RESULTATRAPPORT HUVUDSTUDIE NORRBYSKÄR

Transkript

1 RESULTATRAPPORT HUVUDSTUDIE NORRBYSKÄR SLUTRAPPORT 19 DECEMBER 2012

2 Uppdrag: Titel på rapport: Resultatrapport Huvudstudie Norrbyskär Status: Slutrapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Umeå kommun Jonas Fagerman Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns Ulf Wiklund, Nadja Lundgren Nadja Lundgren, Nina Nilsson Sofia Anfinset Revideringar Revideringsdatum Version: 2 Initialer: NN Tyréns AB Västra Norrlandsgatan Umeå Tel: Fax: Säte: Stockholm Org.Nr: T:\_uppdrag\240853\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ SLUTLEVERANS\Resultatrapport\redigerbart format\resultatrapport Huvudstudie Norrbyskär_Revidering

3 Innehållsförteckning 1 Uppdrag och syfte Fältarbete Provtagning av jord Installation av grundvattenrör Provtagning av grundvatten Provtagning av biota på land Provtagning av sediment Provtagning av ytvatten Provtagning av biota i vatten Fiskar Snäckor Utsättning och inmätning av provpunkter Avsteg från provtagningsplan Analyser Fältanalyser Laboratorieanalyser Undersökningsresultat Referenser (14)

4 BILAGOR: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Bilaga 15 Bilaga 16 Bilaga 17 Bilaga 18 Bilaga 19 Plankartor med provtagningspunkter Borrhålsritning med grundvattenrör Provtagningsprotokoll för grundvattenprov Provtagningsprotokoll för sediment Provtagningsprotokoll för biota vatten Koordinatlista Laboratorieresultat för jordprov Laboratorieresultat för grundvattenprov Laboratorieresultat för ytvatten Laboratorieresultat för sediment Laboratorieresultat för biota land Laboratorieresultat för biota vatten Akuttoxicitetstest Daphnia Analysrapporter jord Analysrapporter grundvatten Analysrapporter ytvatten Analysrapporter sediment Analysrapporter biota land Analysrapporter biota vatten 4(14)

5 1 Uppdrag och syfte Tyréns AB har på uppdrag av Umeå kommun utfört miljötekniska undersökningar av den nedlagda sågverksindustrin på Norrbyskär. Syftet med huvudstudien är att få en bättre bild av föroreningssituationen från den nedlagda sågverksindustrin med tillhörande verksamheter på Norrbyskär och att ta fram underlag för eventuella åtgärder. Undersökningarna ska utföras enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual (2008 utgåva 4). Samtliga delområden enligt nedanstående figur 1 ska utredas, förutom delområde 6 tidigare båtslip, beläget på Stugskärs norra udde. Denna rapport utgör endast en Resultatrapport med redovisning av utförda arbeten samt redovisning av resultat i form av tabeller och laboratorierapporter. För utvärdering och riskbedömning hänvisas till Utvärderingsrapport Huvudstudie Norrbyskär, daterad , revidering Figur 1. Illustration över Norrbyskär som visar aktuella delområden. Norr är åt höger i figuren. 2 Fältarbete Utförda fältarbeten i samband med huvudstudien har genomförts i två omgångar. Provtagning har utförts av jord, grundvatten, ytvatten, sediment, fisk, snäckor, mask, hallon och potatis. Del 1 av den miljötekniska fältundersökningen utfördes den , av miljökonsult Marcus Berg och Ida Sjöberg samt fältingenjör Markku Jämsä från Tyréns AB. Del 2 av den miljötekniska fältundersökningen utfördes den , av miljökonsult Marcus Berg och Ida Sjöberg samt fältingenjör Markku Jämsä från Tyréns AB. Biota i vatten samlades in i form av snäckor i månadsskiftet juni/juli samt i form av aborre i augusti av Björn Rydvall, Tristan Brännman och Arvid Ros, Pelagia Miljökonsult AB. Pelagia Miljökonsult AB är ett av Swedac ackrediterat organ för provtagning av miljögifter i biota (ackrediteringsnummer 1846). T:\_uppdrag\240853\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ SLUTLEVERANS\Resultatrapport\redigerbart format\resultatrapport Huvudstudie Norrbyskär_Revidering

6 Biota på land i form av hallon och potatis samlades in i augusti av Nadja Lundgren och Marcus Berg, Tyréns AB. Ytvatten provtogs genom passiv provtagning under 3 veckor mellan slutet av juni till början av juli. Utsättning och intag av provtagare utfördes av Pelagia Miljökonsult AB. Sedimentprover togs från båt av Björn Rydvall, Pelagia Miljökonsult AB Provtagningspunkternas läge redovisas på plankarta i bilaga 1. Provtagningsmetod och provhantering samt utförda fältanalyser redovisas i framtagen provtagningsplan (Tyréns, 2012a och b). 2.1 Provtagning av jord Provtagning av jord utfördes på tre olika sätt, med borrbandvagn, med grävmaskin och för hand med spade. Antalet provtagningspunkter inom respektive delområde visas i Tabell 1 nedan. Tabell 1. Sammanställning av antalet provtagningspunkter inom respektive delområde utförda i föreliggande undersökning. Delområde Borrbandvagn Grävmaskin Spade Grundvattenrör 1. Sågverksområdet Långgrundets brädgård 4 2x4 0 17x Tannskär x Stuguskärs spånområde 5. Stugskärs brädgård 0 0 2x x4 3x Galvaniseringen 0 0 8x Pråmvarvet tippområde x4 4x4 10. Skjutbanan 0 0 3x4 0 Med 2x4 o.dyl. avses att provtagning utfördes i fyra punkter vilka blandades till samlngsprov för att representera ett provtagningsområde. 33 skruvprovtagningspunkter med borrbandvagn utfördes på område 1 och 2 fördelat på två provtagningsetapper. Tyréns borrbandvagn (Geotech 604) utrustad med provtagningsskruv användes vid samtliga skruvprovtagningspunkter. Provtagningsskruven rengjordes inför varje provtagningsnivå och en spade placerades över borrhålet för att förhindra att upptaget material från provtagningsskruven ramlade ner. Jordproverna började tas från markytan och ner till 0,5 meter. Jordprovtagningen fortsatte sedan i intervall om 0,5 meter ner till 0,5 meter ner i naturlig jordart som främst bestod av siltig sandig morän. Jordproverna togs ut med en liten spade alternativt engångshandskar som rengjordes/byttes mellan varje provtagningsnivå enligt SGF rapport 2004:1. Uttagna jordprover lades i diffusionstäta miljöpåsar enligt laboratoriets anvisningar, tillslöts och förvarades svalt till dess att proverna skickades in för analys. När en provtagningspunkt var klar fylldes hålet igen med upptagna massor med undantag för de borrpunkter där grundvattenrör installerades. 0 6(14)

7 12 provgropar grävdes med grävmaskin, 7 tons bandgrävmaskin, fördelat på område 1, 3 och 5. Innan en ny provgrop påbörjades rengjordes skopan manuellt med spade. Uppgrävt material lades upp i 0,5 meters intervall vid sidan om provgropen. Provgroparna grävdes ner till 0,5 meter i naturligt jordartsmaterial, med undantag för område 3 där provgropen grävdes tills det tog stopp mot större sten/block. Jordproverna togs ut med en lite spade alternativt engångshandskar som rengjordes/byttes mellan varje provtagningsnivå enligt SGF rapport 2004:1. Uttagna jordprover lades i diffusionstäta miljöpåsar enligt laboratoriets anvisningar, tillslöts och förvarades svalt till dess att proverna skickades in för analys. När en provgrop var klar fylldes gropen igen med uppgrävda massor. Totalt handgrävdes 158 provgropar med spade eller spadborr vid områdena 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9 och 10. Provgropar som grävdes med spade eller spadborr utfördes från markytan ner till ett djup mellan 0,3 meter - naturlig mark beroende på undersökningsområde. Uppgrävt material lades upp bredvid gropen för att provtas samt notera eventuell lukt och synintryck. För område 2,3, 4, 5 och 9 togs samlingsprover ut från fyra punkter som representerade en större yta. En av punkterna, t.ex. punkt 2T20A, sattes ut av Tyréns mätingenjör. Vid provtagning grävdes sedan först en punkt i 2T20 A, sedan stegades provpunkterna 2T20 B-D ut ca meter från provpunkt 2T20 A så det bilades en kvadrat. Ur dessa provpunkter togs det både ut enskilda jordprover samt samlingsprover som representerar en större yta av undersökningsområdet. Jordproverna togs ut med en liten spade alternativt engångshandskar som rengjordes/byttes mellan varje provtagningsnivå enligt SGF rapport 2004:1. Uttagna jordprover lades i diffusionstäta miljöpåsar enligt laboratoriets anvisningar, tillslöts och förvarades svalt till dess att proverna skickades in för analys. När en provgrop var klar fylldes gropen igen med uppgrävda massor. 2.2 Installation av grundvattenrör I samband med jordprovtagningen med borrbandvagn installerades 5 stycken grundvattenrör av typen PEH 63 mm, även kallat miljörör, 1 meter PEH filter, PEH spets samt låsbart lock. När röret var installerat i marken fylldes grövre material tillbaka. De översta två decimetrarna av borrhålet fylldes med bentonit samt att bentonit lades runt och upp emot röret för att förhindra ytvatten från att tränga ner i borrhålet. 2.3 Provtagning av grundvatten Grundvattenprover togs ut i både nyinstallerade grundvattenrör, befintliga grundvattenrör samt i två grävda brunnar, dels brunn tillhörande en av sommarstugorna på Stuguskär, hus 42 och del brunn vid hus 4 på Långgrundet. Den grävda brunnen på Stugskär används främst av sommarstugorna runt om på Stuguskär på vinterhalvåret då det ordinarie vattnet är avstängt. Vattnet ur brunnen används även till bevattning av grönsaker och växter vid sommarstugorna. Vattnet från brunnen tas ut genom en elektisk pump som sitter på ett uthus till en av sommarstugorna. Installationen för de nyinstallerade grundvattenrören redovisas nedan i punkt Provtagning i grundvattenrören skedde med bailer. Före och efter omsättning/provtagning vägdes grundvattenytan av med klucklod. På förmiddagen omsattes rören av Tyréns miljötekniker till dess att rören var tomma alternativt >15 bailer. För att undvika kontaminering eller att blanda ihop bailrarna mellan rören sattes bailern fast högst upp inuti grundvattenröret. På eftermiddagen eller dagen därpå provtogs grundvattnet med samma bailer som använts vid omsättningen. Bailern tömdes med tillhörande tappverktyg direkt ner i provkärlen som laboratoriet tillhandahöll. Grundvattenproverna förvarades i tillhörande kylväskor över natten och vid transport. Proverna skickades i regel in för analys dagen efter provtagningen. 7(14)

8 2.4 Provtagning av biota på land Växter samlades in i samband med fältarbete del 2 av Nadja Lundgren och Marcus Berg, Tyréns AB, eftersom växtsäsongen inte riktigt hade startat vid den första fältperioden. Val av växter baserades dels på föroreningssituation, dels på var människor vistas och kan tänkas plocka och äta växter. Hallon plockades på Långgrundets brädgård i anslutning till punkt 2T3, där höga halter konstaterats i ytlig jord, för att representera en värsta fallet -situation. Hallon nära men inte i kontakt med marken plockades och rensades, men sköljdes inte, innan analys. Potatis odlades av odlare på Tannskär vid tidigare kolningsplats. Potatisen plockades av Tyréns i slutet av augusti. Potatis och jord för toxicitetstest och ackumulationstest togs vid samma tillfälle. Fem potatisar/prov tvättades med vatten och skickades oskalade på analys. Referensprov skaffades från Ängersjö ekologiska odlare men analyserades inte då inga halter över detektionsgräns påträffades i potatisprov från undersökningsområdet. Proverna förvarades i frys innan de skickades på analys. Figur 2. Odlingsplats vid f.d. kolningsområde på Tannskär. Ingen mask påträffades i odlingslotten på Tannskär och endast enstaka maskar påträffades i jord inom sågverksområdet. Mask plockades därför på fastlandet av Pelagia AB för att testa överlevnad i jord från odlingsplatsen. Maskarna artbestämdes inte och maskarna analyserades inte med avseende på förorening. 2.5 Provtagning av sediment Provtagning utfördes från båt med rörprovtagare. Innan provtagning utfördes gjordes en bedömning av om provtagningsplatsen kunde vara en eventuell ackumulationsbotten. Provtagningen riktades i första hand på områden som misstänks vara ackumulationsbotten. Erfarenhetsmässigt bedöms 1 de översta 12 cm ha sedimenterat efter att sågverket lades ner. 1 Torbjörn Ros, Pelagia 8(14)

9 Provtagning utfördes totalt i 7 provtagningspunkter, där varje provtagningspunkt bestod av minst 4 sedimentproppar inom samma delområde. Detta för att dels få tillräckligt med material men främst för att täcka in ett lite större område och på så sätt få ett mer representativt prov. Samma djupskikt blandades till samlingsprov av de olika propparna. Sedimentprov tog ut på följande platser: 1sed1 i viken utanför sågverket 1sed2 i viken utanför sågverket, längre ut 1sed3 utanför galvaniseringen 1sed4 i viken utanför museet 8sed1 utanför pråmvarvet 3sed1 utanför Tannskär, i Tannskärsviken, inne vid sjöbodarna 3sed2 utanför Tannskär, norra viken Ingen provtagning av sediment har varit planerad utanför Långgrundets brädgård eftersom det är stora svårigheterna att provta på grund av sjunkna stockar m.m. Dessutom är det svårt att hitta ackumulationsbotten då området är öppet ut mot havet. Det bedömdes således inte vara relevant att provta inom närområdet utanför brädgården. 2.6 Provtagning av ytvatten Provtagning av ytvatten utfördes med passiva provtagare (SPMD) i 6 punkter, fördelat på 5 punkter kring Norrbyskär och en referenspunkt. Provtagning har utförts i samma punkter där provtagning av sediment och snäckor utförts. Provtagarna, en stor bur med ett standardmembran (91,4 cm) sattes ut under vecka 22 (slutet av maj) 2012 så att provtagning kunde utföras under en tid då aktiviteten kring ön är relativt liten. Provtagarna hämtades upp ca 3 veckor senare. Membranen monterades på hållare i burar av rostfritt stål. Burarna förankrades i botten och hölls upprätta i vattenmassan av flytbojar. Bojarna sattes strax ovanför burarna för att anordningen inte skulle vara iögonfallande, det vill säga ingen del stack över vattenytan. Efter tre veckors exponering togs membranen upp, lades i plåtburkar och frystes. Burkarna skickades frysta till laboratoriet för analys av dioxin och PAH. Referensprov togs vid Valviken, Kylören. En fältblank har följt med vid provtagningen. Membranet hanterades, men sänktes inte ned i vattnet utan lades tillbaka i plåtburken samt togs fram och hanterades i samband med upptagningen av burarna. Då inga halter över detektionsgränsen påvisades i proverna har inga analyser utförts av fältblanken. Detta hade utförts om de kemiska analyserna visat på höga halter i referensprovet eller om oväntade resultat visats i övriga SPMD. 9(14)

10 2.7 Provtagning av biota i vatten Fiskar Abborre insamlades med hjälp av nät i början av augusti. Näten lades ut på kvällen och togs upp nästföljande morgon. Abborrarna lösgjordes från näten, mättes och styckefrystes i uppmärkta plastpåsar. Från abborrar togs senare muskelprover, som skickades till laboratorium för analys, se Figur 3. Från varje lokal togs ett samlingsprov av muskel från 8-11 fiskar. Vid varje delområde togs ett prov av abborrar både små abborrar och abborrar med normalvikt, se bilaga 5. Figur 3. Muskelprov tas från abborre. (Foto: Pelagia Miljökonsult AB) Typ av fisk har valts utifrån att stationära matfiskar föredras. Stationära fiskar ger bäst information om föroreningssituationen på plats, nästan worst case. Dessutom är data om matfisk lättast att kommunicera till dem som berörs, d.v.s. de som äter fisk från området. Eftersom abborrar av storlek matfisk är mer rörliga än småabborre, tas prover av båda storlekar från respektive delområde. Analyser utfördes på dioxiner och fett. Klorfenoler analyseras inte i organismer eftersom de metaboliseras fort. PAH metaboliseras långsammare i mask och snäckor än i fisk och analyseras därför i de förra men inte i fisk Snäckor Snäckor samlades in i månadsskiftet juni/juli. Många fiskarter äter snäckor och snäckorna är därför en viktig del i den pelagiska näringskedjan. På varje lokal vid Norrbyskär insamlades Radix baltica och Lymnaea stagnalis, se Figur 3. Plockade snäckor förvarades under insamlingsarbetet uteslutande i metallsåll för att undvika kontaminering av snäckorna under insamlingsarbetet. 10(14)

11 Figur 4. Radix baltica till vänster och Miljökonsult AB) Lymnaea stagnalis till höger. (Foto: Pelagia Insamlingsarbetet genomfördes längs stränderna på de aktuella lokalerna. De allra flesta snäckorna plockades strandnära på grunt vatten (< 0,4 m) och företrädelsevis satt de på undersidan av stenar, block, träföremål eller direkt på sedimentytan. Efter fältarbetet sumpades snäckorna i h i stora glasbehållare. Samtliga snäckor sumpades i vatten från den lokal de insamlats från. Sumpningen syftar till att djuren skall tömma tarmen innan de fryses ner för vidare behandling. Samtliga snäckor infrystes därefter i glaskärl. Efter upptining plockades mjukdelarna ut från skalen med hjälp av metallpincett. Vid urplockningen valdes, så långt det var möjligt, snäckor av samma storlek. 2.8 Utsättning och inmätning av provpunkter Inför fältprovtagningen utfördes utsättning av samtliga provtagningspunkter, med undantag för vissa provtagningspunkter vid pråmvarvet, galvaniseringen och skjutbanan. Vid galvaniseringen utfördes inmätning av punkterna 7T1-7T5 7T5 i samband med utsättningen för provtagningspunkterna i del 2. Detsamma gäller vissa av provtagningspunkterna vid pråmvarvet. För grundvattenrör utfördes inmätning både av markhöjd och rörtopp. Utsättning och inmätning har utförts i koordinatsystem SWEREF och höjdsystem RH2000. Koordinater för provpunkter redovisas i bilaga Avsteg från provtagningsplan Följande avsteg har gjorts från provtagningsplanen: Vid provpunkterna 9T2 och 9T3 togs inga jordprover ut p.g.a. sten/block/berg i dagen. Detta gjorde att provgropar med spade/spadborr var omöjligt. Däremot kunde miljöteknikerna på plats konstatera att ingen kol fanns vid dessa provpunkter med omnejd. Inga snäckor påträffades utanför Långgrundets brädgård vid provtagningstillfället varför denna provtagning uteslöts Uppdrag: Huvudstudie Norrbyskär T:\_uppdrag\240853\01_Tyréns 01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ SLUTLEVERANS\Resultatrapport\redigerbart redigerbart format\resultatrapport Huvudstudie Norrbyskär_Revidering (14)

12 3 Analyser 3.1 Fältanalyser Fältanalys med XRF-instrument utfördes på tre upptagna jordprov från förmodad skjutvall för att undersöka om några förhöjda metallhalter från skytteverksamheten finns kvar i marken. Provtagningstabell med redovisning av jordartsbeskrivning, observationer i fält samt resultatet av fältanalyserna redovisas i bilaga Laboratorieanalyser Samtliga laboratorieanalyser är utförda av ALS Scandinavia AB. I bilaga 7-12 har analysresultat för jord, sediment, yt- och grundvatten samt biota sammanställts tillsammans med tillämpliga rikt- och gränsvärden. I bilaga återfinns laboratorieanalysprotokoll. Utförda laboratorieanalyser redovisas i tabell 2. I antalet prov medräknas även referensprover för de provmedium där det är aktuellt. 12(14)

13 Tabell 2. Sammanställning av antal utförda laboratorieanalyser Analys Medie Metod Antal prov Analyser i jord Dioxin jord HR-GC/MS 86 Klorfenol Jord GC/MS 6 PAH Jord GC-MS/HPLC 30 Metaller Jord ICP-MS 16 TOC Jord LECO 20 ph Jord 4 Analyser i grundvatten Dioxin Grundvatten GC/MS 14 Klorfenol Grundvatten GC-ECD, GC-MS 10 Metaller Grundvatten ICP-AES, ICP-SPMS 5 DOC Grundvatten Enligt CSN EN Suspenderad substans Grundvatten Enligt SS-EN 872 utg 2 9 Analyser i ytvatten Dioxin Ytvatten GC/MS 6 PAH Ytvatten GC/MS 6 Analyser i sediment Dioxin Sediment HR-GC/MS 8 Metaller Sediment ICP-MS 3 PAH Sediment GC-MS/HPLC 3 TOC Sediment LECO 8 Analyser i biota Dioxin Fisk HR-GC/MS 4 Dioxin Snäcka HR-GC/MS 4 PAH Snäcka GC-MS/HPLC 3 Dioxin Hallon HR-GC/MS 1 Dioxin Potatis HR-GC/MS 1 PAH Potatis GC/MS 1 Oxy- PAH:er Potatis GC/MS 1 Fettbestämning Biota 4 Akuttoxictetstest Jord/biota 2 fas-test Daphnia PAHjord 1 13(14)

14 4 Undersökningsresultat Resultaten redovisas i plan på bifogad ritning samt i bifogade bilagor. Utvärdering av resultaten görs i separat rapport Utvärderingsrapport Huvudstudie Norrbyskär, daterad , reviderad Referenser Tyréns, 2012a Tyréns, 2012b Provtagningsplan och genomförandebeskrivning, Provtagningsplan steg 2, (14)