Årssammanställning. För skolhälsovården i Göteborg 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årssammanställning. För skolhälsovården i Göteborg 2012"

Transkript

1 Årssammanställning För skolhälsovården i Göteborg 2012 Cecila Renman Margareth Nordström Lena Mangelus Skolhälsovårdsöverläkare Utvecklingsledare Utvecklingsledare Center för Skolutveckling, Skolhälsan Februari 2013

2 Innehåll Inledning... 2 Skolhälsan... 2 Hälsobesök... 3 Hälsostatistik... 5 Hälsofarlig viktutveckling... 5 Goda kost - och motionsvanor samt god nattsömn... 7 Ohälsotal Hörselundersökningar Vaccinationer Vaccinationsstatistik Kvalitetsutveckling Ledningssystem Nätverket för medicinskt ledningsansvariga på kommunala skolor Nätverket för medicinskt ledningsansvariga på friskolorna Kvalitetsgranskning läsåret Kompetensutveckling Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad Skolläkaravtalet Faktorer som påverkar resursbehovet Utvecklingsområden Bilagor

3 Inledning Elevhälsan skall främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande och ska genom medicinska, psykologiska och psykosociala kunskaper stödja elevens utveckling mot målen. De medicinska insatserna i skolans elevhälsa avser skolsköterskans och skolläkarens insatser. Skolhälsovården skiljer sig från övrig elevhälsa genom att den av Socialstyrelsen är ålagd att utföra hälsoövervakning (basprogram) samt erbjuda alla elever vaccinationer enligt nationellt barnvaccinationsprogram. Med sin bas i skolan och närheten till eleverna kan skolhälsovården bedriva en effektiv hälsofrämjande och förebyggande verksamhet såväl på individnivå som på generell nivå. Skolhälsovården skall prioritera att tidigt upptäcka elever i svårigheter, elever i behov av särskilt stöd, förebyggande av elevernas psykiska ohälsa, den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön samt de livsstilsrelaterade hälsoriskerna. Här redovisas Skolhälsan och skolhälsovårdens verksamhet vid grund- och gymnasieskolor i Göteborg läsåret (lå) , såväl för kommunala som fristående skolor. Statistiken över hälsofarlig viktutveckling och hälsodata har kommunala skolsköterskor matat in i datajournalsystemet (PMO), varifrån Skolhälsan har samlat in data. Skolsköterskor på de fristående skolorna har sammanställt hälsodata manuellt och skickat in dem till Skolhälsan. Data över personalresurser, hälsobesök och vaccinationer är manuellt insamlade. Underlaget från friskolorna är överlag sämre än från de kommunala skolorna. Skolhälsan I mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad (KS 2010) framkommer att Skolhälsans uppdrag är att ha ett övergripande ansvar i att stödja arbetet med verksamhetsutveckling, yrkesspecifik kompetensutveckling, kvalitetssäkring, uppföljning samt utvärdering av de medicinska insatserna inom elevhälsan. En viktig funktion för Skolhälsan är att samverka med organisationer, myndigheter, institutioner som arbetar med barn och ungdomar, hälso- och sjukvård samt utbildning. Skolhälsans centrala roll och funktion kräver ett brett kontaktnät och möjliggör representation för Göteborgs Stad i olika sammanhang. Vi har under verksamhetsåret deltagit i nätverk med bland andra Centrala Barnhälsovårdsenheten, Smittskyddsenheten, Psykologenheterna på Hisingen samt Västra Göteborg, Allergikommittén vid Miljöförvaltningen, Enheten för folkhälsa i VGR, Tobakspreventionsnätverket i Göteborg, nätverk för nyanlända barn i Göteborg, nätverk för barn till psykiskt sjuka föräldrar samt nätverken för skolläkare och samordnande skolsköterskor i Västra Götaland. Skolhälsan har med stöd av DART drivit ett projekt med Samtalsmatta som stöd i kommunikation. Flera skolsköterskor har använt metoden i hälsosamtalen med elever som har svårigheter med kommunikation. Både elever och skolsköterskor har uppskattat att de har fått möjlighet att kommunicera kring hälsa och livsstil. Skolhälsan samarbetade med Upphandlingsbolaget och deltog aktivt i förberedelserna inför upphandling av sjukvårdsmaterial, vaccin, skolsköterske- och skolläkartimmar. Läs mer under rubriken Personalresurser. Skolhälsan deltog i arbetet med att förbättra vårdkedjor för barn och unga, dels genom att delta i en arbetsgrupp på Hälso- och sjukvårdskansliet och dels genom att träffa representanter för Primärvården, Barn- och ungdomsmedicin och BUP. Detta ledde till att skolhälsovården under läsåret kvalitetsgranskar remisshanteringen till BUP och till vårdcentraler för misstanke om skolios. Skolhälsovårdsöverläkaren var delaktig i nationella och lokala nätverk/arbetsgrupper angående vägledningsdokument till elevhälsan samt praktiska omständigheter runt HPV- vaccinationen och lagen om Vaccinationsregister. 2

4 CfS höll i ett nätverk för Särskolans mottagningsteam i Göteborg där Skolhälsan fanns med. Skolhälsan ingick i en arbetsgrupp på CfS som hade till uppgift att ta fram ett utbildningsprogram om barn med grava tal - och språksvårigheter för att öka kunskapen hos pedagogerna i staden. Skolhälsan ingick i en central samverkansgrupp mot kvinnlig könsstympning. Skolhälsan sammankallade MLA-nätverken för de kommunala skolorna och för friskolorna. Nätverken arbetade med att utveckla och förbättra kvalitets - och patientsäkerhetsarbetet inom skolhälsovården. Det innebar bland annat utveckling av tydliga riktlinjer för hantering av medicinska frågor, rutiner för den egna verksamheten och för samverkan med andra verksamheter. Skolhälsan sammankallade också nätverket för skolsköterskornas regionsombud samt deltog i stadsdelarnas regionsmöten. Utvecklingsarbetet med verksamhetsfrågor i PMO (skolhälsovårdens datajournalsystem)fortsatte under Ansvaret för att hålla Skolhälsovårdens metodhandbok i Göteborg uppdaterad ligger på Skolhälsan. Från januari 2012 finns den på Hjärntorget under aktiviteten Skolhälsan. Aktiviteten har utvecklats under året, här finns det mesta av Skolhälsans information. En projektgrupp innehållande minnesanteckningar, avvikelser m.m. skapades för MLA i de kommunala skolorna. Utvecklingsledarna höll introduktion för nyanställda skolsköterskor i kommunala skolor och friskolor (se fortbildningsavsnittet). Skolhälsovårdsöverläkaren introducerade nya skolläkare samt arrangerade skolläkarmöten. Utvecklingsledarna deltog i en utbildning för MLA och verksamhetschefer inom hälso - och sjukvård som avslutades under Utbildningen innehöll utvecklingsledarskap, risk- och händelseanalys, uppföljning och utvärdering samt effektiv processledning. Skolhälsan har deltagit i flera utbildningar under året för att få inspiration och kunskap som har legat till grund för skolhälsovårdens/elevhälsan fortbildningstillfällen. Hälsobesök Elevhälsan ska enligt skollagen arbeta hälsofrämjande och förebyggande så att eleverna får förutsättningar att nå målen. Hinder för inlärning ska utredas/kartläggas och om möjligt undanröjas. Enligt skollagen ska tre hälsobesök genomföras under grundskolan samt ett under gymnasietiden. Hälsobesöken skall innefatta allmänna hälsokontroller samt hälsosamtal. Det är skolsköterskor och skolläkare i elevhälsan som utför hälsobesöken i enlighet med det basprogram som beskrivs av Socialstyrelsen samt i Skolhälsovårdens metodhandbok för Göteborgs Stad (Metodhandboken). Alla elever erbjuds därför hälsobesök i förskoleklassen, år 4, år 7/8 och år1, gymnasiet. Inför det tillfället fyller eleven/ vårdnadshavare i skriftliga hälsouppgifter som sedan ligger till grund för hälsosamtalet. Andel registrerade hälsobesök som utfördes under läsåret beskrivs nedan i tabell 1. I förskoleklassen träffar eleverna och vårdnadshavarna både skolsköterskan och skolläkaren. Skolläkaren gör en helhetsbedömning där en kroppslig undersökning ingår samt längd- och viktmätning och synundersökning. Detta hälsobesök lägger grunden till att elev, vårdnadshavare och skolhälsovård får en god relation. Hörselundersökning görs i år 1. Se hörselavsnitt. Vid övriga hälsobesök träffar skolsköterskan eleven. Ett viktigt syfte med hälsobesöken är att följa elevernas hälsa och skolsituation över tid. Hälsosamtalen i skolhälsovården bör stärka elevens självkänsla samt medvetandegöra varje enskild individ om sin egen hälsa kopplad till livsstil. På gymnasieskolor med vissa yrkesinriktade program tillkommer undersökningar föranledda av direkt yrkespraktik, till exempel inom livsmedels- och restaurangprogram. Alla elever, oavsett grad och art av funktionsnedsättningar, har en grundläggande mänsklig rättighet att genom kommunikation påverka sina egna livsvillkor. Det betyder bland annat att de ska erbjudas en god kommunikativ miljö även på skolhälsovårdsmottagningen. I skolhälsovårdsarbetet följer 3

5 skolsköterskorna i möjligaste mån basprogrammet men anpassar det efter den enskilde elevens möjligheter och behov. 4

6 Andel registrerade hälsobesök läsåret Förskoleklass År 4 År 8 Gymnasiet åk1 Kommunala skolor 93% 92% 88% 75 % Friskolor 77 % 89 % 56 % 68 % Tabell 1 En kommunal grundskola är inte med i redovisningen på grund av att hälsobesöken är förlagda i år 7 istället för år 8. Lägst antal hälsobesök ser vi i gymnasieskolorna. En av orsakerna kan vara att många elever byter skola och program under första gymnasieåret och därför inte kommer på hälsobesök förrän året efter. Det saknas inrapportering från flera fristående skolor. Det kan bero på skolsköterskornas tidsbrist. På flera fristående gymnasieskolor köps hälsobesöken in från företagshälsovård, privata läkarstationer och privata vårdcentraler. Det är svårt att få fram uppgifter på hur många hälsobesök som genomförts där. Hälsobesök för nyanlända elever Skolsköterskorna bör vara med på introduktionssamtalet. I nära anslutning till det har skolsköterskan ett hälsobesök med elev, vårdnadshavarna och eventuell tolk. Vårdnadshavare och elev får då fylla i en hälsoblankett om elevens hälsoläge, vaccinationer och eventuella upplevelser som kan påverka hälsan. I hälsobesöket ingår hälsosamtal, längd- och viktmätning, ryggundersökning, synundersökning och remiss för hörselscreening. Skolhälsan har inte specifikt samlat in uppgifter över antalet nyanländas hälsobesök i grundskolan, men vi vet att dessa hälsobesök innebär en stor arbetsinsats för många skolsköterskor. Läsåret gjordes 161 hälsobesök av nyanlända gymnasieelever på Center för språkintroduktion inom UBF. Hälsostatistik Frågor om livsstil finns med i de hälsouppgifter som eleverna besvarar inför hälsobesöken hos skolsköterskan. Hälsouppgifterna, som är viktiga arbetsinstrument vid hälsosamtalet, besvaras inte anonymt och resultatet av sammanställningen kan därför inte helt jämföras med vetenskapliga enkätundersökningar. Tidpunkten då hälsosamtalen utförs är förstås spritt över hela läsåret. De områden/frågor som har samlats in sedan läsåret gäller andel elever som har hälsofarlig viktutveckling (övervikt och/eller fetma), angett goda kostvanor, goda motionsvanor, god nattsömn samt sedan läsåret också ohälsotal som ofta huvudvärk, ofta magont och ofta trötthet. Hälsofarlig viktutveckling Tillväxtkurvan är ett viktigt verktyg för att bedöma och följa barns och ungdomars hälsa. Data förs in i skolhälsovårdsjournalen. Uppgifterna är av stort värde både för att bedöma växande individers hälsa men också för att följa tillväxt i en population. Metod Vid hälsobesöken i förskoleklass, år 2, 4, 6, 7 el 8 och år 1 på gymnasiet mäter skolsköterskan längd och vikt på alla elever. Eleverna vägs oftast med lite kläder på och ett avdrag motsvarande kläderna görs från den uppmätta vikten. Vikt- och längduppgifterna matas in i elevens datajournal (PMO) som räknar ut BMI (Body Mass Index) samt sorterar ut elever som uppfyller kriterier för övervikt respektive fetma (enligt Cole 2000). I friskolor med pappersjournaler är det skolsköterskan som via BMI-tabeller räknar ut manuellt. Underlaget från de kommunala skolorna är rapporter från PMO. Sökunderlaget som tas fram i PMO går inte efter årskurs utan elevers födelseår. Statistiken är beräknad på första mättillfället per elev född det aktuella födelseåret. Några friskolor har också PMO - journaler med de har inte samma databas som den kommunala PMO och Skolhälsan kommer därför inte åt deras data. De flesta friskolor som rapporterat in har använt sig av den manuella metoden. 5

7 Bortfall och felkällor Ett visst bortfall beror på att elever uteblir från hälsobesöken av olika skäl. Bortfall kan också bero på vakans av skolsköterska. I år 8 beror bortfallet till stor del på att några skolsköterskor väljer att genomföra hälsobesöket i år 7 i stället för år 8. I gymnasieskolorna är bara 54 % av eleverna födda 1995 vägda och mätta. Sannolikt beror detta på vakanser, att eleverna uteblivit eller att en del av eleverna har ett annat födelseår än Bortfallet är slumpmässigt varför vår bedömning är att resultatet är representativt på Göteborgsnivå. Nedanstående redovisade hälsodata över övervikt och fetma bygger på inrapporterad statistik på sammanlagt elever i kommunala skolor och friskolor. Resultat Barn födda I förskoleklassen har 12 % av flickorna och 8 % av pojkarna övervikt. Fetma har 4 % av flickorna och 3 % av pojkarna. Andelen flickor med övervikt + fetma är 16 %, (se figur 1) och motsvarande för pojkar är 11 % (se figur 2). Antalet inrapporterade elever är 4743 vilket motsvarar 91 % av hela årskullen. Barn födda I år 4 har 15 % av flickorna och 16 % av pojkarna övervikt. Fetma har 3 % av både flickorna och pojkarna. Andelen med övervikt +fetma är 18 % för flickorna och 20 % av pojkarna. (Se figur 1 respektive figur 2). Antalet inrapporterade elever är 4333 barn vilket motsvarar 92 % av hela årskullen. Ungdomar födda I år 8 har både flickor och pojkar 15 % övervikt. Fetma har 4 % av flickorna och 5 % av pojkarna. 19 % av både flickor och pojkar har övervikt + fetma. (Se figur 1 respektive 2). Antalet inrapporterade elever är 3526 vilket motsvarar 78 % av hela årskullen. Ungdomar födda I år 1 på gymnasiet har 10 % av flickorna och 13 % pojkarna övervikt. Fetma har 2 % av flickorna och 5 % av pojkarna. Andelen flickor med övervikt + fetma är 12 % (Se figur 1) och motsvarande för pojkar är 17 % (Se figur 2). Underlaget är 4125 inrapporterade elever vilket motsvarar 54 % av alla elever i år 1 gymnasiet. Figur 1 Flickorna i år 8 har högst andel övervikt + fetma, 19 %, och man ser en tydlig stigande trend över de fyra läsåren. I övriga årskurser är förändringarna relativt små och någon tydlig trend är svår att se. 6

8 Figur 2 Andelen pojkar med övervikt + fetma är tydligt sjunkande för pojkarna i förskoleklassen. Trenden är i stället ökande för pojkarna i år 4 och i gymnasiet år 1. För pojkarna i år 8 är förändringarna över tid små. Pojkar i år 4 har det högsta talet av övervikt + fetma, 20 %. Diskussion Andel elever med enbart övervikt pendlar mellan 10 och 16 % och de som uppnår BMI motsvarande fetma är 2-5 %. Vi har aldrig tidigare redovisat en så hög siffra som 5 % för enbart fetma. I år uppnår pojkarna i gymnasiet detta höga värde. Flickorna på gymnasiet fortsätter att vara smalast, endast 2 % har fetma. Det är svårt att avgöra representativiteten i gymnasiets siffror eftersom det är bara drygt hälften av eleverna som är vägda och mätta. Troligen beror detta till viss del på att i gymnasiet år1 är det relativt många elever som inte är födda samma år (1995). Då räknas de inte in i statistiken även om de är vägda och mätta eftersom PMO- rapporterna sorterar elever efter födelseår. Statistik för övervikt + fetma för respektive stadsdel, UBF och friskolor finns redovisade i bilaga 1-5. Skolorna har med sina förvaltningar och styrelser ett folkhälsouppdrag som bland annat innebär att arbeta förebyggande mot övervikt och fetma. För att uppmuntra lek och uteaktiviteter är det viktigt att skolgårdarna har en stimulerande miljö. Skolluncherna är också en viktig del av folkhälsoarbetet. Matråd där eleverna är delaktiga bör uppmuntras. Varje stadsdel och skola behöver analysera sina egna hälsotal och avgöra vilka åtgärder man behöver vidta. All personal i skolan har ett folkhälsoansvar, inte bara skolsköterskor och skolläkare. Goda kost - och motionsvanor samt god nattsömn Inför hälsobesöket i år 4, 7 eller 8 och år 1 på gymnasiet får eleverna svara på ett antal frågor om hälsa och livsstil i hälsouppgiften. Från och med läsåret har vi redovisat andel elever med goda kostmotions- och sömnvanor. Statistik från kommunala skolor bygger på rapporter från PMO. Skolsköterskorna i friskolorna, 31 av 36 grundskolor och 15 av 30 gymnasieskolor, rapporterade in hälsostatistiken manuellt. Bortfall Ett visst bortfall beror alltid på att elever uteblir från hälsobesöken av olika skäl. Bortfallet i år 8 beror till stor del på att på att vissa skolsköterskor väljer att göra hälsobesöket i år 7 i stället och dessa elever finns ej med i vår statistik. Metod Eleverna i år 4, 7 eller 8 samt i år1 i gymnasiet besvarar hälsouppgifterna skriftligt, antingen enskilt före hälsobesöket eller i samband med hälsobesöket. Frågor om kosten är: 7

9 Äter du frukost varje dag? Äter du lunch varje dag? Äter du middag varje dag? Svarsalternativen är ja eller nej. Om eleven svarat ja på samtliga tre måltidsfrågor så har eleven, enligt vår definition, goda kostvanor och svaret matas in av skolsköterskan i datajournalen. Självklart innebär goda kostvanor inte enbart att man har en god måltidsordning. Kostens innehåll är också viktig men den aspekten har vi inte valt att mäta. För att bedömas ha goda motionsvanor skall eleverna ha svarat ja på frågan: Håller du på med idrott eller någon annan form av motion på din fritid? För att bedömas ha god nattsömn skall eleverna ha svarat ja på frågan: Sover du gott om natten? (år 4; 7eller 8) Har du god nattsömn? (år 1 gymnasiet) Underlag I år 4 är underlaget 4285 elever vilket motsvarar 91 % av årskullen. I år 8 är underlaget 3523 elever vilket motsvarar 78 % av årskullen. I år 1gy är underlaget 5134 elever vilket motsvarar 67 % av samtliga elever i årskurs 1. Det sammanlagda inrapporterade elevunderlaget i år 4, 8 och 1 på gymnasiet är elever. Resultat Flickor som uppger goda kostvanor ligger relativt konstant i årskurs 4 och visar en sjunkande tendens i år 8 samt i gymnasiet år 1. Se figur 3 Flickor som anger god sömn är konstant för år 4 och har i år år 8 och på gymnaiset ökat över de tre läsåren. Se figur 4. Flickor som anger att de idrottar på fritiden är konstant i år 4 och på gymnasiet. I år 8 har andelen ökat de sista två åren jämfört med läsåret Se figur 5. Pojkarna i år 4 uppger sämre kostvanor. Kostvanorna för pojkarna i år 8 varierar medan de i år 1 på gymnasiet ligger konstant. Se figur 6. Andel pojkar som anger god nattsömn är konstant i år 4 och har tydligt ökat i år 8 samt år 1 på gymnasiet. Se figur 7. Andel pojkar som idrottar på fritiden ligger också konstant för år 4. Motsvarande för pojkar i år 8 och i år 1 på gymnasiet har under de tre läsåren ökat något. Se figur 8. 8

10 Figur 3 Figur 4 Figur 5 9

11 Figur 6 Figur 7 Figur 8 10

12 Diskussion I diagrammen ovan som illustrerar goda hälsovanor önskar vi att staplarna ska vara så höga som möjligt. Liksom tidigare läsår sjunker andelen elever med goda kostvanor, god sömn och idrott på fritiden med stigande ålder för båda könen. För barn som sover mindre än nio timmar är risken mer än dubbelt så stor att utveckla övervikt jämfört med barn som får mer sömn. Denna koppling är särskilt stark bland barn på lågstadiet (Hense, S., Sleep, 2011). En positiv förändring över tid ses för pojkarna i år 8 där de som anger att de har god nattsömn har ökat från 76 till 93 % jämfört med läsåret Goda kostvanor och mycket rörelse är viktiga delar i elevernas livsstil för att de skall klara målen i skolan samt för att förebygga ohälsa. Skolans personal har stora möjligheter att främja goda vanor bland annat genom attraktiva skolmåltider och vid rätt tid (Livsmedelsverkets rekommendation är kl 11-13) samt sträva efter elevernas delaktighet i skolans hälsofrämjande arbete. Det är viktigt att skolansvariga och skolpersonal ser skolans möjligheter att kunna kompensera för dåliga livsvillkor och levnadsvanor. Att erbjuda daglig fysisk aktivitet under skoltid är en sådan åtgärd. Om elever uppmuntras att vara fysiskt aktiva på skoltid så kommer det att främja inlärning och hälsa på kort och lång sikt. Förbättrad koncentration, mindre nedstämdhet, viktstabilitet, förbättrat skelett och kondition är exempel på de positiva effekterna som regelbunden och daglig rörelseaktivitet ger. Enligt SCB s Undersökningarna av barns levnadsförhållanden, 2012 framkom att en tredjedel av barnen i årsåldern uppgav att de tittar på TV minst tre timmar per dag. Studier visar att ökat TV-tittande bidrar till ökat intag av läsk och saft. Från hälsosamtalen för pojkar i år 8 i de kommunala skolorna läsåret framkom att nästan hälften (46 %) drack läsk/saft flera gånger i veckan. Ohälsotal Metod I den hälsofrämjande delen av hälsosamtalet är perspektivet salutogent vilket betyder att friskfaktorer identifieras och uppmuntras. Hälsosamtalet har också som uppgift att fånga upp ohälsa vilket frågorna om huvudvärk, trötthet och ont i magen är exempel på. Som mått på ohälsa har vi sammanställt svaren från de elever som uppgett att de ofta har huvudvärk, ont i magen eller känner sig trötta. Frågor ohälsa Har du ofta ont i huvudet? Har du ofta ont i magen? Är du ofta trött? Svarsalternativen har varit ja eller nej och det är ja-svaren som redovisas i vår statistik. Resultat Flickor uppger generellt att de har mer huvudvärk än pojkar. Skillnaderna mellan könen ökar med åldern. Siffrorna är förvånansvärt konstanta. Se figur 9. För flickor och pojkar i år 8 anas en tendens att färre uppger trötthet över tid. I gymnasiet år 1 är tendensen motsatt dvs. fler anger trötthet över tid. Se figur 10. Andel flickor och pojkar som anger att de ofta har ont magen är relativt konstant i alla åldrar. Flickorna anger att de har betydligt oftare ont i magen än pojkarna. Se figur

13 Figur 9 Figur 10 Figur 11 12

14 Diskussion Flickorna anger generellt mer ohälsa än pojkarna och det är väldigt tydligt vad gäller ofta huvudvärk och ofta trötthet att dessa symtom ökar med flickornas ålder. Motsvarande mönster finns också för pojkarna men är något mindre uttalat. Läsåret är det extremt hög andel flickor som anger trötthet på gymnasiet (46 %). Även pojkarna på gymnasiet och pojkar och flickor i högstadiet uppger i hög utsträckning trötthet. Naturligtvis är stress en starkt bidragande faktor. Från hälsosamtalen i år 8 i de kommunala skolorna läsåret framkom att 25 % av flickorna och 10 % av pojkarna kände sig stressade och oroliga. På de kommunala gymnasieskolorna i år 1 kände sig 37 % av flickorna och 14 % av pojkarna stressade och oroliga. Högstadieskolorna och gymnasieskolorna har ett stort ansvar att anpassa elevernas lärmiljö. Det är en stor utmaning för den samlade elevhälsan att tillsammans med övriga skolan arbeta förebyggande mot den ökade psykiska ohälsan. Det är viktigt att det förebyggande arbetet finns både på grupp- och individnivå. Hörselundersökningar Hörselscreening på alla elever i första klass samt på nyanlända elever ingår i basprogrammet. Undersökningarna utförs av audionomer från Öron- näs- och halsenheten för audiologi och logopedi på Sahlgrenska sjukhuset(su) enligt avtal med Göteborgs kommun. Hörselavtalet innebär att skolsköterskorna kallar eleverna i år 1 till hörselkontroller som utförs i skolan. De nyanlända eleverna, som ej är hörseltestade tidigare, skall också erbjudas hörseltest i skolan eller på Audiologen/SU, men ingår ej i avtalet. För dessa elever skriver skolsköterskorna en remiss till Audiologen/SU. Under läsåret genomfördes 5254 (varav 122 var omtester från föregående år) hörseltester på 1:aklasselever. 2,8 % av dessa elever remitterades för utredning. I december 2012 hade 97 % av remisserna besvarats. Av dessa bedömdes 42 vara normalhörande och 73 hade någon form av hörselpåverkan. Nio av de hörseltestade barnen var habiliteringskrävande och av dessa var två ensidigt döva. För den lilla andel elever med hörselnedsättning som upptäcks i skolåldrarna är det mycket viktigt att funktionsnedsättningen upptäcks så att de får rätt stöd och hjälp i skolan. Vaccinationer Skolhälsovårdens vaccinationer ingår i det nationella barnvaccinationsprogrammet som påbörjats vid BVC. Alla elever i vissa årskurser erbjuds vaccination. Som vi rapporterat tidigare har skolhälsovården under några år framåt två nationella program att genomföra parallellt, samtidigt som vaccination mot livmoderhalscancer (HPV) har tillkommit. Under HT 2011 deltog skolhälsovårdsöverläkaren och en av utvecklingsledarna i Upphandlingsbolagets förberedelser med upphandling av skolhälsovårdens vaccinationer. Resultatet blev ett fyraårigt avtal som började gälla 1 mars Upphandlingen gäller alla skolvacciner utom HPV-vaccinet som upphandlats av landstingen och tillhandahålls kostnadsfritt för skolhälsovården. Vaccinationsstatistik Vaccinationsstatistik inrapporteras varje år nationellt för eleverna i år 6. I Göteborg rapporterar skolsköterskorna in till utvecklingsledare på Skolhälsan som sammanställer. Vaccinationstäckningen bland Göteborgseleverna de sju senaste läsåren jämfört med vaccinationstäckningen bland årskurs-6- elever i riket läsåret redovisas nedan i tabell 2. 13

15 Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Riket Difteri, Stelkramp 96 % 96 % 97 % 97 % 96 % 96 % 96 % 96 % 95 % 95 % 96 % 96 % 95 % 95 % 96 % 96 % Kikhosta 3 % 6 % 51 % 80 % 91 % 95 % 94 % 96 % Polio 96 % 97 % 96 % 96 % 95 % 96 % 95 % 96 % MPR(mässling, 94 % 95 % 93 % 96 % 94 % 95 % 95 % 95 % påssjuka, röda hund) Tabell 2 Underlaget för statistiken läsåret är 4230 elever i år 6 vilket motsvarar 96 % av årskullen. Av tabellen framgår att Göteborgseleverna fortfarande är välvaccinerade men att den relativa andelen vaccinerade generellt har sjunkit med en procent. Orsakerna kan vara att vi har fått flera nyanlända elever och att deras vaccinationsstatus är svårare att bedöma. De kommer då inte in i statistiken som fullvaccinerade. Se också nedanstående diagram (figur 12) över fullvaccinerade elever i stadsdelarna och friskolorna. Figur 12 HPV Vårterminen 2012 (VT12) började skolsköterskorna att HPV-vaccinera flickor födda De flesta gav dos 1 och 2 under VT 12 och dos 3 i år 7 under höstterminen 2012 (HT12). För att få en uppfattning om vaccinationstäckningen mot HPV skickade Skolhälsan ut en webbaserad enkät till skolsköterskorna för år 7. Skolsköterskorna ombads besvara följande frågor: Hur många flickor födda 1999 som gick på skolan HT 12. Hur många av dessa som fått 3 respektive 2 och 1 dos. Frågorna hur stor andel som fått 1 respektive 2 doser utgår pga. svårigheter att analysera svaren. Skolsköterskans uppfattning om troliga orsaker till att man avstått vaccination: flickan vill ej, vårdnadshavare vill ej, medicinsk orsak, stickrädsla, smärta eller biverkan efter tidigare vaccination, samt okänd orsak. Vi bedömde att skolsköterskorna kunde besvara frågorna med ganska stor säkerhet när det fanns dokumentation i journalen. 14

16 Resultat HPV- enkät. Svar har inkommit från alla kommunala grundskolor och från 23 av 43 friskolor. Underlaget motsvarar 100 % i de kommunala skolorna och uppskattas vara 67 % i friskolorna. Sammantaget uppskattas att underlaget motsvarar ca 90 % av hela populationen flickor födda Resultatet av enkäten framgår av figur 13 samt tabell 3 och 4. Figur 13 *20 skolor saknas. I tabell 3 anges orsakerna i procent i relation till alla flickor på de skolor som har besvarat enkäten. Orsak Friskolor Kommunala skolor Göteborg Vårdnadshavare emot 13 % 7 % 8 % Flickan är emot 4 % 2 % 2 % Okänd orsak 5 % 5 % 5 % Stickrädsla 1 % 1 % 1 % Medicinsk orsak 0 % 0 % 0 % Smärta efter tidigare 0 % 0 % 0 % HPV-vaccination Biverkan efter tidigare 0 % 0 % 0 % HPV-vaccination Tabell 3 I tabell 4 redovisas vaccinationsmotståndet i respektive stadsdel. Stadsdel Fullvaccinerad HPV Flickan emot Vårdnadshavare emot AFH 80 % 2 % 7 % Angered 68 % 1 % 12 % Centrum 83 % 0 % 0 % Lundby 82 % 0 % 14 % Majorna-Linné 85 % 0 % 1 % Norra Hisingen 84 % 1 % 10 % Västra Hisingen 81 % 6 % 11 % Västra Göteborg 86 % 0 % 5 % Örgryte Härlanda 83 % 8 % 6 % Östra Göteborg 77 % 0 % 20 % Tabell 4 15

17 Diskussion Med hänsyn till att det är första årskullen flickor som vaccineras mot HPV så anser vi att det är ett gott resultat att ca 80 % av flickorna födda 1999 har fått skydd mot livmoderhalscancer. Troligen är den verkliga vaccinationstäckningen ytterligare lite högre eftersom skolsköterskorna rapporterat att alla inte har hunnit men kommer att få sin tredje dos. Högsta andelen fullvaccinerade flickor finns i Västra Göteborg (86 %) och lägsta andelen ses i Angered (68 %). Skolsköterskornas uppfattning är att det i högre grad är vårdnadshavarna än flickorna som är emot vaccinationen och att variationen mellan stadsdelarna i vaccinationsmotstånd är stor (0-20%). Medicinska orsaker, stickrädsla, smärta och biverkning efter föregående vaccination utgör mycket liten andel. Vi hoppas att skillnaderna i vaccinationstäckning utjämnas med tiden så att alla flickor erhåller ett skydd mot den mycket allvarliga sjukdomen livmoderhalscancer. Självklart kommer de flickor som avstått från vaccination nu och som ändrar sig när de blir äldre också att kunna bli vaccinerade när tid och möjlighet finns. Överlag har HPV-vaccinationen i Göteborg gått bra. Det är väl känt att om vaccinationer utförs i skolans trygga miljö så uppnås den bästa vaccinationstäckningen. Skolsköterskan har en unik kännedom om och relation till varje elev/familj vilket innebär att även elever med en problematisk hemsituation nås och får ett vaccinationsskydd. Närheten till skolläkarens kompetens gör att medicinska frågor runt vaccinationer snabbt kan besvaras. Dokumentation i journalen gör att elevens vaccinationer sedan födelsen finns samlade på ett ställe. Vi måste värna om att vaccinationerna av barn och unga även fortsättningsvis skall utföras av skolhälsovården. En hög vaccinationstäckning i befolkningen är livsviktig. Kvalitetsutveckling Ledningssystem Skolhälsovården, det vill säga de medicinska insatserna i elevhälsan, är en egen verksamhetsgren inom elevhälsan och skall som all annan hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård, vilket innebär hög patientsäkerhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet. Det skall finnas en verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som utses av vårdgivaren, nämnden eller styrelsen (friskolor). Verksamhetschefer som saknar hälso- och sjukvårdsutbildning kan inte fatta beslut i medicinska frågor och behöver därför utse en medicinskt ansvarig. I Göteborg kallas detta uppdrag medicinskt ledningsansvarig skolsköterska/skolläkare (MLA). Från 1 januari 2012 gäller föreskriften SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Den innebär att alla vårdgivare är skyldiga att upprätta ett ledningssystem för sitt kvalitetsarbete. I början av vårterminen 2012 blev Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete i Göteborg för de medicinska insatserna i elevhälsan klart. Stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden tog beslut om Ledningssystemet under våren Nätverket för medicinskt ledningsansvariga på kommunala skolor Skolhälsan bildar med MLA ett nätverk där Skolhälsan är sammankallande. Patientsäkerhet, avvikelserapportering, PMO, Metodhandbok, vaccinationsrutiner, personalsituation, journal- och remisshantering samt kvalitetsuppföljning är återkommande diskussionsområden. Tillämpningen av nya föreskrifter från Socialstyrelsen samt nya lagar är andra frågor som tillhör nätverkets ansvarsområde. Nätverket för medicinskt ledningsansvariga på friskolorna Skolhälsan startade under vårterminen 2011 ett nätverk för MLA på friskolorna och har utvecklat det under Av 64 friskolor har nu 24 MLA, som Skolhälsan har kännedom om. När verksamhetschefen inte har hälso- och sjukvårdsutbildning kan han/hon inte fatta beslut i medicinska frågor och då behövs MLA. 16

18 Kvalitetsgranskning läsåret Skolhälsovården gör varje år en kvalitetsgranskning för att ge patientsäker och god vård. Årets kvalitetsgranskning var vaccinationsrutiner på både grund- och gymnasieskolor. För snart tio år sedan började skolhälsovården registrera avvikelser och flertalet har handlat om vaccinationer. Många avvikelser kunde härledas till den mänskliga faktorn och den stress skolsköterskan var utsatt för i samband med att vaccinera hela klasser. För att minimera riskerna blev rekommendationen att alltid vara två i samband med vaccinationer. I Metodhandboken finns ett utförligt kapitel kring vaccinationer. En stor del av skolsköterskans arbete på framförallt grundskolan handlar om vaccinationer. Det är ett grannlaga arbete att rätt elev får rätt vaccin. I detta ingår genomgång av journaldokumentation av tidigare givna vaccinationer, ev avvikande vaccinationsschema och ev kontraindikation att vaccinera elev. Information om aktuell vaccination ska skickas till vårdnadshavare, samtycke från vårdnadshavare ska samlas in, vaccin beställas, elever och klasslärare informeras om aktuell vaccination och tider när vaccinationen ska ske. Dokumentation av given vaccination i elevens journal ska göras. Syfte Syftet med kvalitetsgranskningen av vaccinationsrutiner var att ta reda på om skolsköterskor och skolläkare följer de rutiner och metoder som finns angivna i Metodhandboken. Behöver rutiner ses över ytterligare för att förbättra arbetsförhållandena kring vaccinationer för patientsäkerheten? Metod Skolsköterskorna fick en enkät att besvara kring vaccinationsrutiner. Enkäten var uppdelad på tre delar, en övergripande del, en del vad gäller klassvaccinationer och en del för vaccinationer av elever utanför det ordinarie vaccinationsprogrammet. MLA i respektive stadsdel och UBF samlade in svaren för sitt område. Friskolorna som saknade MLA rapporterade direkt till Skolhälsan. Skolhälsan sammanställde. Kommunala skolor - resultat och diskussion Alla gymnasieskolsköterskor har svarat men från grundskolans skolsköterskor saknas några få svar. Överlag visar granskningen på en god kvalitet av skolhälsovårdens vaccinationsrutiner. Granskningen visar på några mindre förbättringsområden. Alla skolsköterskor ska ha läst och ha god kännedom om vaccinationsavsnittet i skolhälsovårdens Metodhandbok. För att få vaccinera ska generella direktiv Akutmediciner vara underskrivna av skolsköterska och skolläkare. Tidsintervall mellan att information och samtyckeslappar för aktuell vaccination lämnas till vårdnadshavare och att eleven blir vaccinerad bör vara rimligt, ej mer än två månader. I samband med vaccination bör aktuell elevs journal och samtyckeslapp vara framme. Dokumentation av elevs avvikande vaccinationsschema behöver förtydligas med vaccinationsplan respektive vaccinationsordination. Friskolor - resultat och diskussion Några friskolor använde sig av datoriserade skolhälsovårdsjournaler varför svaren skilde sig något kring just dokumentation. Av grundskolans 34 skolsköterskor har 25 svarat på enkäten. Av gymnasieskolans 30 skolsköterskor har 13 besvarat enkäten. Nio gymnasieskolsköterskor uppgav att de inte vaccinerar på skolan utan köper den tjänsten av andra vårdinrättningar. Överlag visar granskningen på en god kvalitet av skolhälsovårdens vaccinationsrutiner. Granskningen visar dock på en del förbättringsområden. Se kommentarer under kommunala skolan Hur fungerar det med genomgång av vaccinationsplan och vaccinationsordination på gymnasieskolor som uppger att de ej själva vaccinerar sina elever? Dokumentationen av givna vaccinationer behöver bli mer komplett. 17

19 Kompetensutveckling Introduktion Utvecklingsledarna erbjöd alla nyanställda skolsköterskor i kommunala skolor och friskolor introduktion i skolhälsovård under fyra tillfällen. Skolhälsovårdsöverläkaren erbjöd introduktion för nyanställda skolläkare. Skolsköterska och skolläkare arbetar både självständigt och i elevhälsoteam och kunskapsområdet är mycket brett och kräver stor kompetens. Ett av Skolhälsans uppdrag är att arrangera fortbildningar. Om ämnet också berör övriga professioner i elevhälsan så bjuds dessa in. Vanligtvis brukar höstupptakten på läsåret bestå av två dagars fortbildning för skolsköterskor och skolläkare. Det här året blev det en gemensam upptaktsdag för elevhälsans professioner med ämnen som berör elevhälsoarbetet kring elever med särskilda behov. Dagen avslutades med teaterföreställningen, Det tar tid att bli ung av Molièreensemblen från Stockholm. Cirka 600 deltog och i utvärderingen av dagen tyckte majoriteten att det var bra att ha en gemensam utbildning och såg fram emot fler av liknande slag. Elever som har drabbats av Narkolepsi har ökat kraftigt de senaste åren. Det är viktigt att skolhälsovården får kunskap kring sjukdomen för att gemensamt med skolan kunna stödja eleverna på bästa sätt. Sammanställning av utbildningar 2012 Datum Utbildningar 14 februari Information och utbildning inför att skolhälsovården ska börja vaccinera med ett nytt vaccin- HPV 3 april Halvdagsutbildning angående tillväxt kopplat till mognad, pubertet och neuropsykiatriska tillstånd. 3 september Upptaktsdag för Elevhälsan Uppföljning av arbetet i Elevhälsan i Göteborg Presentation av Bojen, en verksamhet för barn o ungdomar som upplevt våld i hemmet Psykisk hälsa o utveckling hos barn som upplevt våld mot mamma Långvarig smärta hos barn o ungdomar - kan leda till långvarig frånvaro Tala om det! Svag begåvning hos elever sanning o konsekvens Nyanlända elever Suicidprevention bland unga Det tar tid att bli ung - teaterföreställning 12 december Halvdagsutbildning D-vitamin och Rakit Narkolepsi Tabell 5 Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad Rekommendationen i Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan(ks 2010) är en heltids skolsköterska per 500 elever och en heltidsanställd läkare per 5000 elever. Där beskrivs att de medicinska insatserna ska organiseras i enlighet med basprogrammet som finns beskrivet i Skolhälsovårdens Metodhandbok. Resurstillgången ska vara adekvat utifrån föreslaget basprogram och områdets speciella resursbehov. Traditionellt mäts skolhälsovårdens möjligheter att ge eleverna den skolhälsovård de har rätt till i antalet elever per heltidsanställd skolsköterska/skolläkare. Detta följs varje år i Göteborg via skolsköterskornas rapporter till Skolhälsan och inkluderar då även friskolorna. 18

20 Redovisningen är beräknad utifrån underlag från Göteborgs Stad, Elevstatistik för grundskolan inklusive förskoleklass , underlag från UBF samt elevunderlag från skolsköterskor och rektorer på gymnasiefriskolorna. Se nedan i tabell 6. Det är viktigt att ta hänsyn till faktorerna som beskrivs på sidan Elevantalet per skolsköterska/skolläkare för SDF/UBF redovisas under tabell 7 och 8. Genomsnittligt elevantal för skolsköterskor och skolläkare omräknat till heltidstjänst under läsåren Kommunala skolor Läsåret Läsåret Skolsköterskor Grundskola Gymnasieskola Skolläkare Grundskola Gymnasieskola Friskolor Skolsköterskor Grundskola Gymnasieskola Skolläkare Grundskola Gymnasieskola Tabell 6 1 Kannebäcksskolan, för döva, hörselskadade och elever med språkstörning samt Gymnasiesärskolan ej medräknat Under läsåret var de kommunala grundskolornas genomsnittliga elevantal för skolsköterskor och skolläkare något lägre än läsåret Inom de kommunala gymnasieskolorna är elevantalet fortfarande något i överkant. Elevantalet för skolläkare är fortfarande långt ifrån det rekommenderade 5000 elever per heltidsanställd skolläkare. Detta gäller både grundskolan och gymnasieskolan. Redovisningen för friskolorna gäller 34 av 35 grundskolor och 29 av 30 gymnasieskolor. Skolsköterskorna på de fristående grundskolorna har något högre elevantal än på de kommunala skolorna och skolläkarna har betydligt fler elever per heltidstjänst. Här ser vi en tydlig ojämlikhet i skolhälsovårdsresurser. Friskolor avsätter signifikant mindre resurser till elevhälsan vilket är oroande. På de fristående gymnasieskolorna hade både skolsköterska och skolläkare betydligt fler elever per heltidsanställd än på de kommunala skolorna. Några av skolläkarna på de fristående gymnasieskolorna fungerade bara som konsulter vid behov. Flera gymnasieskolor köpte skolhälsovård från privata vårdgivare vilket innebar att eleverna fick gå dit för hälsobesök och annan skolhälsovård. Utför man där skolhälsovård enligt Metodhandboken eller är det primärvård som utförs? Hur fungerar samverkan med övrig elevhälsa som beskrivs i skollagen när skolhälsovården utförs utanför skolan? Hur går det förebyggande och främjande arbetet till? Två fristående gymnasieskolor hade inte tillgång till skolläkare alls, vilket är ett solklart brott mot skollagen. 19

21 Genomsnittligt elevantal för skolsköterskor och skolläkare uppdelat på stadsdelsnivå och inom utbildningsförvaltningens fyra områden SDF Läsåret Antal elever per heltidsanställd skolsköterska Antal elever per heltidsanställd skolläkare Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte- Härlanda Östra Göteborg Tabell 7 1 Kannebäcksskolan för döva, hörselskadade och elever med språkstörningar har 121 elever per heltidsanställd skolsköterska och 2 427elever per heltidsanställd skolläkare. Dessa ingår inte i tabellen ovan. 2 Skolläkartimmar för Efus saknas. UBF Läsåret Antal elever per heltidsanställd skolsköterska Antal elever per heltidsanställd skolläkare Område Centrum Område Skånegatan Område Lindholmen Område GS Tabell 8 Inom de gymnasiesärskolor som benämns Område GS är elevantalet lägre. Eleverna är spridda på många enheter och elevhälsoarbetet är intensivt med tanke på elevernas förberedelser inför vuxenlivet. Många elever har flerfunktionsnedsättningar av olika grad och för dem är behovet av de medicinska insatserna mycket stort. Skolläkaravtalet Under VT 12 arbetade Upphandlingsbolaget fram ett ramavtal avsett för lokala upphandlingar av skolläkare till de kommunala grundskolorna. Tidigare har skolläkarbehovet till stor del tillgodosetts av lokala muntliga avtal mellan enskilda skolor och barn- och ungdomsmedicinmottagningarna (BUM) respektive Angereds närsjukhus (AN) samt i några fall av avtal med lokala vårdcentraler. De muntliga avtalen har ofta varit kortsiktiga och tillgången på skolläkare har varierat stort. Upphandlingens krav utgick från en Avsiktsförklaring avseende skolläkare som var underskriven av en Hälso- och sjukvårdsdirektör samt Stadsdirektören för Göteborg i oktober Syftet med det centrala ramavtalet var att bli ett komplement till kommunalt anställda skolläkare samt att ge en likvärdig skolhälsovård i de olika stadsdelarna. Upphandlingen gav inte det resultat som förväntades. Till att börja med lämnade Västra Götalandsregionens vårdenheter (BUM, AN, VC) inte några anbud eller anbud som kunde godkännas, vilket gav stora negativa konsekvenser. Därmed fick kompetenta skolläkare i flera stadsdelar sluta. Anbud från fyra företag accepterades i den centrala upphandlingen. De kunde inte möta upp de lokala behoven (utom i en stadsdel) och därför har flera stadsdelar varit utan skolläkare större delen av höstterminen. Sammanfattningsvis verkar uppfattningen vara att ett centralt ramavtal är bra att ha men förutsättningen är förstås att företag med god tillgång på kompetenta skolläkare är de som upphandlas. Avtalet har allvarligt försenat tillsättningen av skolläkare i flera stadsdelar och de stadsdelar som klarat sig bäst är de där man valt att anställa skolläkare i stället för att upphandla. Rekommendationen är att i första hand anställa skolläkare och att låta de lokala upphandlingarna bli ett komplement. 20

22 Faktorer som påverkar resursbehovet Under de senaste åren har arbetsinsatserna för skolsköterskorna förändrats. Det allmänna vaccinationsprogrammet har omarbetats vilket innebär utökat vaccinationsarbete under några år. Vaccination mot livmoderhalscancer (HPV) kom igång under våren 2012 vilket innebar ett stort merarbete. Vi vill lyfta fram några elevgrupper som kräver och har behov av mer tid från skolsköterska och skolläkare. Kontrollelever Elever som följs upp i skolhälsovården kallas kontrollelever. Exempel är elever med stor skolfrånvaro, inlärningsproblem, psykosociala problem, neuropsykiatrisk problematik och psykisk ohälsa. Uppföljningen kan också gälla rygg- och tillväxt, olika former av smärttillstånd, vaccinationsuppföljning, övervikt/fetma, ätstörningar och livsstilsrelaterade problem. För dessa elever behövs ofta en tät kontakt med vårdnadshavarna. Elever som har ett större vårdbehov av skolhälsovårdsinsatser är särskoleelever och nyanlända ibland ensamkommande elever. Särskoleelever Särskoleelever behöver längre tid vid hälsobesöken. Ibland behöver skolsköterskan/skolläkaren använda sig av bilder eller annan alternativ kommunikation för att få fram och ge information om elevens hälsa och livsstil. Vid svårare funktionsnedsättning kan elevassistent vara med. Mer förebyggande hälsoarbete och samtal runt livsstilsfrågor krävs eftersom det exempelvis ofta är vanligare med kostproblem av olika slag samt problem med den personliga hygienen. Skolsköterskan behöver ofta vara ute i klasserna och ha ett nära samarbete med personalen runt dessa frågor. Skolhälsovården har som regel en tätare och mer omfattande kontakt med särskolans elever och familjer liksom med det professionella nätverket runt barnet, till exempel habiliteringen. Nyanlända elever Nyanlända elever är en heterogen grupp som har mycket olika bakgrund, hälsa och förutsättningar. Det de alla har gemensamt är att de har brutit upp från ett sammanhang där de tidigare levt. De kan bära på sorg och saknad. Själva uppbrottet kan ha varit traumatiskt. Särskilt utsatta är förstås ensamkommande barn och ungdomar som har ökat i antal. Den medicinska bedömningen av nyanlända barn och ungdomar med utländsk bakgrund består av hälsobesök hos skolsköterskan, hälsoundersökning på vårdcentral och uppföljning inom hälso- och sjukvården och/eller skolhälsovården. Nästa alltid krävs närvaro av tolk. Elever som kommer från fattiga länder har oftare påverkad fysisk och psykisk hälsa. Barnen och ungdomarna behöver ofta mycket stöd och uppföljning. Nyanlända elever skall alltid ha en översyn av vaccinationsstatus och erbjudas kompletterande vaccinationer. Vaccinationsintyg från hemlandet saknas ofta och att ta fram vaccinationshistorik är ett mycket tidskrävande detektivarbete. Skolläkaren ansvarar för vaccinationsplanen och ordinerar de vaccinationer som skolsköterskan kommer att ge det närmaste läsåret. Bostadssituationen för flertalet nyanlända elever är många gånger svår. De är ofta trångbodda vilket påverkar både hälsa och studier. Skolhälsovården har en nyckelfunktion för dessa elever och behöver ofta ta kontakt med andra vårdgivare och/eller professionella nätverk för att hjälpa dem och vårdnadshavare/god man. Elever med psykisk ohälsa Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar oroväckande. Symtomen kan visa sig i form av kroppsliga besvär såsom huvudvärk, magont, nedstämdhet sömnsvårigheter, ätstörningar m.m. Skolfrånvaro och/eller livsstilsrelaterade problem kräver också medicinska insatser. Tidigare fanns mer resurser att ta hjälp av utanför skolan. Många skolor har inte möjlighet att ge det stöd och den hjälp som skulle behövas. Elevhälsan behöver samarbeta med hälso- och sjukvården men det försvåras av att första linjens vård brister för dessa barn 21

23 Utvecklingsområden 2013 Kvalitetssäkring hälsosamtal Under året kommer skolhälsovården att kvalitetssäkra hälsosamtalen som skolsköterskan gör i år 4, år 7/8 och år 1, gymnasiet. Utifrån resultatet kommer Skolhälsan att ta initiativ till ett utvecklingsarbete t.ex. hur skolorna kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Goda hälsosamtal kräver djup kunskap och engagemang. MLA nätverk på friskolorna Skolhälsan kommer att fortsätta att utveckla nätverket då flertalet friskolor saknar MLA. Ett led i detta är att ge information till rektorer och verksamhetschefer om lagar och förordningar inom hälso- och sjukvård. Elevhälsan Skolhälsan har fått ett utökat uppdrag vad gäller elevhälsan. Detta innebär att vi bland annat kommer att arbeta med fortbildning samt utveckla stödet till elevhälsan. Problemet med hemmasittare är ett särskilt område Skolhälsan vill fokusera på. Skollagen säger att elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och därför vill Skolhälsan starta ett utvecklingsarbete kring fysisk aktivitet för elever såväl under skoltid som på fritid. Den medicinska kompetensen, skolläkaren, är sällan delaktig i elevhälsoarbetet. Det är en resurs som skolorna inte tar tillvara, vilket påverkar patientsäkerheten. Socialstyrelsen har nyligen beslutat att låta Skolläkare bli en tilläggsspecialitet med egen målbeskrivning. Skolhälsan kommer att arbeta för att skolläkarrollen stärks. Skolhälsans aktivitet på Hjärntorget Arbetet med att utveckla informationen från Skolhälsan fortsätter. Metodhandboken Skolhälsovårdens Metodhandbok är basen för skolsköterskornas och skolläkarnas arbete. Vi fortsätter utvecklingsarbetet med god hjälp av alla engagerade medarbetare! TACK! Till skolsköterskor, skolläkare, MLA och övriga samarbetspartners! 22

24 Bilagor Bilaga 1 Underlag till andel elever som har övervikt + fetma Stadsdel År 0 År 4 År 8 Gy år1 Askim-Frölunda- Högsbo(AFH) 96 % 99 % 96 % Angered 90 % 93 % 88 % Centrum 96 % 100 % 94 % Lundby 89 % 89 % 92 % Majorna-Linné 94 % 99 % 90 % Norra Hisingen 92 % 98 % 92 % Västra Göteborg 1 97 % 99 % 71 % Västra Hisingen 91 % 87 % 93 % Örgryte- Härlanda 84 % 98 % 96 % Östra Göteborg 95 % 96 % 89 % Gymnasiet 56 % Friskolor 77 % 88 % 54 % 53 % 1 I en av de större skolorna vägs och mäts eleverna i år 7 Bilaga 2 23

Årssammanställning för skolhälsovården 2011 Göteborg

Årssammanställning för skolhälsovården 2011 Göteborg Stadsledningskontoret Skolhälsan Årssammanställning för skolhälsovården 2011 Göteborg Cecilia Renman Margareth Nordström Lena Mangelus Skolhälsovårdsöverläkare Samordnande skolsköterska Samordnande skolsköterska

Läs mer

Årssammanställning. För skolhälsovården i Göteborg 2013

Årssammanställning. För skolhälsovården i Göteborg 2013 Årssammanställning För skolhälsovården i Göteborg 2013 Lena Simonson Garsbo Margareth Nordström Lena Mangelus Skolhälsovårdsöverläkare Utvecklingsledare Utvecklingsledare Center för Skolutveckling, Skolhälsan

Läs mer

Årssammanställning. För elevhälsans medicinska insats i Göteborg 2014

Årssammanställning. För elevhälsans medicinska insats i Göteborg 2014 Årssammanställning För elevhälsans medicinska insats i Göteborg 2014 Lena Simonson Garsbo Margareth Nordström Lena Mangelus Skolhälsovårdsöverläkare Utvecklingsledare Utvecklingsledare Center för Skolutveckling,

Läs mer

Sammanställning av årsredogörelser 2009 för skolhälsovården i Göteborg

Sammanställning av årsredogörelser 2009 för skolhälsovården i Göteborg Sammanställning av årsredogörelser 2009 för skolhälsovården i Göteborg Cecilia Renman Skolhälsovårdsöverläkare Margareth Nordström Samordnande skolsköterska Lena Mangelus Samordnande skolsköterska särskolan

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats 2017-10-23 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017/2018 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som

Läs mer

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans

Läs mer

PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN

PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN Elevhälsans Medicinska Insatser PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN REGELVERK Utdrag ur Skollagen 2010:800: Elevhälsans omfattning 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2016 UTBILDNING

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2016 UTBILDNING Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2016 UTBILDNING 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats 2017-03-16 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som då avser

Läs mer

Åtgärdsplan för att förebygga avvikelser inom Elevhälsans medicinska insatser

Åtgärdsplan för att förebygga avvikelser inom Elevhälsans medicinska insatser Ärende 7 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2018-04-10 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Åtgärdsplan för att förebygga avvikelser inom Elevhälsans medicinska insatser Dnr: UN 18/48 Sammanfattning

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Systematiskt arbete mot könsstympning inom elevhälsans medicinska insats, EMI i Göteborgs stad

Systematiskt arbete mot könsstympning inom elevhälsans medicinska insats, EMI i Göteborgs stad Systematiskt arbete mot könsstympning inom elevhälsans medicinska insats, EMI i Göteborgs stad Vilka verksamheter kommer ni i från? Socialtjänst Elevhälsa skola/pedagogisk del sjukvårdsmottagning/ungdomsmottagning

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2015/2016

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2015/2016 Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2015-05-30 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016 Bildningsförvaltningen Centrala elevhälsan 2017-02-17 Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och

Läs mer

Beredskap smittskydd i skolan, motion

Beredskap smittskydd i skolan, motion PROTOKOLLSUTDRAG Barn- och utbildningsnämnden BUN 50 Sammanträdesdatum 2017-03-28 1/3 Dnr BUN/2017:11 032 Beredskap smittskydd i skolan, motion Beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor År 2017 2018-02-09 Lisa Högdahl Verksamhetschef Elevhälsans medicinska insats Tora Wikström Medicinskt ledningsansvarig

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015 Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2014-06-18 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2017-2018 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad INNEHÅLL Inledning...3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Styrdokument för elevhälsan...4 Nationell nivå... 4 Kommunal nivå... 4 Elevhälsans organisation

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun Barn och Utbildning Vansbro kommun Eva Svensson Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun Läsåret 2011/2012 Sammanfattning Med patientsäkerhet

Läs mer

Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Datum 2011-09-19 12 Antal sidor Verksamhetsplan Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2006-02-14

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2017-01-11 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Läsåret 2016-2017 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet, det

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

EMI. Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB

EMI. Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB EMI Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB den 1 augusti 2017 Skriven av: Liza Blennerup Medicinsk Verksamhetschef / Legitimerad Barnsjuksköterska EMI Elevhälsans Medicinska Insats Information

Läs mer

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Hösten 2015 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen Elevhälsan ska omfatta medicinska,

Läs mer

År Ansvarig för innehållet: Margaretha Zetterlund, verksamhetschef, skolchef Marianne Karlsson, medicinskt ledningsansvar för skolhälsovården

År Ansvarig för innehållet: Margaretha Zetterlund, verksamhetschef, skolchef Marianne Karlsson, medicinskt ledningsansvar för skolhälsovården Skolhälsovårdens patientsäkerhetsberättelse År 2016 Ansvarig för innehållet: Margaretha Zetterlund, verksamhetschef, skolchef Marianne Karlsson, medicinskt ledningsansvar för skolhälsovården Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA

LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA 1 (7) 2017-06-14 ÄRENDE 5 BILAGA 1 DNR 2017/758 LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA

Läs mer

Verksamhetsberättelse kvalitetsberättelse för Elevhälsans medicinska Insatser Region Gotland 2015

Verksamhetsberättelse kvalitetsberättelse för Elevhälsans medicinska Insatser Region Gotland 2015 Verksamhetsberättelse kvalitetsberättelse för Elevhälsans medicinska Insatser Region Gotland 2015 Mål och riktlinjer De medicinska insatserna inom elevhälsan följer Skollagen (2010:8). Där står det att

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak

Läs mer

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del inom Trelleborgs kommun 2016/2017

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del inom Trelleborgs kommun 2016/2017 Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2016-06-21 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del inom Trelleborgs kommun 2016/2017

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Läsåret 2017-2018 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet, det vill säga

Läs mer

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten 2016-04-06 Central elevhälsoplan Åstorps kommun 2016-2017 Inledning Elevhälsans i Åstorps kommun tillhör organisatoriskt Centrala resursenheten på bildningsförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné

Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-03-29 Diarienummer N135-0136/16 Sektor Utbildning, Kultur & Fritid Cynthia Runefjärd, Fredrik Wärn Telefon 365 80 00 (vxl) E-post: cynthia.runefjard@majornalinne.goteborg.se

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Krav på tjänst. 1. Skolläkare till grundskolan, Kravspecifikation

Krav på tjänst. 1. Skolläkare till grundskolan, Kravspecifikation Bilaga till upphandling: Skolläkare till grundskolan DiarieNr: 0370/11 Ansvarig upphandlare:helen Arneving Krav på tjänst 1. Skolläkare till grundskolan, Kravspecifikation 1.1. KRAV PÅ TJÄNSTENS INNEHÅLL

Läs mer

FAKTA uppdaterad senast 6 september 2016

FAKTA uppdaterad senast 6 september 2016 FAKTA uppdaterad senast 6 september 2016 KVALITETSPROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN REGELVERK Utdrag ur Skollagen 2010:800: Elevhälsans omfattning 25 För eleverna i förskoleklassen,

Läs mer

Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått

Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått för struktur (S), process (P) och resultat (R) 1(1) Finns verksamhetschef utsedd enligt hälso- och sjukvårdslagen? Är verksamhetschefen läkare/sjuksköterska? Inspektionen

Läs mer

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Bilaga 1 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Utgångspunkter, mål och uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla

Läs mer

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning Tjänsteskrivelse 2016-09-28 Handläggare Marie Lindström Utredningsenheten Kommunstyrelsen Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Läs mer

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. 1 (6) Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. Sammanfattning: Rapporter inlämnades från 3 152 skolor med totalt 120 931 elever, vilket motsvarar

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare elevhälsans medicinska insats Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare elevhälsans medicinska insats År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-10 Stefan Gustafsson, Verksamhetschef enligt HSL 29 Marie Rosengren, Medicinsk

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Elevhälsan enligt skollagen Sedan augusti 2010 står det i skollagen att det ska finnas en samlad elevhälsa med krav på tillgång till skolsköterska, skolläkare,

Läs mer

Vaccination av barn och ungdomar 21 nov 8:30-11:45

Vaccination av barn och ungdomar 21 nov 8:30-11:45 Vaccination av barn och ungdomar 21 nov 8:30-11:45 Elite Park Avenue WIFI-öppen när du registrerat en e-post adress SMS frågor vaccinationer Varför vi är här! Den 1 juni 2016 trädde nya föreskrifter om

Läs mer

Hur fungerade skolhälsovården i Södertälje läsåret 2008/2009. när det lokala styrdokumentet gällt i drygt 2 år?

Hur fungerade skolhälsovården i Södertälje läsåret 2008/2009. när det lokala styrdokumentet gällt i drygt 2 år? 1 (6) 2009-10-29 Information Utbildningsnämnden Skolhälsovården och det kommunala styrdokumentet. Hur fungerade skolhälsovården i Södertälje läsåret 2008/2009. när det lokala styrdokumentet gällt i drygt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2015

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2015 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-01-18 Diarienummer N131-0037/16 Sektor utbildning Åsa Olander Telefon 031-365 40 40 E-post: asa.olander@ostra.goteborg.se Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen

Läs mer

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) 2010-03-01 Bilaga 2 Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor 2016 2017-02-09 Lisa Högdahl, vik. verksamhetschef Barn- och Elevhälsan Tora Wikström, medicinskt ledningsansvarig

Läs mer

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016 ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och

Läs mer

Mål och Riktlinjer för den Samlade Elevhälsan i Göteborgs Stad

Mål och Riktlinjer för den Samlade Elevhälsan i Göteborgs Stad 16-17 Mål och Riktlinjer för den Samlade Elevhälsan i Göteborgs Stad 0 Inledning 3 Bakgrund 4 Syfte 5 Styrdokument för Elevhälsan 5 Nationell Nivå 6 Kommunal Nivå 6 Elevhälsans Organisation och Ansvarsfördelning

Läs mer

Verksamhetsplan för skolhälsovården 2013-2014 2013-01-14

Verksamhetsplan för skolhälsovården 2013-2014 2013-01-14 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för skolhälsovården 2013-2014 2013-01-14 ORGANISATION/STYRNING... 4 SKOLHÄLSOVÅRDENS UPPDRAG... 4 MÅLGRUPP... 4 VERKSAMHET... 5 Hälsobefrämjande

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Rossö Tjärnö Koster

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Rossö Tjärnö Koster Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Rossö Tjärnö Koster Hösten 2016 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen Elevhälsan

Läs mer

INTRODUKTIONSPROGRAM VID NYANSTÄLLNING AV SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

INTRODUKTIONSPROGRAM VID NYANSTÄLLNING AV SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN INTRODUKTIONSPROGRAM VID NYANSTÄLLNING AV SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Riktlinjer för tjänstetillsättning av skolsköterska Rektor/motsvarande på respektive skola har personal- och budgetansvar för skolsköterskan.

Läs mer

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Bilaga 1 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (9) 2016-10-28 Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Utgångspunkter, mål och uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan 2016 170420 Birgitta Bergsten Övergripande mål och strategier SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vårdgivaren skall planera,

Läs mer

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(7)

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(7) Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(7) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson Styrelsen

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer

DNR: KS2019/83/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret KS2019/83/ (2) Kommunstyrelsen

DNR: KS2019/83/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret KS2019/83/ (2) Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 19-1- 1 (2) Kommunstyrelsen Redovisning av ELSA-statistik läsåret 17-18 KS19/83/11 Förslag till beslut Redovisningen av ELSA-statistik för läsåret 17-18 godkänns. Sammanfattning

Läs mer

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning Tjänsteskrivelse 2016-0 9-28 Handläggare Marie Lindström Utredningsenheten Utbildningsnämnden Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insatser inom Järfälla kommuns kommunala grund- och gymnasieskolor

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insatser inom Järfälla kommuns kommunala grund- och gymnasieskolor Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insatser inom Järfälla kommuns kommunala grund- och gymnasieskolor Läsåret 2016-2017 Gunilla Klerck Marklund Verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser

Läs mer

Läsåret 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS. Elevhälsans medicinska enhet

Läsåret 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS. Elevhälsans medicinska enhet VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Läsåret 2015-2016 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse För elevhälsans medicinska insats (EMI) Verksamhetschef, Elice Ökvist & MLA, Marianne Rova-Eriksson 2017-03-08 Patientsäkerhetsberättelse är en kvalitativt säkerställande rapport

Läs mer

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Att må bra är en förutsättning för att kunna koncentrera sig i skolan, vara delaktig och ta till sig nya kunskaper. Elevhälsovården har till uppgift

Läs mer

Beslut för Waldorfföreningen Martinaskolan Ekonomisk Förening

Beslut för Waldorfföreningen Martinaskolan Ekonomisk Förening Beslut Waldorfföreningen Martinaskolan Ekonomisk Förening Org. nr 716444-9576 Beslut för Waldorfföreningen Martinaskolan Ekonomisk Förening efter riktad tillsyn i Martinaskolan belägen i Göteborgs kommun

Läs mer

Välkomna på föräldramöte läsåret

Välkomna på föräldramöte läsåret Välkomna på föräldramöte läsåret 2016-2017 Dagens möte Presentation Information skolledning Hemsida IKT 1:1 satsning Elevhälsa Skolsköterskans basprogram Fritidhemmet F-3 och öppen fritids 4-6 Föräldraföreningen

Läs mer

handbok a ELEVHÄLSAN/skolhälsovården (rev. okt 08) (grundskolan) Verksamhetsplan

handbok a ELEVHÄLSAN/skolhälsovården (rev. okt 08) (grundskolan) Verksamhetsplan Bildningsförvaltningen handbok 1.7.1.a ELEVHÄLSAN/skolhälsovården (rev. okt 08) (grundskolan) Verksamhetsplan ELEVHÄLSAN/ skolhälsovården i Bildningsförvaltningen Katrineholms kommun Läsåret 2008-2009

Läs mer

Välkomna på föräldramöte läsåret

Välkomna på föräldramöte läsåret Välkomna på föräldramöte läsåret 2016-2017 Dagens möte Presentation Information skolledning Hemsida IKT 1:1 satsning Elevhälsa Skolsköterskans basprogram Mobila teamet Föräldraföreningen Likabehandlingsplanen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse, elevhälsans medicinska insats 2016 Älvkarleby kommun

Patientsäkerhetsberättelse, elevhälsans medicinska insats 2016 Älvkarleby kommun Patientsäkerhetsberättelse, elevhälsans medicinska insats 2016 Älvkarleby kommun Antagen av: Utbildnings- och omsorgsnämnden, 2017-05-30 76 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Lena Andersson

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Kvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet

Kvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) 2010-03-01 Bilaga 1 Kvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet Utgångspunkter, mål och uppdrag Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön,

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Läsåret 2018-2019 2(7) Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet medicinska elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet.

Läs mer

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN Ylva Karlsson och Anna Cederlund, skolläkare i Järfälla kommun Therese Magnusson, skolsköterska på Järfälla Språkcentrum 2016-12-05 DAGENS UPPLÄGG Vad är och

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan 2017/2018 Bakgrund Elevhälsan ska medverka till att stärka skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete och därigenom stödja elevens utveckling mot

Läs mer

Konsultation med BVC och elevhälsa

Konsultation med BVC och elevhälsa Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasieskolan Gymnasiet Gymnasie-och vuxenutbildningen Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasieskolan Gymnasiet Gymnasie-och vuxenutbildningen Eslövs kommun Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasieskolan Gymnasiet Gymnasie-och vuxenutbildningen Eslövs kommun År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-05-26 Anne-Marie Borgqvist

Läs mer

Elevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018

Elevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018 Elevhälsoplan 2018 Sandbäcksskolan Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018 Plan för elevhälsoarbetet på Sandbäcksskolan Sandbäcksskolan vi kan, vi vill och vi vågar Vi kan : Vi vill :

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN VT 2017 HT 2017

ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN VT 2017 HT 2017 ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN VT 2017 HT 2017 ELEVHÄLSOARBETET PÅ VÄLKOMMASKOLAN ÄR ALLAS ANSVAR Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och ska stödja

Läs mer

Elevhälsans medicinska insats i Mörbylånga kommun

Elevhälsans medicinska insats i Mörbylånga kommun Elevhälsans medicinska insats i Mörbylånga kommun Information till vårdnadshavare Så här arbetar elevhälsans medicinska insatser i grundskolan Skolsköterskan Finns på skolan olika dagar med öppenmottagning.

Läs mer

Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen. Antagen av nämnden Uppdaterad

Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen. Antagen av nämnden Uppdaterad Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen Antagen av nämnden 2014-12-17 Uppdaterad 2017-09-19 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Styrdokument för elevhälsan... 3 Elevhälsans

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kalmar kommun Barn- och ungdomsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 140208 Karin Linge Verksamhetschef Elevhälsans medicinska del 2 Innehållsförteckning

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN 1 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN 20150130 Gunnmari Nordström Verksamhetschef Elevhälsans medicinska enhet 1 2 Innehållsförteckning Inledning 3 Elevhälsan

Läs mer