FÖRSKOLAN SOM SPRÅKUTVECKLANDE MILJÖ. Polly Björk-Willén biträdande professor i pedagogiskt arbete Linköpings univ./uppsala univ.

Transkript

1 FÖRSKOLAN SOM SPRÅKUTVECKLANDE MILJÖ Polly Björk-Willén biträdande professor i pedagogiskt arbete Linköpings univ./uppsala univ.

2 Presentation och innehåll Utgångspunkt Centrala begrepp Språkpolicy Vuxnas språk och språkpreferenser Flerspråkig utveckling Språkande och lek Samspel och utmanande samtal Faktorer som befrämjar barns flerspråkiga utveckling en sammanfattning

3 Förskoleålderns språkutvecklande potential Grunden till varje barns språkutveckling, oavsett om barnet ska bli eneller flerspråkigt, läggs redan under förskoleåldern (Havnes & Mogstad, 2010; Rydland mfl. 2014). Därför är det viktigt att förskolan har en genomtänkt språkpolicy och språkundervisning. Skolverket, 2013

4 Teoretisk utgångspunkt SPRÅKSOCIOLOGI Språk lär man sig i samspel med andra språkligt mer erfarna individer, och lärandet är en social och interaktiv process - det lilla barnet socialiseras till språk genom språk (Ochs & Schieffelin, 1984; 2013). Skolverket, 2013

5 Några centrala begrepp modersmål språkande undervisning språkpolicy

6 Modersmål Modersmål Svenska Hemspråk Modersmål (1997) Modersmål eller Fadersmål? Modersmål = Förstaspråk? Flera modersmål?

7 Språkande Språkande = individer som i interaktion skapar mening och formar kunskap och erfarenhet medelst ett eller flera språk. Språkande = språkliga handlingar, ett språkligt görande (Swain, 2006; Linell, 2011).

8 Undervisning I skollagen definieras undervisning som sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande av kunskaper och värden (SFS 2010:800 3, min kursivering).

9 Språkpolicy Med språkpolicy avses alla de uppfattningar om språket som innefattar samhälleliga ideologier, sociala normer och värderingar (Spolsky, 2004; Shohamy, 2006).

10 Språkideologi på samhällsnivå Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (SKOLFS 2018:50, s 5).

11 Språkpolicy från ideologi till praktik Språkideologi Språkideologiska beslut som tas på en övergripande samhällelig nivå, såväl som språkliga ideologier som skrivs fram i förskolans läroplan, aktualiserar en rad frågor när de införlivas i den dagliga verksamheten. Praktiska dilemman Generellt är det problematiskt för förskollärare att uppfylla läroplanens riktlinjer som framhåller att hen dels ska stödja varje barns (fler)språkiga utveckling, dels skapa en adekvat språkmiljö anpassad till hela barngruppen.

12 Föräldrasamverkan En god föräldrasamverkan är grundläggande för barns (språk)utveckling. Kunskap om vilket/vilka språk som talas i hemmet och vilken språkpolicy som familjen har. (Björk-Willén, 2014)

13 Vuxna som språkliga förebilder Den vuxne har ett särskilt ansvar som språklig ledsagare och förebild för det lilla barnet. Det är den vuxne som initialt sätter färg på barnets verklighet genom att måla med ord och (nya) begrepp och ge dessa mening, och barnet kan i sin tur pröva och införliva dem och på så sätt bygga sitt eget språk (Björk- Willén 2017).

14 Flerspråkig utveckling Simultant eller successivt språklärande Språklig novis i förskolan Faktorer som påverkar andraspråklärande: ålder, personlighet, motivation och språklig exponering Utvecklingen av uttal och ordförråd skiljer sig från den grammatiska utvecklingen (Håkansson, 2018). omedvetet användande av det språk barnet kan period av icke-kommunikation och tystnad ickeverbal kommunikation tillsammans med enstaka verbala uttryck på det nya språket där kommunikation med vuxna föredras ökad samspelsförmåga med det nya språket, och samspel med andra barn (Blum Kulka och Gorbatt, 2014; Björk- Willén, kommande).

15 Lek med flera språk Lekingång Lekens strukturer är igenkännbara och språkanvändningen är knuten till sammanhanget (Ervin- Tripp, 1996). Hur praktiken sipprar in i leken Förskolans pedagogiska ordning synliggörs genom barns språkval och språkliga organisation i leken (Björk-Willén & Cromdal, 2017).

16 Leka samling ett exempel Britney: wha::t s [this? [((holds up a paper pig towards M)) (2) Britney: A KI:G Michael: a pig Britney: PI:G ((admonishing)) Michael: pi:g Britney: pig (.) pig

17 Lek som språklärande Kamratsamspel och lek är mycket viktiga faktorer när barn lär sig ett andraspråk, (Blum-Kulka & Gorbatt,2014; Rydland Grøver & Lawrence, 2014 mfl). Vuxna behöver aktivt bädda för andraspråkslärande barns lektillträde även under den fria leken (Puskás & Björk-Willén, 2017; Cekaite & Evaldsson, 2017).

18 Språkets olika dimensioner Vardagsspråk Vardagsspråket används i informella situationer. Barn lär sig vardagsspråket genom att uppleva konkreta händelser tillsammans med andra språkligt mer kompetenta personer och genom att få möjlighet att tala om sina upplevelser. Kunskapsrelaterat språk Ett kunskapsrelaterat eller skolrelaterat språk innehåller ord och begrepp som förekommer sällan eller helt saknas i vardagsspråket. Det kunskapsrelaterade språket är skriftspråksbaserat, det är kognitivt mer utmanande och innehåller fler abstraktioner och generaliseringar.

19 Kognitivt utmanande samtal Kognitivt utmanande samtal bygger på öppna frågor, förklaringar och personliga berättelser. I dessa samtal går den vuxne från det konkreta till det abstrakta och hjälper barn att återskapa händelser, analysera erfarenheter och dela åsikter och idéer (Massey, 2004). Skolverket (2013)

20 Erfarenheter från arbete med språkbad i Finland Arbete med välplanerade tematiska helheter hjälper lärarna att upptäcka förskolans alla olika situationer som potentiella språkinlärningssituationer och ger barnet rikligt med möjligheter att öva upp ett temarelaterat ordförråd. Tematiska helheter med systematiskt fokus på ordförråd och kommunikation fungerar språkutvecklande för både första- och andraspråkslärande barn i förskolan (Mård- Miettinen m fl. 2018).

21 Språkutvecklande förhållningssätt Ju mer man samtalar med barn desto bättre blir dess språkutveckling, på alla språk. Detta gäller inte bara mängden ord, utan också kvaliteten på samtalet. Genom att interagera med, lyssna på och följa upp vad barnen säger, stöder man språkutvecklingen bäst.

22 Viktiga faktorer som befrämjar barns flerspråkiga utveckling! Medveten språkpolicy/undervisning i förskolan God föräldrasamverkan Kunskap om barnets språk/föräldrarnas språk och språkpolicy Skapa många tillfällen till samtal/dialog Bekräfta barnets två-/flerspråkighet Stötta och utmana barnets utveckling av svenskan Aktiva vuxna lyssna, fråga, samtala, läsa, ramsa och sjunga Ge barn språklig support i leken fri lek betyder inte att barn är fria från vuxenstöd Utveckla det egna språket!

23 Tillit, Tillfälle, Talutrymme och Tålamod Ett språkligt lärande blir bäst genom att språket används i meningsfulla sammanhang i vardagen (Skolverket, 2013 s. 64; Björk-Willén, kommande). Skolverket (2013)

24 Tack för att ni lyssnat!

25 Referenser I Björk-Willén, P. (kommande). Flerspråkiga förskolebarns språkande i teori och praktik, I M. Nordling Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan, Stockholm: Liber. Björk-Willén, P. (2018). Svenska som andraspråk I förskolan. Stockholm: Natur och Kultur. Björk-Willén, P. (2017). Vuxna som språkliga förebilder. Förskoletidningen nr 4. Björk-Willén, P. (2014). Föräldrasamverkan i förskolan ur ett språkligt mångfaldsperspektiv. I I. Tallberg Broman & O. Sernhede, Segregation, utbildning och ovanliga läroprocesser, Stockholm: Liber. Björk-Willén, P. & Cromdal J. (2009). When education seeps into free play : How preschool children accomplish multilingual education. Journal of Pragmatics 41, Cekaite, A. & Björk-Willén, P. (2017) Svenska som andraspråk i förskolan: Utveckling i lek och lärarledda aktiviteter, I A-L. Lindgren; N. Pramling & R. Säljö (red), Förskolan och barns utveckling, Malmö: Gleerups utbildning AB. Cekaite, A. & Evaldsson, A-C. (2017). Language policies in play: Language learning ecologies in children s peer and teacher interactions in preschool. Multilingua, 36, Blum-Kulka Shoshana & Gorbatt Naomi (2014). Say princess ; the challenges and affordances of young Hebrew L2 novices interaction with their peers. In A. Cekaite Thunqvist, S. Blum-Kulka, V. Grøver Aukrust & E. Teubal (eds.). Children's peer talk: learning from each other, Cambridge: Cambridge University Press. Ervin-Tripp, Susan M. (1986). Activity structure as scaffolding for children s second language learning. I J. Cook- Gumpertz; W. Corsaro & J. Streeck (red), Children s world and children s language, Amsterdam: Mouton de Gruyter. Havnes, T., & Mogstad, M. (2010). Is Universal Child Care Leveling the Playing Field? Evidence from Non-Linear. Difference-in-Differences. IZA Discussion Paper, Håkansson, G. (2018). Barns flerspråkiga utveckling. I P. Björk-Willén, (red.) Svenska som andraspråk i förskolan, Stockholm: Natur och Kultur. Linell, Per (2011). Språkande: samtal, språk och grammatik. Linköping: Linköpings universitet.

26 Referenser II Massey, S. L. (2004). Teacher child conversation in the preschool classroom. Early childhood education journal, 31(4), Mård-Miettinen, K.; Bergroth, M.; Savijärvi, M. 6 Björklund, S. (2018). Svenska som andraspråk språkbad I Finland. I P. Björk-Willén (red), Svenska som andraspråk I förskolan, Stockholm: Natur och Kultur. Ochs, E. & Schieffelin, B.(1984). Language acquisition and socialization. Three developmental stories and their implications. I R. A. Schweder & R. A. Le Vinen (red.), Culture Theory: Essays on mind, self and emotion (s ). NY: Cambridge University Press. Ochs, E. & Schieffelin, B. B. (2013). The theory of language socialization, I A. Duranti, E.; Ochs & B. B. Schieffelin (red.). The handbook of Language socialization, Wiley Blackwell. Puskás, T. & Björk-Willén, P. (2017). Dilemmatic aspects of language policies in a trilingual preschool group. Multilingua, 36(4), Rydland, Veslemøy., Grøver, Vibece. & Lawrence, Joshua F. (2014). The potentials and challenges of learning words from peers in preschool: a longitudinal study of second language learners in Norway, In A., Cekaite Thunqvist, S. Blum-Kulka, V. Grøver Aukrust & E. Teubal (eds.). Children's peer talk: learning from each other, Cambridge: Cambridge University Press. Statens skolverks författningssamling, SKOLFS 2018:50, Förordning om läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket. SFS : 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Shohamy, E. G. (2006). Language policy: hidden agendas and new approaches. London: Routledge. Skolverket (2013). Flera språk i förskolan - teori och praktik. Stödmaterial, författare: P. Björk-Willén; T. Puskás & A. Bylund. Stockholm: Fritzes. Spolsky, B. (2004). Language policy. Cambridge: Cambridge University Press. Swain, M.(1977). Bilingualism, monolingualism and code acquisition.i W. Mackey & T. Andersson (red.), Bilingualism in Early Childhood. Rowley, MA: Newbury House.