Årssammanställning för skolhälsovården 2011 Göteborg

Transkript

1 Stadsledningskontoret Skolhälsan Årssammanställning för skolhälsovården 2011 Göteborg Cecilia Renman Margareth Nordström Lena Mangelus Skolhälsovårdsöverläkare Samordnande skolsköterska Samordnande skolsköterska särskolan Skolhälsan februari 2012

2 Inledning... 3 Skolhälsan...3 Hälsobesök... 4 Hälsostatistik... 5 Hälsofarlig viktutveckling... 5 Goda kost - och motionsvanor samt god nattsömn... 7 Ohälsotal... 9 Hörselundersökningar Vaccinationer Vaccinationsstatistik Kvalitetsutveckling Ledningssystem Nätverket för medicinskt ledningsansvariga Kvalitetsgranskning läsåret Kommunala skolor Friskolor Yrkesspecifika kompetensutveckling arrangerad av Skolhälsan Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad Faktorer som påverkar resursbehovet Kontrollelever Särskoleelever Nyanlända elever samt elever vars föräldrar som inte är födda i Sverige Elever med psykisk ohälsa Det fria vårdvalet Utvecklingsområden HPV-vaccination Elevhälsoarbete Framtidens elevhälsa Ledningssystem för de medicinska insatserna Hjärntorget Bilaga

3 Inledning Den 1 juli 2011 infördes den nya skollagen där begreppet skolhälsovård inte längre benämns. I stället används begreppet de medicinska insatserna i skolans elevhälsa och avser då skolsköterskans och skolläkarens insatser. Denna sammanställning gäller läsåret (lå) då begreppet skolhälsovård fortfarande gällde, för enkelhetens skull använder vi därför skolhälsovård i denna sammanställning. Här redovisas Skolhälsan och skolhälsovårdens verksamhet vid grund- och gymnasieskolor i Göteborg, såväl för kommunala som fristående skolor. Statistiken över hälsofarlig viktutveckling och hälsodata har kommunala skolsköterskor matat in i datajournalsystemet (PMO), varifrån Skolhälsan har samlat in data. Skolsköterskor på de fristående skolorna har sammanställt hälsodata manuellt och skickat in dem till Skolhälsan. Data över personalresurser, hälsobesök och vaccinationer är manuellt insamlade. Underlaget från friskolorna är överlag sämre än från de kommunala skolorna. Skolhälsan Från den 1 januari 2010 ingår Skolhälsan i Center för Skolutveckling (CfS) och tillhör därmed Stadsledningskontorets organisation. Detta innebär att Skolhälsan deltar i det övergripande utvecklingsarbetet för staden. I mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad (KS 2010) framkommer att Skolhälsans uppdrag är att ha ett övergripande ansvar i att stödja arbetet med verksamhetsutveckling, yrkesspecifik kompetensutveckling, kvalitetssäkring, uppföljning samt utvärdering av de medicinska insatserna inom elevhälsan. En viktig funktion för Skolhälsan är att samverka med organisationer, myndigheter, institutioner som arbetar med barn och ungdomar, hälso- och sjukvård samt utbildning. Skolhälsans centrala roll och funktion kräver ett brett kontaktnät och möjliggör representation för Göteborg Stad i olika sammanhang. Vi har under verksamhetsåret deltagit i nätverk med bland andra Centrala Barnhälsovårdsenheten, Smittskyddsenheten, Psykologenheterna på Hisingen samt Västra Göteborg, Allergikommittén vid Miljöförvaltningen, Enheten för folkhälsa i VGR, Tobakspreventionsnätverket i Göteborg, nätverk för nyanlända barn i Göteborg, nätverk för barn till psykiskt sjuka föräldrar samt nätverken för skolläkare och samordnande skolsköterskor i Västra Götaland. Skolhälsan samarbetade med Upphandlingsbolaget och deltog aktivt i förberedelserna inför upphandling av sjukvårdsmaterial och vaccin samt till ett ramavtal för upphandling av skolläkare. Skolhälsan deltog i en arbetsgrupp för att förbättra vårdkedjor för barn och unga på Hälso- och sjukvårdskansliet. Skolhälsovårdsöverläkaren var delaktig i nationella och lokala nätverk/arbetsgrupper angående vägledningsdokument till elevhälsan samt praktiska omständigheter runt HPV-vaccinationen. CfS håller i ett nätverk för Särskolans mottagningsteam i Göteborg där Skolhälsan finns med. Skolhälsan ingår dessutom i en arbetsgrupp på CfS som har till uppgift att ta fram ett utbildningsprogram om barn med grava tal - och språksvårigheter för att öka kunskapen hos pedagogerna i staden. Under året utvecklades arbetet gentemot och tillsammans med friskolorna både på grund- och gymnasienivå. Skolhälsan tog initiativ till att ett nätverk för medicinskt ansvariga (MLA) på friskolor startades. Nätverket är viktigt för att upprätthålla god kvalitet även i friskolornas skolhälsovård och intresset från deltagarna är stort. Skolhälsan sammankallade nätverket för de kommunala skolornas MLA. Detta nätverk arbetade med att utveckla och förbättra kvalitets - och patientsäkerhetsarbetet i skolhälsovården. Det innebar bland 3

4 annat utveckling av tydliga riktlinjer för hantering av medicinska frågor, rutiner för den egna verksamheten och för samverkan med andra verksamheter. Skolhälsan sammankallade också nätverket för skolsköterskornas regionsombud samt deltog i stadsdelarnas regionsmöten. Från och med januari 2009 dokumenterar skolläkare och skolsköterskor vid kommunala skolor i det kommungemensamma IT-stödet PMO. I utvecklingsarbetet med verksamhetsfrågorna i PMO startade Skolhälsan en arbetsgrupp under höstterminen Gruppens uppgift är att förslå förbättringar så att dokumentationen blir tydlig och enhetlig. Ansvaret för att hålla Göteborgs Stads Metodhandbok för skolhälsovård uppdaterad ligger på Skolhälsan. Från januari 2012 kommer den att finnas på Hjärntorget under aktiviteten Skolhälsan. Där läggs också annan information liksom kontaktuppgifter till skolsköterskor och skolläkare. De båda samordnande skolsköterskorna höll introduktion för nyanställda skolsköterskor i kommunala skolor och friskolor (se fortbildningsavsnittet). Skolhälsovårdsöverläkaren introducerade några nya skolläkare samt arrangerade skolläkarmöten. Hälsobesök Elevhälsan ska enligt den nya skollagen arbeta hälsofrämjande och förebyggande så att elevernas förutsättningar att nå målen ökar. Hinder för inlärning ska utredas/kartläggas och om möjligt undanröjas. Rektor ansvarar för utredning och ska ta hjälp av elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Elevhälsan ska enligt skollagen genomföra tre hälsobesök under grundskolan samt ett under gymnasietiden. Hälsobesöken skall innefatta allmänna hälsokontroller samt hälsosamtal. Det är bara skolsköterskor och skolläkare i elevhälsan som kan utföra hälsobesöken i enlighet med det basprogram som beskrivs av Socialstyrelsen samt i Göteborgs Stads Metodhandbok för skolhälsovård. Alla elever erbjuds därför hälsobesök i förskoleklassen, år 4, år 7/8 och år1 gymnasiet. Inför det tillfället fyller eleven/ vårdnadshavare i skriftliga hälsouppgifter som sedan ligger till grund för hälsosamtalet. I förskoleklassen träffar eleverna och vårdnadshavarna både skolsköterskan och skolläkaren. I hälsobesöket ingår längd- och viktundersökning samt ett hälsosamtal om bland annat trivsel i skolan, inlärning, livsstil m.m. Detta hälsobesök lägger grunden till att elev, vårdnadshavare och skolhälsovård får en god relation. Ett viktigt syfte med hälsobesöken är att följa elevernas hälsa och skolsituation över tid och att vid behov motivera familjen att hjälp och stöd och kanske en utredning via elevhälsan behövs. På gymnasieskolor med vissa yrkesinriktade program tillkommer undersökningar föranledda av direkt yrkespraktik, till exempel inom livsmedels- och restaurangprogram görs uppföljning varje läsår. Grundsärskolan Alla elever, oavsett grad och art av funktionsnedsättningar, har en grundläggande mänsklig rättighet att genom kommunikation påverka sina egna livsvillkor. Det betyder bland annat att de ska erbjudas en god kommunikativ miljö även på skolhälsovårdsmottagningen. I skolhälsovårdsarbetet följer skolsköterskorna i möjligaste mån basprogrammet men anpassar det efter den enskilde elevens möjligheter och behov. Vid hälsobesöken i år 4 och år 8 får eleven svara på frågor angående hälsa och livsstil utifrån en hälsoenkät. En del elever klarar av att svara på den, men för flertalet av eleverna kan den vara svår, då den inte är anpassad utifrån särskolans elever. Detta har uppmärksammats och 2009 fattade Riksföreningen för skolsköterskor ett beslut om att ta fram en hälsoenkät för högstadiets elever i grundsärskolan. Samordnande skolsköterskan för särskolan i Göteborg utarbetade hälsoenkäten tillsammans med två skolsköterskor från Lerum respektive Norrköping. Den utprovades på några pilotskolor med gott resultat. Skolsköterskorna i pilotskolorna var mycket nöjda. Samordnande skolsköterskan för särskolan fortsatte arbetet med att vidareutveckla hälsoenkäten med bilder för ytterligare tydlighet. Frågornas innehåll liknar så långt som möjligt den ordinarie hälsoenkäten men med tillägg kring bland annat elevernas praktiska vardag. Skolsköterskorna kan med fördel även använda den för elever med språksvårigheter. Enkäten är uppbyggd så att den kan användas helt eller delvis i olika åldrar utifrån den enskilde elevens förutsättningar. 4

5 Andel registrerade hälsobesök som utfördes under läsåret beskrivs nedan i tabell 1. Här ingår även grundsärskolans elever. Andel registrerade hälsobesök läsåret Förskoleklass År 4 År 8 Gymnasiet åk1 Kommunala 94 % 98 % 91 % 64 % skolor Friskolor 67 % 72 % 60 % 55 % Tabell 1 En kommunal grundskola är inte med i redovisningen på grund av att hälsobesöken är förlagda i år 7 istället för år 8. En kommunal gymnasieskola har inte rapporterat in sina hälsobesök. Lägst antal hälsobesök har gymnasiet haft och orsaken är oklar. Kan det vara tidsbrist eller tackar eleverna nej/uteblir från hälsobesöken? Varför uteblir i så fall eleverna? Av de fristående grundskolorna saknas inrapportering från 6 skolor och av de fristående gymnasieskolorna saknas inrapportering från 13 skolor. Vad det stora bortfallet beror på vet vi inte. Beror det på tidsbrist eller saknas det skolsköterska? På flera fristående gymnasieskolor köps hälsobesöken in från företagshälsovård, privata läkarstationer och privata vårdcentraler. Det är svårt att få fram uppgifter därifrån på hur många hälsobesök som genomförts. Hälsostatistik Frågor om livsstil finns med i de hälsouppgifter som eleverna besvarar inför hälsobesöken hos skolsköterskan. Hälsouppgifterna, som är viktiga arbetsinstrument vid hälsosamtalet, besvaras inte anonymt och resultatet av sammanställningen kan därför inte helt jämföras med vetenskapliga enkätundersökningar. Tidpunkten då hälsosamtalen utförs är förstås spritt över hela läsåret. De områden/frågor som har samlats in sedan läsåret gäller andel elever som har hälsofarlig viktutveckling (övervikt och/eller fetma), angett goda kostvanor, goda motionsvanor, god nattsömn samt sedan läsåret också ohälsotal som ofta huvudvärk, ofta magont och ofta trötthet. Hälsofarlig viktutveckling Tillväxtkurvan är ett viktigt verktyg för att bedöma och följa barns och ungdomars hälsa. Data förs in i skolhälsovårdsjournalen. Uppgifterna är av stort värde både för att bedöma växande individers hälsa men också för att följa tillväxt i en population. Metod Vid hälsobesöken i förskoleklass, år 2, 4, 6, 7 el 8 och år 1 på gymnasiet mäter skolsköterskan längd och vikt på alla elever. Eleverna vägs oftast med lite kläder på och ett avdrag motsvarande kläderna görs från den uppmätta vikten. Vikt- och längduppgifterna matas in i elevens datajournal som räknar ut BMI (Body Mass Index) samt sorterar ut elever som uppfyller kriterier för övervikt respektive fetma (enligt Cole 2000). I friskolor med pappersjournaler är det skolsköterskan som via BMI-tabeller avgör om eleven har övervikt eller fetma. Underlaget från de kommunala skolorna är rapporter från PMO. Sökunderlaget som tas fram i PMO går inte efter årskurs utan elevers födelseår. Datorn har bara räknat första mättillfället per elev född det aktuella födelseåret. Av friskolorna har numera två skolor också PMO men de har inte samma databas som de kommunala skolorna. De flesta friskolor som rapporterat in har således använt sig av den manuella metoden. Bortfall och felkällor Ett visst bortfall beror på att elever uteblir från hälsobesöken av olika skäl. Bortfall kan också bero på vakans av skolsköterska. I år 8 beror bortfallet till stor del på att några skolsköterskor väljer att genomföra hälsobesöket i år 7 i stället för år 8. I gymnasieskolorna är bara 51 % av eleverna födda 1994 vägda och mätta. Om detta beror på vakanser, att eleverna uteblivit, eller att en del av eleverna har ett annat födelseår än 1994 känner vi inte till. Bortfallet är slumpmässigt varför vår bedömning är att resultatet är representativt på Göteborgsnivå. Nedanstående redovisade hälsodata över övervikt och fetma bygger på inrapporterad statistik på sammanlagt elever i kommunala skolor och friskolor. 5

6 Resultat Barn födda I förskoleklassen har 12 % av flickorna och 9 % av pojkarna övervikt. Fetma har 4 % av både flickor och pojkar. Andelen flickor med övervikt + fetma är 16 % (se figur 1) och motsvarande för pojkar är 13 % (se figur 2). Antalet inrapporterade elever är 4199 vilket motsvarar 83 % av hela årskullen. Barn födda I år 4 har både flickor och pojkar 15 % övervikt och 4 % har fetma. Andelen med övervikt +fetma är 19 % för både flickor och pojkar. (Se figur 1 respektive figur 2). Antalet inrapporterade elever är 4217 barn vilket motsvarar 93 % av hela årskullen. Ungdomar födda I år 8 har både flickor och pojkar 15 % övervikt. Fetma har 3 % av flickorna och 4 % av pojkarna. Andelen flickor med övervikt + fetma är 18 % (se figur 1) och motsvarande för pojkar är 19 % (se figur 2). Antalet inrapporterade elever är 4701 vilket motsvarar 80 % av hela årskullen. Ungdomar födda I år 1 på gymnasiet har 11 % av flickorna och 12 % pojkarna övervikt. Fetma har 2 % av flickorna och 4 % av pojkarna. Andelen flickor med övervikt + fetma är 13 % (se figur 1) och motsvarande för pojkar är 17 % (se figur 2). Underlaget är 4337 inrapporterade elever vilket motsvarar 51 % av alla elever i år 1 gymnasiet. Andel flickor med övervikt + fetma under tre läsår 25% 2 15% 5% flickor fk flickor år 4 flickor år 8 flickor år 1 gy lå lå09-10 lå10-11 Figur 1 Andel pojkar med övervikt+fetma under tre läsår 25% 2 15% 5% pojkar fk pojkar år 4 pojkar år 8 pojkar år 1 gy lå08-09 lå09-10 lå10-11 Figur2 6

7 Diskussion I figur 1 och 2 redovisas andel flickor och pojkar som har övervikt + fetma under en tidsperiod av tre läsår. Man kan grovt konstatera att det är för pojkarna i år 4, flickorna i år 8 samt pojkarna i år 1 gymnasiet som man kan ana en ökande trend av övervikt och fetma under denna treårsperiod. Skillnaden mellan könen är störst i förskoleklassen där pojkarna ligger 3 % under flickorna. Det är svårt att avgöra representativiteten i gymnasiets siffror eftersom det är bara drygt hälften av eleverna som är vägda och mätta. Troligen beror detta till viss del på att i gymnasiet år1 är det relativt många elever som inte är födda samma år (1994). Då räknas de inte in i statistiken även om de är vägda och mätta eftersom PMO-rapporterna sorterar elever efter födelseår. Statistik för övervikt + fetma för respektive stadsdel och friskolor finns redovisade i bilaga 4-8. På de fristående gymnasieskolorna där underlaget <50 % har vi valt att inte redovisa resultaten Skolorna har med sina förvaltningar och styrelser ett folkhälsouppdrag som t.ex. innebär att arbeta förebyggande mot ökningen av övervikt och fetma. Varje stadsdel och skola behöver därför analysera sina egna hälsotal och avgöra vilka åtgärder man behöver vidta. All personal i skolan har ett folkhälsoansvar, inte bara skolsköterskor och skolläkare. Goda kost - och motionsvanor samt god nattsömn Inför hälsobesöket i år 4, 7 eller 8 och år 1 på gymnasiet får eleverna svara på ett antal frågor om hälsa och livsstil i hälsouppgiften. Från och med läsåret har vi redovisat andel elever med goda kostmotions- och sömnvanor. Sedan läsåret matar skolsköterskorna i de kommunala skolorna in svaren från hälsouppgifterna i elevens datajournal PMO efter varje hälsobesök. Skolsköterskorna i friskolorna, 23 av 31 grundskolor och 14 av 25 gymnasieskolor, rapporterade in hälsostatistiken manuellt. Resultatet kan inte göra anspråk på att ha vetenskaplig validitet bland annat på grund av att eleverna inte besvarar frågorna anonymt och inte heller under samma tidsperiod. Hälsosamtalen kan utföras när som helst under läsåret. Bortfall Ett visst bortfall beror alltid på att elever uteblir från hälsobesöken av olika skäl. Bortfallet i år 8 beror till stor del på att på att vissa skolsköterskor väljer att göra hälsobesöket i år 7 i stället och dessa elever finns ej med i vår statistik. Vi är bekymrade över att bortfallet är så stort som 39 % i år1 på gymnasiet. Beror det på för lite skolsköterskeresurser, att eleverna är svårare att motivera att komma till hälsobesöket eller är skolsköterskorna mindre aktiva att kalla elever som uteblir? Hälsosamtalet på gymnasiet borde prioriteras mycket högt eftersom ohälsan är så stor bland unga. Metod Eleverna i år 4, 7 eller 8 samt i år1 i gymnasiet besvarar hälsouppgifterna skriftligt, antingen enskilt före hälsobesöket eller i samband med hälsobesöket. Frågor om kosten är: Äter du frukost varje dag? Äter du lunch varje dag? Äter du middag varje dag? Svarsalternativen är ja eller nej. Om eleven svarat ja på samtliga tre måltidsfrågor så har eleven, enligt vår definition, goda kostvanor och svaret matas in av skolsköterskan i datajournalen. Självklart innebär goda kostvanor inte enbart att man har en god måltidsordning. Kostens innehåll är också viktigt men den aspekten har vi inte valt att mäta. För att bedömas ha goda motionsvanor skall eleverna ha svarat ja på frågan: Håller du på med idrott eller någon annan form av motion på din fritid? För att bedömas ha god nattsömn skall eleverna ha svarat ja på frågan: Sover du gott om natten? (årskurs 4; 7eller 8) Har du god nattsömn? (årskurs 1 gymnasiet) 7

8 Underlag I år 4 är underlaget 4120 elever vilket motsvarar 91 % av årskullen. I år 8 är underlaget 3751 elever vilket motsvarar 80 % av årskullen. I år 1gy är underlaget 5206 elever vilket motsvarar 61 % av samtliga elever i årskurs 1. Det sammanlagda inrapporterade elevunderlaget i år 4, 8 och 1 på gymnasiet är elever. Resultat goda kostvanor I år 4 har 86 % av flickorna och 88 % av pojkarna uppgett goda kostvanor dvs. svarat ja på samtliga tre måltidsfrågor. I år 8 har 64 % av flickorna och 72 % av pojkarna uppgett goda kostvanor. I år 1gy har 63 % av flickorna och 66 % av pojkar uppgett att de har goda kostvanor. Se figur 3. Resultat goda motionsvanor I år 4 motionerar 81 % av flickorna och 84 % av pojkarna på fritiden. I år 8 motionerar 73 % av flickorna och 80 % av pojkarna på fritiden. I år 1gy motionerar 75 % av flickorna och 78 % av pojkarna på fritiden. Se figur 3. Resultat god nattsömn I år 4 uppger 93 % av flickorna och 92 % av pojkarna god nattsömn. I år 8 uppger 90 % % av flickorna och 92 % av pojkarna god nattsömn I år 1gy uppger 84 % av flickorna och 86 % av pojkarna god nattsömn. Se figur 3. Andel elever som anger goda hälsovanor läsåret goda kostvanor motionerar på fritiden god nattsömn 3 2 flickor år4 flickor år8 flickor år1gy pojkar år4 pojkar år8 pojkar år1gy Figur 3 Diskussion I figur 3 som illustrerar goda hälsovanor önskar vi att staplarna ska vara så höga som möjligt. Liksom tidigare läsår sjunker andelen med goda kostvanor med stigande ålder för båda könen. I bilaga 1 jämför vi andelen som uppger att de motionerar på fritiden över tre läsår. Man kan i de flesta årskurser och för båda könen se en svagt positiv trend där allt fler elever motionerar. Den största förändringen ses för flickorna i gymnasiet år1där de som anger att de motionerar på sin fritid har ökat från 66 till 75 % jämfört med läsåret Goda kostvanor och mycket rörelse är viktiga delar i elevernas livsstil för att de skall klara målen i skolan samt för att förebygga ohälsa. Skolans personal har stora möjligheter att främja goda vanor bl.a. genom attraktiva skolmåltider och sträva efter elevernas delaktighet i skolans hälsofrämjande arbete. Det är viktigt att skolansvariga och skolpersonal ser skolans möjligheter att kunna kompensera för dåliga livsvillkor och levnadsvanor. Att erbjuda daglig fysisk aktivitet under skoltid är en sådan 8

9 åtgärd. Om elever som har en stillasittande livsstil uppmuntras att vara fysiskt aktiva på skoltid så kommer det att främja deras inlärning och hälsa på kort och lång sikt. Förbättrad koncentration, minskad nedstämdhet, viktstabilitet förbättrat skelett och kondition är exempel på de positiva effekterna som regelbunden och daglig rörelseaktivitet ger. Ohälsotal Metod I den hälsofrämjande delen av hälsosamtalet är perspektivet salutogent vilket betyder att friskfaktorer identifieras och uppmuntras. Hälsosamtalet har också som uppgift att fånga upp ohälsa vilket frågorna om huvudvärk, trötthet och ont i magen är exempel på. Som mått på ohälsa har vi sammanställt svaren från de elever som uppgett att de ofta har huvudvärk, ont i magen eller känner sig trötta. Frågor ohälsa Har du ofta ont i huvudet? Har du ofta ont i magen? Är du ofta trött? Svarsalternativen har varit ja eller nej och det är ja-svaren som redovisas i vår statistik. Resultat Ofta huvudvärk I år 4: 13 % av flickorna och 11 % av pojkarna. I år 8: 18 % av flickorna och 10 % av pojkarna I år 1gy:31 % av flickorna och 13 % av pojkarna. Se figur 4. Ofta ont i magen I år 4: 14 % av flickorna och 10 % av pojkarna. I år 8: 15 % av flickorna och 6 % av pojkarna. I år 1gy: 17 % av flickorna och 6 % av pojkarna. Se figur 4. Ofta är trötta I år 4: 16 % av flickorna och 22 % av pojkarna. I år 8: 33 % av flickorna och 31 % av pojkarna. I år 1gy: 43 % av flickorna och 36 % av pojkarna. Se figur 4. Andel elever som anger ohälsa läsåret % 4 35% 3 25% 2 ofta huvudvärk ofta ont i magen ofta trött 15% 5% flickor år4 flickor år8 flickor år1gy pojkar år4 pojkar år8 pojkar år1gy Figur 4 9

10 Diskussion na anger generellt mer ohälsa än pojkarna och det är väldigt tydligt vad gäller ofta huvudvärk och ofta trötthet att dessa symtom ökar med flickornas ålder. Motsvarande mönster finns också för pojkarna men är något mindre uttalat. Läsåret är det extremt hög andel flickor som anger trötthet på gymnasiet (43 %). Även pojkarna på gymnasiet och pojkar och flickor i högstadiet uppger i hög utsträckning trötthet. Naturligtvis är stress en starkt bidragande faktor. Frågan är om den höga andelen ohälsa som vi mäter också hindrar många elever att prestera de skolresultat som de önskar? Högstadieskolorna och gymnasieskolorna har ett stort ansvar att anpassa elevernas lärmiljö så att den hjälper snarare än stjälper. Psykisk ohälsa drabbar flickor mer än pojkar och ju äldre flickorna blir desto mer uttalad blir ohälsan. Det är en stor utmaning för den samlade elevhälsan att tillsammans med övriga skolan arbeta förebyggande mot den ökade psykiska ohälsan. Det är viktigt att det förebyggande arbetet finns både på grupp- och individnivå. Hälsotal, ohälsotal samt underlag för hälsotalen för varje stadsdel redovisas i bilaga 9-21 och friskolorna bilaga Hörselundersökningar Hörselscreening på alla elever i första klass samt på nyanlända elever ingår i basprogrammet. Undersökningarna utförs av audionomer från Öron- näs- och halsenheten för audiologi och logopedi på Sahlgrenska sjukhuset(su) enligt avtal med Göteborgs kommun. Hörselavtalet innebär att skolsköterskorna kallar eleverna i år 1 till hörselkontroller som utförs i skolan. De nyanlända eleverna, som ej är hörseltestade tidigare, skall också erbjudas hörseltest i skolan eller på Audiologen/SU, men ingår ej i avtalet. För dessa elever skriver skolsköterskorna en remiss till Audiologen/SU. Under läsåret genomfördes 5264 (varav 122 var omtester från föregående år) hörseltester på 1:aklasselever. 2,3 % av dessa elever remitterades för utredning. I december varje år gör Audiologen en sammanställning av utfallet på remisserna, då hade 109 av 120 remisser besvarats. Av dessa bedömdes 39 elever vara normalhörande och 47 hade någon form av hörselpåverkan varav 2 elever upptäcktes ha den mer allvarliga formen kombinerad hörselnedsättning. De flesta barn med hörselnedsättning är redan upptäckta innan de går i första klass. BVC är frikostiga med att kolla de små barnens hörsel då misstanke om hörselnedsättning finns, t.ex. då barnet har sen eller avvikande språkutveckling. För den lilla andel elever med hörselnedsättning som upptäcks i skolåldrarna är det mycket viktigt att funktionsnedsättningen upptäcks så att de får rätt stöd och hjälp i skolan. Vaccinationer Skolhälsovårdens vaccinationer är en fortsättning på det nationella barnvaccinationsprogrammet som påbörjats vid BVC. Alla elever i vissa årskurser erbjuds vaccination. Endast de som tackar ja vaccineras. Som vi rapporterade i årssammanställningen 2009 så har skolhälsovården under några år framåt två nationella program att genomföra parallellt, samtidigt som vaccination mot livmoderhalscancer (HPV) har tillkommit. Denna vaccination skiljer sig från de övriga vaccinationerna eftersom den enbart erbjuds flickor samt är en grundvaccination dvs. tre injektioner krävs för full effekt. Vaccinet skyddar mot virus som överförs sexuellt och som på vissa individer kan ge kronisk infektion som efter år kan orsaka cancer. I Sverige drabbas varje år ca 450 kvinnor av livmodershalscancer och ca 150 kvinnor avlider i sjukdomen. HPV-virus orsakar även annan cancer hos båda könen men för närvarande har Socialstyrelsen beslutat att bara flickor ska vaccineras. Det är ytterst angeläget att så många flickor som möjligt vaccineras, främst för att undvika lidande men också för att minska sjukvårdens framtida kostnader. När flickorna i vuxen ålder blir kallade till cellprovskontroller är det dock viktigt att de tackar ja. Vaccinet skyddar nämligen bara mot 70 % av de cancerframkallande virustyperna. Skolhälsovården kommer att starta att HPV-vaccinera flickor födda 1999 under VT 2012 ca två år försenat. Under läsåret reviderades vaccinationsavsnittet i Metodhandboken. Under HT 2011 deltog skolhälsovårdsöverläkaren och samordnande skolsköterskan i Upphandlingsbolagets förberedelser med upphandling för skolhälsovårdens vaccinationer. 10

11 Upphandlingen är avslutad och kommunen har slutit avtal med vaccinföretagen som gäller från 1 mars Avtalets löptid är 4 år. Upphandlingen gäller alla skolvaccinerna utom HPV-vaccinet som upphandlas av landstingen och tillhandahålls kostnadsfritt för skolhälsovården. Det är väl känt att om vaccinationer utförs i skolans trygga miljö så uppnås den bästa vaccinationstäckningen. Skolsköterskan har en unik kännedom om och relation till varje elev/familj vilket innebär att även elever med en problematisk hemsituation nås och får ett vaccinationsskydd. Närheten till skolläkarens kompetens gör att medicinska frågor runt vaccinationer snabbt kan besvaras. Dokumentation i journalen gör att elevens vaccinationer sedan födelsen finns samlade på ett ställe. Vi måste värna om att vaccinationerna av barn och unga även fortsättningsvis skall utföras av skolhälsovården. En hög vaccinationsteckning i befolkningen är livsviktig. I Europa och lokalt i Sverige pågår mässlingsepidemier på grund av att vaccinationstäckningen är för dålig. En till Sverige nyanländ ung flicka som var ovaccinerad mot mässling, påssjuka och röda hund har nyligen fått ett gravt skadat barn som orsakades av röda hundvirus under tidig graviditet. Denna tragedi hade helt kunnat undvikas om flickan hade fått MPR-vaccination vid ankomsten till Sverige. Det faktum att allt fler vaccinationer tillkommer innebär också att tiden för skolhälsovårdens övriga hälsofrämjande, förebyggande och utredande arbete blir lidande. På sikt kan det leda till att elevernas hälsa och studieresultat påverkas negativt. Huvudmännen måste även här ta sitt folkhälsoansvar och avsätta mer resurser till skolhälsovården så att båda uppdragen är möjliga att genomföra. Vaccinationsstatistik Vaccinationsstatistik inrapporteras nationellt för eleverna i år 6. I Göteborg rapporterade skolsköterskorna in till samordnande skolsköterskan på Skolhälsan som sammanställde. Vaccinationstäckningen bland Göteborgseleverna de sex senaste läsåren jämfört med vaccinationstäckningen bland årskurs-6-elever i riket redovisas nedan i tabell 2. Riket 10/11 Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Difteri, Stelkramp 96 % 96 % 96 % 96 % 97 % 97 % 96 % 96 % 96 % 96 % 95 % 95 % 96 % 96 % Kikhosta 95 % 3 % 6 % 51 % 80 % 91 % 95 % Polio 96 % 96 % 97 % 96 % 96 % 95 % 96 % MPR(mässling, 95 % 94 % 95 % 93 % 96 % 94 % 95 % påssjuka, röda hund) Tabell 2. Underlaget för statistiken läsåret är 4551 elever i år 6 vilket motsvarar 99 % av årskullen. Motsvarande för riket är 95 %. Av tabellen framgår att Göteborgseleverna är välvaccinerade och att vi har samma vaccinationstäckning som riket i stort. Det är positivt att vårdnadshavare generellt har stort förtroende för de vaccinationer som erbjuds i de nationella barnvaccinationsprogrammen. Skolsköterskorna och skolläkarna i Göteborg är mycket uppmärksamma med att vid behov erbjuda kompletterande vaccinationer. Kvalitetsutveckling Ledningssystem Skolhälsovård eller de medicinska insatserna i elevhälsan är en egen verksamhetsgren inom elevhälsan och skall som all annan hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård, vilket innebär hög patientsäkerhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet. Det skall finnas en verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som utses av vårdgivaren = nämnden eller styrelsen (friskolor). Verksamhetschefer som saknar hälso- och sjukvårdsutbildning kan inte fatta beslut i medicinska frågor och behöver därför utse en medicinskt ansvarig. I Göteborg kallas detta uppdrag medicinskt ledningsansvarig skolsköterska/skolläkare (MLA). 11

12 1 januari 2011 kom den nya Patientsäkerhetslagen och från1 januari 2012 gäller föreskriften SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Den innebär att alla vårdgivare är skyldiga att upprätta ett ledningssystem för sitt kvalitetsarbete. En arbetsgrupp bestående av skolhälsovårdsöverläkaren och några MLA arbetade med att författa ett sådant Ledningssystem för de medicinska insatserna i elevhälsan. Detta dokument kan, om det godkänns, tas av nämnderna lokalt. Det kommer också att finnas i Göteborgs Stads Metodhandbok för skolhälsovård och ersätta det gamla Ledningssystemet som byggde på föreskriften SOSFS 2005:12. Nätverket för medicinskt ledningsansvariga Skolhälsan bildar med MLA ett nätverk där Skolhälsan är sammankallande, skriver minnesanteckningar från gemensamma möten samt har en informativ och konsultativ roll. Patientsäkerhet, avvikelserapportering, PMO, Metodhandboken, vaccinationsrutiner, personalsituationen, journal- och remisshantering samt kvalitetsuppföljning är återkommande diskussionsområden. Tillämpningen av nya föreskrifter från Socialstyrelsen samt nya lagar är andra frågor som tillhör nätverkets ansvarsområde. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria övergick efter beslut i KS 2010 till MLA i stadsdelarna. De Lex Mariaanmälningar som gjorts under verksamhetsåret kommer att redovisas i patientsäkerhetsberättelserna som MLA ansvarar för. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria för friskolorna är lite oklart. Skolans styrelse (vårdgivaren) skall utse denna person. Kvalitetsgranskning läsåret Kvalitetsgranskning av journaldokumentation och remisshantering skall genomföras vart tredje år, enligt det gamla Ledningssystemet för skolhälsovården. Till årsskiftet hade alla kommunala grund- och gymnasieskolor infört datoriserade skolhälsovårdsjournaler. I årets kvalitetsgranskning var det därför första gången som datajournaler granskades. Friskolorna kvalitetsgranskade pappersjournaler. I samråd med MLA utvecklade Skolhälsan en checklista. Kommunala skolor Syfte Alla kommunala skolor deltog i granskningen men resultatet från skolorna i tre stadsdelar saknas i denna sammanställning. Skolsköterskor och skolläkare vid kommunala skolhälsovårdsenheter samt audionomer som utför hörselscreening använder sig av datajournalsystemet PMO. Syftet med kvalitetsgranskningen var att ta reda på om journaldokumentationen fungerar tillfredställande och patientsäkert. Använder sig skolsköterskor och skolläkare av de olika modulerna enligt Lathunden som skapades i samband med införandet av datajournaler? Är datajournalen användarvänlig? Behöver journalinnehållet förändras och/eller behövs ytterligare utbildning? Metod Skolsköterskorna fick med hjälp av en checklista göra kvalitetsgranskningen antingen med en kollega eller med MLA. 117 skolsköterskor i grund- och gymnasieskolor granskade 620 journaler, slumpvis utplockade från år1,år 5, år 9 och gymnasiet år 2. Det man granskade var: Är pappersjournal korrekt avslutad och förvaras den i låsbart brandsäkert journalskåp? Används modulerna i datajournalen enligt Lathunden? Hur fungerar remissbevakning, väntelista m.m? Hur fungerar inskanning av olika dokument? Används sökorden huvudvärk och magont lika och patientsäkert? Resultat och Diskussion Överlag visar granskningen på en god kvalitet i skolhälsovårdens journalhantering, men det finns en del förbättringsområden. Man måste beakta att datajournaler infördes december 2008 och att det tar tid för användarna att ta till sig de olika finesserna i ett nytt system som också utvecklas och förändras efter hand. Resultaten visar också på de svårigheter barnsjukdomar som fanns i starten till exempel med skanning och datakrångel, detta parallellt med massvaccinationen mot den pandemiska influensan. En åtgärd som genomförts som följd av kvalitetsgranskningen är att en tidigare Lathund för PMO har reviderats, utvecklats och bytt namn till Handbok för PMO. Två MLA ansvarade för 12

13 arbetet som gjordes i samråd med nätverket för MLA och Skolhälsan. Skolsköterskor och skolläkare behöver kontinuerligt utbildning i PMO och bör använda sig av den nya Handboken för att dokumentationen skall bli patientsäker och av god kvalitet. Friskolor Endast ett fåtal av Göteborgs friskolor har gått över till datoriserat journalsystem, därför har pappersjournaler kvalitetsgranskats. Friskolornas deltagande i granskningen var mycket sämre än i de kommunala skolorna. Endast 19/35 grundskolor och 12 /26 gymnasieskolor deltog. Syfte Skolsköterskor och skolläkare skall vara väl förtrogna med vad och hur det ska dokumenteras i skolhälsovårdens pappersjournaler för en god kvalitet och ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Metod Skolsköterskorna fick med hjälp av en checklista göra kvalitetsgranskningen antingen med en kollega eller själv. Det man granskade var: Förvaras journalerna i låsbart brandsäkert journalskåp? Följs Metodhandboken vad gäller journalhantering? Finns skolhälsovårdsjournal på varje elev? Är skriften läslig, är löpande anteckningar adekvata? Är syn- o hörselkontroller samt vaccinationer korrekt införda? Resultat och diskussion Granskningen gjordes på hälften av Göteborgs friskolor. Vid de flesta skolor som deltog visar granskningen på en god journalhantering. Förbättringsområden finns. Fortfarande saknar flera mottagningar brandsäkra låsbara journalskåp. Skolhälsovårdsjournal saknades för drygt 25 % av eleverna. Det är allvarligt ur ett patientsäkerhetsperspektiv och dessutom olagligt! Kring dokumentation av vaccinationer behöver rutiner förbättras och även vad gäller samtyckeslappar för vaccination från vårdnadshavare. Det kan bland annat skapa missförstånd kring vaccinationsstatus och/eller elevens hälsotillstånd. Detta anser vi orsakas av otillräckliga kunskaper om skolhälsovårdens arbete och måste omedelbart åtgärdas. Tidsbrist eller liknande kan inte försvara att man inte följer de lagar som styr hälso- och sjukvård. Vårdgivaren (styrelsen) har det yttersta ansvaret för verksamheten. Vi är bekymrade över att endast ca hälften av friskolorna deltog i granskningen och funderar över orsakerna? Gick inte informationen fram pga. av att det saknas MLA? Saknades skolsköterska? Hade skolsköterskan inte tillräckligt med tid eller prioriterades det ej? Viktiga aspekter inför nästa års kvalitetsgranskning. Vår bedömning är att Socialstyrelsen behöver utöva mer tillsyn i Göteborgs fristående skolor. Yrkesspecifika kompetensutveckling arrangerad av Skolhälsan Skolhälsovård och elevhälsoarbete är både ett självständigt arbete och ett teamarbete som omfattar ett mycket brett kunskapsområde och som kräver stor kompetens. Behovet av yrkesspecifik fortbildning och möten för kollegial handledning är stort. Ett av Skolhälsans uppdrag är att arrangera regelbundna fortbildningar. Om ämnet också berör övriga professioner i elevhälsan så bjuds dessa in. I tabell 3 nedan är 2011 års utbildningar sammanställda. Den 20 januari arrangerades en halvdag för friskolornas elevhälsa (100 deltagare). Till utbildningen Idrottsskador hos barn och ungdomar kom 145 och i Höstupptakten deltog cirka 170 skolläkare och skolsköterskor. Till fortbildningseftermiddagen om den nya skollagen för elevhälsopersonal bjöds alla elevhälsans professioner in (400 deltagare). Huvudföreläsaren, rättslig rådgivare vid Utbildningsdepartementet, föreläste om elevhälsans roll i den nya skollagen samt sekretessen. Utvärderingarna från de olika utbildningarna visade att deltagarna var nöjda eller mycket nöjda med föreläsningarna. I utvärderingarna har också framkommit önskemål om fortbildning i rent medicinska ämnen som tillväxt och syn men också om stress, sömnproblem och psykisk ohälsa. Vi bedömer att behovet av gemensam fortbildning för hela elevhälsan blir allt viktigare i framtiden. 13

14 Sammanställning av utbildningar 2011 Datum Utbildningar 20 januari Skollagen, Hälso-och sjukvårdslagen och den samlade elevhälsan 29 mars Idrottsskador hos barn och ungdomar 5 september- 6 september Höstupptakt: Göteborgs drogvaneundersökning 2010 SMART En trygg och säker skolmiljö Aktuellt om nätdroger och energidrycker Vilken roll har skolhälsovården för ungdomars sexuella hälsa och rättigheter Sexuell hälsa - elever med funktionsnedsättningar Barn med cancer mår bra av att gå i skolan Mobbning en social konstruktion Barn dör inte av att vara utan glasögon- inte nu i alla fall Att bli tagen på allvar 26 oktober Utbildning för skolsköterskor och skolläkare med medicinskt ledningsansvar i VGR Det nya regelverket för säker vård. Patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Information om Patientnämnden. 14 december Utbildning om den nya skollagen för elevhälsopersonal Information från flyktingbarnteamet Den nya skollagen för elevhälsopersonal Stadsledningskontorets uppföljning av Mål och Riktlinjer för den samlade elevhälsan. Tabell 3. Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad Hösten 2010 tog Kommunstyrelsen beslut om Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan som gäller från 1 januari Där beskrivs att eleverna i Göteborgs skolor ska ha tillgång till en elevhälsa som omfattar professionerna skolläkare, skolsköterska, psykolog, socionom och specialpedagogisk kompetens. De medicinska insatserna (skolsköterska och skolläkare) ska organiseras i enlighet med basprogrammet som finns beskrivet i Skolhälsovårdens metodhandbok. Resurstillgången ska vara adekvat utifrån föreslaget basprogram och områdets speciella resursbehov. Rekommendationen i Mål och riktlinjer är en heltids skolsköterska per 500 elever och en heltidsanställd läkare per 5000 elever. Traditionellt mäts skolhälsovårdens möjligheter att ge eleverna den skolhälsovård de har rätt till i antalet elever per heltidsanställd skolsköterska/skolläkare. Detta följs varje år i Göteborg via skolsköterskornas rapporter till Skolhälsan och inkluderar då även friskolorna. Redovisningen är beräknad utifrån underlag från Göteborgs Stad, Elevstatistik för grundskolan inklusive förskoleklass , underlag från UBF samt elevunderlag från skolsköterskorna på friskolorna. Se nedan i tabell 4. Det är viktigt att ta hänsyn till faktorerna som beskrivs på sidan 16. Elevantalet per skolsköterska och skolläkare redovisas under tabell 4 och på stadsdelsnivå i bilaga

15 Genomsnittligt elevantal för skolsköterskor och skolläkare omräknat till heltidstjänst under läsåren Läsåret Läsåret Skolsköterskor Grundskola Gymnasieskola Skolläkare 2 Grundskola Gymnasieskola Skolsköterskor Friskolor Grundskolan Friskolor Gymnasieskolor Skolläkare Friskolor Grundskola Skolläkare Friskolor Gymnasieskolor Tabell 4. 1 Kannebäcksskolan, för döva, hörselskadade och elever med språkstörning samt Gymnasiesärskolan ej medräknat 2 Flatåsskolans skolläkartimmar saknas i beräkningen Under läsåret var de kommunala grundskolornas genomsnittliga elevantal för skolsköterskan något lägre än läsåret medan elevantalet för skolläkare ökat. Inom de kommunala gymnasieskolorna har elevantalet minskat för skolsköterskor men de har fortfarande inte nått ner till 500 elever per heltidsanställd skolsköterska och elevantalet för skolläkarna har minskat lite men är långt ifrån det rekommenderade 5000 elever per heltidsanställd skolläkare. Friskolorna var även detta läsår uppdelade på grundskola och gymnasieskola. Redovisningen gäller 32 av 34 grundskolor och 25 av 30 gymnasieskolor. Skolsköterskorna på de fristående grundskolorna har något högre elevantal än på de kommunala skolorna men håller sig inom det rekommenderade elevantalet 500 medan skolläkare har ca fler elever på en heltid. På de fristående gymnasieskolorna har både skolsköterska och skolläkare betydligt fler elever per heltidsanställd än på de kommunala skolorna. Några av skolläkarna på de fristående gymnasieskolorna är konsulter och tas in vid behov. Oftast har inte eleven träffat läkaren utan när konsultation har behövts har skolsköterskan kontaktat skolläkaren för rådgivning. Flera gymnasieskolor köper skolsköterske- och skolläkartid från privata vårdcentraler eller läkarmottagningar. Eleverna i år 1 gör sitt hälsobesök där och därefter får eleverna uppsöka vårdcentralen eller läkarmottagningen vid behov. Hur kan dessa friskolor leva upp till den samverkan med övriga elevhälsan som beskrivs i skollagen? Hur går det förebyggande och främjande arbetet till för att eleverna skall nå målen? Sex fristående gymnasieskolor hade inte tillgång till skolläkare alls, vilket är ett solklart brott mot skollagen. En gymnasiefriskola har haft skolläkare en gång per månad men ingen skolsköterska under hela år 2011!! Inom de gymnasiesärskolor som benämns Område GS, har en heltidsanställd skolsköterska 277 elever och en heltidsanställd skolläkare läsåret Elevantalet är lägre här med tanke på att eleverna är spridda på många enheter, elevhälsoarbetet är intensivt med tanke på elevernas förberedelser inför vuxenlivet. Många elever har flerfunktionsnedsättningar av olika grad och för dem är behovet av de medicinska insatserna mycket stort. 15

16 Faktorer som påverkar resursbehovet Under de senaste åren har arbetsinsatserna för skolsköterskorna förändrats. Det allmänna vaccinationsprogrammet har omarbetats vilket innebär utökat vaccinationsarbete under några år. Vaccination mot livmoderhalscancer (HPV) kommer också att innebära merarbete när det kommer igång med start våren Vi vill lyfta fram några elevgrupper som kräver och har behov av mer tid från skolsköterska och skolläkare. Kontrollelever Elever som följs upp i skolhälsovården kallas kontrollelever. Exempel är elever med stor skolfrånvaro, inlärningsproblem, psykosociala problem, neuropsykiatrisk problematik och psykisk ohälsa. Uppföljningen kan också gälla rygg- och tillväxt, olika former av smärttillstånd, vaccinationsuppföljning, övervikt/fetma, ätstörningar och livsstilsrelaterade problem. För dessa elever behövs ofta en tät kontakt med vårdnadshavarna. Elever som kan ha ett större vårdbehov av skolhälsovårdsinsatser är särskoleelever, nyanlända ibland ensamkommande elever samt elever vars föräldrar inte är födda i Sverige. Särskoleelever Särskoleelever kan ha ett ökat vårdbehov. De behöver längre tid vid hälsobesöken. Ibland behöver skolsköterskan/skolläkaren använda sig av bilder eller annan alternativ kommunikation för att få fram information om elevens hälsa. Vid svårare funktionsnedsättning kan elevassistenten vara med. Mer förebyggande hälsoarbete och samtal runt livsstilsfrågor krävs eftersom det exempelvis ofta är vanligare med kostproblem av olika slag samt problem med den personliga hygienen. Skolsköterskan behöver ofta vara ute i klasserna och ha ett nära samarbete med personalen runt dessa frågor. Skolhälsovården har som regel en tätare och mer omfattande kontakt med särskolans elever och familjer liksom med det professionella nätverket runt barnet, till exempel habiliteringen. Nyanlända elever samt elever vars föräldrar som inte är födda i Sverige Nyanlända elever är en heterogen grupp som har mycket olika bakgrund, hälsa och förutsättningar. Det de alla har gemensamt är att de har brutit upp från ett sammanhang där de tidigare levt. De kan bära på sorg och saknad. Själva uppbrottet kan ha varit traumatiskt. Barnen, som inte själva valt att flytta, kanske inte förstår vad som har hänt. Därtill kommer att de kan bära på traumatiska händelser. Särskilt utsatta är förstås ensamkommande barn och ungdomar som har ökat i antal. Den medicinska bedömningen av nyanlända barn och ungdomar med utländsk bakgrund består av introduktionssamtal och hälsobesök hos skolsköterskan, hälsoundersökning på vårdcentral och uppföljning inom hälso- och sjukvården och/eller skolhälsovården. Språksvårigheter gör att det behövs tolk. Elever som kommer från fattiga länder har oftare påverkad fysisk och psykisk hälsa på grund av tidigare upplevelser, sämre nutrition, sjukvård och skolgång. Smittsamma sjukdomar som tuberkulos är inte vanligt men förekommer. Sömnsvårigheter, huvudvärk och magsmärtor är däremot vanligt och är symtom som behöver följas upp. Nyanlända elever skall alltid ha en översyn av vaccinationsstatus och erbjudas kompletterande vaccinationer. Vaccinationsintyg från hemlandet saknas ofta och att ta fram vaccinationshistorik är ett mycket tidskrävande detektivarbete. Skolläkaren ansvarar för vaccinationsplanen och ordinerar de vaccinationer som skolsköterskan kommer att ge det närmaste läsåret. De ensamkommande barnen/ungdomarna och de asylsökande barnen/ungdomarna kommer till skolsköterskan spontant och behöver mycket stöd. De erbjuds ofta tid till skolläkaren. Bostadssituationen för flertalet asylsökande elever är svår, ofta lever de tillsammans med många som inneboende och får flytta ofta. Det finns ungdomar där det utifrån deras eget perspektiv inte har ett fungerande boende så de väljer hellre att sova på bussar, spårvagnar eller i källare och trappuppgångar. Detta påverkar naturligtvis deras hälsa och välbefinnande. Skolhälsovården har en nyckelfunktion för dessa elever och behöver ofta ta kontakt med andra vårdgivare och/eller professionella nätverk för att hjälpa eleverna och vårdnadshavare/god man. Elever med psykisk ohälsa Trots insatser av olika slag som görs för elever som uppvisar psykisk ohälsa ser man i samhället att gruppen barn och ungdomar som visar symtom på att något inte är bra ökar. Symtomen kan visa sig i form av kroppsliga besvär såsom huvudvärk, magont, nedstämdhet sömnsvårigheter, ätstörningar m.m. Skolfrånvaro och/eller livsstilsrelaterade problem kräver också medicinska insatser. Tidigare fanns mer resurser att ta hjälp av utanför skolan. Nu vilar ett stort ansvar på skolan vilket ofta genererar en ökad arbetsinsats som berör hela elevhälsan. Tyvärr fungerar inte första linjens sjukvård 16

17 för barn och ungdomar med psykisk ohälsa vilket även Socialstyrelsens har konstaterat i en rapport. Vårdkedjorna brister, eleverna får inte den vård, behandling och uppföljning i tidigt skede som de behöver. Elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande men inte att ge behandling mot psykisk ohälsa. Elevhälsans uppdrag är också att vara behjälplig i skolans utredning inför åtgärdsprogram, som rektorn är ansvarig för enligt skollagen. Skolans utredning (ofta kallad basutredning) utgör ett bra underlag och skall bifogas de remisser som skickas till BUP. Elevhälsans uppgift är däremot inte att utföra utredningar på uppdrag av BUP. Här råder missförstånd. Det fria vårdvalet Det fria vårdvalet som infördes år 2009 har inte underlättat arbetet för skolhälsovården, snarare det motsatta. När skolhälsovården skriver remiss till vårdcentral gäller det att veta var eleven är listad så att remissen kommer rätt och att dröjsmål inte uppstår. Remisser som skickats till fel vårdcentral kan skickas mellan vårdcentraler ett bra tag innan de hamnar rätt eller återkommer obesvarade. För nyanlända elever är detta särskilt påtagligt. Många gånger behöver skolsköterskan hjälpa till att beställa en tid på vårdcentralen på grund av språksvårigheter. Vissa vårdcentraler kallar inte de nyanlända utan de uppmanas i ett brev att boka tid. Detta gör att de ofta avstår från besöket. Skolsköterskan för de nyanlända och/eller de ensamkommande gymnasieeleverna lägger ofta ner ett stort detektivarbete när hon skall beställa tid för hälsoundersökning eller få remissvar från utförda hälsoundersökningar eftersom eleverna bor spridda över hela Göteborg. Det finns vårdcentraler som verkar sakna remissrutiner. Varken remissbekräftelse eller remissvar skickas till skolhälsovården. Ibland kommer remisserna i retur på grund av att vårdcentralen inte tycker att det är deras ansvar att utreda (gäller t.ex. remisser angående skoliosmisstanke). Remissvaren, om de kommer, är ofta ofullständiga t.ex. saknas ofta uppgifter om diagnos, vaccinationstatus och provsvar som är viktiga för skolhälsovården att känna till. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är detta inte acceptabelt. Det skapar också ett stort merarbete för skolsköterskor och skolläkare. Det är dessutom mycket ologiskt att erfarna skolläkare med gedigen barn- och ungdomskompetens skall remittera till vårdcentraler som saknar denna kompetens. Det genererar onödiga sjukvårdsbesök. Skolläkare som är erfarna barn- och ungdomsspecialister bör naturligtvis kunna remittera direkt till barn- och ungdomsmedicinmottagningarna. Utvecklingsområden 2012 HPV-vaccination Som vi nämnt i avsnittet vaccinationer är den långdragna nationella upphandlingen äntligen slutförd och HPV-vaccin beräknas finnas att tillgå från och med mars Skolhälsovården kommer då att erbjuda vaccinationen till samtliga flickor födda Vi hoppas att dos 1 och 2 hinner ges under vårterminen och dos 3 i början av hösten. Därefter (under läsåret ) erbjuds flickorna födda år 2000 samtliga tre doser. Det största vaccinationsarbetet kommer att utföras av skolsköterskorna som har årskurs 6. Skolsköterskorna på högstadiet och gymnasiet behöver vara välinformerade eftersom de kommer att få svara på frågor och hänvisa de äldre flickorna till rätt vårdinstans. Skolläkarnas roll blir konsultativ samt att i vissa fall ta medicinska ställningstaganden.vaccinet ger skydd även mot könssjukdomen kondylom (könsvårtor). Elevhälsoarbete Den nya skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011 har bidragit till att utvecklingsarbetet för skolornas elevhälsa tagit fart både på lokal och på nationell nivå. Skolhälsan kommer under 2012 att ta initiativ till ett nätverk för elevhälsan och vi kommer i vårt fortbildningsuppdrag allt mer att inkludera hela elevhälsan. Framtidens elevhälsa På Socialstyrelsen fortsätter arbetet med att ta fram vägledningsdokument för elevhälsan. Uppdraget ska slutrapporteras i september Skolhälsovårdsöverläkaren ingår i en nationell arbetsgrupp som är sammansatt av elevhälsans yrkesprofessioner. Arbetsgruppen är kopplad till Socialstyrelsens uppdrag och arbetar med att beskriva professionernas arbete och roller utifrån den nya skollagen. 17

18 Ledningssystem för de medicinska insatserna Från och med 1 januari 2012 gäller Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Det innebär att vårdgivaren för de medicinska insatserna i elevhälsan är ansvarig för att det finns ledningssystem som beskriver processerna och analyserar riskerna med verksamheten. Ledningssystemet måste tas i respektive nämnd. Ett förslag på Ledningssystem för de medicinska insatserna i elevhälsan kommer det att finnas i Metodhandboken. Se sidan 11 under rubriken Ledningssystem. Vårdgivarna dvs. SDN, UBN samt friskolornas styrelser kan besluta om samma Ledningssystem, med lokal anpassning. På detta sätt kan vi säkra likvärdigheten för de medicinska insatserna i elevhälsan. Hjärntorget Aktiviteten Skolhälsan på Hjärntorget kommer att fortsätta att utvecklas under 2012 med hjälp av en kommunikatör på CfS. Idag har alla skolläkare och skolsköterskor på de kommunala och fristående skolorna tillgång till aktiviteten Skolhälsan där Metodhandbok, kontaktuppgifter och nu även månadsmejl finns tillgängligt. TACK! Till skolsköterskor, skolläkare, MLA och övriga samarbetspartners! 18

19 Bilaga 1 Andel elever som har uppgett att de motionerar på fritiden under tre läsår läsår läsår09-10 läsår flickor år4 flickor år8 flickor år1 gy pojkar år4 pojkar år8 pojkar år1gy Bilaga 2 Andel elever som anger att de ofta har huvudvärk - tre läsår 35% 3 25% 2 15% läsår läsår09-10 läsår % flickor år4 flickor år8 flickor år1 gy pojkar år4 pojkar år8 pojkar år1gy 19

20 Bilaga 3 Andel elever som uppger att de ofta känner sig trötta - tre läsår 5 45% 4 35% 3 25% 2 läsår08-09 läsår09-10 läsår % 5% flickor år4 flickor år8 flickor år1 gy pojkar år4 pojkar år8 pojkar år1gy Bilaga 4 Underlag till andel elever som har övervikt + fetma Stadsdel År 0 År 4 År 8 Gy år1 Angered 98 % 97 % 92 % Askim-Frölunda-Högsbo 99 % 100 % 93 % Centrum 97 % 97 % 95 % Lundby 91 % 99 % 91 % MajornaLinné 98 % 99 % 90 % Norra Hisingen 96 % 97 % 96 % Västra Göteborg 1 96 % 95 % 66 % Västra Hisingen 90 % 96 % 91 % Örgryte-Härlanda 78 % 97 % 95 % Östra Göteborg 99 % 98 % 89 % Gymnasiet 52 % Friskolor 61 % 70 % 59 % 1 I en av de större skolorna vägs och mäts eleverna i år 7 När elevunderlaget är < 5 har vi valt att inte redovisa statistiken 20