Uppfattningar om öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö

Transkript

1 INTERNATIONAL GREEN ROOF INSTITUTE Uppfattningar om öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö - utvärdering efter några års drift Tim Delshammar Mark Huisman Anders Kristoffersson Sveriges Lantbruksuniversitet Institutionen för landskapsoch trädgårdsteknik November 2004 Augustenborgs Botaniska Takträdgård Publikation nr 009 1

2 2 Foton: Tim Delshammar

3 INTERNATIONAL GREEN ROOF INSTITUTE Uppfattningar om öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö - utvärdering efter några års drift Tim Delshammar Mark Huisman Anders Kristoffersson Sveriges Lantbruksuniversitet Institutionen för landskapsoch trädgårdsteknik Forskningsprojektet finansierat av FORMAS proj nr VA-Forsk proj nr MKB Fastighets AB Malmö stad i samarbete med EU-life, projekt Gröna tak Delfinansiär: Institutionen för landskapsoch trädgårdsteknik, SLU November 2004 Augustenborgs Botaniska Takträdgård Ystadvägen 56, Malmö info@greenroof.se Publikation nr ISBN

4 4

5 Förord Detta projekt syftar till att utvärdera olika aktörers, främst boendes och förvaltares, perspektiv på dagvattenhanteringen i Augustenborg i Malmö efter några års drift. Hur uppfattar man dagvattenanläggningarna nu när de är en del av vardagsmiljön som ska fungera för de boende och kunna tas om hand av dem som har till sitt jobb att förvalta utemiljön? Projektet ingår som en del i det större projektet Öppen dagvattenhantering i en redan etablerad stadsdel som finansieras av Formas ( ), VA-forsk (21-106), MKB Fastighets AB och Malmö Stad i samarbete med EU Life projektet Gröna Tak. För att fördjupa projektet har ytterligare medel tillförts projektet från Serviceförvaltningen i Malmö stad och institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik, SLU. En projektgrupp vid institutionen bestående av professor Bengt Persson, lektor Anders Kristoffersson, doktorand Tim Delshammar och adjunkt Mark Huisman har arbetat med projektet. Tim Delshammar och Mark Huisman har genomfört fältarbetet och skrivit slutrapporten. Förutom det intressanta i att utvärdera olika aktörers perspektiv på dagvattenhantering ingår projektet i Institutionen för landskaps- och trädgårdstekniks satsning på att bygga upp ämnet landskapsmanagement inom forskning och undervisning. Anders Kristoffersson Projektledare Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik, SLU 5

6 Innehåll Förord...5 Sammanfattning Inledning Stadsdelen Augustenborg Projekt Lokal och ekologisk hantering av dagvatten...9 Två skeden...9 Ett unikt projekt Syfte och avgränsning Metod Intervjupersoner Intervjuform Svårigheter Etik Bearbetning Resultat Sammanfattning av intervjuer...13 VA-verket 1, planerare...13 VA-verket 2, projektör (förvaltare)...13 Fastighetsförvaltare, förvaltare...14 Gatukontoret, förvaltare...14 Landskapsarkitektkontor 1, projektör...15 Landskapsarkitektkontor 2, projektör...15 Entreprenadfirma, projektör och förvaltare...16 Stadsfastigheter, förvaltare...17 Augustenborgsskolan 1, brukare...17 Augustenborgsskolan 2, brukare...17 Pensionärer, brukare...18 Boende, brukare Analys...19 Tema 1 Byggprocessen under etapp Tema 2 Brukarinflytande...20 Tema 3 Teknik...21 Tema 4 Ekonomi och prioriteringar...22 Tema 5 Estetik, trivsel och status...23 Tema 6 Utemiljöns funktion...23 Tema 7 Barn och vatten...23 Tema 8 - Pedagogik...24 Tema 9 Skötsel Diskussion Planerings- och byggprocessen Sektorsorienterat expertperspektiv eller vardagsorienterat lekmannaperspektiv En sammanfattande bild och erfarenheter för kommande projekt...27 Referenser

7 Sammanfattning Som en del i ekostadsprojektet i stadsdelen Augustenborg, Malmö stad, genomförs delprojektet Lokal och ekologisk hantering av dagvatten. Projektet innebär att det konventionella dagvattensystemet i området byggs om till ett öppet dagvattensystem. Syftet med föreliggande rapport är att beskriva och utvärdera skillnader och likheter i uppfattningen av det öppna dagvattensystemet i Augustenborg mellan projektörer, förvaltare och brukare. Genom att intervjua planerare, arkitekter, förvaltare, entreprenör samt boende har vi kartlagt olika gruppers uppfattning av dagvattensystemet i Augustenborg. Intervjuer har skett dels i direkt möte med bandupptagning, dels per telefon. Intervjuerna bearbetades och sammanfattades, därefter analyserades de utifrån nio teman: 1) Byggprocessen under etapp 1, 2) Brukarinflytande, 3) Teknik, 4) Ekonomi och prioriteringar, 5) Estetik, trivsel och status, 6) Utemiljöns funktion, 7) Barn och vatten, 8) Pedagogik och 9) Skötsel. Det finns en positiv attityd till vattnet som inslag i områdets utemiljö. Projektörernas och förvaltarnas uppfattningar av det öppna systemet präglas till stor del av de tekniska, ekonomiska eller administrativa frågor som återstår att lösa. Brukarnas uppfattning av systemet präglas av hur det interfererar med vardagsmiljön, vilket ger en ganska splittrad bild. Några är positiva, några negativa och några både positiva och negativa. En av de viktigaste slutsatserna är att projektörer och förvaltare å ena sidan och brukare å andra sidan ser det öppna dagvattensystemet från olika håll, vilket kan beskrivas som ett sektorsorienterat expertperspektiv respektive ett vardagsorienterat lekmannaperspektiv. Såväl brukare som projektörer och förvaltare återkommer ofta till planerings- och byggprocessen och det är tydligt att det sätt som denna har genomförts har präglat uppfattningen av det öppna dagvattensystemet. Komplexiteten i ett projekt där man konverterar dagvatten från sluten till öppen lösning i en befintlig bostadsmiljö är mycket stor. Vår studie i Augustenborg pekar mot att ett sådant byggföretag bör inledas med en ingående förstudie av förutsättningarna för byggande och för brukarinflytande. 7

8 1 Inledning Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) är ett begrepp som börjar få några år på nacken i Sverige. Intresset för detta började på talet och infiltrationsytor och perkolationsanläggningar byggdes i syfte att lokalt omhänderta regnvattnet och minska volymen vatten som behövde avledas. Faktorer som felaktiga placeringar, otillräckliga dimensioneringar och mindre lyckade konstruktioner av anläggningarna gav LOD en dålig klang. På 1980-talet koncentrerades dagvattenfrågorna till omhändertagande av de föroreningar som följde med vattnet. Snart kom också ekologiska aspekter att spela en roll i diskussionen om dagvatten och begreppet ekologisk dagvattenhantering (ED) kom till. Dagvatten hade fram till 1900-talets mitt oftast letts ihop med spillvatten i samma rörsystem ut i recipienten, senare till reningsverket. Genom att omhänderta en betydande del av dessa volymer lokalt kan investerings- och driftskostnader i ledningsnät sparas och trycket på reningsverken minska. Detta ger på sikt minskade kostnader för VA- huvudmän och det kollektiv som via avgifter betalar (Lönngren 2001). Även i separerade system kan de stora mängder dagvatten som kommer vid häftiga skyfall orsaka problem. Det lokala omhändertagandet av vatten innebär idag ofta att vattnet fördröjs i öppna system, till exempel i dammar, kanaler, bäckar och rännor. En diskussion har under lång tid förts angående säkerhet och dagvatten. Lagstiftningen föreskriver att vattenanläggningar i byggd miljö skall ha ett tillfredställande skydd mot barnolycksfall, men ger inga närmare anvisningar om hur detta skydd skall vara beskaffat. Möjligheten att skapa intressanta biotoper genom att kombinera vatten med växter och annat material från naturen gör ofta dagvattenanläggningar intressanta också utifrån ekologiskt, rekreativt och pedagogiskt perspektiv. Öppen dagvattenfördröjning i bostadsområden i Sverige har hittills mycket gått ut på att leda bort vattnet från husen i rörledningar och samla det i någon större damm, alternativt fördröja det genom infiltration i gräsytor. Ett exempel på ett mer stadsmässigt koncept i form av kanaler och dammar nära husen finns sen några år i bostdsområdet Zufenhausen i Stuttgart, Tyskland (Lönngren 2001). 1.1 Stadsdelen Augustenborg Stadsdelen Augustenborg byggdes i slutet av 1940-talet och början av 1950-talet. Husen ägs till större delen av det kommunala bostadsbolaget MKB. Det finns några flerbostadshus som ägs av av andra fastighetsägare samt ett fåtal enfamiljshus i privat ägo. Sammanlagt bor det ca 3000 personer i stadsdelen. Förutom bostäder finns en skola med drygt 600 elever i årskurserna F-9. Skolan byggdes under femtiotalet. Här finns ett industriområde som byggdes på 1960-talet. Industriområdet domineras av den kommunala serviceförvaltningens förråd. Det finns en handfull småbutiker i området, däremot saknas post, apotek och bank. När området byggdes var det ett attraktivt område som med sina rymliga tvåor erbjöd en välkommen standardhöjning för de nyinflyttade. Två decennier senare hade kraven på boendestandard förändrats och lägenheterna på Augustenborg ratades till förmån för miljonprogrammets fyror och femmor. 8

9 1.2 Projekt Lokal och ekologisk hantering av dagvatten Projekt Lokal och ekologisk hantering av dagvatten var ett av tio projekt som tillsammans gick under namnet Ekostaden Augustenborg. Parallellt med dagvattenprojektet genomfördes bland annat projekten Lokalt omhändertagande av avfall, Miljöanpassad ombyggnad av gårdar, torg och trafikmiljöer, Miljöanpassad ombyggnad till media- och kulturcentrum samt Ombyggnad av skolgård och park. Flera förändringar av området skedde alltså samtidigt. För projektörer och anläggare innebar det att olika typer av åtgärder skulle samordnas. Ekostaden var i sin tur ett av åtta projekt i Malmö kommuns lokala investeringsprogram för ekologisk omställning och utveckling Investeringsprogrammet finansierades delvis genom statliga bidrag med de regler som gällde för statliga bidrag för lokala investeringsprogram. Det innebar att projektet redan vid ansökan hade kvantitativa mål som skulle uppfyllas. De boendes engagemang i förändringsarbetet började i huvudsak efter det att målen för förändringsarbetet hade formulerats. I ansökan förband man sig att ta hand om mellan 70 och 90 % av dagvattnet i området. Man hade också en tidsplan att följa. Två skeden Utbyggnaden av det öppna dagvattensystemet i Augustenborg har skett i flera etapper. Den första etappen färdigställdes till sommaren Sommaren 2004 har alla planerade åtgärder inte genomförts. Vi har betraktat etapp ett som ett skede och de följande etapperna som ett andra skede. De båda skedena skiljer sig åt på flera punkter. Det första skedet har beskrivits av de inblandade som en period då man arbetade under stark tidspress. Många frågor skulle lösas under planerings- och projekteringsskedet samtidigt som man redan hade börjat ombyggnaden av utemiljön. Under det andra skedet har man haft möjlighet att utsträcka planering och byggande under längre tid. Det fanns ett flertal olika mål med ombyggnaden av gårdarna under det första skedet. Arkitekterna nämner förutom målet att ta hand om dagvattnet även att anpassa ombyggnaden efter gårdarnas femtiotalskaraktär, att de boende skulle vara delaktiga i planeringsprocessen och att dagvattenanläggningen skulle ha en pedagogisk funktion genom att vattnets väg gjordes synlig. Under det andra skedet har målet att ta hand om dagvattnet dominerat medan anpassningen till karaktären och de boendes medverkan har tonats ner. Under det första skedet satsades inte så mycket resurser på ombyggnad av gårdarna utöver vattenanläggningarna. Under det senare satsas mer resurser på gårdsmiljöerna. Personerna som var delaktiga under det första skedet har till stora delar bytts ut. Projektörerna av gårdar och dagvattenanläggningar har bytts ut liksom MKB:s fastighetschef på området. Den tidigare projektansvarige på VA-verket har slutat. Ett unikt projekt Projektet Lokal och ekologisk hantering av dagvatten har inneburit att dagvattenhanteringen inom hela stadsdelen har setts över. Dagvattnets avrinning har fördröjts och reducerats genom att serviceförvaltningens förråd försetts med sedumtak och genom dammar och diken. Dagvattnet har separerats från spillvattnet genom att det leds i öppna strukturer för att sedan kopplas på det befintliga dagvattennätet utanför området. 9

10 Dagvattenhanteringen i Augustenborg är unik genom att en befintlig stadsdel ställts om från konventionell dagvattenhantering till öppen hantering. Den öppna hanteringen innebär att fler aktörer blir direkt berörda av dagvattensystemet. Det slutna rörnätssystemet sköttes av VA-verket och var inte synligt för andra aktörer annat än om det uppstod funktionella problem, till exempel källaröversvämningar. Det öppna systemet påverkar arbetet för de aktörer som ansvarar för att förvalta serviceförvaltningens mark, allmännyttans mark, skolan, parken samt gatumarken. Det påverkar också vardagsmiljön för de boende och andra brukare som vistas i miljöerna. Såväl experter med olika bakgrund som brukare har varit delaktiga i planeringsprocessen. Det finns också en förhoppning om att de boende ska spela en aktivare roll när det gäller förvaltningen av det öppna dagvattensystemet. Planerings- och förvaltningsprocessen i Augustenborg innebär alltså samverkan över gränserna mellan olika delar av den kommunala förvaltningen och allmännyttan. Det innebär också en samverkan mellan projektörer, förvaltare och brukare. Vid en sådan samverkan är det viktigt att de olika intressenterna förstår varandras perspektiv. Konflikter mellan olika intressenter i en planeringsprocess kan ofta hänföras till en bristande förståelse. En bild av skillnader och likheter i uppfattningen av det öppna dagvattensystemet i Augustenborg är därför viktig kunskap vid förvaltningen av dagvattenanläggningen i området. Det är också en grund för att hantera framtida ombyggnader av dagvattensystem i andra befintliga bostadsområden. 1.3 Syfte och avgränsning Det finns en lång rad frågor som kan ställas med anledning av projektet: Fungerar det öppna systemet för att hantera dagvattnet? Vad kostar anläggning och förvaltning? Vilka speciella problem är förknippade med ett öppet system? Till exempel har Krantz och Hjärpe (2002) i en tidigare genomförd utvärdering av dagvattensystemet identifierat nio kritiska faktorer för att hantera dagvatten i öppna strukturer. Faktorerna är en första ansats till en hypotes om hur ett hållbart system för öppen dagvattenhantering kan genomföras. I föreliggande rapport intresserar vi oss inte för vad som faktiskt är en kritisk faktor för att hantera dagvatten i öppna strukturer. I stället intresserar vi oss för hur det som sägs speglar de inblandades uppfattningar av det öppna dagvattensystemet. Arbetet är inspirerat av fenomenografisk metod, men inte mer än så (se t.ex. Uljens 1989). Vi har alltså inte genomfört en regelrätt feneomenografisk analys. Syftet med rapporten är sålunda: Att beskriva och utvärdera skillnader och likheter i uppfattningen av det öppna dagvattensystemet i Augustenborg mellan projektörer (VA och landskap), förvaltare (VA, MKB och parkförvaltningen) och brukare (boende, föreningar och skola). Föreliggande rapport har således ett något annorlunda syfte jämfört med Krantz och Hjärpe samtidigt som det finns uppenbara beröringspunkter. Vi återkommer med kommentarer på Krantz och Hjärpes rapport i diskussionen. 10

11 2 Metod 2.1 Intervjupersoner Vi har försökt få med de mest involverade personerna i grupperna projektörer och förvaltare. När det gäller brukare har vi försökt få en spridning så att olika grupper representerats, till exempel olika ålderskategorier samt både infödda svenskar och invandrare. Vi har därför använt oss av olika kanaler för att få kontakt med olika grupper av brukare. Via tidigare kännedom om aktörer i ekostaden och dagvattenutbyggnaden samt genom en pilotintervju med projektledaren för ekostadsprojektet utkristalliserades intervjupersoner samt tänkbara mötesplatser för att möta brukare. I gruppen projektörer och förvaltare finns reprepresentanter för VA- verket, Gatukontoret, det kommunala bostadsbolaget, Stadsfastigheter, Stadsdelsförvaltningen och Serviceförvaltningen, två landskapsarkitektkontor samt en entreprenör. Till gruppen brukare hänförs boende i stadsdelen Augustenborg samt skola och föreningar. Skolan erbjöd intervju med biträdande rektor (tidigare delaktig i planeringen av ekostaden) samt med vaktmästare. En gruppintervju genomfördes med pensionärer på kafé Sommaren. Representanter för barnfamiljer, äldre, yngre, kvinnor och män har utvalts slumpvis, dock med målet att dessa skulle vara bosatta i olika delar av stadsdelen. Skolan har varit behjälplig med klasslistor för att identifiera barnfamiljer. En sammanfattning av de intervjuades roll återfinns i tabell 1 nedan. Tabell 1: Kortfattad beskrivning av undersökningsgruppen Grupp Notering Projektör Landskapsarkitektfirma 1 Intervju på arbetsplatsen Projektör Landskapsarkitektfirma 2 Intervju på arbetsplatsen Projektör VA-verket, Malmö stad Intervju på arbetsplatsen Projektör/förvaltare Privat företag Intervju på arbetsplatsen Projektör /förvaltare VA- avdelningens beställarrepresentant Intervju på arbetsplatsen Förvaltare MKB:s nuvarande områdeschef Intervju på arbetsplatsen Förvaltare Stadsfastigheter Intervju på arbetsplatsen Förvaltare Gatukontorets beställare Intervju på arbetsplatsen Brukare Lärare skolan Intervju på arbetsplatsen Brukare Pensionärsgrupp (nio pers.) Gruppintervju på kafé Sommaren Brukare Boende, pensionärspar Intervju i hemmet Brukare Pensionär Intervju i hemmet Brukare Par, han 25, hon 21 Intervju i hemmet Brukare Man 30 år Intervju i hemmet Brukare Kvinna 29 år Intervju i hemmet Brukare Man 80 år telefonintervju Brukare Kvinna 25 år telefonintervju Brukare Man 22 år telefonintervju Brukare Man 85 år telefonintervju Brukare Kvinna tvåbarnsmor telefonintervju Brukare Kvinna, ett barn telefonintervju Brukare Kvinna 19 år telefonintervju Brukare Kvinna 42 år, tvåbarnsmor telefonintervju 11

12 2.2 Intervjuform Vi bestämde oss tidigt för halvstrukturerade intervjuer (Kvale 1997), en intervjuform som möjliggör fördjupning och validering av de frågor som ställs. Intervjuerna ägde rum på svarandens arbetsplats, i dess hem eller per telefon. Intervjuerna genomfördes under perioden november januari Samtliga intervjuer med förvaltare och projektörer samt sex av intervjuerna med boende (en parintervju) dokumenterades med bandspelare med extern mikrofon och skrevs sedan ut ordagrant. Vid intervjun med pensionärer på kafé Sommaren, som mer kan liknas vid ett samtal, fördes anteckningar. I samtalet deltog sammanlagt nio pensionärer. Åtta telefonintervjuer genomfördes. Anteckningar fördes under samtalets gång och renskrevs i omedelbar anslutning till samtalet. Intervjuare var i samtliga fall rapportförfattarna. 2.3 Svårigheter Någon statistik som visar åldersspridning och familjebilder i Augustenborg har inte funnits tillgänglig för oss när vi gjort vårt urval av intervjupersoner. En viss osäkerhet föreligger således i om de intervjuade brukarna återspeglar populationen i stadsdelen. Det har varit svårt att hitta boende som velat ställa upp för intervju i hemmet. Däremot har flertalet som tillfrågats accepterat en telefonintervju. Skolan har inte velat ställa barn till förfogande för intervju. Därmed har barn utgått som svarande och ersatts av ställföreträdande åsiktsföreträdare i form av föräldrar och skolpersonal. Många av brukarna vi intervjuat har svårt att särskilja aspekter som berör dagvattenanläggningarna från helhetsmiljön. En del hade endast i någon utsträckning lagt märke till sådant som kan kopplas till dagvatten. 2.4 Etik Konfidentialiteten hos dem som är inblandade i projektet som planerare, projektörer eller förvaltare är svår att upprätthålla, då dessa relativt enkelt kan spåras av den som är insatt i hur Malmö kommun driver projekt i Ekostaden eller hur förvaltning olika verksamheter sker. Ingen av dem har heller begärt att deras identitet inte får röjas. Konfidentialiteten bland intervjuade brukare bedöms som god, endast rapportförfattarna kan via utskrifter och anteckningar identifiera källan. Intervjuerna har skrivits ut av en extern person som enbart arbetar med utskrifter i projektet. Denna har känt till vem som hörts på bandupptagningen, men saknar intresse av att påverka resultatet. Kvaliteten på utskriften har varit god, det fåtal ord som inte direkt kunnat uttydas har framgått av sammanhanget. 2.5 Bearbetning Bearbetning har skett i två steg. En sammanfattning av alla intervjuer har gjorts. Intervjumaterialet har kategoriserats. Nio teman har utkristalliserats vilka sedan ligger till grund för diskussionen om likheter och skillnader i uppfattningen av dagvatten mellan grupperna. 12

13 3 Resultat Nedan redovisas en sammanfattning av de genomförda intervjuerna. Därefter följer en analys av intervjuerna. 3.1 Sammanfattning av intervjuer De sammanfattade intervjuerna är rubricerade efter intervjupersonens/personernas hemvist och roll i projektet. VA-verket 1, planerare Planeraren blev inkopplad på projektet under planeringsfasen då LIP-ansökan (lokala investeringsprojekt, statligt finansierade) för projektet formulerades. Därefter fungerade han som VA-verkets projektledare för projekt Lokal och ekologisk hantering av dagvatten. Planeraren anser att målet med projektet i första hand var att skapa en referensanläggning som visade hur öppen dagvattenhantering i en befintlig miljö kan utformas. Anläggningen ska i första hand ta hand om dagvattnet till en rimlig kostnad, säger han. Det handlar om att infiltrera vattnet eller fördröja avrinningen så att det befintliga dagvattensystemet klarar av att ta hand om vattnet från området. För att sälja in det öppna systemet måste det utformas på ett sätt som tillfredsställer de boende. VA-verket 2, projektör (förvaltare) Projektören kom in i etapp 2 och hade en beställarroll för VA-verkets sida. Han är tveksam till det som gjordes under projektets tidiga skede, men positiv till det som kommit till i den senare delen i samarbetet med Entreprenören. Han betonar betydelsen av ett skötseltänkande redan i projekteringsstadiet, där misstag begåtts i denna process. Han lyfter fram samarbetet med Entreprenören. 13

14 Det är VA-verket som har ansvar för rörnätet. Däremot har man inte driftsansvar för öppna vattenytor som diken, dammar eller rännor. Öppna vattenspeglar är markförvaltarens ansvar, det vill säga Gatukontorets, det kommunala bostadsbolagets eller Serviceförvaltningens, menar han. Administrativa gränser mellan olika förvaltare komplicerar driften. Gränserna ställde till med problem framförallt gentemot Stadsfastigheter som förvaltar skolfastigheten. Under projektets senare skede har man i stort kommit runt detta genom att projektör och förvaltare är samma organisation. Projektören ser målet som ekologiskt och ekonomiskt, vilket han nog menar uppnåtts, men ekonomimålet hade kunnat optimeras genom billigare lösningar. Han ser inga problem med vatten och säkerhet. Fastighetsförvaltare, förvaltare Fastighetschefen tillträdde på Augustenborg i oktober år Tidigare arbetade han som fastighetschef på MKB Rosengård. Han har alltså inte varit med under projektets tidiga planerings- och projekteringsfas. Fastighetschefen är mycket kritisk till den öppna dagvattenhanteringen på Augustenborg som han menar är betydligt dyrare jämfört med alternativet att bygga om det kombinerade systemet till ett konventionellt separerat system. Men företaget är förpliktigat att bygga det öppna systemet på Augustenborg eftersom man fått LIP-medel och eftersom det finns ett fullmäktigebeslut på ombyggnaden. Målet med ombyggnaden av området är att ta hand om så mycket dagvatten som möjligt. På köpet får man dammar, något som hyresgästerna uppskattar. Fastighetschefen menar att de dagvattenlösningar och ombyggnader som gjordes under etapp 1 inte är bra. Framförallt är de krångliga att sköta. När han tillträdde planerades anläggningsarbetena i etapp 2. Vid det tillfället fanns inte någon entreprenör som ville räkna på anläggningsarbetena. Fastighetschefen kontaktade då Entreprenören som han tidigare samarbetat med i andra områden. Tillsammans med Entreprenören bearbetades det tidigare förslaget så att en mera lättskött anläggning kunde byggas. Efter det har samarbetet med Entreprenören fortsatt. Fastighetschefen är mycket nöjd med samarbetet och tycker att det är en riktig tanke att Entreprenören ska ha ett helhetsansvar från projektering till anläggning och förvaltning. Det är viktigt att ta hänsyn till funktionella aspekter (plattor istället för grus) och skötselekonomi (hela gräsytor istället för uppstyckade, inga öppna rännor i planteringsytor etc.). Gatukontoret, förvaltare Gatukontorets förvaltare för parkmarken i Augustenborg kom sent in i processen. Någon möjlighet att påverka själva utformningen har hon inte haft. Målet med dagvattenanläggningarna, enligt Förvaltaren, är framförallt fördröjning av vattnet i syfte att spara investeringsmedel för rör. Förvaltaren menar att den upprustning som skett av stadsdelen i allmänhet och den förhöjning av upplevelsekvaliteteten som vatten i olika former (dammar, kanaler, rännor) medför gör att en högre standard på intilliggande parkytor i området bör övervägas. Mer skötselkrävande ytor såsom exempelvis prydnadsbuskage, perennplanteringar och välklippta gräsmattor kräver förutom investeringskapital också större resurser för driften. 14

15 En konflikt mellan Förvaltaren och VA- sidan finns om vem som skall bekosta det fördyrade underhållet av de vattenrelaterade delarna i Augustenborgsparken. En principiell diskussion om detta förs på chefsnivå. Våra kommentarer: Det oklara ansvarsförhållande som det öppna dagvattensystemet fört med sig sätter sin tydliga prägel på Förvaltarens syn på dagvattensystemet. Landskapsarkitektkontor 1, projektör Landskapsarkitektkontor 1 arbetade på uppdrag av VA-verket med utformningen av dagvattensystemet. Projektören menar att projektet hade många intressenter och höga ambitioner. Tyvärr var styrningen av projektet från VA-verkets sida svag. Samordningen var otydlig. Det fanns ibland delade meningar bland de inblandade beställarna, det vill säga Gatukontoret, VAverket och MKB, säger Projektören. Projektören uppfattade att det fanns flera olika mål med projektet. Det viktigaste var att fördröja dagvattenavrinningen. Även boendeinflytande, estetik, biologisk mångfald, pedagogik och rening var mål som i olika grad styrde projektet. Valet av Augustenborgsområdet som ett pilotprojekt var olyckligt eftersom förutsättningarna för öppna dagvattenlösningar är dåliga, menar Projektören. Här finns starka kulturhistoriska värden att ta hänsyn till. Den öppna lösningen blir dyr att genomföra eftersom den kommer i konflikt med befintliga tekniska installationer. I projektbeskrivningen hade man bundit upp sig för att ta hand om en viss andel av dagvattnet, vilket innebar att man tvingades till dyra lösningar. Samarbetet med de boende fungerade bra och de boende gav klartecken till de lösningar som kontoret föreslog. De lösningar som genomförts i senare skeden, menar Projektören, saknar förankring hos de boende. Boendeinflytandeprocessen har inte fungerat. Men trots detta tror Projektören att de senare lösningarna är de som de boende uppskattar mest. Problemet med dessa senare lösningar är att de inte svarar upp mot målen att anpassas till gårdsmiljön, fördröja dagvattnet eller gynna den biologiska mångfalden. Våra kommentarer: Ett återkommande tema i intervjun var frustrationen över planeringsprocessen, att det gått för fort, att förutsättningarna varit oklara och framförallt att kontoret inte fick möjlighet att fullfölja uppdraget. Landskapsarkitektkontor 2, projektör Landskapsarkitektkontor 2 arbetade med utformningen av gårdsmiljöerna på uppdrag av MKB. Eftersom gårdsmiljöerna påverkades starkt av det öppna dagvattensystemet samarbetetade de båda landskapsarkitektkontoren med varandra. Projektören har arbetat relativt mycket med boendemedverkan vid upprustningar av bostadsgårdar. Detta var anledningen till att man från Parkförvaltningens sida rekommenderade MKB att anlita kontoret som konsult inför upprustningen av bostadsgårdarna i Augustenborg. Det var tre mål som styrde arbetet med att gestalta gårdarna, säger projektören: 1) Femtiotalskaraktären skulle förstärkas, 2) Nya funktioner skulle tillfogas gårdarna, till exempel öppen dagvattenhantering och återvinningshus, 3) De boende skulle vara delaktiga i processen. Projektören anser att man har lyckats nå målen i de gårdar som byggdes enligt kontorets ritningar, det vill säga det som byggdes under det första skedet. 15

16 De gårdsmiljöer som byggts senare har inte anpassats efter områdets karaktär, något som Projektören tycker är beklagligt. Entreprenadfirma, projektör och förvaltare Företaget arbetar med projektering, anläggning och skötsel av utemiljö. Företaget hade redan tidigare haft uppdrag för MKB. Man hade då samarbetat med den nye fastighetschefen på Augustenborgsområdet. Inför byggandet av etapp 2, fick företaget uppdraget att komma in med ett anbud på anläggningsarbetet. Anbudet låg i nivå med andra anbudsgivares bud. Buden ansågs ligga för högt i förhållande till budget. Företaget fick då i uppdrag att förändra förslaget så att dagvattenanläggningen i kvarteret kunde byggas till en lägre kostnad. Efter färdigställandet av anläggningen har företaget fått i uppdrag att projektera om och anlägga ytterligare kvarter inom Augustenborg. Det viktigaste målet vid projekteringen av utemiljön, menar Projektören, har varit att ta hand om så mycket som möjligt av dagvattnet i ett öppet system till en rimlig kostnad. Det har inte varit ett mål att fördröja avrinningen av allt dagvatten. Företaget har tillsammans med MKB valt att begränsa de boendes inflytande till två informationsmöte per kvarter. Vid det första har man presenterat ett nästan färdigt förslag som de boende fått ha synpunkter på. Därefter har ett slutgiltigt förslag gjorts och presenterats för de boende. Företaget har projekterat och anlagt såväl dagvattenanläggning som gårdarnas utemiljö. Projektören menar att företaget har lyckats bra med att ta hand om dagvattnet samtidigt som man har utformat utemiljön på ett sätt som inte försvårar skötselarbetet. Det är viktigt att skötselkostnaden hålls nere, menar Projektören. Våra kommentarer: Till skillnad från projektörerna på landskapsarkitektkontoren vill Entreprenören tona ner vikten av att anpassa utformningen efter områdets tidskaraktär. Det viktigaste i Entreprenörens ögon är att anläggningen är anpassad för rationell skötsel för den framtida skötselekenomin. 16

17 Stadsfastigheter, förvaltare Stadsfastigheter ansvarar för skötseln av den mark som ligger inom skolans område i Augustenborg. Kontaktperson mellan skolan och stadsfastigheter är vaktmästare och rektor. Det viktigaste målet med dagvattenutbyggnaden i Augustenborg, enligt Förvaltaren, var att få bort vattnet från byggnaderna, där översvämningar tidigare förekommit. Förvaltaren anser att samarbetet med de övriga aktörerna fungerat bra. De klagomål på ändringar i projekteringen som framförts beror på nedskärningar i investeringskalkylen. Många aktörer i entreprenaden ledde till förseningar, exempelvis att bortkopplingen av stuprören dröjde, vilket upprörde en del på skolan. Förvaltaren är nöjd med skolgården idag. Han har en dialog med förvaltare som sköter angränsande mark. Utföraren (vid intervjutillfället) är densamma på skolgård och i angränsande park. Augustenborgsskolan 1, brukare Brukaren arbetar som lärare på Augustenborgsskola. Han har varit skolans representant i ekostadsprojektet, inklusive den del som gäller dagvattenutbyggnaden. Brukaren beskriver själva planeringstiden som en turbulent period och talar om konflikter han menar beror på olika perspektiv att se på miljöfrågor i allmänhet och ekostaden med dagvattenutbyggnaden i synnerhet. Skolan var delaktig i planeringen av dagvattensystemet dels på skolgården, dels i den angränsande parken. Barn i såväl de lägre som högre klasserna har engagerat sig i utformningen av vattensystemet såväl på skolgården som i intilliggande park (skolan är en F-9). Skolan argumenterade också mot infiltrationssytor i parken, då dessa skulle försvåra eller omöjliggöra lek och idrott. Brukaren uppfattade projektet framförallt som ett demokratiprojekt och anser att projektet har lyckats leva upp till målen. Brukarens perspektiv på dagvattnet kan annars sägas vara huvudsakligen pedagogiskt samt praktiskt. Rent pedagogiskt handlade det om att få tillgång till miljöer där miljöstudier kunde göras (smådjur, växter) samt att konkret kunna peka på hur fördröjningen fungerar (gröna tak, stående vatten som sjunker, bäck mm). Praktiskt handlade det om att slippa översvämningar i källare. Samarbetet med projektören tillika förvaltaren stadsfastigheter har inte löpt helt friktionsfritt, menar Brukaren, då ändringar i projektet skett utan att skolan har informerats. Augustenborgsskolan 2, brukare Brukaren arbetar som vaktmästare på Augustenborgsskolan. Han är i grunden positiv till hur ombyggnaderna påverkat skolan, men pekar på olika brister med anläggningen, exempelvis rännor som hindrar funktionshindrade att ta sig fram. Nyupptäckta fuktskador i källare oroar honom också. Brukaren menar att målet med projektet är att ta hand om vatten och spara pengar genom att slippa lägga ner rör. Han är mycket positiv till sådant som är bra för barnen, som basketplanen och amfiteater. Men han är tveksam till att staket saknas kring damm i parken. En irritation finns gentemot dem som sköter skolgården då vissa brister inte åtgärdas, men han är medveten om att det beror på den som ansvarar för utemiljön (Stadsfastigheter). 17

18 Pensionärer, brukare Intervjun är genomförd som gruppsamtal under en lunch på Kafé Sommaren. När intervjun startade satt fem kvinnor och en man vid bordet. Under samtalet kom ytterligare tre kvinnor och anslöt till gruppen. Sammanlagt deltog nio pensionärer i samtalet. Av dessa var det bara en som varken bodde i området eller tidigare bott här. En hade bott i området, men flyttat till en lägenhet strax utanför. Tre var relativt nyinflyttade. De övriga hade bott i området i flera decennier. Många var nöjda med att det har skett en upprustning av området, att det byggts om och att man sköter utemiljön bättre. Under samtalet var det tydligt att dagvattenanläggningarna inte väckte så starka känslor i gruppen. Det var ingen som var upprörd eller arg när vi intervjuare förde anläggningarna på tal. Det var inte heller någon som var riktigt entusiastisk. Någon menade att dammarna är fina, men det blir ju mycket skräp. Någon tyckte att betongrännorna var fula. En nämnde guldfiskarna i dammarna som ett positivt inslag. En nämnde växtlighet i kombination med vatten som något vackert. Även fågelliv betonades som någonting viktigt. Någon menade att det vore bättre om man hade satsat på att göra bättre utemiljöer för barnen istället. Även riskerna för att barn skulle råka ut för olyckor i de nya anläggningarna nämndes. Det var ingen som uttryckte oro för att själv råka ut för en olycka på grund av dagvattenanläggningen. Ingen i gruppen var riktigt säker på varför de öppna dagvattenanläggningarna byggts. Våra kommentarer: Det var svårt att hålla fokus på dagvattnet under samtalet. Åtskilliga gånger gled samtalet över på andra frågor. Flera nämnde hur glada dom var för kaféet för pensionärer. Det var det bästa MKB gjort. Någon tog upp problemen med miljöhusen som inte fungerade som avsett och att det ofta var smutsigt runt omkring. En var irriterad på att bussarna genom området numera bara stannar på varannan hållplats. En fråga som engagerade alla var säkerheten på området. En av kvinnorna i gruppen hade blivit rånad utanför entrén till huset där hon bodde. Flera kände till andra tillbud. Vårt intryck efter samtalet var att de medverkande pensionärerna inte upplevde dagvattenanläggningarna i området som en särskilt viktig fråga. Det var andra frågor som spelade en viktigare roll för pensionärernas livskvalité. Att det var rent och städat betonades, liksom lekmöjligheter för barn. Boende, brukare Gruppen består av 15 personer, sex män och nio kvinnor, i tre tydliga ålderintervall: år, runt 40 år och pensionärer. En övervägande andel av de intervjuade har uppfattat att målet med dagvattenombyggnaden var att förhindra översvämningar i området. Några ser tillkomsten av öppna vattenspeglar, rännor och kanaler som försköningsåtgärder och någon ser det som allmän miljöförbättring. Alla intervjuade utom två ser något positivt i resultatet av dagvattenombyggnaden. Flera menar att det fört med sig en allmän kvalitetshöjning för deras område och flera pekar också på kombinationen vatten och växtlighet som något positivt. Någon finner vatten lugnande att se på medan en annan lyfter fram vattnet som något positivt för barnen i området. Alla utom en är nöjda med skötseln av den del av utemiljön som kan kopplas till dagvattnet. Att barn gillar vatten framförs från flera boende. Bland problemen med dagvattenombyggnaden pekar man framförallt på nedskräpning i dammar och rännor, vandalisering och dålig lukt i samband med stillastående vatten. 18

19 Några boende störs av torrlagda rännor och dammar. Någon betonar infektionsrisken, det vill säga att barn som leker kan få i sig förorenat vatten. Någon menade att mindre översvämningar förekommer vid ihållande regn och ett par anför drunkningsrisk för barn som ett problem. Några tar också upp säkerhetsaspekter (drunkning) för grannars räkning. En känner sig störd av alla ombyggnadsarbeten. Flera av de boende har hört talas om möten där man kunnat påverka ombyggnaden, men ingen av de intervjuade hade deltagit i något sådant möte. En boende menar att man på dessa möten bara fick ta ställning till i princip färdiga lösningar, och att möjligheten att påverka därmed var försumbar. Två av de intervjuade har observerat internationella studiebesök i området. En av dem upplever att detta höjer Augustenborgs status. Flertalet av de intervjuade har bara sett begränsade delar av dagvattensystemet i Augustenborg, oftast endast det som finns i omedelbar anslutning till bostaden. Två av de intervjuade hade hellre sett att resurser gått till lägenhetsupprustning. Flera boende har reagerat på att många träd har försvunnit i samband med ombyggnaderna. Förståelse finns för att träd behöver tas ner för att ge plats åt andra element, men man menar att man kunnat spara fler träd än vad som gjordes. Några tar upp betongrännorna specifikt eller jämför betongrännor med det mer naturlika diket vid Lönngatan. Utsmyckningar i betongrännorna behövs då det ofta inte rinner något vatten i dem, menar en. Två menar att diket vid Lönngatan är vackert, en menar att det är mer tilltalande än betongrännorna. Våra kommentarer: På samma sätt som vid samtalet med pensionärsgruppen hade de flesta boende svårt att enbart diskutera det öppna dagvattensystemet. Många reflekterade kring planerings- och byggprocessen. De flesta återkom till den egna boendesituationen och hur den påverkats av ombyggnaderna i sin helhet. 3.2 Analys Vid genomgång av intervjuutskrifter och sammanställningar av telefonintervjuer har ett antal olika teman identifierats. De handlar dels om uppfattningar av det öppna dagvattensystemet, dels om frågor som kan belysa olika aktörers uppfattningar. Vi har utgått från intervjuerna, men också inspirerats av rapporten Hantering av dagvatten i öppna strukturer i stadsmiljö: Fallet Augustenborg i Malmö (Krantz och Hjärpe 2002). Tema 1 Byggprocessen under etapp 1 Både projektörer och förvaltare är, från olika utgångspunkter, kritiska mot det sätt som planerings- och projekteringsfasen genomfördes. Såväl skola som VA menar att man i tidigt skede uppfattat det som att man kunnat bortse från administrativa gränser och se på området som en helhet. Men när det kom till skeenden i projekterings- eller senare förvaltningsskedet där administrativa gränser korsades uppstod konflikter om såväl utformning av marken som finansieringen av nödvändiga skötselinsatser. Det fanns således en komplexitet i projektet som flera av de inblandade aktörerna inte var beredda på. Även arkitekt 1 berör projektets komplexitet. Projekteringsfasen var ovanligt komplex med flera inblandade aktörer och ansvarsgränserna mellan olika aktörer var otydliga. Det 19

20 saknades en tydlig tidplan och samordningen mellan olika aktörer var bristfällig. Såväl Gatukontoret som MKB är kritiska mot att man inte i tillräcklig omfattning tog hänsyn till hur den framtida förvaltningen av området skulle genomföras och finansieras. Frustrationen över planerings- och byggprocessen färgar av sig på flera av intervjuerna. Tema 2 Brukarinflytande Projektörer och förvaltare är relativt samstämmiga i sin beskrivning av hur brukarinflytande i projektet genomförts. Under etapp 1 fanns det höga ambitioner att ge brukare inflytande. Det hölls flera öppna möten och brukare gjordes delaktiga genom att samordnaren för Augustenborgsprojektet hade mycket kontakter med de boende i området. Samtidigt fanns det betydande svårigheter att ge brukare inflytande. Det handlade framförallt om att projektet var så komplext att spelrummet för brukares inflytande var svårt 20

21 att på förhand se för de ansvariga. Tidspress och tekniska problem innebar att man var tvungna att förändra förslaget efter det att diskussioner med de boende genomförts. Vissa tekniska förutsättningar gick inte att tumma på, till exempel att man hade förbundit sig att ta hand om nästan allt dagvatten i det öppna systemet. Ambitionerna att anpassa det öppna systemet efter områdets femtiotalskaraktär innebar också en begränsning. Under projektets senare skede har man tonat ner brukarinflytandet betydligt. MKB och Entreprenören har i samråd valt att begränsa brukarinflytandet till två öppna möten per gård. Trots detta menar man att brukarna är mer nöjda med det senare skedet. Detta beror på att man kunnat dra nytta av erfarenheterna från etapp ett. Man har inte heller varit begränsad av att anpassa förslagen efter områdets karaktär. Det pedagogiska anslaget, att vattnets väg ska vara synligt från stuprör till damm, har också tonats ner. Det som framförallt varit styrande för utformningen i etapp två har varit att ta hand om så mycket av dagvattnet som möjligt och att anpassa utformningen av utemiljön så att området ska vara så lättskött som möjligt. Skolan uppfattade brukarinflytande som en viktig del av projektet. Skolbarnen har fått komma med förslag till hur skolgården och parken skulle utformas. Barnen har fått träffa projektledningen samt fått vara med om att planera parken. Inte alla förslag som framfördes av barnen kunde genomföras, men det man från skolans sida framförallt är kritisk mot är att det gjordes förändringar av skolgårdens utformning som inte diskuterades med skolans representanter. Bland de boende finns en del kritik mot att man inte fått det inflytande över projektet som förespeglades. Det gäller framför allt de som haft kritik mot olika delar av dagvattenanläggningarna. De boendes kritik har inte satt stopp för byggandet av dagvattenanläggningen. Det är dock långt ifrån alla som är missnöjda med inflytandet. Det finns också de som tycker att de har kunnat påverka utformningen. En av de boende ansåg att informationen om projektet varit alltför dålig. Tema 3 Teknik Projektörerna återkommer i olika sammanhang till tekniken som en viktig men svårförutsägbar förutsättning. Utgångspunkten var att praktiskt taget allt dagvatten i området skulle tas om hand och fördröjas i ett öppet dagvattensystem. Det saknades tidigare erfarenheter av en konvertering från ett konventionellt system till ett öppet dagvattensystem i en befintlig bostadsmiljö, något som innebar att tekniska lösningar fick utformas efterhand som svårigheter identifierades. Förvaltare och brukare reflekterar i första hand över teknik när de tekniska lösningarna inte fungerar. Då störs utemiljöns rekreativa funktion genom att det luktar illa eller genom att det ser skräpigt ut. Tekniska brister kan också innebära att området blir onödigt svårt att sköta. Man skulle kunna säga att det grundläggande för förvaltare och brukare är att tekniken i någon mening ska vara osynlig. Den ska fungera men inte synas. Några brukare sätter det öppna dagvattensystemet i samband med de problem med källaröversvämningar som området tidigare drabbats av. Däremot diskuterar man inte det öppna systemet som en möjlighet att lösa problemet. Från brukarnas perspektiv hänger problemet med översvämningar och det öppna dagvattensystemet lösligt ihop. Förvaltare och i högre grad projektörer gör en tydlig koppling mellan problem och lösning. 21

22 Tema 4 Ekonomi och prioriteringar Projektörer och förvaltare diskuterar i intervjuerna om ett öppet dagvattensystem är rätt metod för att komma till rätta med problemet med översvämningar. Från VA:s sida kritiseras anpassningen av förslagen till områdets femtiotalskaraktär som något onödigt kostnadsdrivande. Flera av brukarna, däremot, ifrågasätter om ombyggnaden av dagvattensystemet var det viktigaste att satsa på i området. Man nämner till exempel lägenheternas interiör eller barnens lekmiljö som mer angelägna. Här finns en skillnad mellan projektörer och förvaltare å ena sidan, och brukare å andra sidan. För de professionella är det självklart att varje problem kan hanteras oberoende av de andra, inte minst därför att olika typer av insatser finansieras på olika sätt. Därför går 22

23 det att hantera dagvattensystemet som en självständig fråga. För brukarna är det de egna behoven som utgör grunden för att diskutera vilka problem som är viktigast, det vill säga: vilken fråga är mest angelägen för mig just nu. Tema 5 Estetik, trivsel och status Detta tema rymmer dels de största likheterna i uppfattningar, dels de tydligaste skillnaderna. Gemensamt för samtliga grupper är uppfattningen att vattnet är ett positivt inslag i området. De invändningar som framförs rör inte i första hand vattnet utan utformningen av vattenanläggningarna (se vidare nedan). De tydligaste skillnaderna rör frågan om vad som är vackert. Båda arkitektkontoren ansåg att det var viktigt att anpassa ombyggnadsförslagen efter gårdarnas femtiotalskaraktär. Detta var också en ambition som fanns med i projektbeskrivningen till ansökan om lokala investeringsbidrag. De befintliga kvalitéerna var så stora att det vore fel att inte anpassa ombyggnadens formspråk efter detta. Detta innebar raka rännor istället för mjuka diken. Från brukarnas sida har man varit kritisk mot de raka rännorna och man säger att de är bättre med mjuka, mer naturlika diken. Skönhetsvärdena hos de raka betongrännorna har inte nämnts av brukarna, men säkerligen finns boende som uppskattar dem. Projektörer och förvaltare, men kanske framförallt brukare ser ombyggnaden som ett sätt att förbättra områdets status. Flera brukare nämner att bekanta i andra områden har sagt att det har blivit vackert efter ombyggnaden. Tema 6 Utemiljöns funktion Såväl projektörer som förvaltare nämner att det öppna dagvattensystemet innebär stora ingrepp i den befintliga utemiljön. Detta är också en fråga som tas upp i flera av intervjuerna med brukare. Det är flera olika typer av ingrepp som berörs. Det som framför allt har upplevts som negativt är att anläggandet av det öppna systemet har inneburit att befintliga kvalitéer i utemiljön har offrats. Det handlar om träd som har fällts och om bra sittplatser som har försvunnit. Dagvattensystemet tar också stor plats. När stillastående vatten luktar illa eller när skräp samlas i de tomma rännorna upplevs det som en sänkning av utemiljöns kvalité. I de fall systemet ses som en riskfaktor för barn upplevs detta som ett ingrepp i utemiljön. I vissa delar skapar systemet problem för handikappade att ta sig fram. Det öppna dagvattensystemet innebär emellertid inte bara att utemiljöns funktion försämras. Projektörer, förvaltare och flera av brukarna nämner vattnet som en tillgång för miljön. Systemet kan alltså beskrivas både som något som berikar och något som försämrar utemiljöns rekreativa funktion beroende på vilka delar av systemet som står i fokus. Vatten i kombination med växtlighet framhålls som en kvalitet av brukare. Tema 7 Barn och vatten Barn och vatten är ett tema som handlar om utemiljöns funktioner men som här lyfts fram separat eftersom det är så starkt laddat. För projektörerna är det lekmöjligheterna som kommer i första hand när de talar om barn och vatten, men möjligheterna det öppna systemet ger att lära sig mer om vatten och natur nämns också. Skolan ser vattnet som en resurs för undervisningen. Merparten av brukarna nämner barnen i intervjuerna. Detta oavsett om de har egna barn eller inte. Å ena sidan är vatten något som är roligt för barn att leka med. Man gläder 23

24 sig för barnens räkning och uppskattar att se på när barnen leker med vattnet. Å andra sidan kan vattnet innebära en risk för barnen. Man oroar sig för att barnen kan drunkna. Man ser också en risk att barnen kan få i sig bakterier när de leker i vattnet. I flera av intervjuerna uttrycker samma brukare både positiva och negativa uppfattningar om barn och vatten på bostadsgårdarna. Tema 8 - Pedagogik Såväl Arkitekt 1 som Skola uppfattade synliggörandet av regnvattnet som ett uttalat pedagogiskt mål med det öppna dagvattensystemet. Det var viktigt att man skulle kunna följa vattnets väg från stuprör till damm. Från skolans sida betonar man dammarna som en resurs i undervisningen. Tema 9 Skötsel Skötseln av anläggningarna är en fråga som diskuteras framförallt av förvaltarna. I den första etappen togs inte tillräckligt stor hänsyn till den framtida skötseln, anser man. Det öppna systemet innebär att mer resurser måste läggas på att sköta utemiljön. Det innebär också att arbetet att sköta dagvattenanläggningen flyttas från VA-verket till bostadsområdets förvaltare och Gatukontoret. Dagvattenanläggningen kan också innebära att skötseln av andra ytor blir mer resurskrävande genom att de delas upp av dagvattenrännor. Samtliga förvaltare betonar att det är viktigt att redan i planeringsskedet lösa frågor som rör den framtida förvaltningen. 24