Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun

2 Innehållsförteckning Innehållsförtecknin g Sammanfattning Inledande diskussion...4 Generell bedömning Utvecklingsområden...5 Åtgärder för utveckling under 2008/ Mål- och resulta tstyrd verksamhet...6 Webbaserat stöd Elever med annat modersmål Nulägesbeskrivning Skolverksinspektionens rapport Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen Uppföljning av åtgärder för utveck ling i 2007 års kvalitetsredovisning Mål- och resultat styrd verksamhet Webbaserat stöd Elever med annat modersmål Prioriterade mål för perioden Familjedaghem Enskild f örskola och skolbarnomsorg Förskola Fritid shem Skola Grundfakta och förutsättnin gar Ekonomiska förutsättningar Kostenhe ten Personal Modersmålsundervisning Metoder för att finna resultat Enskild förskola och skolbar nsomsorg Utveckling och Lärande

3 9.2. Normer och Värden Skolplanens genomslag i de enskilda ver ksamheterna Möjligheten att bedöma enhet ernas kvalitet Resultat av utvärderingen Resultatredovisning grundskola Elevers nivå i läsutvecklingsschemat LUS Jämförelse av LUS och resultat på ämnesprov Jämförelse av samma elevgrupps resultat över tid Jämförelse av nationella ämnespro v och betyg årskurs Utvecklingsschema för Ma tematik Slutbetyg i årskurs Skillnader mellan pojkars och flickors betyg Meritvärde enligt SALSA Attitydundersökningen hösten Resultatredovisning Öste rlengymnasiet Normer och Värden Elevers ansvar och infly tande Utveckling och Lärande Skolans egna mål Resultatredovisning Kulturpedagogiska enheten Uppföljning av de lokala likabehandling splanerna Uppföljning av de lokala IKT - planerna Uppföljning av skolbiblioteks verksamheten Bedömning av målu ppfyllelse Inledande diskussion Generell bedömning Utvecklingsområden Åtgärder för utveckling under 2008/ Mål- och resultat styrd verksamhet Webbaserat stöd Elever med annat modersmål

4 1. Sammanfattning Inledande diskussion Simrishamns kommuns kvalitetsredovisning 2008 täcker läsåret och är därmed ett tillägg till kvalitetsredovisningen 2007 som omfattade hela kalenderåret Detta beror på att kommunen valt att lägga kvalitetsredovisningsarbetet till att omfatta perioden läsår istället för perioden kalenderår. Detta innebär att kvalitetsredovisningen 2009 som kommer att lämnas våren 2010 innefattar läsåret Kommunens kvalitetsredovisning färdigställs dock under hösten 2009 vilket gör att den är aktuell i det kommunala sammanhanget. Inom organisationen har vi haft en längre tids diskussion om vad kvalitet innebär. Barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisningsgrupp (KR-gruppen) tror inte på att skönmåla, att inte se. Det är viktigt att se brister och att lyfta dem till diskussion. Men det är också viktigt att inse att inget blir bättre för att man mäter och synliggör. Barn- och utbildningsförvaltningen har i detta sammanhang från och med våren 2008 höjt kravet på de enskilda enheterna att ta fram kompletta kvalitetsredovisningar för den egna enheten. Den viktigaste delen i kvalitetsprocessen är de åtgärder för utveckling som blir resultatet av diskussionerna. KR-gruppen är mån om att det som framkommer i enheternas och kommunens kvalitetsredovisningar speglar en konkret verklighet på ett så realistiskt sätt som möjligt. KR-gruppen hävdar att verksamheterna i Simrishamns kommun är av god kvalitet. Det som lyfts i kommunens kvalitetsredovisning är tänkt att vara ett stöd för en fortsatt gemensam utveckling mot ökad måluppfyllelse. Generell bedömning KR-gruppen bedömer inte att måluppfyllelse eller behov av utveckling nämnvärt skiljer sig från bedömningarna gjorda i kvalitetsredovisningen för Det är svårt att, genom de kvalitetsredovisningar som inkommit till förvaltningen, avgöra kvaliteten på de enskilda verksamheterna och därmed på kommunens verksamhet i stort. Vi ser brister framförallt i beskrivningen av kvalitetsredovisningsarbetet, resultatanvändningen samt skolledningens styrning avseende skolutveckling. Resursenheten ger ett gott stöd av god kvalitet både till barn/elever och till pedagoger. Stödsystemet med resurstilldelning upplevs som tydligt. Resultaten visar att ca 20 % av eleverna i åk 9 inte når målen i två eller flera ämnen. Resultaten på nationella prov, både i åk 9 och på Österlengymnasiet, är i nivå med riket i stort. Förutsättningarna att bedriva ett effektivt utvecklingsarbete är goda. Pedagoger har, i och med kommunens utvecklade kvalitetsredovisningssystem, god beredskap och goda förutsättningar att se på sin verksamhet som mål- och resultatstyrd vilket möjliggör en arbetssituation där arbetslagen tar egna initiativ till utveckling av verksamheten. 4

5 Utvecklingsområden Få barn med annat modersmål än svenska får stöd med sin språkutveckling i förskola och förskoleklass. Arbetet och medvetenheten har stärkts under det senaste året men behöver stärkas ytterligare. I grundskolan finns möjlighet till hemspråksundervisning men rätten till studiehandledning tillgodoses inte på ett acceptabelt sätt och även detta behöver stärkas framöver. Ca 20 % av eleverna når inte målen i svenska, matematik och engelska enligt resultaten på de nationella ämnesproven i åk 5. Vilken effekt får detta återkommande resultat på undervisningen för eleverna i F 4? Elevers läsutveckling verkar inte förbättras i åk 7 9. På vilket sätt arbetar man med läsutveckling för elever i de senare åren i grundskolan? Resultaten på de nationella ämnesproven visar att andelen som når målen är högre i åk 9 är än i åk 5 i svenska och engelska men för matematik är det fortfarande mellan % av eleverna som inte når resultatet minst Godkänt. På vilket sätt skiljer sig undervisningen i svenska och engelska från den i matematik som gör att elever i högre grad utvecklas i svenska och engelska men inte i matematik? Vilka konsekvenser får detta återkommande resultat på undervisningen i matematik för åk 6 9? Det är stor skillnad mellan pojkars och flickors betyg i åk 9. Framförallt i s.k. mjuka ämnen som historia, religion, bild och svenska. Förutsatt att bedömning och betygsättning sker på ett likvärdigt sätt måste KR-gruppen fråga på vilket sätt undervisningen främjar eller förhindrar kunskapsutveckling hos pojkar resp. flickor? Elevers känsla för möjlighet till inflytande över den dagliga verksamheten minskar fortfarande i takt med att de blir äldre, tvärt emot vad barn- och utbildningsförvaltningen har som mål för verksamheten. På vilka sätt kan skolorna säkra de äldre elevernas delaktighet och medansvar och ändå fortsätta att känna att pedagogerna har och tar ansvar för elevernas utveckling och lärande? Resultaten på de nationella proven i matematik och engelska på Österlengymnasiet våren 2007 samt matematik, engelska och svenska våren 2008 visar att det är stor skillnad på måluppfyllelse mellan yrkesförberedande program och programmen NV och SP, speciellt i matematik. Hur det sett ut tidigare finns inte dokumenterat centralt. På vilket sätt följer gymnasieskolan upp resultaten på t.ex. nationella prov? Vilken analys gör man av de resultat man får? I Simrishamns kommun, liksom på de flesta andra håll i Sverige, klarar sig elever med högskoleutbildade föräldrar bättre i skolan än övriga elever. Det är dubbelt så stor risk att elever med föräldrar utan högskoleutbildning inte når målen i ett eller fler ämnen i grundskolan. På vilket sätt bemöter skolans personal elever med olika förutsättningar så att skolan når upp till kravet på likvärdighet? 5

6 Åtgärder för utveckling under 2008/2009 Barn- och utbildningsförvaltningen är inne i ett intensivt förändringsskede. Gymnasieskolan ska reformeras, Skolenhet Centrum ska formeras och därvid utveckla den pedagogiska verksamheten. Skolverkets inspektion har visat på brister i bland annat stödet till barn med annat modersmål än svenska i förskolan och studiehandledning för elever i samtliga årskurser. Ett annat område som påvisats i Skolverkets inspektion är verksamheternas dokumentation av elevers kunskapsuppföljning och måluppfyllelse. Under året ska också Skolplanen revideras. KR-gruppen ser tre områden för utveckling. Mål- och resultatstyrd verksamhet en skolverksamhet som stöder utveckling mot ökad måluppfyllelse. Barn- och utbildningsförvaltningen initierar en utvecklingsprocess i ledningsgruppen för att förverkliga en mål- och resultatstyrd verksamhet. Insatserna löper under en längre tid och kan t.ex. bestå av extern handledning och planeringsdagar där ledningsgruppen tillsammans reflekterar över gjorda insatser och planerar för nya. Processen startar med att titta på en variant av Balanced Scorecard. Syftet med en sådan struktur är att hitta system som fokuserar arbetet mot önskade mål och att ta fram och titta på relevanta framgångsfaktorer för den önskade utvecklingen. Förvaltningen fortsätter arbetet med att öka kvaliteten på kvalitetsredovisningsarbetet eftersom detta är ett viktigt instrument för förståelsen av en mål- och resultatstyrd verksamhet. Processen är tänkt att möta Skolverksinspektionens påpekande att: flertalet rektorer i kommunen bör ta ett tydligare ansvar för sitt nationella uppdrag att utveckla utbildningen kommunen bör utvärdera resultat och kvalitet i skolbarnsomsorgen kommunen bör säkerställa att det är god kvalitet på det pedagogiska arbetet i alla kommunens förskolor och göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan. Möjligheter till inflytande och information om verksamhetens mål till föräldrarna i förskolan bör också förbättras. Webbaserat stöd Pedagogerna har en stor arbetsbörda och det ställs höga krav dels på dokumentation av barns/elevers utveckling och måluppfyllelse, dels på tydlig presentation och sammanställning av denna dokumentation. Materialet ska vara öppet för barn/elever, föräldrar och berörda pedagoger. Utöver det behöver förskolan och skolan ha sammanställningar för att kunna värdera sin egen insats som organisation. Politiskt vill man kunna göra sig en bild av verksamhetens kvalitet som måste ha bl.a. denna dokumentation som grund. Ett sätt att underlätta för läraren i detta arbete är att införa ett webbaserat system med sådana sammanställningsmöjligheter. Då kan uppdaterade resultat vid behov sammanställas på olika nivåer vilket möjliggör en effektivare analys och utveckling av verksamheten. 6

7 Under 2008 kommer en webbaserad IUP att provas av ett antal pedagoger och något enstaka arbetslag. Systemet kommer också att provas av en rektor i sin pedagogiska ledning av ett av sina arbetslag. Kommunen arbetar också med att utveckla webbaserade instrument för att underlätta bedömning av elevers utveckling ur flera perspektiv, en s.k. flerdimensionell progression. Under processen kommer också ett webbaserat portfoliosystem att utvecklas. Processen är tänkt att möta Skolverksinspektionens påpekande att: kommunens arbete med en rättvis och likvärdig betygssättning bör utvecklas ytterligare kommunens uppföljning av elevernas kunskaper och färdigheter i relation till kursplanernas mål i årskurs 5 bör förbättras kommunen bör öka kännedomen om målen för eleverna och föräldrarna och fortsätta arbetet med en ökad likvärdighet för elevernas inflytande i såväl grundskola som gymnasieskola Elever med annat modersmål Modersmålsundervisningen är bara en del av det stöd skolan kan ge elever med annat modersmål än svenska. Enligt lagstiftningen krävs det minst 5 elever med samma modersmål för att kommunen ska vara skyldig att arrangera modersmålsundervisning. I detta har inte kommunen högre ambitionsnivå än vad lagen föreskriver vilket gör att en stor andel elever inte får denna form av stöd eftersom för få elever har samma modersmål. I förskolan bör elever med annat modersmål kunna få stöd att utveckla även detta. I skolan kan stöd ges i form av studiehandledning och att eleven i stället för svenska läser svenska som andraspråk. Verksamheten kring svenska som andraspråk är välfungerande medan studiehandledning inte är speciellt utvecklat. Språkstöd i förskolan behöver också förstärkas. KR-gruppen menar att hela verksamheten kring språkutveckling för barn/elever med annat modersmål än svenska bör genomlysas, systematiseras och utvecklas. Det är naturligt att Resursenheten är pådrivande i denna utveckling. Processen är tänkt att möta Skolverksinspektionens påpekande att: kommunen bör kartlägga elevernas behov av studiehandledning på sitt eget modersmål och erbjuda detta om behov föreligger 7

8 2. Nulägesbeskrivning Allmänt Kommunens barnomsorg och skola är lokaliserad dels till tätorten Simrishamn, dels till de sex större byarna i kommunen. Organisatoriskt är verksamheterna i byarna indelade i två rektorsområden: Skolenhet Syd och Skolenhet Nord. De bedriver verksamheter för barn/elever upp till och med årskurs 6. I tätorten finns fyra skolenheter. Simrislundsenheten med verksamheter för barn/elever upp till och med årskurs 6, Korsavadsenheten med verksamheter för barn/elever upp till och med årskurs 9, Jonebergsskolan med verksamhet för elever i årskurserna 7, 8 och 9 medan den fjärde enheten utgörs av Österlengymnasiet. Den demografiska strukturen med minskande barn/elevantal under en rad av år har bl.a. medfört att antalet familjedaghem minskat, vilket delvis också berott på att föräldrar valt förskola i högre grad än tidigare. De verksamheter som kommer att beröras av det minskade elevantalet framöver är framförallt åk 7 9 samt gymnasieskolan. Rekryteringen av en ny rektor för Österlengymnasiet har möjliggjort en nystart på utvecklingsarbetet i verksamheten. Under året tillskapades Skolenhet Centrum, som består av Simrislundsenheten, Korsavadsenheten och Jonebergsskolan så att all barnomsorg och grundskola i Simrishamns tätort organiseras från och med sommaren 2008 i en skolenhet, Skolenhet Centrum. Under våren rekryterades även en enhetschef till den nya skolenheten Centrum. Budget Budgeten var under 2007 i balans och beräknas även för 2008 vara i balans. Den allmänna ekonomiska krisen som kommer att göra sig bitvis gällande under läsåret kan innebära att budgetåret 2009 kräver vissa neddragningar i verksamheterna. De flesta av förändringarna beror dock på minskat elevantal. Systemet med elev- och barnomsorgspeng upplevs av skolenheterna som tydligt och relativt rättvist. Pengen följer med varje barn/elev och storleken beror av barnets/elevens ålder. Samma förutsättningar gäller för både kommunal som för enskild verksamhet. Inom varje enhet fördelar sedan rektorerna resurserna. Skolenheterna Syd och Nord, med verksamheter utspridda på ett längre avstånd från varandra, upplever större problem med att finna samverkansvinster. Skollokaler En genomgripande lokalutredning avslutades under Skälen till att genomföra en sådan var dels ett vikande elevunderlag dels ett behov av att modernisera skollokalerna. Ett resultat av processen blev ovan beskrivna sammanslagningen av Simrislundsenheten, Korsavadsenheten och Jonebergsskolan till en gemensam enhet, Skolenhet Centrum. Sammanslagningen beslutades under höstterminen Gymnasieskolan i Simrishamn är nyligen ombyggd och erbjuder numera en öppen och ljus arbetsmiljö för lärare och elever. Kommunfullmäktiges plan för utveckling och modernisering av övriga skollokaler har hittilldags medfört att ombyggnaden av Borrby skola blir klar hösten 8

9 2008. I centrala Simrishamn har det utvecklas förslag för ombyggnaderna av Simrislundsskolan och Korsavadsskolan. Den förstnämnda är ombyggd och klar inför höstterminen 2008 medan Korsavadsskolan byggs om under läsåret Fler skolor i kommunen behöver moderniseras och de planeras att bli ombyggda under den närmaste fyraårsperioden. Samverkan med andra förvaltningar Våra Barn är namnet på ett samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen för att skapa möjligheter till helhetssyn och samordning kring barn/elever i behov av särskilt stöd. I samband med denna utveckling beslutade barn- och utbildningsnämnden att starta en föräldrautbildning. Denna kommer att samordnas med redan befintlig sådan utbildning som bedrivs inom Socialförvaltningens regi. Under våren 2008 utbildades personal från båda förvaltningarna i CAP, Children Are People, för att sedan starta barngruppsverksamhet för barn som lever i dysfunktionella familjer. Denna verksamhet kommer att fortsätta läsåret 08/09. Kommunfullmäktige beslutade under året att ett samverkansråd skulle skapas där barn- och utbildningsnämndens, socialförvaltningens och kultur & fritidsnämndens presidier tillsammans med respektive förvaltningschef möts kring olika frågeställningar rörande kommunens barn och ungdomar. Under 2007 utarbetade kultur- och fritidsförvaltningen tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen ett förslag på en biblioteksplan för Simrishamns kommun. Denna plan är nu antagen av kommunfullmäktige. I planen framgår det att de två förvaltningarna ska skapa en samverkansgrupp kring biblioteks- och fritidsfrågor. Denna grupp har ännu inte kommit i gång med sitt arbete. Förvaltningens utveckling Förvaltningen har utvecklat sina administrativa rutiner med bl.a. e-faktura, en administrativ självservice (Personec). Förvaltningens genuspedagog har erhållit fortsatt projektanställning för läsåret 08/09. Trafik Vägverket har under ett par års tid tillställt förvaltningen en resursperson, vars uppgift har varit att se över skolskjutssäkerheten i kommunen. Detta har lett till särskilda hållplatsskyltar för skolskjutsar, plattformar på trafikutsatta ställen, att alla skolskjutselever i grundskolan har fått reflexvästar. Efter krav vid senaste skolskjutsupphandlingen har medfört skolskjutsentreprenörerna numera har monterat in alkolås och bälten i sina bussar. Särskilda övningar för trafiksäkerhet och för katastrofsituationer hålls kontinuerligt med alla skolskjutselever. Pågående projekt Studie- och yrkesvägledare i grundskolan arbetar med att utveckla studie- och yrkesvägledningsarbetet på enheterna. Arbetet syftar till att utvidga kontakterna mellan skola och omvärld och att utveckla arbetet med utbildnings- och yrkesvalsfrågor så att detta integreras även i undervisningen under hela skoltiden. Förslag på förändrad inriktning på studie- och yrkesvägledningsarbetet kommer att behandlas under våren

10 Projektet för en gemensam kosthållning för elever och för äldreomsorgen startades ht 2007 och löper vidare år Detta har krävt att en upprustning av tillagningsköken genomförs och att nuvarande skolmatsalar utvecklas till trevliga skolrestauranger. Den politiska majoriteten skrev i sitt handlingsprogram inför innevarande mandatperi att od Österlengymnasiet skall vara en viktig del i utbildningsutbudet efter grundskolan. Verksamheten skall utvecklas och i gymnasiet skall finnas ett brett utbildningsutbud med hög kvalité. I samarbete med kommunens näringsliv vill vi öka andelen praktiska utbildningar. Andelen elever som klarar utbildningen inom föreskriven tid skall öka. Med detta och ett vikande elevunderlag framöver som bakgrund, har barn- och utbildningschefen fått i uppdrag att göra en lokal gymnasieutredning för att dra upp riktlinjer för gymnasieverksamhetens framtid. Generellt får flickor högre betyg än pojkar liksom elever ur socialgrupp I och II får högre betyg än elever ur socialgrupp III. Det finns dock skolor där denna effekt är mindre uttalad och som dessutom når högre resultat än förväntat. Sådana skolor kallas inom forskningen för framgångsrika skolor och dessa uppvisar gemensamma pedagogiska och sociala drag. Hur en skola utvecklas till att bli en framgångsrik skola vet forskningen inte lika mycket om. Barnoch utbildningsförvaltningen deltar i ett forskningsuppdrag för att hitta vägar att utveckla skolor till att bli just s.k. framgångsrika skolor. 10

11 3. Skolverksinspektionens rapport 2007 Sammanfattningen av skolverksrapporten återges nedan i sin helhet. Varje enhet har fått en egen rapport vilka inte redovisas i denna kvalitetsredovisning. Förvaltningen har uppmanat enheterna att i sina kvalitetsredovisningar beskriva åtgärder man vidtagit som ett resultat av skolverksinspektionen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Kommunen har ett kvalitetsarbete av god kvalitet. Kommunen ger goda förutsättningar dels genom att driva på utvecklingen med uppföljningar och krav på åtgärder och dels genom att ta fram stöd och verktyg för skolornas förbättringsarbete. Kvalitetsredovisningarna är aktiva redskap i arbetet för att förbättra måluppfyllelsen för eleverna. I syfte att erbjuda en skolbarnsomsorg som ger alla barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen bör kommunen dock utvärdera verksamheten och förbättra kvalitetsarbetet. De flesta rektorerna i kommunen bör även ta ett ökat ansvar för sitt nationella uppdrag att utveckla utbildningen för eleverna. På alla skolor i kommunen pågår ett aktivt och engagerat arbete med värdegrundsfrågorna, men brister har ändå konstaterats i elevernas arbetsmiljö. Det förekommer i olika omfattning på skolorna bristande arbetsro, kränkande språkbruk och tendenser till kränkande behandling. Kommunen har inte upprättat likabehandlingsplaner för alla verksamheter som lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever kräver. Dessutom bedrivs inte ett målinriktat arbete för att förhindra och förebygga kränkande behandling på de två grundskolor som omfattar årskurs 7 9. Kunskapsresultaten för eleverna i grund- och gymnasieskolan ligger i nivå med riksgenomsnittet och arbetet med elever i behov av särskilt stöd håller god kvalitet. Kommunen måste dock införa rutiner för att undersöka behovet och tillgodose rättigheten till studiehandledning på modersmålet för de elever som har behov av detta. Även förskolan måste medverka till att utveckla barnens modersmål. Så gott som alla elever i grundskolan har en individuell utvecklingsplan. Kännedomen om kunskapsmålen bör dock öka för alla elever och föräldrar. Elevernas inflytande över undervisningen och arbetet med att åstadkomma en rättvis och likvärdig betygssättning bör utvecklas ytterligare. Dessutom måste gymnasieskolans elever erbjudas utvecklingssamtal. Andelen lärare i grund- och gymnasieskolan i kommunen som har lärarutbildning är högre än riksgenomsnittet. Lärarna används i huvudsak för undervisning som de har utbildning för. Personaltätheten i förskolorna, fritidshemmen, och lärartätheten i grundskolan är lägre än respektive riksgenomsnitt. För gymnasieskolans del är den högre än riksgenomsnittet. Det finns stora variationer i det pedagogiska arbetets kvalitet i förskoleverksamheten och kommunen bör säkerställa en god kvalitet i verksamheten för alla barn. Möjligheter till inflytande och information om verksamhetens mål till föräldrarna i förskolan bör också förbättras. Dessutom bör kommunen göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan. 11

12 Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen har inte upprättat likabehandlingsplaner för alla verksamheter (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kommunen har inte säkerställt att alla grundskolor bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunens uppföljning av elevernas kunskaper och färdigheter i relation till kursplanernas mål i årskurs 5 bör förbättras. - Kommunen bör öka kännedomen om målen för eleverna och föräldrarna och fortsätta arbetet med en ökad likvärdighet för elevernas inflytande i såväl grundskola som gymnasieskola. - Flertalet rektorer i kommunen bör ta ett tydligare ansvar för sitt nationella uppdrag att utveckla utbildningen. - Kommunens arbete med en rättvis och likvärdig betygssättning bör utvecklas ytterligare. - Kommunen bör kartlägga elevernas behov av studiehandledning på sitt eget modersmål och erbjuda detta om behov föreligger. - Kommunen bör säkerställa att det är god kvalitet på det pedagogiska arbetet i alla kommunens förskolor och göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan. Möjligheter till inflytande och information om verksamhetens mål till föräldrarna i förskolan bör också förbättras. - Kommunen bör utvärdera resultat och kvalitet i skolbarnsomsorgen. 12

13 4. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen Analys av resultat. Enheternas KR färdigställs. En enhetsövergripande enkät genomförs Nya prioriterade målområ Enheternas KR lämnas in Feedback på inlämnade KR och den enhetsövergripande enkä Kommunens KR skrivs av KR gruppen Kvalitetsarbetet har sin utgångspunkt i de upplevda behoven av utveckling och de formulerade åtgärderna för utveckling som anges i kvalitetsredovisningarna. De flesta pedagogerna/lärarna i kommunen är, på något sätt, delaktiga i arbetet med att ta fram en kvalitetsredovisning för sin verksamhet. För våren 2008 är det färre arbetslag på enheterna som har genomfört hela kvalitetsprocessen från att ange mål för verksamheten till att färdigställa sitt arbetslags eller sin skolas kvalitetsredovisning. Förståelsen för den förändrade kvalitetsredovisningsprocessen tillsammans med omfattande ombyggnationer kan förklara detta faktum. På en av enheterna deltar pedagogerna via enkätsvar och självvärdering, men deltar inte lika tydligt i formulerandet av mål och åtgärder för utveckling av verksamheten. Två av enheterna har i år en annan person än rektor som ansvarig för kvalitetsredovisningen. Arbetslagen och pedagogerna/lärarna äger alltså sin enhets kvalitetsredovisning i olika hög grad. KR-gruppen konstaterar att det av enheternas kvalitetsredovisningar framgår att delaktigheten från pedagogerna i kvalitetsredovisningsarbetet är stor på fem av de sju enheterna. KR-gruppen menar att det är viktigt att varje arbetsgrupp eller organisation äger problemet. En känsla av delaktighet och förståelse ökar känslan av att ha mandat att vidta åtgärder. Varje år presenterar Barn- och utbildningsnämnden (BUN), på förslag från förvaltningen, prioriterade mål för det kommande året. 13

14 5. Uppföljning av åtgärder för utveckling i 2007 års kvalitetsredovisning Med kursiverad stil nedan anges åtgärder för utveckling så som de beskrevs i 2007 års kvalitetsredovisning. Efter det kommer en kort uppföljning. Arbetet med lokalutredning och ombyggnadsplanering, matematikutbildning och VFUstruktur samt kostenhetens samverkan med socialförvaltningens kostverksamhet har gjort att vissa av våra planerade åtgärder för utveckling fått skjutas på framtiden. Mål- och resultatstyrd verksamhet en skolverksamhet som stöder utveckling mot ökad måluppfyllelse. Barn- och utbildningsförvaltningen initierar en utvecklingsprocess i ledningsgruppen för att förverkliga idén om en mål- och resultatstyrd verksamhet. Insatserna löper under en längre tid och kan t.ex. bestå av extern handledning och planeringsdagar där ledningsgruppen tillsammans reflekterar över gjorda insatser och planerar för nya. Processen startar med att titta på en variant av Balanced Scorecard. Syftet med en sådan struktur är att hitta system som fokuserar arbetet mot önskade mål och att ta fram och titta på relevanta resultat för den önskade utvecklingen. Förvaltningen har under läsåret 2007/2008 arbetat med mål- och resultatstyrning. Detta arbete mynnade ut i en kompetensutveckling i s.k. Balanserad styrning under hösten En satsning på ledarskapsutveckling har inte kommit igång under 2007/2008. Utvecklingsområdet ligger därför kvar under läsåret 2008/2009. Webbaserat stöd Pedagogerna har en stor arbetsbörda och det ställs höga krav dels på dokumentation av barns/elevers utveckling och måluppfyllelse dels på tydlig presentation och sammanställning av denna dokumentation. Materialet ska vara öppet för barn/elever, föräldrar och berörda pedagoger. Utöver det behöver förskolan och skolan ha sammanställningar för att kunna värdera sin egen insats som organisation. Politiskt vill man kunna göra sig en bild av verksamhetens kvalitet vilket bl.a. måste ha denna dokumentation som grund. Webbaserade system där varje pedagog fokuserar på det enskilda barnet/eleven men där sammanställningar kan tas fram vid behov är ett sätt att minska lärarens arbetsbörda och att effektivisera resultatanvändningen vid analys och utveckling av den egna verksamheten, d.v.s. arbetet i en mål- och resultatstyrd verksamhet. Under 2008/2009 kommer ett webbaserat system för IUP att upphandlas. Här ingår även en funktion för digital portfolio. Systemet beräknas vara igång från och med hösten Förvaltningen fortsätter att utveckla ett system för flerdimensionell bedömning av elevers kunskaper och förmågor. 14

15 Elever med annat modersmål Modersmålsundervisning är bara en del av det stöd skolan kan ge elever med annat modersmål än svenska. Allt för få elever får denna form av stöd eftersom för få elever har samma modersmål. Det krävs minst 5 elever med samma modersmål för att kommunen ska vara skyldig att arrangera modersmålsundervisning. I förskolan bör elever med annat modersmål kunna få stöd att utveckla även detta. I skolan kan stöd ges i form av studiehandledning och att eleven i stället för svenska läser svenska som andraspråk. Verksamheten kring svenska som andraspråk är välfungerande medan studiehandledning inte är speciellt utvecklat. Språkstöd i förskolan behöver också utvecklas. KR-gruppen menar att hela verksamheten kring språkutveckling för barn/elever med annat modersmål än svenska bör genomlysas, systematiseras och utvecklas. Det är naturligt att Resursenheten är pådrivande i denna utveckling. Ingen genomlysning är genomförd av de stödinsatser skolan ska göra för elever med annat modersmål än svenska. 15

16 6. Prioriterade mål för perioden Familjedaghem Eget valt mål Familjedaghemmen kvalitetsredovisar sin verksamhet för första gången. Detta innebär att de får välja ett eget mål, något som den enskilde dagbarnvårdaren känner är ett område som kan behöva utvecklas. Det kan t.ex. gälla utvecklingssamtal eller föräldrars inflytande. Enskild förskola och skolbarnomsorg 2006 kvalitetsredovisade enskild barn- och skolbarnomsorg sin verksamhet för andra året i rad. De redovisade områdena utveckling och lärande samt normer och värden. Barn- och utbildningsförvaltningen valde att låta verksamheterna fortsätta med dessa områden även Utveckling och Lärande Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? Normer och Värden Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? Förskola Ett viktigt arbete sker på förskolan kring språkutveckling och likabehandling. Språkutveckling finns med som produktionsmål i budget och likabehandlingsplanen som ska finnas enligt lag och kvalitetsredovisas. Barn- och utbildningsnämnden beslutade därför följande målområden för Språkutvecklingsarbetet Uppföljning av produktionsmålen i budget ur ett kvalitetsperspektiv. (Utveckling och lärande) Föräldrars delaktighet och medansvar Hur kan föräldrarna och personalen på förskolan tillsammans medverka till att syftet med likabehandlingsplanen uppnås? (Normer och värden) 16

17 Fritidshem Barns delaktighet och medansvar Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? (Ansvar och inflytande) Föräldrars delaktighet och medansvar Hur kan föräldrarna och personalen på fritidshemmet tillsammans medverka till att syftet med likabehandlingsplanen uppnås? (Normer och värden) Skola Med skola menas förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Barn- och utbildningsnämnden väljer att ha kvar rubrikerna som målområden. Skolorna redovisar sina mål inom respektive målområde som vanligt. Dessutom tas delrubrikerna upp som mål i den lokala arbetsplanen och redovisas i kvalitetsredovisningen. Normer och Värden Hur arbetar man med likvärdighet ur ett genusperspektiv. Hur arbetar man med likvärdighet ur ett likabehandlingsperspektiv. Hur arbetar man med likvärdighet ur ett resursfördelningsperspektiv. Elevers ansvar och inflytande Hur ska skolplanens intentioner nås? Utveckling och Lärande Hur arbetar man med uppföljning av kunskapsmålen. Skolans egna mål Den lokala arbetsplanen och kvalitetsredovisningsarbetet kan användas som en möjlighet att koppla resultaten från Skolverksinspektionen till det ordinarie utvecklingsarbetet. Vill man utnyttja kvalitetsredovisningen som ett sätt att följa upp detta arbete så kan målen formuleras under denna rubrik. 17

18 7. Grundfakta och förutsättningar Ekonomiska förutsättningar Budget fördelas enligt ett skolpengssystem. Givna resurser följer varje barn/elev. Varje enhet kan sedan inom sin ram prioritera och fördela sina resurser för att optimera möjligheten till måluppfyllelse. För 2006 var fördelningen som följer: Barnomsorgspeng 2006 Summa Skolpeng 2006 Summa Gymnasieskola 2006 Summa (kr/barn) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År Förskoleklass År År Genomsnittlig peng År År År År För 2007 var fördelningen: (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) Barnomsorgspeng 2007 Summa Skolpeng 2007 Summa Gymnasieskola 2007 Summa (kr/barn) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År Förskoleklass År År Genomsnittlig peng År År År År (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) Enheternas storlek är en viktig för att kunna göra samordningsvinster. Våra olika enheter hade i december 2007 följande barn/elevstruktur: Barnomsorg - Åldersgrupp 0-3 år 3-5 år 6 år 7-8 år 9 år år 13+ år Total Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsenheten Korsavadsenheten Resursenheten Total Skola - Årskurs F-klass Total Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsenheten Korsavadsenheten Jonebergsskolan Total

19 De närmaste åren ser vi ett drastiskt minskande antal elever i årskurserna 7 till 9. Detta ger också, med viss fördröjning, en kraftig minskning av antalet elever på gymnasienivå. Beräknat elevantal År F Summa Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal F Diff % minskning 15% 40% 30% De planerade ändringarna i centrum med sammanslagningen av Simrislundsenheten, Korsavadsenheten och Jonebergsskolan till en enhet en nödvändig åtgärd för att möta denna drastiska minskning av antalet elever. Skolenhet Nord och Skolenhet Syd är båda stora geografiska områden med vardera tre skolor belägna på olika stora avstånd från varandra. 19

20 Det finns barn/elever som är i behov av särskilt stöd. Flera av dessa behov kan tillgodoses inom ordinarie verksamhet men vissa behov är av sådan karaktär att själva skolpengen inte klarar att finansiera insatser. Därför finns möjlighet att söka tilläggsmedel för detta. Tilläggsmedel finns i tre kategorier beroende av behovets art. Ansökan sker varje termin. För hösten 2006 såg tilldelningen och nivån på stödet ut som följer: Antal elever med tilläggsmedel hösten 2006 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsskolan Korsavadsenheten Jonebergsskolan Fristående skolor Nilsholgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin Totalt fördelades 4, 46 miljoner i tilläggspeng För hösten 2007 fördelades totalt 4,15 miljoner kronor. Fördelningen såg ut enligt tabell nedan. KR-gruppen noterar att antalet elever som fått tilldelning enligt kategori I minskat kraftigt. Antal elever med tilläggsmedel hösten 2007 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsskolan Korsavadsenheten Jonebergsskolan Fristående skolor Nilsholgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin 20

21 Kostenheten Barn- och utbildningsförvaltningen har i dag tre tillagningskök och sju mottagningskök. Fyra förskolor lagar själv sin mat. Personalkostnaderna för kostenheten dras innan skolpengen fördelas. Därefter betalar varje enhet 6 kr per portion för maten. Ett samarbete med Socialförvaltningen är igång som bl.a. ska ge fler tillagningskök och färre mottagningskök vilket ger bättre kvalitet på maten och billigare transportkostnader. Personal Skolverket har personalstatistik från oktober Denna visar följande: Grundskola Simrishamn Riket Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 7,6 8,3 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk utbildning (%) Kostnad per elev totalt (SEK) Kostnad per elev för undervisning (SEK) Kostnad per elev för lokaler (SEK) Gymnasieskolan Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 9,1 8,1 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk utbildning (%) Kostnad per elev totalt (SEK) Kostnad per elev för undervisning (SEK) Kostnad per elev för lokaler (SEK) Kostnad för gymnasieverksamhet per elev totalt (SEK) Modersmålsundervisning I kommunens elevregister finns möjlighet att koppla elevers eventuella modersmål. Den 15 oktober 2007 fanns 140 elever i grundskolan och 155 barn i förskolan registrerade med annat modersmål än svenska. Förutom svenska fanns i förskolan 19 språk och i grundskolan 29 språk. Av de 140 eleverna i grundskolan hade 89 elever ansökt om modersmålsundervisning i 13 olika språk. Resursenheten organiserade under hösten 2007 undervisning i albanska (14 elever), polska (5 elever) och bosniska (41 elever). Under våren 2008 ges modersmålsundervisning i bosniska (41 elever), serbiska/kroatiska (5 elever) samt albanska (14 elever). Avsikten var att även fortsätta med en grupp i polska, men resursenheten har inte lyckats rekrytera någon lärare till gruppen. 21

22 8. Metoder för att finna resultat Enheterna önskar sig allt mer komplex information som t.ex. elevers läsutveckling utifrån kön kopplat till resultaten i nationella ämnesproven i åk 5 och elevers måluppfyllelse utifrån socioekonomisk bakgrund. Enheternas resultatuppföljning omfattar framförallt de kommunala uppföljningssystemen kring läsutveckling och matematikutveckling. Därtill kommer nationella utvärderingar och betyg. De mest använda och analyserade resultaten är de resultat som fås genom olika attitydundersökningar som görs. Förvaltningens egna är den största av dessa men i princip har varje enhet både elev- och föräldraundersökningar via enkäter. Utöver detta fås resultat via observationer, samtal i arbetslagen samt i de återkommande utvecklingssamtalen och elevernas IUP. Grundskolan är den del av verksamheten som synliggör sin verksamhet genom olika typer av resultat. Här finns också naturligt uppföljningar av elevers kunskapsutveckling även om den delen kunde utvecklas ytterligare. Förskolan har svårt att hitta former för resultatuppföljning. Fokus för analysen ska vara arbetslagets arbete men analysen måste bygga på barnens utveckling den verksamhet som arbetslaget organiserar. Balansgången mellan att göra bedömningar av barnens utveckling och ändå inte bedöma barnet utifrån mål som barnet ska uppnå har ibland varit svår. Förskoleklassen har uppföljning av elevers läsutveckling och från och med hösten 2008 även i matematik. Enheterna framskriver dock inte med tydlighet på vilket sätt man följer upp och använder sig av bedömningen av förskoleelevernas kunskapsutveckling. Årets kvalitetsredovisning från Österlengymnasiet fokuserar helt på arbetet framåt med att anpassa verksamheten till mindre antal elever samt hitta former för tätare samarbete mellan lärare och att lyfta de olika programmens karaktär. Nästan inga resultat runt eleverna presenteras i Österlengymnasiets kvalitetsredovisning. 22

23 9. Enskild förskola och skolbarnsomsorg Nedanstående beskrivning behandlar endast första halvåret av års kvalitetsredovisning. Förvaltningen utför inspektion av de enskilda förskolorna vartannat år. Även för enskilda förskolor har förståelsen för den förändrade kvalitetsredovisningsstrukturen gjort at antalet inlämnade redovisningar för våren 2008 haltat. KR-gruppen utgår dock ifrån att verksamheten inte förändrats nämnvärt mellan december 2007 och juni 2008 varför kommunen här presenterar samma text kring enskild förskola som den som finns i kommunens kvalitetsredovisning för Sju av nio enskilda verksamheter har lämnat en kvalitetsredovisning för Av dessa har samtliga redovisat området Utveckling och lärande medan fem också redovisat Normer och värden. Redovisningarna antyder att kvaliteten på reflektionen kring den egna verksamheten varierar. KR-gruppen anser att några av redovisningarna mer liknar lokala arbetsplaner eller pedagogiska programbeskrivningar och uppfyller därmed inte vedertagna kriterier för kvalitetsredovisningar. Andra håller å andra sidan mycket hög kvalitet, bl.a. Föräldrakooperativet Solbacken. Av deras redovisning framgår dessutom att pedagogernas medvetenhet fördjupats som ett resultat av kvalitetsprocessen. Verksamheterna skulle kunna utveckla sitt kvalitetsarbete och sin kvalitetsredovisning ytterligare om de organiserade ett erfarenhetsutbyte dem emellan. Årets målområden fokuserar på intentionerna i Skolplanen. Där står bl.a. att All verksamhet i Simrishamns kommuns barnomsorg och skolor bygger på tron att alla människor har lust till lärande. Förutsättningen för lärande är att individen aktivt deltar i och tar ansvar för planering och genomförande av lärandet. Vidare definieras fyra särskilda områden för utveckling i kommunens verksamheter inklusive de enskilda förskolorna och skolbarnsomsorgen. Dessa är: 1. I Simrishamns kommun ska barns och elevers behov vara utgångspunkt för allt arbete i verksamheterna och barn och elever med särskilda behov uppmärksammas och i möjligaste mån få delta i den normala verksamheten. 2. I Simrishamns kommun ska verksamheterna organiseras så att barn-omsorg och olika skolor och skolformer samverkar i barns och elevers utveckling. 3. I Simrishamns kommun ska barn- och elevinflytande utvecklas till att omfatta alla delar i den vardagliga verksamheten. 4. I Simrishamns kommun ska barns och elevers utveckling och lärandevara utgångspunkt i individuella utvecklingssamtal, där varje barns och elevs utvecklingsplan fastställs. Följande resultat är tagna ur de enskilda förskolornas och fritidshemmens kvalitetsredovisningar Utveckling och Lärande Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? 23

24 Föräldrakooperativet Gladan, Branteviks Barn och Solbacken har tydligt kopplat sina mål till Skolplanen. Man kan ändå tolka det som att samtliga verksamheters intentioner med sina mål ryms inom skolplanens skrivning: Barns och elevers lärande och mognad ska vara utgångspunkt för utveckling av arbetssätt och organisation Några verksamheter har redovisat specifika områden inom utveckling och lärande. Föräldrakooperativet Tommeliten redovisar språkutveckling samt väder och vind. Solbacken redovisar matematik samt rörelse, kost och hälsa. Fem av förskolorna har med lek i sina mål. Leken som viktig källa för utveckling av kunskaper och värden. Baskemölla Barnstuga skriver att man strävar efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. En annan likhet är utnyttjandet av utomhusmiljön och vistelsen utomhus för den pedagogiska verksamheten. Gladan jobbar med att göra utomhusmiljön tillgänglig och utmanande för barn i olika åldrar genom att t.ex. ha en koja i tre våningar och balansgång på olika höjder. Baskemölla Barnstuga tar hjälp av sin omgivning t.ex. när barnen är med i hela processen med att göra garn, från att klippa fåren till att färga och spinna tråden. Flera av förskolorna tar upp att barnen gör som vuxna gör och inte som vuxna säger. Näbbe och Baskemölla Barnstugor har detta som metod i sin pedagogiska inriktning som Waldorfverksamheter. Den vuxne ska vara en aktiv förebild och allt som görs ska vara synligt för barnet så att barnet kan använda det de vuxna gör i sina lekar som ett led i sitt lärande och reflekterande. Att metoden är effektiv bekräftas bl.a. av Branteviks Barn som skriver att man visar konkret för barnen. Även Solbacken beskriver hur barnen tar efter vuxnas sätt att göra. I sitt arbete med matematik har pedagogerna fångat tillfällen i vardagen för att för in mattetänk i barnens värld vilket resulterat i att barnen själva, med varandra, tagit upp och reflekterat matematiskt i vardagens lek och aktiviteter. Samtliga förskolor anser sig ha nått målen till övervägande del. Sex av sju verksamheter har presenterat åtgärder för utveckling. Majoriteten beskriver att man vill fortsätta eller utveckla sina befintliga områden och arbetssätt. Solrosen i Södra Mellby skriver att Vi kommer att fortsätta arbeta enligt ovan. Mattetänket har verkligen slagit rot och därför släpper vi det nu som kvalitetsområde. Utomhusaktiviteterna är det flera enskilda förskolor som vill utveckla och även här finns möjligheter till samverkan och erfarenhetsutbyte Normer och Värden Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? Föräldrakooperativet Gladan och Branteviks Barn kopplar tydligt sina mål till skrivningar i Skolplanen. Man kan ändå tolka det som att samtliga verksamheters intentioner med sina mål ryms inom skoplanens skrivning: Personalen handleder, vägleder och organiserar arbetet så att barnet kan växa och utvecklas. Detta sker genom att personalen skapar ett arbetsklimat där barnen känner trygghet, öppenhet och ärlighet. Att barnen ska känna trygghet är ett ofta återkommande mål. Barnen ska känna delaktighet, visa respekt för varandra och bli självständiga och positiva. Några verksamheter har formulerat fostransmål. Barnen ska visa hänsyn, vara artiga och hjälpsamma samt kunna sitta still och lyssna på andra. 24

25 Arbetssätten som presenteras är framförallt att ge positiv förstärkning och att skapa möjligheter för barnen att reflektera över hur man ska göra och vilka värden som är viktiga. Nils Holgerssons fritidshem skriver att pedagogerna har uppmuntrat och berömt eleverna och att eleverna har fått uppmuntran när de har berömt varandra. Baskemölla Barnstuga skriver bl.a. att sagans symbolspråk åskådliggör det goda och det onda och sagan har alltid ett lyckligt slut. Branteviks Barn förtydligar med att barnen får möjlighet att reflektera ur bokens innehåll och vi samtalar om barnens eventuella funderingar. Alla verksamheterna anger god måluppfyllelse. Föräldrakooperativet Tommeliten skriver t.ex. att barnen har lärt sig att visa mer respekt och hänsyn, både på förskolan och hemma och exemplifierar med att större barn hjälper små barn vid påklädning. Två förskolor menar att de vill ta fram enkäter för att förbättra sätten att finna resultat. Två har inte angett åtgärder för utveckling och en vill utveckla sina arbetssätt Skolplanens genomslag i de enskilda verksamheterna Verksamheternas redovisningar visar att de i stor utsträckning försöker låta barnens lärande och mognad vara utgångspunkt för verksamheten. Man ger barnen tid att själva försöka och planerar miljön så att barnen själva kan ta initiativ. Personalen försöker skapa förutsättningar för barnens spontana lek genom att tillrättalägga miljön så att material finns till hands och försöker också fånga tillfället i flykten för att konkret vara aktiva förebilder. 25

26 10. Möjligheten att bedöma enheternas kvalitet Som ett led i arbetet med att förbättra kvalitetsredovisningsarbetet har KR-gruppen tittat på enheternas kvalitetsredovisningar utifrån ett antal områden med fastställda kriterier. Beskrivning av kvalitetsredovisningsarbetet KR-gruppen anser det viktigt att det i varje kvalitetsredovisning finns med en beskrivning av hur kvalitetsredovisningsarbetet gått till. Läsaren kan då skapa sig en bild av förutsättningarna för de slutsatser som sedan dras i kvalitetsredovisningen. Här ska ingå en beskrivning av varje ingående verksamhet samt en återkoppling till de olika arbetslagens kvalitetsredovisningar. Det ska tydligt framgå att skolledningen använder kvalitetsredovisningen som ett redskap för utveckling av verksamheten och den ska ha god läsbarhet och struktur. Mål Målen som formuleras i kvalitetsredovisningen ska vara kopplade till läro- och skolplan. Skälen till varför man väljer just de mål man väljer ska framgå i texten. Det ska finnas kriterier för måluppfyllelse beskrivna i texten. Resultat De resultat som presenteras i kvalitetsredovisningen ska presenteras på ett logiskt och lättfattligt sätt, gärna i tabeller eller diagram för att lätt ge bilder av vad man vill visa med resultaten. De ska vara kopplade till de mål och kriterier som enheten valt att arbeta mot. Resultat säger något när man jämför. Därför ska jämförelser finnas t.ex. mellan arbetslag, skolor, mellan enheten och kommunen eller riket. Jämförelser kan också göras över tid. Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av måluppfyllelse sker via analys och värdering av de resultat man har utifrån kriterier man valt. Vid bedömning ska både sådant som fungerar och inte fungerar i verksamheten lyftas fram. I texten ska framgå att man ser på sin verksamhet med kritisk blick. För att komma fram till effektiva åtgärder för utveckling krävs ett pedagogiskt resonemang kring arbetsättens roll/betydelse för uppkomna resultat och kring andra förutsättningar som givits. Insatser för utveckling Det är läraren och arbetslaget i sin vardag som utgör den rundläggande verksamheten. I en enhets kvalitetsredovisning ska arbetslagens och lärarnas delaktighet i framtagandet av åtgärder för utveckling tydligt framgå. Nivån på föreslagna insatser ska framgå (individ, arbetslag eller enhet) och de ska vara logiska i relation till mål och resultat. Skolledningens vilja, vart man vill nå, ska tydligt framgå. 26

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 5 Inledande diskussion... 5 Generell bedömning... 5 Utvecklingsområden... 5 Åt gärder för

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Sammanfattning 5 Inledande diskussion 5 Generell bedömning 5 Utvecklingsområden 6 Barnomsorg 6 Grundskola

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2009-2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Sammanfattning 5 Inledande diskussion 5 Generell bedömning 5 Utvecklingsområden 6 Kommunal barnomsorg 6

Läs mer

Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun

Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:65 Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Simrislundsenheten F 6 Simrislundsskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Skruvstads fritidshem Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Utbildningsinspektion i Osby kommun

Utbildningsinspektion i Osby kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:35 Utbildningsinspektion i Osby kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter F 9-verksamheter Spår A Hasslarödsskolan

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Skolenhet Syd Dnr 53-2006:1435 Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 140630 Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde inför läsåret 14/15 är: Här ska den/de punkter stå som kokats ner och står längst ner på sista sidan

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009 Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem Hösten 2009 Resultatet av enkätundersökningen är sammanställt av Inger Johansson, Barn- och ungdomsnämndens

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för förskolan lå 2012/2013 Redovisningen avser arbetet med de nationella målen enligt skollagen (SFS 2010:800) 4 kap 3 Sammanfattning

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Förskoleplan för stockholms stad

Förskoleplan för stockholms stad Förskoleplan för stockholms stad Förskola i världsklass Förskolan lägger en viktig grund för det livslånga lärandet. Den nya förskoleplanen innebär att vi nu tar ytterligare ett viktigt steg mot en förskola

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg.

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 1 Redovisning för läsåret 2010/2011 2 Namn på verksamhet och ansvarig rektor Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 3 Förutsättningar Äppelgårdens förskola består

Läs mer

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 1(10) Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 2(10) Inledning...3 Vem beslutar om godkännande?...3 Vad krävs för att få ett godkännande?...3 Om

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer