Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Sammanfattning 5 Inledande diskussion 5 Generell bedömning 5 Utvecklingsområden 6 Barnomsorg 6 Grundskola 6 Gymnasieskolan 6 Åtgärder för utveckling under Kvalitetsarbetet 7 Implementering av de nya läro- och kursplanerna 7 2. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen 8 3. Uppföljning av åtgärder för utveckling i års kvalitetsredovisning 9 Mål- och resultatstyrd verksamhet 9 Webbaserat stöd 9 Elever med annat modersmål Prioriterade mål för perioden 11 Familjedaghem 11 Enskild förskola och skolbarnomsorg 11 Förskola 11 Fritidshem 12 Skola Grundfakta och förutsättningar 13 Strukturella faktorer 13 Ekonomiska förutsättningar 14 Kostenheten 19 Personal 19 Kostnader i grund- och gymnasieskola Barn i barnomsorgen 23 Modersmålsundervisning Metoder för att finna resultat Barn- och skolbarnsomsorg 25 2

3 7.1 Resultatredovisning med kommentarer 25 Antal barn per vuxen 25 Attitydundersökning Uttryckta åtgärder för utveckling Enskild förskola och skolbarnsomsorg Möjligheten att bedöma enheternas kvalitet Grundskola Resultatredovisning med kommentarer 31 Elevers nivå i läsutvecklingsschemat LUS 31 Jämförelse av LUS och resultat på ämnesprov 32 Nationella ämnesprov i årskurs 5 och 9 33 Jämförelse av andelen elever som fått Godkänt på de nationella proven i åk 5 och åk 9 för samma elevgrupp över tid 35 Jämförelse av nationella ämnesprov och betyg årskurs 9 36 Schema för kunskapsuppföljning i Matematik 37 Slutbetyg i årskurs Meritvärde enligt SALSA 45 Föräldrars utbildningsnivå har betydelse 46 Attitydundersökningen hösten Uttalade åtgärder för utveckling Österlengymnasiet Resultat och kommentarer 52 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet Genomströmning 52 Nationella prov jämfört med betyg Attitydundersökningen ht Uttalade åtgärder för utveckling Kulturpedagogiska enheten Uppföljning av de lokala likabehandlingsplanerna 58 Uppföljning Uppföljning av de lokala IKT - planerna 59 Uppföljning Uppföljning av skolbiblioteksverksamheten 60 Uppföljning Bedömning av måluppfyllelse 61 3

4 Inledande diskussion 61 Generell bedömning 61 Utvecklingsområden 61 Barnomsorg 61 Grundskola 62 Gymnasieskolan Åtgärder för utveckling under 2009/ Kvalitetsarbetet 63 Implementering av de nya läro- och kursplanerna 63 4

5 1. Sammanfattning Inledande diskussion Årets kvalitetsredovisning tar i mindre omfattning upp de enskilda enheternas kvalitetsredovisningar eftersom de i dag håller tillräckligt god kvalitet för att stå för sig själva. Redovisningen bygger på resultat i form av nationella prov, betyg och attitydundersökningar. Dessa resultat jämförs på olika sätt för att synliggöra vissa viktiga aspekter. Hit hör bl.a. skillnader mellan pojkars och flickors resultat som är viktigt inte minst p.g.a. den genomgripande satsning på medvetenhet om genusfrågor som pågår sedan en tid inom förvaltningen. Presenterade åtgärder för utveckling kommer fram för allt från de olika skolenheternas egna kvalitetsredovisningar och ska ses som en beskrivning av de olika insatser som görs i kommunen. Generell bedömning Generellt är verksamheten i kommunen bra. Måluppfyllelsen är i nivå med nationen i övrigt. En halvering av barnantalet under en 5-års period har tidigare ställt stora krav på organisationen för F-6 skolorna. Denna halvering passerar nu 7-9 och påverkar gymnasieskolan. Fritt sök i Skåne har gjort att antalet elever som söker vår egen gymnasieskola minskat ytterligare. Att samtidigt med en kraftig minskning av personal arbeta med utveckling av verksamheten är en svår med nödvändig uppgift för Barn- och utbildningsförvaltningen. I de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar framgår behov av utveckling. Generellt ska dessa ses som insatser för att göra en redan bra verksamhet ännu bättre. Det finns vissa specifika svårigheter i verksamheten. Dessa svårigheter adresseras tydligt i de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar och skolledningarna på de olika skolenheterna arbetar aktivt med att lösa dessa svårigheter. Det som karaktäriserar satsningarna i Skolenhet Nord och Skolenhet Syd är fokus på att fördjupa lärarnas förståelse för den egna personen som verktyg i lärandet. Detta sker genom arbete med reflektion. Arbetet bygger vidare på idén om det goda arbetslaget. I Skolenhet Centrum, den största av våra enheter, karaktäriseras utvecklingsarbetet av att utveckla ett dynamiskt team-ledarskap samt att göra verklighet av den nya organisationen. Tre skolor med tillhörande förskolor har samlats i en skolenhet med två skolor, fyra rektorer, en enhetschef samt s.k. hemvister och arbetslag. Eleverna på Österlengymnasiet når betygsmedelvärden som överstiger de nationella trots en drastisk minskning av elever och personal. Ännu större krav ställs framöver på gymnasieskolans organisation och arbetssätt. Det som karaktäriserar Österlengymnasiets utveckling är en övergång till arbetslag och mentorskap med större ansvar för elevernas hela studiesituation. 5

6 Utvecklingsområden Barnomsorg Även om insatser gjorts är det fortfarande för få barn med annat modersmål än svenska som får stöd med sin språkutveckling i förskola och förskoleklass. Arbetet och medvetenheten har stärkts under det senaste året men behöver stärkas ytterligare. I grundskolan finns möjlighet till hemspråksundervisning men rätten till studiehandledning tillgodoses inte på ett acceptabelt sätt och även detta behöver stärkas framöver. Attitydundersökningen 2009 på fritids antyder att förvaltningen bör se över och stödja ett utvecklingsarbete där. Grundskola Det är glädjande att andelen elever som når Godkänt på de nationella proven i matematik stadigt ökat sedan Men det är fortfarande för många elever som inte når målen i svenska, matematik och engelska enligt resultaten på de nationella ämnesproven i åk 5. Vilken effekt får detta återkommande resultat på undervisningen för eleverna i F 4? Elevers läsutveckling verkar inte förbättras i åk 7 9. På vilket sätt arbetar man med läsutveckling för elever i de senare åren i grundskolan? I år är andelen som når Godkänt resultat på de nationella ämnesproven högre i åk 9 än i åk 5 för samma elevgrupp i samtliga ämnen. Tidigare var det liten skillnad mellan en elevgrupps resultat i matematik från åk 5 och åk 9. På vilket sätt kan vi vidmakthålla detta trendbrott? Elevers känsla för möjlighet till inflytande över den dagliga verksamheten minskar fortfarande i takt med att de blir äldre, tvärt emot vad barn- och utbildningsförvaltningen har som mål för verksamheten. På vilka sätt kan skolorna säkra de äldre elevernas delaktighet och medansvar och ändå fortsätta att känna att pedagogerna har och tar ansvar för elevernas utveckling och lärande? Det är stor skillnad mellan pojkars och flickors betyg i åk 9. Framförallt i s.k. mjuka ämnen som historia, religion, bild och svenska. Förutsatt att bedömning och betygsättning sker på ett likvärdigt sätt kan man fråga sig på vilket sätt undervisningen främjar eller förhindrar kunskapsutveckling hos pojkar resp. flickor? I Simrishamns kommun, liksom på de flesta andra håll i Sverige, klarar sig elever med högskoleutbildade föräldrar bättre i skolan än övriga elever. Det är dubbelt så stor risk att elever med föräldrar utan högskoleutbildning inte når målen i ett eller fler ämnen i grundskolan. På vilket sätt bemöter skolans personal elever med olika förutsättningar så att skolan når upp till kravet på likvärdighet? Gymnasieskolan Resultaten på de nationella proven i svenska A och B, matematik A och engelska A på Österlengymnasiet 2007, 2008 och 2009 visar att det är stor skillnad på måluppfyllelse mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Skillnaden är ytterligare större 2009, speciellt i matematik A. På vilket sätt följer gymnasieskolan upp resultaten på t.ex. nationella prov? Vilken analys och insatser för utveckling gör man utifrån resultaten? 6

7 Åtgärder för utveckling under Kvalitetsarbetet Barn- och utbildningsförvaltningen ska speciellt utveckla arbetet med kvalitetscykeln under kalenderåret Cykeln fungerar bäst inom barnomsorg och F-6. Där är delaktigheten från personal och i viss mån från elever och föräldrar störst. På 7-9 och gymnasiet fungerar cykeln mindre bra och själva kvalitetsredovisningen är en produkt av skolledningen med liten planerad och organiserad delaktighet från lärare och inte alls från elever och föräldrar. Det betyder inte att kvalitetsredovisningarna inte speglar den verksamhet som beskrivs, bara att processen inte får det genomslag den är tänkt att få och de åtgärder för utveckling som presenteras i kvalitetsredovisningarna ägs följaktligen inte av personalen på samma sätt som de gör i de lägre åren där personalen i stor utsträckning själv formulerar sina utvecklingsmål. Arbetet med att skriva kvalitetsredovisningar upplevs idag av samtliga enhetschefer/rektorer som betungande, om än givande. Skrivandet av själva kvalitetsredovisningen får inte upplevas så betungande att det skymmer de stora vinster som finns med att skolledarna själva formulerar denna text. Implementering av de nya läro och kursplanerna Inom kort påbörjas arbetet med att implementera de nya läro- och kursplanerna. Skola 2011 har inneburit en jättesatsning från statens sida med mänger av människor delaktiga i framtagandet av nya, mer tydliga, läro- och kursplaner inom barnomsorg och skola. Gymnasieskolans läro- och kursplaner färdigställs under Barn- och utbildningsförvaltningen har att övergripande planera för denna implementering och i detta speciellt ta hjälp av Skolverkets insatser, men också ta tillfället i akt att arbeta om sådant som individuella utvecklingsplaner, system för kunskapsuppföljning och system för kvalitetsutveckling. I detta sammanhang passar också en översyn och ett stöd till skolbarnomsorgens verksamhetsutveckling Barn- och utbildningsförvaltningen kan effektivisera implementeringen genom att samordna insatser ute på enheterna. Planering och genomförande sker 2010 och våren

8 2. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen Analys av resultat. Enheternas KR färdigställs En enhetsövergripande enkät genomförs Nya prioriterade målområ- Enheternas KR lämnas Feedback på inlämnade KR och den enhetsövergripande Kommunens KR skrivs Kvalitetsarbetet har sin utgångspunkt i de upplevda behoven av utveckling och de formulerade åtgärderna för utveckling som anges i kvalitetsredovisningarna. De flesta pedagogerna/lärarna i kommunen är, på något sätt, delaktiga i arbetet med att ta fram en kvalitetsredovisning för sin verksamhet. Arbetslagens delaktighet i arbetet med kvalitetsredovisningar är hög inom barnomsorg och grundskolans F-6. På 7-9 och på Österlengymnasiet i det närmast obefintlig. Det är viktigt att varje arbetsgrupp eller organisation äger problemet. En känsla av delaktighet och förståelse ökar känslan av att ha mandat att vidta åtgärder. Varje år presenterar Barn- och utbildningsnämnden (BUN), på förslag från förvaltningen, prioriterade mål för det kommande året. 8

9 3. Uppföljning av åtgärder för utveckling i års kvalitetsredovisning Med kursiverad stil nedan anges åtgärder för utveckling så som de beskrevs i 2007 års kvalitetsredovisning. Efter det kommer en kort uppföljning. Mål och resultatstyrd verksamhet en skolverksamhet som stöder utveckling mot ökad måluppfyllelse. Barn- och utbildningsförvaltningen initierar en utvecklingsprocess i ledningsgruppen för att förverkliga idén om en mål- och resultatstyrd verksamhet. Insatserna löper under en längre tid och kan t.ex. bestå av extern handledning och planeringsdagar där ledningsgruppen tillsammans reflekterar över gjorda insatser och planerar för nya. Processen startar med att titta på en variant av Balanced Scorecard. Syftet med en sådan struktur är att hitta system som fokuserar arbetet mot önskade mål och att ta fram och titta på relevanta resultat för den önskade utvecklingen. Förvaltningen har initierat en utvecklingsprocess i balanserad styrning som är en form av strukturerar mål- och resultatstyrning. Bl.a. anordnades en kompetensutvecklingsdag under hösten En av grundstenarna i systemet är de mål som finns uppsatta för verksamheten. Under våren 2009 utarbetade Barn- och utbildningsnämnden ett förslag till ny skolplan. Förvaltningen avvaktar med ytterligare insatser för utveckling av balanserad styrning tills den nya skolplanen är antagen av kommunfullmäktige vilket beräknas ske under perioden dec 2009 februari Webbaserat stöd Pedagogerna har en stor arbetsbörda och det ställs höga krav dels på dokumentation av barns/elevers utveckling och måluppfyllelse dels på tydlig presentation och sammanställning av denna dokumentation. Materialet ska vara öppet för barn/elever, föräldrar och berörda pedagoger. Utöver det behöver förskolan och skolan ha sammanställningar för att kunna värdera sin egen insats som organisation. Politiskt vill man kunna göra sig en bild av verksamhetens kvalitet vilket bl.a. måste ha denna dokumentation som grund. Webbaserade system där varje pedagog fokuserar på det enskilda barnet/eleven men där sammanställningar kan tas fram vid behov är ett sätt att minska lärarens arbetsbörda och att effektivisera resultatanvändningen vid analys och utveckling av den egna verksamheten, d.v.s. arbetet i en mål- och resultatstyrd verksamhet. Under har ett webbaserat system för IUP och digital portfolio upphandlats. Systemet kom i gång under hösten 2009 för lärare och elever. Föräldrar kopplas på processen under våren 2010 när väl den automatiska överföringen mellan de administrativa näten och databasen för IUP är på plats. Förvaltningen fortsätter under att utveckla ett system för flerdimensionell bedömning av elevers kunskaper och förmågor inom samma system. 9

10 Elever med annat modersmål Modersmålsundervisning är bara en del av det stöd skolan kan ge elever med annat modersmål än svenska. Allt för få elever får denna form av stöd eftersom för få elever har samma modersmål. Det krävs minst 5 elever med samma modersmål för att kommunen ska vara skyldig att arrangera modersmålsundervisning. I förskolan bör elever med annat modersmål kunna få stöd att utveckla även detta. I skolan kan stöd ges i form av studiehandledning och att eleven i stället för svenska läser svenska som andraspråk. Verksamheten kring svenska som andraspråk är välfungerande medan studiehandledning inte är speciellt utvecklat. Språkstöd i förskolan behöver också utvecklas. KR-gruppen menar att hela verksamheten kring språkutveckling för barn/elever med annat modersmål än svenska bör genomlysas, systematiseras och utvecklas. Det är naturligt att Resursenheten är pådrivande i denna utveckling. På grund av pensionsavgång och omstrukturering av organisationen kring modersmålsundervisning finns lite information att tillgå. Ingen övergripande genomlysning är genomförd av de stödinsatser skolan ska göra för elever med annat modersmål än svenska. På Skolenhet centrum finns en arbetsgrupp som arbetar med en handlingsplan för hur man ska arbeta med studiehandledning för elever i skolan. Arbetsgruppen redovisar sitt arbete i nästkommande kvalitetsredovisning. På Skolenhet nord finns modersmålsstöd för barn i förskolorna. 10

11 4. Prioriterade mål för perioden Familjedaghem Eget valt mål Familjedaghemmen kvalitetsredovisar sin verksamhet för första gången. Detta innebär att de får välja ett eget mål, något som den enskilde dagbarnvårdaren känner är ett område som kan behöva utvecklas. Det kan t.ex. gälla utvecklingssamtal eller föräldrars inflytande. Enskild förskola och skolbarnomsorg 2006 kvalitetsredovisade enskild barn- och skolbarnomsorg sin verksamhet för andra året i rad. De redovisade områdena utveckling och lärande samt normer och värden. Barn- och utbildningsförvaltningen valde att låta verksamheterna fortsätta med dessa områden även Utveckling och Lärande Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? Normer och Värden Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? Förskola Ett viktigt arbete sker på förskolan kring språkutveckling och likabehandling. Språkutveckling finns med som produktionsmål i budget och likabehandlingsplanen som ska finnas enligt lag och kvalitetsredovisas. Barn- och utbildningsnämnden beslutade därför följande målområden för Språkutvecklingsarbetet Uppföljning av produktionsmålen i budget ur ett kvalitetsperspektiv. (Utveckling och lärande) Föräldrars delaktighet och medansvar Hur kan föräldrarna och personalen på förskolan tillsammans medverka till att syftet med likabehandlingsplanen uppnås? (Normer och värden) 11

12 Fritidshem Barns delaktighet och medansvar Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? (Ansvar och inflytande) Föräldrars delaktighet och medansvar Hur kan föräldrarna och personalen på fritidshemmet tillsammans medverka till att syftet med likabehandlingsplanen uppnås? (Normer och värden) Skola Med skola menas förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Barn- och utbildningsnämnden väljer att ha kvar rubrikerna som målområden. Skolorna redovisar sina mål inom respektive målområde som vanligt. Dessutom tas delrubrikerna upp som mål i den lokala arbetsplanen och redovisas i kvalitetsredovisningen. Normer och Värden Hur arbetar man med likvärdighet ur ett genusperspektiv. Hur arbetar man med likvärdighet ur ett likabehandlingsperspektiv. Hur arbetar man med likvärdighet ur ett resursfördelningsperspektiv. Elevers ansvar och inflytande Hur ska skolplanens intentioner nås? Utveckling och Lärande Hur arbetar man med uppföljning av kunskapsmålen. Skolans egna mål Den lokala arbetsplanen och kvalitetsredovisningsarbetet kan användas som en möjlighet att koppla resultaten från Skolverksinspektionen till det ordinarie utvecklingsarbetet. Vill man utnyttja kvalitetsredovisningen som ett sätt att följa upp detta arbete så kan målen formuleras under denna rubrik. 12

13 5. Grundfakta och förutsättningar Strukturella faktorer Skolverket presenterar strukturella faktorer som anger förutsättningar för skolverksamheten i en kommun. Här presenteras dessa för Simrishamns kommun tillsammans med jämförbara kommuner samt Tomelilla och Ystad som är grannkommuner. De strukturella faktorerna enligt Skolverket är andel invånare i olika ålderskategorier, andel invånare med utländsk bakgrund, andel invånare med folkskola eller grundskola som högsta utbildning, andel barn i familjer med socialbidrag, befolkningstätheten beskrivet som medelavståndet till närmsta granne, andel invånare som bor i tätorter i kommunen, politisk majoritet, beskattningsbar inkomst i medeltal per invånare och kostnaden att bedriva utbildning per invånare. Strukturella faktorer för kommuner 2008 Kommun Andel invånare (%) Andel Andel Andel In- Tät- Poli- Skatte- Kostnad per invånare med ut- kortut- barn i vånar- orts- tisk kraft, (kr) ländskt bildade bidrags- dis- grad majo- kronor skola förskoleår år år år med- invån. hushåll tans ritet per in- och verksamhet borgar- (%) (%) (m) vånare vuxen- o. skolbarnsskap (%) (kr) utbildn. omsorg Kommuner Samtliga kommuner S Övriga, inv Klippan B Kramfors S Lindesberg A Simrishamn B Säffle B Tomelilla B Ystad B Källa: Skolverket 13

14 Ekonomiska förutsättningar Barnomsorgspeng 2006 Summa Skolpeng 2006 Summa Gymnasieskola 2006 Summa (kr/barn) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År Förskoleklass År År Genomsnittlig peng År År År År (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) För 2007 var fördelningen: Barnomsorgspeng 2007 Summa Skolpeng 2007 Summa Gymnasieskola 2007 Summa (kr/barn) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År Förskoleklass År År Genomsnittlig peng År År År År (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) För 2009 var fördelningen: Skolpeng Budget fördelas enligt ett skolpengssystem. Givna resurser följer varje barn/elev. Varje enhet kan sedan inom sin ram prioritera och fördela sina resurser för att optimera möjligheten till måluppfyllelse. För 2006 var fördelningen som följer: Barnomsorgspeng (kr/barn) Summa 2009 Skolpeng Summa 2009 Gymnasiepeng Summa 2009 (grund, extra + lönerev) (kr/elev) (grund, extra + lönerev) (kr/elev) (grund, extra + lönerev) 1-3 år Förskoleklass år åk Genomsnittlig peng år åk år åk (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) 14

15 Enheternas elevstruktur och storlek Enheternas storlek är en viktig för att kunna göra samordningsvinster. Men elevstrukturen ställer krav på organisationen. Så även skolornas geografiska placering i de olika Skolenheterna. Skolenhet Nord och Skolenhet Syd har båda stora geografiska upptagningsområden med vardera tre skolor belägna på olika stora avstånd från varandra. Våra olika enheter hade i december 2007 följande barn/elevstruktur: Barnomsorg - Åldersgrupp 0-3 år 3-5 år 6 år 7-8 år 9 år år 13+ år Total Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsenheten Korsavadsenheten Resursenheten Total Skola - Årskurs F-klass Total Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsenheten Korsavadsenheten Jonebergsskolan Total (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) Våra olika enheter hade i oktober 2009 följande barn/elevstruktur Åldersgrupp 0 3 år 3 5 år 6 år 7 8 år 9 år år 13+ år Total Barnomsorg Skolenhet Centrum Skolenhet Nord Skolenhet Syd Total Åldersgrupp F klass åk1 åk2 åk3 åk4 åk5 åk6 åk7 åk8 åk9 Total Skolenhet Skolenhet Centrum Skolenhet Nord Skolenhet Syd Total (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) Man kan konstatera att antalet barn i barnomsorgen ökat även om antalet barn i kommunen håller en relativt jämn nivå. Antalet barn i åldrarna 9-12 år har ökat på fritidshemmen. Dessutom har elevantalet i grundskolan sjunkit med 157 elever. Minskningen är störst i årskurserna 6 till 9. Under en treårsperiod förväntas antalet barn per årskurs i åk 7-9 minska från ca 180 till ca 140 elever per årskurs. 15

16 Förändringar i barn och elevantalet De närmaste åren ser vi ett drastiskt minskande antal elever i årskurserna 7 till 9. Detta ger också, med viss fördröjning, en kraftig minskning av antalet elever på gymnasienivå. Framtida elevkullar Beräknat elevantal År F Summa Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal F Diff % minskning 15% 40% 25% (källa: Barn- och utbildningsförvaltningen 2007) Faktiska antalet i oktober 2009 var F-6: 996 elever vilket är 74 fler än beräknat 7-9: 524 elever vilket är 8 fler än beräknat De planerade ändringarna i centrum med sammanslagningen av Simrislundsenheten, Korsavadsenheten och Jonebergsskolan till en enhet gjordes för att möta den drastiska minskningen av antalet elever. En liknande effektivisering skulle vara behövlig även i Skolenhet Nord och Syd, men politiskt har Barn- och utbildningsnämnden beslutat att behålla de kvarvarande skolorna i dessa skolenheter. 16

17 Tilläggsmedel till barn i behov av särskilt stöd Det finns barn/elever som är i behov av särskilt stöd. Flera av dessa behov kan tillgodoses inom ordinarie verksamhet men vissa behov är av sådan karaktär att själva skolpengen inte klarar att finansiera insatser. Därför finns möjlighet att söka tilläggsmedel för detta. Tilläggsmedel finns i tre kategorier beroende av behovets art. Ansökan sker varje termin. För hösten2006 såg tilldelningen och nivån på stödet ut som följer: Antal elever med tilläggsmedel hösten 2006 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsskolan Korsavadsenheten Jonebergsskolan Fristående skolor Nilsholgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin Totalt fördelades 4, 46 miljoner i tilläggspeng För hösten 2007 fördelades totalt 4,15 miljoner kronor. Fördelningen såg ut enligt tabell nedan. Barn- och utbildningsförvaltningen noterar att antalet elever som fått tilldelning enligt kategori I minskat kraftigt. Antal elever med tilläggsmedel hösten 2007 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsskolan Korsavadsenheten Jonebergsskolan Fristående skolor Nilsholgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin 17

18 Antal elever bedömda att behöva tilläggsmedel för ht 2009 Kategori I* II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Skolenhet Centrum Fristående skolor Nils Holgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: Kategori I ger inga extramedel, II 31,000 kr/termin och III 83,000 kr/termin Totalt fördelades 4 66 miljoner i tilläggspeng hösten Antalet elever bedömda att tillhöra de olika kategorierna har ökat Det är också markant hur andelen elever i kategori II ökat. Centrala stödteamet kommenterar utfallet hösten 2009: Kvalitén på Åtgärdsprogrammen har förbättrats och avspeglar bättre de problem som finns. Fler elever är i behov av särskilt stöd vilket innebär att avsatta medel är otillräckliga. En följd har blivit att man ute på enheterna är medveten om att 1:orna ofta bortprioriteras vid den slutliga fördelningen som sker i ledningsgruppen och därför söker för färre elever med "mindre" behov. Pedagogerna har mer insikt i vad de olika kriterierna innebär och ansöker inte om tilläggsmedel för elever med "mindre" problematik. Arbetet i de lokala stödteamen ute på skolenheterna har också utvecklats och förbättrats under de senare åren. Verksamheter med specialinriktad verksamhet för elever med Autism, Asperger syndrom, ADHD och annan neuropsykiatrisk problematik har utökats och formaliserats. Denna verksamhet finansieras med tilläggsmedel och eleverna återfinns alltid inom kategori 2 eller 3. Eftersom denna verksamhet nu är permanentad kan man ställa sig frågan om tilläggsmedel är den rätta finansieringsformen. Omfattande omorganisationer inom skolenhet Centrum med minskade resurser avseende personal och lokaler har fått konsekvenser även för de elever som man tidigare kunde ge bra stöd i skolsituationen och som därför fungerade relativt väl. 18

19 Kostenheten Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen samarbetar sedan den 1 januari 2008 kring kommunens kök. Barn- och utbildningsförvaltningens Kostenhet står i dag för all matlagning i kommunen. Kostenheten har 6 tillagningskök och 9 mottagningskök. Dessa står för matlagning och servering till både förskolor, skolor och olika former av äldreboende. Utöver detta finns två förskolor i kommunen med egen tillagning. Generell kostnad per portion beräknas till ca 7 kronor. Personal Grund och gymnasieskola 2006 Grundskola Simrishamn Riket Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 7,6 8,3 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk utbildning (%) Kostnad per elev totalt (SEK) Kostnad per elev för undervisning (SEK) Kostnad per elev för lokaler (SEK) Gymnasieskolan Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 9,1 8,1 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk utbildning (%) Kostnad per elev totalt (SEK) Kostnad per elev för undervisning (SEK) Kostnad per elev för lokaler (SEK) Kostnad för gymnasieverksamhet per elev totalt (SEK) Grundskola 2008 Ledning och personaltäthet 2008 Simrishamn Riket Lärare (heltidstj.) per 100 elever 8,5 8,5 Lärare (heltidstj.) per 100 elever, exkl modersmål o Sv2 8,3 8 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning Lärare, antal per rektor Pedagogisk personal i huvudmannens skolor, antal heltidstjänster per 100 elever 8,8 9 Rektorer, andel kvinnor Källa: Skovlerket 19

20 Ledning och personaltäthet över tid Simrishamn Lärare (heltidstj.) per 100 elever 8,5 8,3 7,6 7,5 7,3 Lärare (heltidstj.) per 100 elever, exkl modersmål o Sv2 8,3 8,1 7,4 7,3 7,2 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning Lärare, antal per rektor Pedagogisk personal i huvudmannens skolor, antal heltidstjänster per 100 elever 8,8 8,6 7,8 7,7 7,6 Rektorer, andel kvinnor Källa: Skovlerket Ledning och personaltäthet 2008 Jämförbara kommuner Klippan Kramfors Lindesberg Simrishamn Säffle Lärare (heltidstj.) per 100 elever 8,6 8,9 9,7 8,5 8,5 Lärare (heltidstj.) per 100 elever, exkl modersmål o Sv2 8,3 8,3 8,9 8,3 8,5 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning Lärare, antal per rektor Pedagogisk personal i huvudmannens skolor, antal heltidstjänster per 100 elever 9,2 9,2 10 8,8 8,9 Rektorer, andel kvinnor Källa: Skovlerket samt Svenska kommuner och landsting Simrishamn ligger i nivå med riket generellt i de olika måtten och i nivå med eller något lägre än andra enligt SKL jämförbara kommuner. Det som utmärker kommunen är antalet lärare per rektor. Här ligger vi mycket högre än riket och jämförbara kommuner. Gymnasieskola Lärare samt studie- och yrkesvägledare i huvudmannens skolor läsåret Pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster och lärartäthet Antal lärare Andel lärare (omräknat Antal studie- Andel studie- (heltids- till heltidstjänster) (%) och yrkes- och yrkesvägtjänster) med med vägledare ledare (heltidstj.) per 100 pedagogisk tillsvidare- (heltidstj.) (%) med SYV- Huvudman elever högsk.examen anställning per 100 elever utbildning Samtliga huvudmän 8, ,22 74 Samtliga kommuner och landsting 8, ,24 77 Kommuner Samtliga kommuner 8, ,24 77 Övriga, inv. 9, ,24 70 Simrishamn 9, ,38 91 Sydskånska 8, ,30 94 Man kan notera att lärartätheten är högre än riket men i nivå med övriga kommuner i samma storleksgrupp som vår egen. 20

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Sammanfattning Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Sammanfattning 3 Inledande diskussion 3 Generell bedömning 3 Utvecklingsområden 4 Barnomsorg

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Barnomsorg Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 7. Barn- och skolbarnsomsorg 7.1 Resultatredovisning med kommentarer Antal barn per vuxen Attitydundersökning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 28-29 Grundskolan Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Grundskola 3 1.1 Resultatredovisning med kommentarer 3 Elevers nivå i läsutvecklingsschemat LUS

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2009-2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Sammanfattning 5 Inledande diskussion 5 Generell bedömning 5 Utvecklingsområden 6 Kommunal barnomsorg 6

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 5 Inledande diskussion... 5 Generell bedömning... 5 Utvecklingsområden... 5 Åt gärder för

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2007-2008 Innehållsförteckning Innehållsförtecknin g...2 1. Sammanfattning......4 Inledande diskussion...4 Generell bedömning......4 Utvecklingsområden...5 Åtgärder

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Gymnasieskolan Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 11. Österlengymnasiet 3 11.1 Resultat och kommentarer 3 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Skolbeslut för grundskola

Skolbeslut för grundskola Beslut Bergsjö Centralskola Skolvägen 9 820 70 Bergsjö 2010-11-04 Skolbeslut för grundskola efter tillsyn av Bergsjö Centralskola i Nordanstigs kommun 2010-11-05 Skolbeslut Tillsyn i Bergsjö Centralskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Avdelningen förskola-skola Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katarina Höök Tfn: 508 14 021 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-05-30 Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Kvalitetsredovisning för förskola,

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Uppdrag, nuläge och mål

Uppdrag, nuläge och mål Uppdrag, nuläge och mål Nämndens uppdrag utgör kommunens styrelse för det offentliga skolväsendet för barn och ungdom avseende förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Vidare ansvarar man för den förskoleverksamhet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Visättraskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete När man ser till en för läsåret 2014/2015 kan man se att en överlag ligger högre än vad de gjorde föregående

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut 2011-01-20 Dnr 43-2010 :852 Beslut för grundskola efter tillsyn i Falkenbergsskolan i Kalmar kommun Skolbeslut Tillsyn i Falkenbergsskolan 2011-01-20 2 (8) Dnr 43-2010: 852 Rektorerna vid Falkenbergsskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Utbildningsinspektion i Diö skola

Utbildningsinspektion i Diö skola Utbildningsinspektion i Älmhults kommun Diö skola Dnr 53-2007:1822 Förskoleklass Utbildningsinspektion i Diö skola Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Diö skola...2

Läs mer

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST 2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST 2015 1 1. INLEDNING... 3 2 VISION... 4 3 NÄMNDSMÅL... 4 3.1 Förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem och grundskola 4 3.2 Kostverksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning 2014/2015 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera,

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Återrapportering av måluppfyllelse i kommunplan och nämndplan, april 2013

Återrapportering av måluppfyllelse i kommunplan och nämndplan, april 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-05-21 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (9) Marika Lyman Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Diarienummer 2013/BUN

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Kultur- och utbildningsförvaltningen 2015-02-19 Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 HUVUDMANNANIVÅ Alla skolor och förskolor i Mellerud ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten

Läs mer

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Datum: 140322 Handläggare: Rachel Törnell Direktnr: 0322-61 70 67 Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Nytt betygssystem I och med att ett nytt betygssystem har införts i svensk skola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3 STORFORS KOMMUN Kroppaskolan Årskurs 1 3 Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Inledning: Kroppaskolan ligger i Storfors tätort och innefattar förskoleklass årskurs 3 samt fritidshem. Skolan har totalt 136

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:5173 Föreningen Hemgårdar i Malmö Org.nr. 846000-9460 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Malmö Montessoriskola belägen i Malmö kommun 2 (9) Dnr 44-2016:5173

Läs mer

Resultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Forshaga kommun Grossbolsskolan Dnr 53-2005:3228 Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn  DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006 Österlengymnasiet Kvalitetsredovisning 2006 KVALITETSREDOVISNING Normer och värden Citat ur Läroplanerna Lpo 94, Lpfö 98, Lpf 94 Citat ur kommunens skolplan Skolans mål Att aktivt och medvetet påverka

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Herrgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Herrgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Västerås kommun Herrgärdsskolan Dnr 43-2008:0138 Regelbunden tillsyn i Herrgärdsskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 0 Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I förskoleklass grundskola åk 1-9 fritidshem Ansvarig rektor Kristin Hägglund 1 2 Innehåll Styrkort 2015-2016... 1

Läs mer

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE...

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Trumpeten i Flens kommun

2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Trumpeten i Flens kommun 2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Trumpeten i Flens kommun Flens Kommun 2015-01-01 Innehållsförteckning Inledning... 2 Styrdokument... 2 Nationella mål... 2 Färdplan Flen 2014-17... 2 Strategidokumentet...

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan

Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Hålabäcksskolan Dnr 43-2009:399 Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan Grundskola årskurserna 6 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka

Läs mer

Svar på kommunbeslut efter tillsyn av förskoleverksamheten

Svar på kommunbeslut efter tillsyn av förskoleverksamheten ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING BARN, UNGDOM OCH VUXNA BILAGA VP 2012 SID 1 (5) 2011-11-14 Handläggare: Göran Sjödin Telefon: 08-508 21 070 Till Stadsdelsnämnden 2012-12-15 Svar på kommunbeslut efter tillsyn

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut 2010-10-26 Dnr 43 2009:4144 Beslut för grundskola efter tillsyn av Norrbyskolan i Piteå kommun 2010-10-26 Skolbeslut Tillsyn i Norrbyskolan Datum: 2010-10-26 1 (3) Dnr 43 2009:4144 Rektor Göran

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut 2012-12-18 Sollentuna kommun bun@sollentuna.se Rektorn vid Utbildning Silverdals grundskola manho_s@edu.sollentuna.se Beslut för grundskola efter tillsyn av Utbildning Silverdals grundskola i Sollentuna

Läs mer

Kvalitetsredovisning SIMRISHAMNS KOMMUN. Sidan 1 av 37

Kvalitetsredovisning SIMRISHAMNS KOMMUN. Sidan 1 av 37 Kvalitetsredovisning 2004 SIMRISHAMNS KOMMUN Sidan 1 av 37 Sammanfattning Åtta av tio skolor har lämnat in en kvalitetsredovisning för 2004 till Barn- och utbildningsförvaltningen. Korsavadsenheten integrerar

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Resultatprofil Läsåret 214-21 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9

Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9 Regelbunden tillsyn i Båstads kommun Förslövs skola årskurs 7 9 Dnr 53-2008:999 Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9 Grundskola årskurs 7 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Utbildningsinspektion Sandersdalsskolan

Utbildningsinspektion Sandersdalsskolan Utbildningsinspektion i Uddevalla kommun Sandersdalsskolan Dnr 53-2006:3406 Utbildningsinspektion Sandersdalsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut Skolinspektionen 2012-10-10 Ulricehamns kommun komrmon@ulricehaita-i.se Rektorn vid Gällstads skola, Marbäcks skola, Tvärreds skola och Vegby skola maria.persson@ulricehamn,se Beslut för grundskola

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 2014 2014 2015 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2014 Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000 (vx)

Läs mer

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Barn och utbildning Sten-Åke Eriksson Rektor Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.1.1 Måluppfyllelse...

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, familjedaghem Ht 2008 vt 2009

KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, familjedaghem Ht 2008 vt 2009 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, familjedaghem Ht 2008 vt 2009 Innehållsförteckning Inledning...3 Beskrivning av enheten...3 Familjedaghem...4 Utvecklingssamtal...4 Gemensam målsättning...4

Läs mer

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN. I Kristianstads kommun har Barnoch utbildningsnämnden (BUN) det samlade ansvaret för utbildning av barn, elever och studerande från förskola till vuxenutbildning. BUN fattar beslut om kommunal Skolplan.

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende elever, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012 Karsby International School Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 2100-2882 Bankgiro 624-1061 Resultat- och indikatorpalett

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Forssaängskolans fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... 3 2.2. Organisation... 3 2.3. Personal...

Läs mer

Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011

Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011 2011-06-28 Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ängbyskolan är omgiven av fina grönområden och har ca 350 elever samt ca 50 personal. Skolan är byggd 1983 och är mycket välbehållen men är i behov

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Barn och Familj Språkutveckling

Barn och Familj Språkutveckling Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Thunmanskolan Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...

Läs mer

Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal

Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 Förskola 7 6 5 4 3 2 1 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal 5,9 5,5 5,3 6, 5,1 5,2 5,3 5,5 5,4

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Köpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Köpings kommun Tillsyn i Köpings kommun Beslut 2 (9) har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: 272 80 Simrishamn www.simrishamn.se. Skolenhet Syd. Kvalitetsredovisning 2006

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: 272 80 Simrishamn www.simrishamn.se. Skolenhet Syd. Kvalitetsredovisning 2006 Skolenhet Syd Kvalitetsredovisning 2006 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Syd, december 2006 förskola, fritidshem och grundskolan Utveckling och lärande Skolan skall ansvara för att eleven inhämtar och utvecklar

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer