SKOLA, KOMPISAR, FÖRÄLDRAR OCH BROTT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKOLA, KOMPISAR, FÖRÄLDRAR OCH BROTT"

Transkript

1 SKOLA, KOMPISAR, FÖRÄLDRAR OCH BROTT En skolundersökning bland elever i nionde klass TINA SJÖBERG Handledare Docent Robert Svensson, Hälsa och samhälle Examensarbete i Kriminologi Malmö högskola 61-90hp Hälsa och samhälle Kriminologi III Malmö e-post: postmasterhs.mah.se

2 SKOLA, KOMPISAR, FÖRÄLDRAR OCH BROTT EN SKOLUNDERSÖKNING BLAND ELEVER I NIONDE KLASS TINA SJÖBERG Sjöberg, T. Skola, kompisar, föräldrar och brott. En skolundersökning bland elever i nionde klass. Examensarbete i Kriminologi 15hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Abstract: Alla kan vi lära oss något, frågan är bara vilka möjligheter och tillfällen vi får i livet och hur vi tar tillvara på dem. Detta något är en process som börjar när vi föds och slutar när vi dör. Det vill säga ett livslångt lärande. Nu är det ju så att allt man kommer över i kunskapsväg inte alltid stämmer överens med den kultur och det samhälle man lever i och då finns möjligheten till att begå felaktiga beslut och handlingar. Hur kan man då veta vad som är rätt och fel? Till en början är familjen det incitament som ligger närmast till hands. De som växer upp i en trygg och kärleksfull familj där normer och regler väl stämmer överens med det samhälle de lever i, har större möjlighet att socialiseras rätt. Det vill säga om allt annat också hamnar rätt. Skolan och kompisarna är av stor betydelse för ungdomarnas utveckling av kriminella beteenden. Om skolan och kompisarna till största och övervägande del håller sig till gängse normer så är detta ett bra incitament i ungdomarnas tillvaro. Detta var också resultatet av min undersökning, tillsammans med den egna attityden. Resultaten belyser också vikten av den så kallade föräldrakontrollen och dess betydelse. Har eleven föräldrar som bryr sig blev resultatet mindre brottslighet. Nyckelord: Brott, familj, kompisar och skola. 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 TEORETISK DISKUSSION...4 Sutherland...4 Matsueda...5 Akers...6 TIDIGARE FORSKNING...7 Svensson och Pauwels...7 Ring och Svensson...8 Ring...9 MATERIAL OCH METOD...10 Material...10 Metodproblem...10 Genomförande och bortfall...11 Enkäten...12 VARIABELBESKRIVNING...12 Skola...12 Kompisar...13 Föräldrakontroll...15 Brott...17 Egna attityder...18 Analys och resultat...19 Enkla samband...20 Samband...21 Multipel korrelationsmatris...23 SLUTDISKUSSION...24 REFERENSLISTA...26 Bilaga Bilaga

4 INLEDNING Jag vill i denna studie försöka belysa vad ungdomar tycker och menar är brottsligt och om de kanske har begått brott. Vad är det som gör att de tycker si eller så? Jag funderar på vem som kan styra deras tankar och sätt att handla och om någon har ett speciellt inflytande över dem. Jag reagerar på varför de till exempel förhåller sig så neutrala till snatteri och klotter. Vem säger att det är att måla en stor bild på något som inte är deras eget? Inte kan det väl vara föräldrarna som säger till sina ungdomar att det är att måla på andras egendom, eller? När det snattas i affärer så menar jag att något måste saknas hos ungdomarna, kan det vara så att normer om ditt och mitt inte är införlivade i deras medvetande. Eller är det så att om kompisarna har ett positivt förhållningssätt till brottsligt beteende såsom snatteri eller klotter, tar de då automatiskt över de tankarna och gör likadant utan att reflektera? Det hänger kanske också ihop med hur ofta de umgås med andra som har ett kriminellt beteende. Kan detta undvikas genom att inte umgås med dem som begår handlingar som inte är accepterade i samhället. Familjen är en språngbräda ut i livet och om familjen, hur den än må se ut kan inverka på hur eleven förhåller sig när det gäller avvikande beteende. Med avvikande beteende menar jag att stjäla, använda droger, använda våld, mobba andra eller skolka från skolan. Familjen i sin grundstomme såsom gifta par eller inte menar jag inte spelar någon roll, utan vilka värderingar den har och om de lyckas med att överföra normer som till exempel säger att man inte får stjäla andras saker eller du ska inte mobba någon för då kan den andra bli ledsen. Men det är klart att om familjen eller delar av den själva missbrukar, stjäler eller accepterar att ungdomen inte hör av sig eller blir borta utan att säga var de befinner sig, vad ska ungdomen då tro? Om skolan inte bryr sig och sätter upp gränser, ligger det nog nära till hands att eleven tar egna initiativ i frågan hur de ska förhålla sig till brottslighet. När ingen frågar, ingen ställer krav då tror jag att ungdomen kommer att befinna sig i ett vaccum av tomhet som de på ett eller annat sätt försöker fylla. Det kan bli så att de fyller det med avvikande beteende men jag säger inte att det måste bli så. Allt detta till trots, så är min grundhypotes att ingen föds elak eller kriminell utan det kommer längs socialisationsprocessen. Längs den vägen varierar faktorer med olika intensitet vare sig det gäller pro kriminella eller anti kriminella faktorer Mot bakgrund av detta är syftet med denna studie att: beskriva förekomsten av brottslighet bland ungdomar i årskurs nio belysa sambanden mellan föräldrakontroll skola kompisar egna attityder och brott 3

5 TEORETISK DISKUSSION Uppsatsen är skriven ur ett deduktivt perspektiv. Det vill säga att man utgår från tidigare forskning och teorier om fenomenet som i detta fall är ungdomars värderingar och attityder mot brott.. Med det deduktiva perspektivet menas att teoretiserandet föregår forskningen 1. Idén med studien i likhet med Sutherlands differentiella associationer 2, är att om hur ens omgivning har ett stort inflytande på hur man agerar eller inte agerar i olika situationer. Om barn får uppmuntran när de gör något bra så stärks deras självförtroende och den handling de utförde blir ett positivt minne. Samma gäller fast omvänt, om de gör något som är fel och en förälder eller kompis går in i situationen och markerar att så här gör vi inte, så lär sig barnet genom en tillrätta visning att just det beteendet inte gav en positiv utdelning. Den positiva responsen leder till att barnet blir mer konformt i den positiva situationen än den i situation där det blev negativ respons. Detta speglar barnets första tid i livet. Senare kommer andra faktorer också att spela roll i hur barnet/ungdomen förhåller sig till kriminella beteenden. Dessa faktorer är till exempel skola, kompisar och fritidssysselsättningar. Familjen fortsätter att ha inflytande över ungdomen, både positivt och negativt. Grundprincipen som denna teori bygger på är att kriminaliteten bygger på den sociala organisationen och är ett uttryck för den sociala organisationen. Det vill säga att det handlar om att beteendet är inlärt genom kontakt med andra. De flesta samhällen har inslag av både och. Vidare förklarat så är omgivningen som individen befinner sig i av stor betydelse. Många olika faktorer påverkar individen men just familjen och hur det ser ut runtomkring individen har betydelse i utvecklingen av kriminellt beteende. Omgivningarna och det samhället min undersökning befinner sig i är kanske inte ideala för att se hög kriminalitet i men jag ville ändå se vilka tendenser som fanns. Det finns inga segregerade områden och ingen hög arbetslöshet som ofta är förknippat med brottslighet. Som vi kommer att se är familjestrukturerna oftast konventionella, alltså gifta par. Det finns heller ingen direkt gängverksamhet och inget överdrivet klotter på offentliga byggnader. Skadegörelsen håller sig till sönderslagna gatubelysningar, men då och då dyker allvarligare skadegörelse upp. Sutherland I boken Principles of criminology, elfte utgåvan (1992) beskrivs de nio påståenden som hänvisar till den process som en person använder sig av när de blir kriminella eller som de tar avstånd ifrån om de inte vill engagera sig i kriminellt beteende. Nedanstående är egen översättning. 1. Kriminellt beteende är inlärt. Det vill säga att det inte är ärftligt utan måste läras in. 2. Kriminellt beteende lärs in genom interaktioner med andra personer genom språket, Men även genom gester sker inlärningen. 1 May, Tim (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur. 2 Sutherland, Edwin H, Cressey, Donald R, Luckenbill, David F (1992). Principles of criminology. Oxford: General Hall. 4

6 3. Större delen av inlärningen sker inom den närmaste gruppen såsom familj och kompisar. Tidningar och filmer har inte så stort inflytande på upprinnelsen till det kriminella beteendet. 4. När väl det kriminella beteendet är inlärt inkluderar det a) tekniken att utföra brottet, som ibland är mycket komplicerade ibland mycket enkel b) motiven, drivkrafter och attityder. 5. Motiven och drivkrafterna lärs in utifrån definitioner av lagliga koder som är för eller emot lagen. I en del samhälle är man omringad av de som är för att följa lagen, i andra är det tvärtom. Det kan vara en mix av båda och då kan det bli konflikter, normativa sådana. 6. En person blir brottslig om tillgången på olagliga influenser står över tillgången på de influenser som underkastar sig lagen och favoriserar att bete sig enligt rådande lag och norm. 7. Differentiella associationer varierar med frekvens, varaktighet, prioritet och intensitet. Här antas prioritet vara viktigt såtillvida att om ett antikriminellt beteende prioriteras i barndomen, så antas det följa med hela livet. Det samma gäller omvänt om ett kriminellt beteende prioriteras följer det också med hela livet. Dessa fyra begrepp har visat sig vara extremt svåra att mäta. 8. Processen att lära sig kriminellt beteende genom umgänge med andra kriminella är samma process och involverar alla de mekanismer som i all annan inlärning. 9. Medan kriminellt beteende är ett uttryck för generella behov och värderingar, förklaras det inte genom detta eftersom icke-kriminellt beteende också är ett uttryck för de samma. Matsueda Till fördel för Sutherlands teori diskuterar Matsueda (1988) de många empiriska studier som gjorts på ungdomsbrottslighet med differentiella associations teorin som utgångspunkt 3. Han tar upp kompisars inflytande på individen. Om de är för eller emot brottslighet överförs det mellan individerna. De som umgås med och har kriminella kompisar tenderar att själva begå brott. Omvänt gäller att om de umgås med kompisar som följer gällande lag och norm tenderar de att göra detsamma. Helt oemotsagt är det ovannämnda inte utan det finns de som begår kriminella handlingar fast de är omgivna av personer som är icke-kriminella. Men ändock finns det ett samband som visar på att har man kriminella kompisar och personer i sin omgivning som bryter mot lagen och de gängse normerna så är det lättare att ta till sig deras värderingar. 3 Matsueda, Ross L (1982). Testing control theory and differential association: a casual modell approach. American sociological review. Vol. 47 nr. 4 ss

7 Akers Akers diskuterar på ett mer ingående sätt än både Sutherland och Matsueda huruvida inlärning och utveckling av kriminellt beteende eller icke kriminellt beteende sker i socialisationsprocessen.. The social learning theory of criminal and deviant behavior 4 ska inte ses som en rivaliserande teori till Sutherlands differentiella associationer menar Akers, utan er som en utveckling av och komplement till den samma. Akers och Burgess reviderade Sutherlands nio punkter till sju genom att slå ihop den första och den åttonde punkten och tog helt bort punkt nio. De bearbetade original punkterna med ett beteendevetenskapligt koncept 5. Han ger uttryck för hur inlärning är av samma sort vare sig det gäller för eller emot kriminellt beteende och därför är viktigt att titta på underliggande faktorer och dess förekomster i till exempel hur ofta och hur mycket. Det är fel att påstå att kompistrycket inte är att räkna med, men inte att förglömma är den förförståelse en individ har med sig sedan innan. Interaktionerna och socialisationen inom familjen föregår och har effekt på både om ungdomen väljer kriminella eller icke kriminella kompisar. Personen ifråga blir hela tiden utsatt för influenser av det ena eller andra slaget och om man väljer att ha ett avvikande beteende styrs i mångt och mycket av hur ofta eller hur tillgängligt det ena beteendet står sig emot det andra. Akers tar också upp meningen med straff och belöning i situationer som barn och ungdomar befinner sig i. Vilket får de mest av i olika situationer. Och här får man då titta på varje individ från fall till fall. Det är en av huvudteserna i teorin. Här skiljer sig Akers från Sutherland, därför den senare tar inte upp straff och belöning i sin teori. Den faktor som Akers lyfter fram som han menar är lika viktig som kompisar och kompisgäng, är familjen. Hur har individens uppväxt varit? Detta är av största vikt att ha med i diskussionen när det gäller utvecklingen av ett avvikande beteende, om barnet var aggressivt eller till exempel ljög när det var litet och hur familjen ställde sig till det beteendet. Hur familjen ställde sig i förhållande till det avvikande beteendet följer barnet upp i ungdomsåren och är därför av största vikt att ta hänsyn till. Det som jag tyckte var viktigt här, var det faktum att familjen vare sig de ställde sig positiva eller negativa till avvikande beteende så spelar det stor roll för senare beteenden i livet. Man kan klart inte skylla allt på familjen men att ta in den som en viktig faktor i förklaringen till det avvikande beteendet eller till det konforma beteende bör göras. Sannolikheten är mer trolig för individen att begå brottslighet när: 1. han eller hon associerar med andra som begår brott och bryter mot sociala regler och lagen 2. det brottsliga beteendet stöds mer än det som är lagligt. 4 Akers, Ronald L (2009). Social learning and social structure, a general theory of crime and deviance. New Brunswick: Transaction Publishers. 5 aa s

8 3. han eller hon exponeras mer avvikande än konforma modeller/situationer. 4. hans eller hennes redan inlärda beteende är för eller emot ett avvikande beteende. TIDIGARE FORSKNING Det har gjorts mycket forskning i ämnet ungdomsbrottslighet. Jag visar här på en del tidigare forskning med anknytning till min studie. Det är inte nödvändigtvis så att den forskning jag tagit upp här har utgått från differentiella associationer, men alla har något gemensamt så som familj, avvikande beteende, och skola. All forskning gällande ungdomar och brottslighet är av intresse då det är ett ämne som alltid finns med oss och varierar över tid. Nya trender inom ämnet dyker ständigt upp och det är viktigt att lyfta fram och ta del av vad som händer bland ungdomar i dag, så att vi kan möta upp och till viss del också förebygga brottslighet och avvikande beteende. Jag har inte tagit upp forskning kring till exempel psykisk ohälsa, socioekonomisk status och annan etnicitets betydelse för ungdoms brottslighet. Detta är naturligtvis mycket viktigt och intressant men inom ramen för mitt forskningsprojekt har jag valt bort de aspekterna. Svensson och Pauwels I en nyligen publicerad artikel av Svensson och Pauwels 6 presenterades en forskningsstudie som hade till syfte att visa effekterna på ungdomsbrottslighet med en riskfylld livsstil och den individuella benägenheten att begå brott. De personer undersökningen riktade sig till var ungdomar i tretton till femton års ålder och de fick svara anonymt på en enkät. Enkäten var i stort sett lika på båda ställena. Den ena orten var Antwerpen i Holland och den andra var Halmstad i Sverige. Studien fokuserar på en av de viktigaste frågorna inom kriminologin, nämligen hur de individuella egenskaperna och situationella influenserna samverkar när det gäller att förklara brottslighet. De förespråkar att livsstilen ska ses mer på ett multidimensionellt sätt såsom att studera vilka platser ungdomarna spenderar sin fritid på, med vem de umgås med och vilka aktiviteter de är engagerade i. Det kan vara publika platser där brottsliga inslag är vanliga och alkohol och droger förekommer på ett mer naturligt sätt än tillexempel hemmavid. Men är då alla individer lika mottagliga för den här mer riskfyllda livsstilen än andra? Eller finns det de som är mer mottagliga på grund av sina personliga karakteristika? Svensson och Pauwels fann i sin undersökning att desto fler brottsliga kamrater en individ har, desto mer en individ dricker och desto fler kvällar en individ spenderar inne i city, desto mer bryter individen mot lagen. Om sedan individen har höga individuella riskfaktorer såsom en tillåtande attityd gentemot brott och problematiska beteende, samt att de ger uttryck för ett rastlöst, risktagande eller 6 Svensson, R & Pauwels L (2008) Is a risky lifestyle always risky? The interaction between individual propensity and lifestyle risk in adolescent offending. Crime and delinquency, September

9 ett aggressiv beteende då är sambanden mellan riskfylld livsstil och brott också högt. Detta gäller både för ungdomarna i Antwerpen och i Halmstad. Omvänt gäller att om individen har hög moral och hög självkontroll är risken inte lika hög att de tar till sig och utövar brottslighet. Med dessa resultat för handen menar Svensson och Pauwels att det är mindre försvarbart att fokusera preventiva åtgärder på ungdomar med lågt anlag för brottslighet som gör sällsynta brott och på ungdomar som har höga individuella anlag för brott, men inte lever ett riskfyllt liv. Ring och Svensson Tillsammans har Ring och Svensson (2007) gjort en studie i Sverige 7 som handlar om sambandet mellan social klass och betyg, och mellan betyg och brott. Studien bygger på två av varandra oberoende studier, dels offentliga brottsregister och dels självrapporterad data insamlad från en ansenlig mängd ungdomar i nionde klass. Åldern på de ungdomar som ingick i registerdatan är femton till tjugotvå år. Studiens hypotes är att det finns ett samband mellan socialklass och skolprestationer och mellan skolprestationer och brottslighet. Som jag inledde den här uppsatsen så har Ring och Svensson också konstaterat att en ungdoms bakgrund kan påverka hur och vilka möjligheter de får senare i livet. De konstaterar att sambandet mellan social klass och utbildningsframgångar är ett av de mest konstanta samband som sociologiska forskare har hittat. En av de bakgrundsfaktorer som jag finner intressant och som de diskuterar är, om föräldrarna är högutbildade och för intressanta diskussioner i hemmet, om det kan vara till fördel för ungdomen i dess utveckling i skolarbetet. Attityder för och emot brottsligt beteende kanske också i högre grad diskuteras i de mer högutbildade familjerna. Även tillgång till eget rum och dator ses som en tillgång. Vidare diskuteras att ungdomar med högre social status är mer benägna att investera i högre utbildningar. I en av sina analyser av sitt material konstaterade Ring och Svensson att i båda undersökningarna så var social klass och framgång i skola det tydligaste sambandet följt av kön och familjestruktur. Individer som kom från hem med skilda föräldrar presterade sämre än de som bodde med båda sina föräldrar. I nästa analys som kontrollerade brottslighet med socialbakgrund så reducerades den sociala bakgrundens inverkan på brottslighet när man kontrollerade för skolprestationer och detta gällde i båda undersökningsgrupperna. Alltså gäller att skolprestationen har en uttalad effekt på brottsligheten. Ett annat forskningsprojekt (projekt Metropolitan)som de tar upp och som jag också tagit del av är Torstenssons (1987) 8, som menar att fast än att föräldrarnas sociala klass korrelerar svagt med ungdomens brottslighet så bör det tas med i diskussionen därför det kan indirekt ha ett samband via skolprestationer. 7 Ring J, Svensson R (2007) Social class and criminality among young people: a study considering the effects of school achievement as a mediating factor on the basis of Swedish register and self-report data. Journal of Scandinavian studies in criminology and crime prevention, 8:2, ss Torstensson, M (1987) Project Metropolitan 25, a longitudinal study of a Stockholm cohort. Stockholms universitet, sociologiska institutionen. 8

10 Till sist sägs att det naturligtvis är viktigt att påpeka att alla som har dåliga betyg i skolan och inte presterar så bra inte är engagerade i brottslighet utan är vanliga och hederliga ungdomar. Ring Jonas Ring har i sin doktorsavhandling 9 belyst sambanden mellan brottsbelastning bland unga och olika aspekter i deras sociala situation inom hem, skola, kamrater och brott. Ring har använt sig av Hirschis sociala band teori och den övergripande frågeställningen var i vilken grad brottsligt beteende är kopplat till individens situation med avseende på relationerna till familj skola och kamrater.. Hans material är från självrapporterad brottslighet och problematiska beteenden bland elever i årskurs nio. Det som är intressant i hans resultat är till exempel att han fann i analysen av de enkla sambanden vad det gällde familj och skola att låg självrapporterad belastning tenderade att vara förknippat med följande (s.190): - att uppleva sig ha bra relationer med föräldrarna - att föräldrarna har vetskap om den unges umgänge och vistelse på fritiden - att göra trevliga saker tillsammans med föräldrarna på fritiden - att föräldrarna förmodas reagera negativt på skolk - att känna god skoltrivsel - att anse det vara viktigt med bra betyg - att ha bra betyg Sambanden var generellt måttliga i styrka. Det starkaste av dessa samband gällde föräldratillsyn, det vill säga att föräldrarna hade vetskap om den unges umgänge och vistelse på fritiden. I den multipla regressionsanalysen av de olika faktorernas samband med självrapporterad brottslighet fann Ring att som högsta förklaringsvärde fanns kamrattolerans till brott respektive kamrattolerans till problematiskt beteende samt umgänge med brottsliga kamrater. Förklaringsvärdet hade då en förklarad varians på mellan procent. Men fortfarande vill han betona föräldra- och skolanknytningens betydelse därför de hade kvar sina signifikanta effekter. Precis som Svensson och Pauwels (se ovan) diskuterade vad det gällde var ungdomarna vistades och vad de hade för fritidsaktiviteter, så fann Ring att om ungdomarna uppehöll sig i till exempel spelhallar, hamburgerbarer och diskotek så hade de starkare samband med brottslighet än om de till exempel höll på med körsång eller musikundervisning. Studien visade också att ju oftare ungdomarna umgicks med kamrater på fritiden desto mer brottsbelastade tenderade de att vara. Umgänge med flera kamrater samtidigt snarare än en i taget var positivt relaterat till brott, liksom umgänge med äldre kamrater. Sambanden var svaga till måttliga. För att knyta denna analys till differentiella associationer vill jag gärna lyfta fram att han också fann att graden av brottsbelastning hos de kamrater man oftast umgicks med samt i vilken grad de upplevde kamraterna som tolerant inställda till brott hade ett starkt samband. Alltså de som tyckte det var med brott bland kamrater tenderade klart att vara mer brottsbelastade. 9 Ring, Jonas (1999). Hem och skola, kamrater och brott. Edsbruk: Akademitryck. 9

11 Ring konstaterar slutligen att överensstämmelsen mellan hur man upplever kamraters inställning till brott och egen inställning till brott tycks vara stor. Men han framhåller att det är något oklart hur resultaten ska tolkas eftersom det inte går att säga något om tidsordningen. MATERIAL OCH METOD Material Mitt urval av deltagare vid undersökningen är gjord utifrån den nationella skolundersökningen som vänder sig till niondeklasselever i Sverige 10. Detta för att kunna jämföra resultaten från min undersökning mot den nationella undersökningen. Det lämpade sig bäst med att göra en totalundersökning 11 av nionde klassare i mitt närområde, dels av tidsmässiga skäl och dels av ekonomiska 12. Jag är ensam om att genomföra denna undersökning och kom fram till att de170 elever som går i nionde klass på den närliggande skolan var bra. Antalet klasser är 7 och antalet elever är 170, fördelade på både pojkar och flickor. Urvalet av klasser och elever som jag valde finns på en mellanstor skola i Skåne. Integritets skäl angivna av skolans rektor, har jag tagit hänsyn till och därför namnger jag inte skolan i undersökningen. Detta önskemål tyckte jag mig kunna tillmötesgå då detta inte påverkar utfallet av resultatet Jag fick tillgång till urvalet av elever genom att jag själv kontaktade skolans rektor och biträdande rektor. De i sin tur vände sig till sina överordnade och fick undersökningen godkänd. Rektor och biträdande rektor blir i detta fall så kallade gate keepers. Det vill säga de personer som kontrollerar tillgången till den information jag söker 13 utan deras godkännande hade jag inte fått tillträde att genomföra min undersökning. Två av klasserna har special inriktad undervisning mot musik och estetik, men det tror jag inte har någon betydelse för svarsutfallet. De är med i studien. Metodproblem Jag använder mig här av den så kallade självrapporteringstekniken, vilket betyder att eleverna själva fyller i enkäten. Detta är en teknik som generellt sett är behäftad med problem som innebär att det finns elever som skolkar och inte svarar på enkäten. Dessa ungdomar som är frånvarande på grund av skolk tenderar att begå fler brott än de närvarande eleverna 14. Kritiken som består i att denna teknik inte heller fångar upp de elever som inte alls går i skolan är jag också medveten om. Det hade varit intressant att följa upp dessa elever men i en annan undersökning. Självrapporteringstekniken innehåller även metodproblem som är under och överrapportering. Med underrapportering menas att eleven inte uppger vad de begått för handlingar och överrapportering innebär att de uppger handlingar de inte begått. Det vill säga att eleven kanske inte är helt ärlig med sina svar i syfte att framstå som en person de egentligen inte är. Men trots detta anses 10 Brottsförebyggande rådet, rapport 2006:7 11 Trost, Jan (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. 12 Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H, Wängrud L (2007). Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad. Vällingby: Nordstedts Juridik AB. 13 May, Tim (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur. 14 Brå rapport 2006:7 10

12 denna teknik vara förhållandevis tillförlitlig. Trots problemet med denna metod hävdar en del att den är en av de mer tillförlitliga metoderna inom samhällsvetenskapen 15. De som är kritiska till denna metod är inte speciellt imponerade av siffror och menar att man inte kan dra kausala slutsatser av den och att det är omöjligt att införliva mänskliga värderingar och beteende mönster här 16. Jag värjer mig här i min studie mot denna kritik därför jag har inte för avsikt att utröna kausaliteten utan närmare titta på sambanden. Kritikerna menar att forskaren styr genom frågeformuläret och att det då blir forskarens antaganden som styr. Genomförande och bortfall Min undersökning genomfördes under maj månad. Tillvägagångssättet vid utdelningen var från början att jag själv skulle dela ut enkäten och stanna kvar i klassen tills eleverna var klara. Detta fick jag överge då jag insåg att det skulle ställa till med problem för lärarna då det krävdes att vi samordnade tider och platser. Jag beslöt då att överlämna utdelning och insamling till lärarna, vilket visade sig fungera bra. Tidigare forskning har inte kunnat påvisa några signifikanta skillnader i beteende beroende på om lärare eller undersökningspersonal delat ut enkäten 17. Lärarna fick kuvert med enkäterna i att dela ut på lämpligt lektionstillfälle och i kuvertet låg också hur de skulle gå till väga (se bilaga 1). Där blev de instruerade att säga åt eleverna att det var frivilligt (se bilaga 2) att delta och att de efter ifyllandet skulle lämna enkäten åter till läraren. Därefter lämnade läraren det igenklistrade kuvertet till skolans expedition. De elever som inte var närvarande gavs tyvärr inget tillfälle att senare besvara enkäten. Av 170 elever svarade 131, det vill säga 77 % svarande och 23 % bortfall. Ett i sig förhållandevis högt bortfall, men om man tittar på Brå s rapport 2005 där bortfallet var 13 % så inkluderade den siffran inte icke medverkande skolor och klasser, om detta gjorts så blev siffran 20,6 %. Om tillfälle getts för de elever som var borta, så tror jag att siffrorna hade blivit bättre. Ett annat metodproblem är det interna bortfallet, det vill säga att eleverna missar att fylla i en fråga. Detta kan i vissa fall förklaras med att eleven har läs och skrivsvårigheter. Det kan också hända att eleven har läst två frågor som en eller bara helt enkelt missat att kryssa i på något ställe. Det interna bortfallet i enkäten kan bero på att frågorna berör känsliga uppgifter och till följd av detta kanske eleven väljer att inte svara. Generellt sett ligger det interna svarsbortfallet på en förhållandevis låg nivå i dessa undersökningar 18. I en tidigare studie gjord av Pauwels och Svensson 19 undersöktes bortfallsproblemet och hur det kunde påverka resultaten. Likheterna i de båda undersökningarna som gjorts, pekar mot att det är inte befogat med överdriven rädsla för att det eventuella bortfallet av respondenter skulle ha stor inverkan på resultaten. 15 Thornberry & Krohn, 2000, se även Junger-Tas & Marshall, Tim, May(2001). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. S Brå rapport 2006:7 18 Brå rapport 2006:7 19 Pauwels, L & Svensson, R (2008). How serious is the problem of item nonresponse in delinquency scales and aetiological variables. European journal of criminology, vol 5 (3) ss

13 Enkäten Jag har använt mig av Brå s enkät gällande nationella skolundersökningar och utifrån den valt ut frågor som är relevanta för min undersökning. Deras enkät tar bland annat upp familjeförhållande, kamratrelationer, fritidsvanor och problembeteende. Min enkät är ungefär hälften så omfattande som Brå s. Detta har delvis med mitt syfte att göra, dels att avsatt tid och ramar för arbetet inte tillåter större material och till sist är det en ekonomisk fråga. Enkäten (se bilaga 1) är åtta sidor lång innehållande 74 stycken frågor och en försätts sida, där eleverna kan läsa instruktionerna till själva utförandet. I stort är enkäten indelad i följande avdelningar: bakgrundsfrågor, utsatthet för brott, spänningssökande, delaktighet i brott och problembeteende och som sista avdelning kommer familj, kamrater, skola och fritid. Frågorna är som regel formulerade med givna svarsalternativ så kallade kryssfrågor med få undantag så som familjeförhållande och synpunkter på enkäten. Detta för att elever med skrivsvårigheter ska slippa uttrycka sig skriftligt. Svarsalternativen varierar från enkla ja och nej frågor till attityder från absolut inte till absolut. Även frågor med antal gånger en händelse gjorts eller upplevts finns med. Enkätens konstruktion och upplägg har jag utformat själv, men frågorna är direkt tagna från Brå s nationella undersökning. VARIABELBESKRIVNING Ur Brå s nationella skolundersökning har jag valt ut de variabler som jag tror bäst kan besvara mina frågeställningar. Enkäten (se bilaga 1) kan man se som uppdelad i olika kategorier allt enligt följande: skola, kompisar, familj och brott/brottsligtbeteende. Jag tar också upp den egna attityden mot brottsligt beteende. Det vill säga vad ungdomen själv tycker när det gäller vad kompisarna gör. Skola De följande tre variablerna har jag har slagit ihop till ett index som jag kallar skola. För att eleven ska känna sig väl till rätta i skolan och kunna identifiera sig med någon som har socialt riktiga värderingar fyller läraren en viktig roll. Att imitera, det vill säga göra likadant är ett sätt att lära sig på. Om då läraren har ett bra sätt kan ungdomen efterlikna det, och associationen till ett bra beteende kommer dem till gagn. Jag tog med denna variabel med tanke på att mycket av elevens tid spenderas tillsammans med lärare Tabell 1 Finns det någon lärare du brukar trivas riktigt bra med? Procent. Finns det någon lärare du trivs riktigt bra med Nej Ja, en lärare Ja, fler än en 18,3 37,4 43,5 12

14 Flertalet elever har någon eller några lärare de kommer bra överens med. Detta tror jag är en faktor i skolan, att de kommer överens med sina lärare och inte bara med sina kamrater. Tabell 2 Hur viktigt tycker du det är att få bra betyg? Procent. Hur viktigt tycker du det är att få bra betyg Inte viktigt alls Knappast viktigt Varken viktigt eller oviktigt Ganska viktigt Mycket viktigt 1,5 1,5 6,1 34,4 55,7 Är eleven villig att avsätta tid till att göra sina läxor och därmed kanske få bra betyg? Om viljan finns att ha bra betyg brukar det vanligtvis ha ett visst samband med avhållsamhet till brottslighet och avvikande beteende. Tvärtom gäller att om de inte sätter av tid till och inte bryr sig om att deras betyg är låga finns ett visst samband med kriminallitet och avvikande beteende. En väldigt hög andel elever anser det vara viktigt med bra betyg. Tabell 3 Har du sökt till gymnasiet? Procent. Nej Ja Har du sökt till gymnasiet 0,8 98,5 Att ha framtidstro och planera sitt liv återspeglar en positiv individ. Frågan är aktuell med tanke på att det skett en förändring övertid som innebär att i dagsläget är det mer undantag än regel att avsluta sina studier efter nionde klass. Det vill säga att grundskolan näst intill blivit elvaårig. Det troliga läget för en elev som väljer att sluta studera efter nionde klass, är att han eller hon går ut i arbetslöshet. Kompisar De följande sex variablerna har jag slagit samman till ett index som jag kallar kompisar. Umgänget med kompisar är av stor betydelse för hur eleven agerar i olika situationer. De variabler jag har valt in här består i frekvensen av umgänge och var de umgås samt brottsligt beteende. Desto högre frekvens på umgänget desto mindre är tiden till läxläsning och andra konventionella aktiviteter. Nu kan det vara kriminella kompisar eller icke kriminella. Men om de umgås ofta så innebär det att tid till vanliga konventionella aktiviteter som fotboll, handboll och ridning också får mindre tid. Brå s studier har visat att om ungdomen har kriminella kompisar och om de spenderar tid tillsammans, löper de en högre risk för att själva bli inblandade. Det omvända förhållandet gäller också. Om en ungdom har kompisar som favoriserar ett icke kriminellt beteende så gör den andra oftast det också. 13

15 Tabell 4 Har någon av dina kompisar (de du oftast umgås med) gjort något av följande, som du vet om? Procent Ja Nej Tagit något utan att betala i en affär 69,5 29,8 Brutit sig in någonstans 37,4 61,8 Åkt fast för polisen 49,6 49,6 Här uppges på första frågan att något fler känner någon som tagit något i en affär än inte. Detta kan möjligen förklaras av att inställning till snatteri är något högre än om det skulle benämnas grov stöld i frågan och att eleven fått svara på det i stället. En lägre andel svarade ja på frågan om de kände någon som brutit sig in någonstans. Det kan tolkas som att eleven ser alvarligare på inbrottt än tagit något. Tabell 5 Hur ofta brukar du vanligtvis träffa kompisar på kvällarna? Procent. Hur ofta brukar du vanligtvis träffa kompisar på kvällarna? Mindre än en kväll i veckan 1-2 kvällar i veckan 3-4 kvällar i veckan 5-6 kvällar i veckan el mer 10,7 35,9 40,5 12,2 Om man lägger samman kolumn två och tre förefaller eleverna vara jämt fördelade och ytterligheterna såsom mindre än en kväll i veckan och fem till sex gånger eller mer betydligt mer sällsynt. Tabell 5 Hur ofta brukar du vanligtvis, ensam eller med kompisar vara vid någon typ av centrum eller liknande samlingspunkt på kvällarna? Procent. Vara vid någon typ av centrum eller liknande samlingspunkt på kvällarna Mindre än en dag i veckan 1-2 dagar i veckan 3-4 dagar i veckan 5-6 dagar i veckan el mer ,0 2,3 0,8 Att vistas i centrum eller liknande är oftare förknippat med olagligheter och avvikande beteende än att till exempel sitta hemma hos en kompis. Om samlingspunkten är centrum och gäng bildas kan det leda till oroligheter. Hur ofta brukar du vanligtvis, ensam eller med kompisar vara vid någon typ av centrum eller kiknande samlingspunk Resultatet visar att det inte är särskilt attraktivt att vistas i centrum. Om detta beror på att själva centrum inte är attraktivt i sig eller andra faktorer har jag inte studerat i denna studie. En möjlig förklaring kan vara att de inte får vistas där av sina föräldrar. För den intresserade 14

16 av demografiska aspekter rekommenderar jag Marshall B. Clinard 20. Jag vill inte kalla mitt geografiska undersökningsområde för landsbygd, men det ligger närmare till hands än storstad. Med detta menar jag tillgång till fler attraktioner såsom restauranger, köpcentrum och spelhallar, bara för att ge några exempel. När jag säger storstad tänker jag närmast på Stockholm, Göteborg och Malmö. Tabell 6 Hur ofta brukar du vanligtvis, ensam eller med kompisar vara ute utan att föra något speciellt, annat än bara driva omkring. Procent. Annat än bara driva omkring Mindre än en dag i veckan 1-2 dagar i veckan 3-4 dagar i veckan 5-6 dagar i veckan 49,6 29,8 16,0 1,5 Att bara driva omkring utan att göra något speciellt hör inte heller till de mer konventionella sysselsättningar kompisar gör tillsammans. Vilken förälder har inte hört sin ungdom svara på frågan vart ska du med ett ut.frågeställningen att driva omkring gav svaret att man gjorde det aningen mer än vistades i centrum. En anledning kan vara att i ordet driva omkring för ungdomar kan innebära att vara ute och cykla eller bara promenera. När vuxna värderar det ordet finns nog en negativ bild till det, som kanske inte ungdomar har. Föräldrakontroll Föräldrakontroll mäts på olika sätt bland annat genom att ställa frågan om eleven kan prata med sina föräldrar om allt. Frågorna rör också om de måste vara hemma en speciell tid och om de i förväg måste berätta om var de går hän och vilka de umgås med. Jag anser att de unga naturligtvis behöver en egen privat svär att röra sig i men att dialogen kring vem, var och när de träffar sina kompisar bör vara så öppen som möjligt. Detta för att kunna påverka i möjligaste mån mot att de inte har samröre med dem som bryter mot lagen. Nu förutsätter ju detta resonemang att föräldrarna själva inte är kriminella därför då kan det i stället bli effekten att ungdomen inte blir negativt påmind om sitt beteende utan i stället konform. Föräldraattityd mot om ungdomarna kommer hem berusade mäts i hur arg ungdomen tror föräldern blir. Kan det möjligen ha en avhållande effekt på barnet eller de bryr sig inte om hur föräldrarna reagerar? Sutherland m.fl (1992 s.209) diskuterar att om det brister i engagemang från föräldrarnas sida så kan det bli så att ungdomen tar till sig det och fortsätter i det avvikande beteendet som innebär att dricka alkohol. Avsaknaden av reaktion kan ses som ett godkännande. Inget barn är så konstruerat att det är förutsägbart att det ska bli kriminellt eller icke kriminellt menar Sutherland och då spelar familjen en viktig roll av hur utvecklingen ter sig för barnet. När det gäller familjen förmåga att kontrollera barnet har det skett en utveckling från att alla mer eller mindre fanns hemma omkring och kunde se till barnet, till att frånvaron av familjen ökade och kontrollen i dagens samhälle utgörs av andra än familjen. Förr i tiden var närheten till familjen mer påtaglig och det hade med arbete och boende att göra. Mor och 20 Clinard B. Marshall. American journal of criminology. Vol 48. Nr2 (September 1942) s

17 farföräldrar, grannar och andra släktingar var närmare barnet. Denna sorts inflytande och övervakning av barnet och senare ungdomen har näst intill försvunnit i dag. Därför har jag med familjens värderingar och attityder i enkäten för att visa på hur de spelar roll i hur ungdomen kan bli påverkad i ena eller andra riktningen när det gäller avvikande beteenden såsom stöld, inställning till betyg och annat. De följande fyra variablerna har jag slagit samman till indexet föräldrakontroll Tabell 7 Brukar dina föräldrar veta var du är ifall du går ut på kvällen? Procent. Brukar dina föräldrar veta var du är ifall du går ut på kvällen? Nej, aldrig Ganska sällan Ibland För det mesta Ja, alltid 0,8 3,1 9,2 53,4 32,1 För det mesta och ja, alltid svarade övervägande delen elever. Tabell 8 Brukar dina föräldrar veta vilka du träffar ifall du går ut på kvällen? Procent. Brukar dina föräldrar veta vilka du träffar ifall du går ut på kvällen? Nej, aldrig Ganska sällan Ibland För det mesta Ja, alltid 1,5 6,9 11,5 51,9 26,7 För det mesta och ja, alltid svarade övervägande delen elever. Tabell 9 Måste du komma hem en speciell tid på helgen? Procent. Måste du komma hem en speciell tid på helgen? Nej, aldrig Ganska sällan Ibland För det mesta Ja, alltid 6,9 18,3 21,4 35,1 16,8 Här är svaren aningen mer spridda och en något högre andel som svarar nej, aldrig. 16

18 Tabell 11 Kräver dina föräldrar att du i förväg talar om vad du ska göra om du vill gå ut t ex en fredagskväll? Procent. Kräver dina föräldrar att du i förväg talar om vad du ska göra om du vill gå ut en fredagskväll? Nej, aldrig Ganska sällan Ibland För det mesta Ja, alltid 14,5 11,5 20,6 31,3 20,6 Flertalet elever svarar här i likhet med de ställda frågorna vart ska du och vilka ska du träffa, att för det mesta kräver föräldrarna att få veta vad de ska göra. Brott Baserat på fråga nio som är en lång fråga så till vida att fjorton stycken delfrågor ingår, har jag konstruerat indexet brott. Den gäller olagligheter och hur många gånger eleven gjort något olagligt. Bland annat tas stöld från skolan, snatteri och klottrat upp därför de varit högt representerade i Brå s undersökning. I likhet med deras undersökning så ligger mina resultat på att flest brott begås i skolan i form av stöld, stöld i hemmet, klotter, förstörelse och lurat. Det var också intressant att se andelen ungdomar som uppgav att de tjuvåkt. En förklaring till detta kan vara närheten till tågförbindelser. Det positiva med deras resultat var att grova brott såsom bärande av vapen och att avsiktligt skada någon annan förekom näst intill inte alls. En nollvision är att sträva efter och när man här ser att endast ett fåtal begår de brotten skulle de eleverna kunna fångas upp och hjälpas till ett bättre beteende. Vilka åtgärder som kan komma i fråga lämnar jag här odiskuterade. Olagligheter graderas ofta från lindrigare till grövre brott. Och till de lindrigare brottsligheterna räknas stöld från skolan, skolkat från skolan och snattat. Till de grövre brottsligheterna räknas: burit kniv, hotat någon med kniv och avsiktligt skadat någon. De vanligast förekommande brottsligheterna enligt Brå är stöldrelaterade handlingar i skolan och i affär, som ungefär var fjärde femtonåring begått. Grövre brottslighet såsom att stjäla en bil är ovanligt bland ungdomarna har det visat sig i de tidigare gjorda enkätundersökningarna. Dessa frågor har jag också med i min enkät. Det är däremot mer ovanligt att ungdomar hotar och slår någon annan för att tillskansa sig något. Det ses inte som så alvarligt att skolka, men jag menar att det ena kan leda till det andra och om de inte är i skolan så finns möjligheten till att kanske fördriva tiden med olagligheter. Glädjande att se i resultaten är att en negativ inställning till brott också hänger ihop med att få eller inga brott begås. Därav så många som rapporterat noll antal brott och hög inställning till att avhålla sig från detsamma. Följande frågor ingår i indexet, hur många gånger har du gjort följande saker under de senaste 12 månaderna? Skolkat från skolan en hel dag?, Åkt buss, spårvagn, tunnelbana, pendeltåg, eller tåg utan att betala (tjuvåkt)?, Med flit förstört telefonhytt, gatlykta, fönster, någons cykel eller annan sak som inte var din? Klottrat så kallade tags eller andra ord med tusch eller sprayfärg någonstans? Stulit (snattat) något i affär eller varuhus? Skaffat dig pengar genom att lura folk? Stulit något från skolan? Stulit något från ditt hem? Stulit en cykel? Stulit något ur någons ficka? Köpt något som du vet var stulet? Haft en kniv med 17

19 dig (som vapen) när du gått ut? Hotat någon med stryk eller vapen för att få pengar eller andra värdesaker Tabell 12 Hur många gånger har du gjort följande saker under de senaste 12 månaderna? Procent. Ingen ggr 1-2 ggr 3-5 ggr 6-10 gr ggr Skolkat 67,9 15,3 6,1 7,6 3,1 Tjuvåkt 50,4 29,0 10,7 4,6 5,4 Förstört 74 17,6 4,6 2,3 0,8 Klottrat 86,3 8,4 1,5 1,5 2,3 Snattat ,9 3,1 6,1 Skaffat pengar genom att lura 73,3 19,1 3,8 2,3 1,6 folk Stulit från skola 69,5 20,6 7,6 0,8 1,5 Stulit från hemmet 69,5 17,6 9,2 3,1 0,8 Stulit cykel 77,1 14,5 5,3 2,3 0,8 Stulit något ur någons ficka 91,6 8,4 Köpt något som du vet var stulet 86,3 8,4 3,1 1,5 0,8 Burit kniv som vapen när du gått 92,4 2,3 2,3 1,5 1,5 ut Hotat ngn m stryk el vapen för 96,9 3,1 pengar Skadat ngn med kniv el annat vapen avsiktligen 96,9 1,5 0,8 0,8 Eftersom väldigt få svarat i kategorin mer än 50 ggr, valde jag att slå ihop den med ggr.kategorin. Detta därför att sannolikheten för att svaren är sanna bedömer jag som liten. De observationerna som återfanns i kategorin 50ggr eller mer kallas för outliers 21 och är observationer som påtagligt skiljer sig från övriga observationer vad gäller dess värde på den beroende och/ eller de oberoende variablerna. Egna attityder Här ges eleven möjlighet att reflektera över vad de själva känner inför om deras kompisar skulle göra något brottsligt. Det kanske är lättare att så här anonymt ge uttryck för vad man känner. När man står ansikte mot ansikte är det kanske svårt att säga vad man tycker och känner. Den här frågan belyser så att säga den andra socialisations process som följer efter den av familjen redan statuerade, det vill säga kompisar och skola. Vilka normer har eleven och så vidare. Detta har Svensson 22 mer ingående diskuterat i sin bok. Alla dessa frågor ingår i indexet som jag valt att kalla egna attityder eftersom de tillsammans utgör ett gemensamt mått på det samma. 21 Edling C & Hedström P (2003) s Kvantitativa metoder grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur 22 Svensson, R (2004). Social control and socialisation the role of morality as a social mechanism in adolescent deviant behaviour. Edsbruk: Akademitryck AB. 18

20 Tabell 13. Skulle du tycka det var ifall dina kompisar... Procent. Helt Ganska Tveksam Knappast Inte Drack sig fulla? 38,2 26,7 12,2 9,9 11,5 Skolkade ett par dagar? 24,4 15,3 22,1 16,8 19,8 Tog något i en affär? 22,1 11,5 14,5 16,8 33,6 Provade hasch? 11,5 5,3 12,2 9,2 60,3 Tog en bil? 9,2 3,8 6,1 9,9 68,7 Slog ner en alkoholist? 10,7 6,1 8,4 11,5 61,8 Gjorde en större graffitimålning? 16,8 16,8 9,9 17,6 37,4 En övervägande del av eleverna har på frågan om de tyckte det var ifall kompisarna provade hasch var tveksamma till inte. Lite över 82 % ställer sig avvaktande till det beteendet. Noterbart här är tycker jag att i dagsläget skrivs det mycket om hur billigt hasch är och att ungdomar i stort verkar röka mer hasch nu än innan. Denna undersökning visar inte på en positiv attityd till haschrökning. Däremot tycks inställningen till alkohol vara mer gynnsam. Analys och resultat För att kunna illustrera visar jag här hur den teoretiska modellen ser ut. Kompisar Föräldrakon troll Skola Brott Attityder Här följer nu en presentation av de enkla sambanden mellan den totala brottsligheten och föräldrakontroll, egna attityder, kompisar och skola Hur ser sambanden ut i min studie? Det visar jag här med hjälp av regressionsanalyser där syftet är att finna den linjen som bäst sammanfattar sambandet mellan variablerna. Här är lutningen på linjen av intresse, lutar den åt höger är sambandet positivt och lutar den åt vänster är det negativt. 19

21 Enkla samband Figur 1 samband mellan föräldrakontroll och brott. Desto högre värde på föräldrakontroll variabeln desto lägre blir antal brott. Det vill säga att om föräldrarna uppges ha kontroll och insikt i vad ungdomen gör desto högre är sannolikheten att begå brott mindre. Här är ett negativt samband. Figur 2 samband mellan egen attityd och brott. Desto högre attityd emot brott och att de svarat att det inte är att begå brottsliga handlingar desto lägre antal brott. Här är ett negativt samband. Alltså har eleven en avhållsam och negativ attityd till brott, så begår de också färre alternativt inga brott alls. Den egna inställningen är således en viktig faktor att ta hänsyn till. Figur 3 samband mellan kompisar och brott. 20

22 Desto fler gånger och högre samvaro med kompisarna samt om de har brottsliga kompisar desto högre är sannolikheten till att begå brott antal brott. Här är ett positivt samband. Figur 4 samband mellan skola och brott. Desto högre attityd till skolan, alltså ser positivt på de variabler som ingick i indexet desto lägre antal brott. Men sambandet är inte så starkt som mellan kompisar och brott till exempel. Det ser man genom att lutningen inte är så stor. Här har vi ett positivt samband. Styrkan på det linjära sambandet kan variera mellan -1 och +1, desto högre värde desto bättre beskriver regressionslinjen sambandet mellan variablerna. Den som avviker lite här är variabeln skola och jag hade nog förväntat mig en högre korrelation här men så var inte fallet Samband Detta med tanke på den sekundära socialisationsprocessen, men det måste då vara att skolan och de variabler som ingick i det indexet är positiva det vill säga indikerar på att skolan förmedlar en negativ inställning till brott. Sambanden i modellen är då att skola har styrka 11,3 och kompisar 42,5. Det som är bra med siffrorna 59,6 och 39,6 är att de visar att om man har en negativ inställning till brott så begås färre brott och om man har en hög föräldrakontroll så begås också färre brott. Skola och brott har alltså inget högt samband. 21

23 Model Unstandardized Coefficients Standardized Coefficients t Sig. B Std. Error Beta 1 (Constant) 17,770 2,687 6,612,000 Förälkontroll -,863,178 -,396-4,837,000 a. Dependent Variable: Brott Att föräldrakontroll har ett samband med brott är redan konstaterat men här ser man också om det är möjligt att kunna dra en slutsats att det också är relevant i populationen. Man ska tänka på att mitt urval endast var på 170 elever. Föräldrakontrollens betavärde är högt och sig värdet visar att det finns ett samband mellan föräldrakontrollen och brott. Det vill säga att föräldrarna har ett stort inflytande på eleverna, men värt att nämnas är då också att om föräldrarna har en neutralare bild till brottsligt beteende så förs det lika väl över på eleverna som det omvända. Coefficients a Model Unstandardized Coefficients Standardized Coefficients t Sig. B Std. Error Beta (Constant) 14,303 3,358 4,260,000 1 Förälkontroll -,352,169 -,159-2,090,039 Atti1 -,351,057 -,468-6,166,000 Kompisar,796,266,225 2,989,003 a. Dependent Variable: Brott Men frågan jag ställde mig var om det fanns andra samband än föräldrakontroll och brott som kanske kunde påverka föräldrakontrollens inverkan på brott. När jag då kontrollerade för som ovan egna attityder och kompisar så visar det sig att föräldrakontrollens inverkan minskade från -,863 till -,352 och alltså kan attityder och kompisar också spela roll i förklaringen av brott. Signifikansnivån ligger bättre till nu på kompisar och attityder men fortfarande bra på föräldrakontroll. Jag vill här passa på att säga att jag är medveten om att mitt antal individer som är 130 stycken, är ett förhållandevis lågt antal när man vill säga att det är statistiskt säkerställt. Det vill säga att man kan generalisera till normal populationen. Men jag tycker nog ändå att det ger en fingervisning. Coefficients a 22

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport Brott och utsatthet för brott 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport Brott och utsatthet för brott 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 12 Temarapport Brott och utsatthet för brott 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden ZA5353 / ZA5656 Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3 Field Questionnaire Sweden 1. Är du? 1 Pojke 2 Flicka 2. Vad är ditt födelsedatum? Å Å M M D D 3.

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar 1995 8 Stockholm 12 april Jonas Ring Brottsförebyggande rådet Dagens presentation Bakgrund till undersökningen

Läs mer

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...

Läs mer

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9 Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 Läs igenom frågan, tillsammans eller var för sig. Välj det svar du tycker passar dig bäst eller eget alternativ. Lägg

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Stöld, våld och droger bland pojkar och flickor i årskurs nio

Stöld, våld och droger bland pojkar och flickor i årskurs nio Stöld, våld och droger bland pojkar och flickor i årskurs nio Resultat från tre självdeklarationsundersökningar BRÅ-rapport 2000:17 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundtjänst,

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 Reviderad 2009-09-30 av rwk Sidan 1 av 23 Innehållsförteckning HANDLINGSPLAN - AMT...3 Åtgärdstrappan en handlingsplan

Läs mer

RF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation

RF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation RF:s Elevenkät 2004 Bakgrundsinformation Årskurs Hur bor du på RIG-orten? Välj ditt RIG Ort Flicka Pojke Årskurs 2 På elevhem Friidrott Umeå X Årskurs 3 I föräldrahemmet Friidrott Umeå X Årskurs 2 På elevhem

Läs mer

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet,

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Stina Forsberg FN:s konvention om barnets rättigheter Barnets rättigheter gäller alla barn (0-18 år) (artikel 1) Inget barn får diskrimineras p.g.a. egna eller vårdnadshavares egenskaper, åsikter eller

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Partybrudarna som vaskade allt!

Partybrudarna som vaskade allt! Iq Rapport 2011:1 en aktuell bild av ungas attityd till alkohol Partybrudarna som vaskade allt! Man har ungefär tre timmar på sig om man vill festa alkoholfritt, sedan blir alla för fulla. Folk ansåg att

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande:

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling POLICY Datum 2015-08-31 1(6) Franserudsskolan Birgitta Stenbratt Birgitta.stenbratt@bengtsfors.se Antagen av Rektor Plan mot kränkande behandling Reviderad 2015-09-03 2 Syfte Alla elever har samma rättigheter

Läs mer

Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs nio

Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs nio Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs nio Resultat från fem självdeklarationsundersökningar RAPPORT 2005:4 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ)

Läs mer

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen. SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35

Läs mer

Vad tycker du om din hemtjänst?

Vad tycker du om din hemtjänst? 0849065530 Vad tycker du om din hemtjänst? Alla äldre har rätt till en hemtjänst med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla hemtjänsten genomför Institutet för kvalitetsindikatorer denna undersökning

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31 KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen

Läs mer

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

KARTLÄGGNING AV SVENSKA ISHOCKEYDOMARES ARBETSMILJÖ DEN 1 JULI 2015 NIKLAS.BOSTROM

KARTLÄGGNING AV SVENSKA ISHOCKEYDOMARES ARBETSMILJÖ DEN 1 JULI 2015 NIKLAS.BOSTROM DEN 1 JULI 2015 Ishockey är det roligaste som finns, jag älskar att ta ansvar och en ledande roll. Däremot är spelarnas beteende och framförallt föräldrars och ledares beteende under all kritik idag. KARTLÄGGNING

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. 1 Innehåll 04 Bakgrund 06 Sammanfattning Resultat; 10 Generella attityder 14 Vardagsutmaningar 22 Idealbilder 28 Hur breda är utmaningarna? 41 Framtid

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt Tenta januari 2010 Fråga 1 EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt = Kodnummer. Fråga 2 M och

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se -NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Datum 2015-08-24 11 Antal sidor Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är diskriminering? 4 Vision 5 Till dig som förälder/vårdnadshavare

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Det här är Likabehandlingsplanen. Här kan du läsa vad du inte får göra i skolan. Det står också vad som är bra att göra. Alla elever och alla lärare

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015. Gladan

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015. Gladan Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Gladan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef

Läs mer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska

Läs mer

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se

Läs mer