr. duvor. 0-0,1 0,1-0,15 F: sa gr St Blött. Homogen grovsand med svarta bitar. Stopp vid 0,15: Hårt D05 0-0,1 Markytan F: gr st Mu Fuktigt, svart. Plastbitar, bitar fr. duvor. Stopp vid 0,1: Hårt 0-0,1 D06 0-0,1 Markytan F: Mu Fuktigt, svart. Plastbitar, bitar fr. duvor. Stopp vid 0,1: Hårt 0-0,1 D Markytan F: sa gr st Mu Fuktigt, svart. Plastbitar, bitar fr. duvor, svarta bitar. Stopp vid 0,1: Hårt 0-0,1 D Markytan F: sa gr st Mu Fuktigt, svart. Plastbitar, bitar fr. duvor, svarta bitar. Stopp vid 0,1: Hårt 0-0,1 D09 0-0,1 Markytan F: gr Mu Fuktigt, svart. Plastbitar, bitar fr. duvor, svarta bitar. 0-0,1 0,1-0,2 F: sa gr St Fuktigt. Stopp vid 0,2: Hårt 0,1-0,2 E01 0-0,1 Markytan Mu Naturlig, svart mulljord, inga synl. lerduvor 0-0,1 E02 0-0,1 Markytan Mu Naturlig, svart mulljord, inga synl. lerduvor 0-0,1 0,1-0,2 Markytan sa st Mu Brun, fuktigt. Stopp vid 0,2: Hårt 0,1-0,2 E03 0-0,1 Markytan Mu Naturlig, svartbrun mulljord, inga synl. lerduvor 0-0,1 0,1-0,15 gr St Ont om finmaterial. Stopp vid 0,15: Hårt E04 0-0,1 Markytan sa st Mu Naturlig, svartbrun mulljord, inga synl. Lerduvor. Stopp vid 0,1: Hårt 0-0,1