Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Sammanfattning 5 Inledande diskussion 5 Generell bedömning 5 Utvecklingsområden 6 Barnomsorg 6 Grundskola 6 Gymnasieskolan 6 Åtgärder för utveckling under Kvalitetsarbetet 7 Implementering av de nya läro- och kursplanerna 7 2. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen 8 3. Uppföljning av åtgärder för utveckling i års kvalitetsredovisning 9 Mål- och resultatstyrd verksamhet 9 Webbaserat stöd 9 Elever med annat modersmål Prioriterade mål för perioden 11 Familjedaghem 11 Enskild förskola och skolbarnomsorg 11 Förskola 11 Fritidshem 12 Skola Grundfakta och förutsättningar 13 Strukturella faktorer 13 Ekonomiska förutsättningar 14 Kostenheten 19 Personal 19 Kostnader i grund- och gymnasieskola Barn i barnomsorgen 23 Modersmålsundervisning Metoder för att finna resultat Barn- och skolbarnsomsorg 25 2

3 7.1 Resultatredovisning med kommentarer 25 Antal barn per vuxen 25 Attitydundersökning Uttryckta åtgärder för utveckling Enskild förskola och skolbarnsomsorg Möjligheten att bedöma enheternas kvalitet Grundskola Resultatredovisning med kommentarer 31 Elevers nivå i läsutvecklingsschemat LUS 31 Jämförelse av LUS och resultat på ämnesprov 32 Nationella ämnesprov i årskurs 5 och 9 33 Jämförelse av andelen elever som fått Godkänt på de nationella proven i åk 5 och åk 9 för samma elevgrupp över tid 35 Jämförelse av nationella ämnesprov och betyg årskurs 9 36 Schema för kunskapsuppföljning i Matematik 37 Slutbetyg i årskurs Meritvärde enligt SALSA 45 Föräldrars utbildningsnivå har betydelse 46 Attitydundersökningen hösten Uttalade åtgärder för utveckling Österlengymnasiet Resultat och kommentarer 52 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet Genomströmning 52 Nationella prov jämfört med betyg Attitydundersökningen ht Uttalade åtgärder för utveckling Kulturpedagogiska enheten Uppföljning av de lokala likabehandlingsplanerna 58 Uppföljning Uppföljning av de lokala IKT - planerna 59 Uppföljning Uppföljning av skolbiblioteksverksamheten 60 Uppföljning Bedömning av måluppfyllelse 61 3

4 Inledande diskussion 61 Generell bedömning 61 Utvecklingsområden 61 Barnomsorg 61 Grundskola 62 Gymnasieskolan Åtgärder för utveckling under 2009/ Kvalitetsarbetet 63 Implementering av de nya läro- och kursplanerna 63 4

5 1. Sammanfattning Inledande diskussion Årets kvalitetsredovisning tar i mindre omfattning upp de enskilda enheternas kvalitetsredovisningar eftersom de i dag håller tillräckligt god kvalitet för att stå för sig själva. Redovisningen bygger på resultat i form av nationella prov, betyg och attitydundersökningar. Dessa resultat jämförs på olika sätt för att synliggöra vissa viktiga aspekter. Hit hör bl.a. skillnader mellan pojkars och flickors resultat som är viktigt inte minst p.g.a. den genomgripande satsning på medvetenhet om genusfrågor som pågår sedan en tid inom förvaltningen. Presenterade åtgärder för utveckling kommer fram för allt från de olika skolenheternas egna kvalitetsredovisningar och ska ses som en beskrivning av de olika insatser som görs i kommunen. Generell bedömning Generellt är verksamheten i kommunen bra. Måluppfyllelsen är i nivå med nationen i övrigt. En halvering av barnantalet under en 5-års period har tidigare ställt stora krav på organisationen för F-6 skolorna. Denna halvering passerar nu 7-9 och påverkar gymnasieskolan. Fritt sök i Skåne har gjort att antalet elever som söker vår egen gymnasieskola minskat ytterligare. Att samtidigt med en kraftig minskning av personal arbeta med utveckling av verksamheten är en svår med nödvändig uppgift för Barn- och utbildningsförvaltningen. I de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar framgår behov av utveckling. Generellt ska dessa ses som insatser för att göra en redan bra verksamhet ännu bättre. Det finns vissa specifika svårigheter i verksamheten. Dessa svårigheter adresseras tydligt i de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar och skolledningarna på de olika skolenheterna arbetar aktivt med att lösa dessa svårigheter. Det som karaktäriserar satsningarna i Skolenhet Nord och Skolenhet Syd är fokus på att fördjupa lärarnas förståelse för den egna personen som verktyg i lärandet. Detta sker genom arbete med reflektion. Arbetet bygger vidare på idén om det goda arbetslaget. I Skolenhet Centrum, den största av våra enheter, karaktäriseras utvecklingsarbetet av att utveckla ett dynamiskt team-ledarskap samt att göra verklighet av den nya organisationen. Tre skolor med tillhörande förskolor har samlats i en skolenhet med två skolor, fyra rektorer, en enhetschef samt s.k. hemvister och arbetslag. Eleverna på Österlengymnasiet når betygsmedelvärden som överstiger de nationella trots en drastisk minskning av elever och personal. Ännu större krav ställs framöver på gymnasieskolans organisation och arbetssätt. Det som karaktäriserar Österlengymnasiets utveckling är en övergång till arbetslag och mentorskap med större ansvar för elevernas hela studiesituation. 5

6 Utvecklingsområden Barnomsorg Även om insatser gjorts är det fortfarande för få barn med annat modersmål än svenska som får stöd med sin språkutveckling i förskola och förskoleklass. Arbetet och medvetenheten har stärkts under det senaste året men behöver stärkas ytterligare. I grundskolan finns möjlighet till hemspråksundervisning men rätten till studiehandledning tillgodoses inte på ett acceptabelt sätt och även detta behöver stärkas framöver. Attitydundersökningen 2009 på fritids antyder att förvaltningen bör se över och stödja ett utvecklingsarbete där. Grundskola Det är glädjande att andelen elever som når Godkänt på de nationella proven i matematik stadigt ökat sedan Men det är fortfarande för många elever som inte når målen i svenska, matematik och engelska enligt resultaten på de nationella ämnesproven i åk 5. Vilken effekt får detta återkommande resultat på undervisningen för eleverna i F 4? Elevers läsutveckling verkar inte förbättras i åk 7 9. På vilket sätt arbetar man med läsutveckling för elever i de senare åren i grundskolan? I år är andelen som når Godkänt resultat på de nationella ämnesproven högre i åk 9 än i åk 5 för samma elevgrupp i samtliga ämnen. Tidigare var det liten skillnad mellan en elevgrupps resultat i matematik från åk 5 och åk 9. På vilket sätt kan vi vidmakthålla detta trendbrott? Elevers känsla för möjlighet till inflytande över den dagliga verksamheten minskar fortfarande i takt med att de blir äldre, tvärt emot vad barn- och utbildningsförvaltningen har som mål för verksamheten. På vilka sätt kan skolorna säkra de äldre elevernas delaktighet och medansvar och ändå fortsätta att känna att pedagogerna har och tar ansvar för elevernas utveckling och lärande? Det är stor skillnad mellan pojkars och flickors betyg i åk 9. Framförallt i s.k. mjuka ämnen som historia, religion, bild och svenska. Förutsatt att bedömning och betygsättning sker på ett likvärdigt sätt kan man fråga sig på vilket sätt undervisningen främjar eller förhindrar kunskapsutveckling hos pojkar resp. flickor? I Simrishamns kommun, liksom på de flesta andra håll i Sverige, klarar sig elever med högskoleutbildade föräldrar bättre i skolan än övriga elever. Det är dubbelt så stor risk att elever med föräldrar utan högskoleutbildning inte når målen i ett eller fler ämnen i grundskolan. På vilket sätt bemöter skolans personal elever med olika förutsättningar så att skolan når upp till kravet på likvärdighet? Gymnasieskolan Resultaten på de nationella proven i svenska A och B, matematik A och engelska A på Österlengymnasiet 2007, 2008 och 2009 visar att det är stor skillnad på måluppfyllelse mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Skillnaden är ytterligare större 2009, speciellt i matematik A. På vilket sätt följer gymnasieskolan upp resultaten på t.ex. nationella prov? Vilken analys och insatser för utveckling gör man utifrån resultaten? 6

7 Åtgärder för utveckling under Kvalitetsarbetet Barn- och utbildningsförvaltningen ska speciellt utveckla arbetet med kvalitetscykeln under kalenderåret Cykeln fungerar bäst inom barnomsorg och F-6. Där är delaktigheten från personal och i viss mån från elever och föräldrar störst. På 7-9 och gymnasiet fungerar cykeln mindre bra och själva kvalitetsredovisningen är en produkt av skolledningen med liten planerad och organiserad delaktighet från lärare och inte alls från elever och föräldrar. Det betyder inte att kvalitetsredovisningarna inte speglar den verksamhet som beskrivs, bara att processen inte får det genomslag den är tänkt att få och de åtgärder för utveckling som presenteras i kvalitetsredovisningarna ägs följaktligen inte av personalen på samma sätt som de gör i de lägre åren där personalen i stor utsträckning själv formulerar sina utvecklingsmål. Arbetet med att skriva kvalitetsredovisningar upplevs idag av samtliga enhetschefer/rektorer som betungande, om än givande. Skrivandet av själva kvalitetsredovisningen får inte upplevas så betungande att det skymmer de stora vinster som finns med att skolledarna själva formulerar denna text. Implementering av de nya läro och kursplanerna Inom kort påbörjas arbetet med att implementera de nya läro- och kursplanerna. Skola 2011 har inneburit en jättesatsning från statens sida med mänger av människor delaktiga i framtagandet av nya, mer tydliga, läro- och kursplaner inom barnomsorg och skola. Gymnasieskolans läro- och kursplaner färdigställs under Barn- och utbildningsförvaltningen har att övergripande planera för denna implementering och i detta speciellt ta hjälp av Skolverkets insatser, men också ta tillfället i akt att arbeta om sådant som individuella utvecklingsplaner, system för kunskapsuppföljning och system för kvalitetsutveckling. I detta sammanhang passar också en översyn och ett stöd till skolbarnomsorgens verksamhetsutveckling Barn- och utbildningsförvaltningen kan effektivisera implementeringen genom att samordna insatser ute på enheterna. Planering och genomförande sker 2010 och våren

8 2. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen Analys av resultat. Enheternas KR färdigställs En enhetsövergripande enkät genomförs Nya prioriterade målområ- Enheternas KR lämnas Feedback på inlämnade KR och den enhetsövergripande Kommunens KR skrivs Kvalitetsarbetet har sin utgångspunkt i de upplevda behoven av utveckling och de formulerade åtgärderna för utveckling som anges i kvalitetsredovisningarna. De flesta pedagogerna/lärarna i kommunen är, på något sätt, delaktiga i arbetet med att ta fram en kvalitetsredovisning för sin verksamhet. Arbetslagens delaktighet i arbetet med kvalitetsredovisningar är hög inom barnomsorg och grundskolans F-6. På 7-9 och på Österlengymnasiet i det närmast obefintlig. Det är viktigt att varje arbetsgrupp eller organisation äger problemet. En känsla av delaktighet och förståelse ökar känslan av att ha mandat att vidta åtgärder. Varje år presenterar Barn- och utbildningsnämnden (BUN), på förslag från förvaltningen, prioriterade mål för det kommande året. 8

9 3. Uppföljning av åtgärder för utveckling i års kvalitetsredovisning Med kursiverad stil nedan anges åtgärder för utveckling så som de beskrevs i 2007 års kvalitetsredovisning. Efter det kommer en kort uppföljning. Mål och resultatstyrd verksamhet en skolverksamhet som stöder utveckling mot ökad måluppfyllelse. Barn- och utbildningsförvaltningen initierar en utvecklingsprocess i ledningsgruppen för att förverkliga idén om en mål- och resultatstyrd verksamhet. Insatserna löper under en längre tid och kan t.ex. bestå av extern handledning och planeringsdagar där ledningsgruppen tillsammans reflekterar över gjorda insatser och planerar för nya. Processen startar med att titta på en variant av Balanced Scorecard. Syftet med en sådan struktur är att hitta system som fokuserar arbetet mot önskade mål och att ta fram och titta på relevanta resultat för den önskade utvecklingen. Förvaltningen har initierat en utvecklingsprocess i balanserad styrning som är en form av strukturerar mål- och resultatstyrning. Bl.a. anordnades en kompetensutvecklingsdag under hösten En av grundstenarna i systemet är de mål som finns uppsatta för verksamheten. Under våren 2009 utarbetade Barn- och utbildningsnämnden ett förslag till ny skolplan. Förvaltningen avvaktar med ytterligare insatser för utveckling av balanserad styrning tills den nya skolplanen är antagen av kommunfullmäktige vilket beräknas ske under perioden dec 2009 februari Webbaserat stöd Pedagogerna har en stor arbetsbörda och det ställs höga krav dels på dokumentation av barns/elevers utveckling och måluppfyllelse dels på tydlig presentation och sammanställning av denna dokumentation. Materialet ska vara öppet för barn/elever, föräldrar och berörda pedagoger. Utöver det behöver förskolan och skolan ha sammanställningar för att kunna värdera sin egen insats som organisation. Politiskt vill man kunna göra sig en bild av verksamhetens kvalitet vilket bl.a. måste ha denna dokumentation som grund. Webbaserade system där varje pedagog fokuserar på det enskilda barnet/eleven men där sammanställningar kan tas fram vid behov är ett sätt att minska lärarens arbetsbörda och att effektivisera resultatanvändningen vid analys och utveckling av den egna verksamheten, d.v.s. arbetet i en mål- och resultatstyrd verksamhet. Under har ett webbaserat system för IUP och digital portfolio upphandlats. Systemet kom i gång under hösten 2009 för lärare och elever. Föräldrar kopplas på processen under våren 2010 när väl den automatiska överföringen mellan de administrativa näten och databasen för IUP är på plats. Förvaltningen fortsätter under att utveckla ett system för flerdimensionell bedömning av elevers kunskaper och förmågor inom samma system. 9

10 Elever med annat modersmål Modersmålsundervisning är bara en del av det stöd skolan kan ge elever med annat modersmål än svenska. Allt för få elever får denna form av stöd eftersom för få elever har samma modersmål. Det krävs minst 5 elever med samma modersmål för att kommunen ska vara skyldig att arrangera modersmålsundervisning. I förskolan bör elever med annat modersmål kunna få stöd att utveckla även detta. I skolan kan stöd ges i form av studiehandledning och att eleven i stället för svenska läser svenska som andraspråk. Verksamheten kring svenska som andraspråk är välfungerande medan studiehandledning inte är speciellt utvecklat. Språkstöd i förskolan behöver också utvecklas. KR-gruppen menar att hela verksamheten kring språkutveckling för barn/elever med annat modersmål än svenska bör genomlysas, systematiseras och utvecklas. Det är naturligt att Resursenheten är pådrivande i denna utveckling. På grund av pensionsavgång och omstrukturering av organisationen kring modersmålsundervisning finns lite information att tillgå. Ingen övergripande genomlysning är genomförd av de stödinsatser skolan ska göra för elever med annat modersmål än svenska. På Skolenhet centrum finns en arbetsgrupp som arbetar med en handlingsplan för hur man ska arbeta med studiehandledning för elever i skolan. Arbetsgruppen redovisar sitt arbete i nästkommande kvalitetsredovisning. På Skolenhet nord finns modersmålsstöd för barn i förskolorna. 10

11 4. Prioriterade mål för perioden Familjedaghem Eget valt mål Familjedaghemmen kvalitetsredovisar sin verksamhet för första gången. Detta innebär att de får välja ett eget mål, något som den enskilde dagbarnvårdaren känner är ett område som kan behöva utvecklas. Det kan t.ex. gälla utvecklingssamtal eller föräldrars inflytande. Enskild förskola och skolbarnomsorg 2006 kvalitetsredovisade enskild barn- och skolbarnomsorg sin verksamhet för andra året i rad. De redovisade områdena utveckling och lärande samt normer och värden. Barn- och utbildningsförvaltningen valde att låta verksamheterna fortsätta med dessa områden även Utveckling och Lärande Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? Normer och Värden Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? Förskola Ett viktigt arbete sker på förskolan kring språkutveckling och likabehandling. Språkutveckling finns med som produktionsmål i budget och likabehandlingsplanen som ska finnas enligt lag och kvalitetsredovisas. Barn- och utbildningsnämnden beslutade därför följande målområden för Språkutvecklingsarbetet Uppföljning av produktionsmålen i budget ur ett kvalitetsperspektiv. (Utveckling och lärande) Föräldrars delaktighet och medansvar Hur kan föräldrarna och personalen på förskolan tillsammans medverka till att syftet med likabehandlingsplanen uppnås? (Normer och värden) 11

12 Fritidshem Barns delaktighet och medansvar Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? (Ansvar och inflytande) Föräldrars delaktighet och medansvar Hur kan föräldrarna och personalen på fritidshemmet tillsammans medverka till att syftet med likabehandlingsplanen uppnås? (Normer och värden) Skola Med skola menas förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Barn- och utbildningsnämnden väljer att ha kvar rubrikerna som målområden. Skolorna redovisar sina mål inom respektive målområde som vanligt. Dessutom tas delrubrikerna upp som mål i den lokala arbetsplanen och redovisas i kvalitetsredovisningen. Normer och Värden Hur arbetar man med likvärdighet ur ett genusperspektiv. Hur arbetar man med likvärdighet ur ett likabehandlingsperspektiv. Hur arbetar man med likvärdighet ur ett resursfördelningsperspektiv. Elevers ansvar och inflytande Hur ska skolplanens intentioner nås? Utveckling och Lärande Hur arbetar man med uppföljning av kunskapsmålen. Skolans egna mål Den lokala arbetsplanen och kvalitetsredovisningsarbetet kan användas som en möjlighet att koppla resultaten från Skolverksinspektionen till det ordinarie utvecklingsarbetet. Vill man utnyttja kvalitetsredovisningen som ett sätt att följa upp detta arbete så kan målen formuleras under denna rubrik. 12

13 5. Grundfakta och förutsättningar Strukturella faktorer Skolverket presenterar strukturella faktorer som anger förutsättningar för skolverksamheten i en kommun. Här presenteras dessa för Simrishamns kommun tillsammans med jämförbara kommuner samt Tomelilla och Ystad som är grannkommuner. De strukturella faktorerna enligt Skolverket är andel invånare i olika ålderskategorier, andel invånare med utländsk bakgrund, andel invånare med folkskola eller grundskola som högsta utbildning, andel barn i familjer med socialbidrag, befolkningstätheten beskrivet som medelavståndet till närmsta granne, andel invånare som bor i tätorter i kommunen, politisk majoritet, beskattningsbar inkomst i medeltal per invånare och kostnaden att bedriva utbildning per invånare. Strukturella faktorer för kommuner 2008 Kommun Andel invånare (%) Andel Andel Andel In- Tät- Poli- Skatte- Kostnad per invånare med ut- kortut- barn i vånar- orts- tisk kraft, (kr) ländskt bildade bidrags- dis- grad majo- kronor skola förskoleår år år år med- invån. hushåll tans ritet per in- och verksamhet borgar- (%) (%) (m) vånare vuxen- o. skolbarnsskap (%) (kr) utbildn. omsorg Kommuner Samtliga kommuner S Övriga, inv Klippan B Kramfors S Lindesberg A Simrishamn B Säffle B Tomelilla B Ystad B Källa: Skolverket 13

14 Ekonomiska förutsättningar Barnomsorgspeng 2006 Summa Skolpeng 2006 Summa Gymnasieskola 2006 Summa (kr/barn) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År Förskoleklass År År Genomsnittlig peng År År År År (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) För 2007 var fördelningen: Barnomsorgspeng 2007 Summa Skolpeng 2007 Summa Gymnasieskola 2007 Summa (kr/barn) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År Förskoleklass År År Genomsnittlig peng År År År År (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) För 2009 var fördelningen: Skolpeng Budget fördelas enligt ett skolpengssystem. Givna resurser följer varje barn/elev. Varje enhet kan sedan inom sin ram prioritera och fördela sina resurser för att optimera möjligheten till måluppfyllelse. För 2006 var fördelningen som följer: Barnomsorgspeng (kr/barn) Summa 2009 Skolpeng Summa 2009 Gymnasiepeng Summa 2009 (grund, extra + lönerev) (kr/elev) (grund, extra + lönerev) (kr/elev) (grund, extra + lönerev) 1-3 år Förskoleklass år åk Genomsnittlig peng år åk år åk (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) 14

15 Enheternas elevstruktur och storlek Enheternas storlek är en viktig för att kunna göra samordningsvinster. Men elevstrukturen ställer krav på organisationen. Så även skolornas geografiska placering i de olika Skolenheterna. Skolenhet Nord och Skolenhet Syd har båda stora geografiska upptagningsområden med vardera tre skolor belägna på olika stora avstånd från varandra. Våra olika enheter hade i december 2007 följande barn/elevstruktur: Barnomsorg - Åldersgrupp 0-3 år 3-5 år 6 år 7-8 år 9 år år 13+ år Total Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsenheten Korsavadsenheten Resursenheten Total Skola - Årskurs F-klass Total Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsenheten Korsavadsenheten Jonebergsskolan Total (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) Våra olika enheter hade i oktober 2009 följande barn/elevstruktur Åldersgrupp 0 3 år 3 5 år 6 år 7 8 år 9 år år 13+ år Total Barnomsorg Skolenhet Centrum Skolenhet Nord Skolenhet Syd Total Åldersgrupp F klass åk1 åk2 åk3 åk4 åk5 åk6 åk7 åk8 åk9 Total Skolenhet Skolenhet Centrum Skolenhet Nord Skolenhet Syd Total (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) Man kan konstatera att antalet barn i barnomsorgen ökat även om antalet barn i kommunen håller en relativt jämn nivå. Antalet barn i åldrarna 9-12 år har ökat på fritidshemmen. Dessutom har elevantalet i grundskolan sjunkit med 157 elever. Minskningen är störst i årskurserna 6 till 9. Under en treårsperiod förväntas antalet barn per årskurs i åk 7-9 minska från ca 180 till ca 140 elever per årskurs. 15

16 Förändringar i barn och elevantalet De närmaste åren ser vi ett drastiskt minskande antal elever i årskurserna 7 till 9. Detta ger också, med viss fördröjning, en kraftig minskning av antalet elever på gymnasienivå. Framtida elevkullar Beräknat elevantal År F Summa Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal F Diff % minskning 15% 40% 25% (källa: Barn- och utbildningsförvaltningen 2007) Faktiska antalet i oktober 2009 var F-6: 996 elever vilket är 74 fler än beräknat 7-9: 524 elever vilket är 8 fler än beräknat De planerade ändringarna i centrum med sammanslagningen av Simrislundsenheten, Korsavadsenheten och Jonebergsskolan till en enhet gjordes för att möta den drastiska minskningen av antalet elever. En liknande effektivisering skulle vara behövlig även i Skolenhet Nord och Syd, men politiskt har Barn- och utbildningsnämnden beslutat att behålla de kvarvarande skolorna i dessa skolenheter. 16

17 Tilläggsmedel till barn i behov av särskilt stöd Det finns barn/elever som är i behov av särskilt stöd. Flera av dessa behov kan tillgodoses inom ordinarie verksamhet men vissa behov är av sådan karaktär att själva skolpengen inte klarar att finansiera insatser. Därför finns möjlighet att söka tilläggsmedel för detta. Tilläggsmedel finns i tre kategorier beroende av behovets art. Ansökan sker varje termin. För hösten2006 såg tilldelningen och nivån på stödet ut som följer: Antal elever med tilläggsmedel hösten 2006 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsskolan Korsavadsenheten Jonebergsskolan Fristående skolor Nilsholgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin Totalt fördelades 4, 46 miljoner i tilläggspeng För hösten 2007 fördelades totalt 4,15 miljoner kronor. Fördelningen såg ut enligt tabell nedan. Barn- och utbildningsförvaltningen noterar att antalet elever som fått tilldelning enligt kategori I minskat kraftigt. Antal elever med tilläggsmedel hösten 2007 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsskolan Korsavadsenheten Jonebergsskolan Fristående skolor Nilsholgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin 17

18 Antal elever bedömda att behöva tilläggsmedel för ht 2009 Kategori I* II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Skolenhet Centrum Fristående skolor Nils Holgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: Kategori I ger inga extramedel, II 31,000 kr/termin och III 83,000 kr/termin Totalt fördelades 4 66 miljoner i tilläggspeng hösten Antalet elever bedömda att tillhöra de olika kategorierna har ökat Det är också markant hur andelen elever i kategori II ökat. Centrala stödteamet kommenterar utfallet hösten 2009: Kvalitén på Åtgärdsprogrammen har förbättrats och avspeglar bättre de problem som finns. Fler elever är i behov av särskilt stöd vilket innebär att avsatta medel är otillräckliga. En följd har blivit att man ute på enheterna är medveten om att 1:orna ofta bortprioriteras vid den slutliga fördelningen som sker i ledningsgruppen och därför söker för färre elever med "mindre" behov. Pedagogerna har mer insikt i vad de olika kriterierna innebär och ansöker inte om tilläggsmedel för elever med "mindre" problematik. Arbetet i de lokala stödteamen ute på skolenheterna har också utvecklats och förbättrats under de senare åren. Verksamheter med specialinriktad verksamhet för elever med Autism, Asperger syndrom, ADHD och annan neuropsykiatrisk problematik har utökats och formaliserats. Denna verksamhet finansieras med tilläggsmedel och eleverna återfinns alltid inom kategori 2 eller 3. Eftersom denna verksamhet nu är permanentad kan man ställa sig frågan om tilläggsmedel är den rätta finansieringsformen. Omfattande omorganisationer inom skolenhet Centrum med minskade resurser avseende personal och lokaler har fått konsekvenser även för de elever som man tidigare kunde ge bra stöd i skolsituationen och som därför fungerade relativt väl. 18

19 Kostenheten Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen samarbetar sedan den 1 januari 2008 kring kommunens kök. Barn- och utbildningsförvaltningens Kostenhet står i dag för all matlagning i kommunen. Kostenheten har 6 tillagningskök och 9 mottagningskök. Dessa står för matlagning och servering till både förskolor, skolor och olika former av äldreboende. Utöver detta finns två förskolor i kommunen med egen tillagning. Generell kostnad per portion beräknas till ca 7 kronor. Personal Grund och gymnasieskola 2006 Grundskola Simrishamn Riket Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 7,6 8,3 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk utbildning (%) Kostnad per elev totalt (SEK) Kostnad per elev för undervisning (SEK) Kostnad per elev för lokaler (SEK) Gymnasieskolan Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 9,1 8,1 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk utbildning (%) Kostnad per elev totalt (SEK) Kostnad per elev för undervisning (SEK) Kostnad per elev för lokaler (SEK) Kostnad för gymnasieverksamhet per elev totalt (SEK) Grundskola 2008 Ledning och personaltäthet 2008 Simrishamn Riket Lärare (heltidstj.) per 100 elever 8,5 8,5 Lärare (heltidstj.) per 100 elever, exkl modersmål o Sv2 8,3 8 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning Lärare, antal per rektor Pedagogisk personal i huvudmannens skolor, antal heltidstjänster per 100 elever 8,8 9 Rektorer, andel kvinnor Källa: Skovlerket 19

20 Ledning och personaltäthet över tid Simrishamn Lärare (heltidstj.) per 100 elever 8,5 8,3 7,6 7,5 7,3 Lärare (heltidstj.) per 100 elever, exkl modersmål o Sv2 8,3 8,1 7,4 7,3 7,2 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning Lärare, antal per rektor Pedagogisk personal i huvudmannens skolor, antal heltidstjänster per 100 elever 8,8 8,6 7,8 7,7 7,6 Rektorer, andel kvinnor Källa: Skovlerket Ledning och personaltäthet 2008 Jämförbara kommuner Klippan Kramfors Lindesberg Simrishamn Säffle Lärare (heltidstj.) per 100 elever 8,6 8,9 9,7 8,5 8,5 Lärare (heltidstj.) per 100 elever, exkl modersmål o Sv2 8,3 8,3 8,9 8,3 8,5 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning Lärare, antal per rektor Pedagogisk personal i huvudmannens skolor, antal heltidstjänster per 100 elever 9,2 9,2 10 8,8 8,9 Rektorer, andel kvinnor Källa: Skovlerket samt Svenska kommuner och landsting Simrishamn ligger i nivå med riket generellt i de olika måtten och i nivå med eller något lägre än andra enligt SKL jämförbara kommuner. Det som utmärker kommunen är antalet lärare per rektor. Här ligger vi mycket högre än riket och jämförbara kommuner. Gymnasieskola Lärare samt studie- och yrkesvägledare i huvudmannens skolor läsåret Pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster och lärartäthet Antal lärare Andel lärare (omräknat Antal studie- Andel studie- (heltids- till heltidstjänster) (%) och yrkes- och yrkesvägtjänster) med med vägledare ledare (heltidstj.) per 100 pedagogisk tillsvidare- (heltidstj.) (%) med SYV- Huvudman elever högsk.examen anställning per 100 elever utbildning Samtliga huvudmän 8, ,22 74 Samtliga kommuner och landsting 8, ,24 77 Kommuner Samtliga kommuner 8, ,24 77 Övriga, inv. 9, ,24 70 Simrishamn 9, ,38 91 Sydskånska 8, ,30 94 Man kan notera att lärartätheten är högre än riket men i nivå med övriga kommuner i samma storleksgrupp som vår egen. 20

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2009-2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Sammanfattning 5 Inledande diskussion 5 Generell bedömning 5 Utvecklingsområden 6 Kommunal barnomsorg 6

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 5 Inledande diskussion... 5 Generell bedömning... 5 Utvecklingsområden... 5 Åt gärder för

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2007-2008 Innehållsförteckning Innehållsförtecknin g...2 1. Sammanfattning......4 Inledande diskussion...4 Generell bedömning......4 Utvecklingsområden...5 Åtgärder

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun

Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:65 Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Simrislundsenheten F 6 Simrislundsskolan

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Skruvstads fritidshem Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Skolenhet Syd Dnr 53-2006:1435 Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Tabellbilaga för bokslut 2014

Tabellbilaga för bokslut 2014 Tabellbilaga för bokslut 2014 Personal Tabell 1 Kostnader 2013* Kostnad per inskrivet barn/ elev/heltidsstuderande totalt år 2013 Hudiksvall %** Jämförbara kommuner *** %** Riket %** Förskola 120 700 (2)

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen har under flertalet år dragits med stora underskott inom de olika skolverksamheterna.

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009 Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem Hösten 2009 Resultatet av enkätundersökningen är sammanställt av Inger Johansson, Barn- och ungdomsnämndens

Läs mer

1. Vad ska Alliansen göra för att minska de stora barngrupperna? 3. Vad ska alliansen göra för att lokalerna ska bli ändamålsenliga?

1. Vad ska Alliansen göra för att minska de stora barngrupperna? 3. Vad ska alliansen göra för att lokalerna ska bli ändamålsenliga? Interpellation Birgitta Johansson skriver i sin interpellation att Skolverkets statistik visar att antalet barn ökar på fritidshemmen och att personaltätheten minskar och att personalen har för låg utbildningsnivå.

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Utbildningsinspektion i Osby kommun

Utbildningsinspektion i Osby kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:35 Utbildningsinspektion i Osby kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter F 9-verksamheter Spår A Hasslarödsskolan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 140630 Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde inför läsåret 14/15 är: Här ska den/de punkter stå som kokats ner och står längst ner på sista sidan

Läs mer