Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2007:65 Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Simrislundsenheten F 6 Simrislundsskolan Skolenhet Nord F 6 Piratenskolan S:t Olofs skola Gärsnäs skola Skolenhet Syd F 6 Borrby skola Skillinge skola Hammenhögs skola Korsavadsenheten F 9 Korsavadsskolan Jonebergsskolan 7 9 Resurscentrum Obligatoriska särskolan i Gärsnäs skola Obligatoriska särskolan i Jonebergsskolan Gladsax skola A-klass i Gärsnäs skola Österlengymnasiet

3 Beslut Simrishamns kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Simrishamn (5) Dnr :1435 Genomförd utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Skolverket har genomfört inspektion i Simrishamn av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och barn- och ungdomsutbildningen. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 31 augusti 2006 till den 8 december Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn och ungdomar i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen finns även rapporter om varje kommunal skola och rektorsområde. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten. I skol- och rektorsområdes rapporter framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och rektorsområdesnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 10 juli skall Simrishamns kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och rektorsområdesnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Postadress: Gasverksgatan Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Beslut (5) Dnr :1435 Kommunen har ett kvalitetsarbete av god kvalitet. Kommunen ger goda förutsättningar dels genom att driva på utvecklingen med uppföljningar och krav på åtgärder och dels genom att ta fram stöd och verktyg för skolornas förbättringsarbete. Kvalitetsredovisningarna är aktiva redskap i arbetet för att förbättra måluppfyllelsen för eleverna. I syfte att erbjuda en skolbarnsomsorg som ger alla barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen bör kommunen dock utvärdera verksamheten och förbättra kvalitetsarbetet. De flesta rektorerna i kommunen bör även ta ett ökat ansvar för sitt nationella uppdrag att utveckla utbildningen för eleverna. På alla skolor i kommunen pågår ett aktivt och engagerat arbete med värdegrundsfrågorna, men brister har ändå konstaterats i elevernas arbetsmiljö. Det förekommer i olika omfattning på skolorna bristande arbetsro, kränkande språkbruk och tendenser till kränkande behandling. Kommunen har inte upprättat likabehandlingsplaner för alla verksamheter som lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever kräver. Dessutom bedrivs inte ett målinriktat arbete för att förhindra och förebygga kränkande behandling på de två grundskolor som omfattar årskurs 7 9. Kunskapsresultaten för eleverna i grund- och gymnasieskolan ligger i nivå med riksgenomsnittet och arbetet med elever i behov av särskilt stöd håller god kvalitet. Kommunen måste dock införa rutiner för att undersöka behovet och tillgodose rättigheten till studiehandledning på modersmålet för de elever som har behov av detta. Även förskolan måste medverka till att utveckla barnens modersmål. Så gott som alla elever i grundskolan har en individuell utvecklingsplan. Kännedomen om kunskapsmålen bör dock öka för alla elever och föräldrar. Elevernas inflytande över undervisningen och arbetet med att åstadkomma en rättvis och likvärdig betygssättning bör utvecklas ytterligare. Dessutom måste gymnasieskolans elever erbjudas utvecklingssamtal. Andelen lärare i grund- och gymnasieskolan i kommunen som har lärarutbildning är högre än riksgenomsnittet. Lärarna används i huvudsak för undervisning som de har utbildning för. Personaltätheten i förskolorna, fritidshemmen, och lärartätheten i grundskolan är lägre än respektive riksgenomsnitt. För gymnasieskolans del är den högre än riksgenomsnittet. Det finns stora variationer i det pedagogiska arbetets kvalitet i förskoleverksamheten och kommunen bör säkerställa en god kvalitet i verksamheten för alla barn. Möjligheter till inflytande och information om verksamhetens mål till föräldrarna i förskolan bör också förbättras. Dessutom bör kommunen göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan.

5 Beslut (5) Dnr :1435 Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen har inte upprättat likabehandlingsplaner för alla verksamheter (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kommunen har inte säkerställt att alla grundskolor bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och rektorsområdesnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunens uppföljning av elevernas kunskaper och färdigheter i relation till kursplanernas mål i årskurs 5 bör förbättras. - Kommunen bör öka kännedomen om målen för eleverna och föräldrarna och fortsätta arbetet med en ökad likvärdighet för elevernas inflytande i såväl grundskola som gymnasieskola. - Flertalet rektorer i kommunen bör ta ett tydligare ansvar för sitt nationella uppdrag att utveckla utbildningen. - Kommunens arbete med en rättvis och likvärdig betygssättning bör utvecklas ytterligare. - Kommunen bör kartlägga elevernas behov av studiehandledning på sitt eget modersmål och erbjuda detta om behov föreligger. - Kommunen bör säkerställa att det är god kvalitet på det pedagogiska arbetet i alla kommunens förskolor och göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan. Möjligheter till inflytande och information om verksamhetens mål till föräldrarna i förskolan bör också förbättras. - Kommunen bör utvärdera resultat och kvalitet i skolbarnsomsorgen.

6 Beslut (5) Dnr :1435 På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Martin Persson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson, undervisningsråd Cecilia Hanö och jurist Ulrika Lindmark. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

7 Bilaga 5 (5) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Förskoleverksamheten - Förskolan medverkar inte till att utveckla barnens modersmål (Lpfö 98). Skolbarnsomsorgen - Alla fritidshem upprättar inte egna kvalitetsredovisningar (1 förordning om kvalitetsredovisning). Simrislundsenheten - Undervisning i hem- och konsumentkunskap erbjuds inte som obligatoriskt ämne utan ingår som ett alternativ i elevens val (bilaga 3 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Skolan saknar ordningsregler (6 kap. 8b grundskoleförordningen). Skolenhet Nord - Studiehandledning på modersmål erbjuds inte (5 kap. 2 3 grundskoleförordningen). - Arbetsplanen har inte utarbetats under medverkan av företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Skolenhet Syd - Elevens val har inte ett innehåll som överensstämmer med förordningen (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Korsavadsenheten - Ämnet teknik erbjuds inte så att eleverna har möjlighet att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, kursplanen för teknik). - Elevens val erbjuds inte till alla elever i den omfattning som timplanen föreskriver och med de krav som förordningen ställer (skollagen, bilaga 3 och 2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Alla elever har inte en individuell utvecklingsplan (7 kap. 2 grundskoleförordningen). Jonebergsskolan - Skolan har ingen arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Österlengymnasiet - Utvecklingssamtal genomförs inte enligt förordningen (7 kap. 19 gymnasieförordningen).

8 Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Dnr :1435 Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...6 Bedömning av förutsättningarna...11 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och barn- och ungdomsutbildningen i Simrishamns kommun. Skolverket sände den 25 april 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 31 augusti 2006 till den 8 december De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Simrishamns kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen. Samtliga grundskolor och kommunens gymnasieskola har besökts, men varken förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen har besökts. På skolorna har intervjuer 1

9 genomförts med skolledningen samt representanter för elever, lärare och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Inspektionen av de kommunala skolorna. redovisas i separata skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetsform Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 434 Skolbarnsomsorg 489 Förskoleklass 140 Grundskola Obligatorisk särskola 31 Gymnasieskola 631 Simrishamns kommun ligger i sydöstra Skåne, på Österlen. Av kommunens invånare bor cirka i centralorten Simrishamn. I kommunen finns även många små och medelstora tätorter. Jordbruk, fiske och fruktodling har stor betydelse för kommunens näringsliv och tillverkningsindustrin bygger på förädling av dess produkter. I kommunen finns färre vuxna med eftergymnasial utbildning än riksgenomsnittet. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde utgörs av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, resurscentrum, den obligatoriska särskolan, skolmåltider och kulturpedagogiska enheten. Vuxenutbildningen i kommunen bedrivs i samverkan med Tomelilla kommun och inspekterades år Förvaltningen leds av en förvaltningschef som till sin hjälp har en stab med bland annat utvecklingsledare, utredare och genuspedagog. Förskolor, familjedaghem och fritidshem är organiserade inom kommunens skolenheter med rektorn som ansvarig chef. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen har granskats kommunövergripande och resultat och kvalitet bedöms i denna kommunrapport. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen avser verksamhetens resultat, genomförandet av verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Kommunen har ett kvalitetsarbete av god kvalitet. Kommunen ger goda förutsättningar dels genom att driva på utvecklingen med uppföljningar och krav på åtgärder och dels genom att ta fram stöd och verktyg för skolornas förbättringsarbete. Kvalitetsredovisningarna är aktiva redskap i arbetet för att förbättra måluppfyllelsen för eleverna. I syfte att erbjuda en skolbarnsomsorg som ger alla barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen bör kommunen dock utvärdera verksamheten och förbättra kvalitetsarbetet. De flesta rektorerna i 2

10 kommunen bör även ta ett ökat ansvar för sitt nationella uppdrag att utveckla utbildningen för eleverna. På alla skolor i kommunen pågår ett aktivt och engagerat arbete med värdegrundsfrågorna, men brister har ändå konstaterats i elevernas arbetsmiljö. Det förekommer i olika omfattning på skolorna bristande arbetsro, kränkande språkbruk och tendenser till kränkande behandling. Kommunen har inte upprättat likabehandlingsplaner för alla verksamheter som lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever kräver. Dessutom bedrivs inte ett målinriktat arbete för att förhindra och förebygga kränkande behandling på de två grundskolor som omfattar årskurs 7 9. Kunskapsresultaten för eleverna i grund- och gymnasieskolan ligger i nivå med riksgenomsnittet och arbetet med elever i behov av särskilt stöd håller god kvalitet. Kommunen måste dock införa rutiner för att undersöka behovet och tillgodose rättigheten till studiehandledning på modersmålet för de elever som har behov av detta. Även förskolan måste medverka till att utveckla barnens modersmål. Så gott som alla elever i grundskolan har en individuell utvecklingsplan. Kännedomen om kunskapsmålen bör dock öka för alla elever och föräldrar. Elevernas inflytande över undervisningen och arbetet med att åstadkomma en rättvis och likvärdig betygssättning bör utvecklas ytterligare. Dessutom måste gymnasieskolans elever erbjudas utvecklingssamtal. Andelen lärare i grund- och gymnasieskolan i kommunen som har lärarutbildning är högre än riksgenomsnittet. Lärarna används i huvudsak för undervisning som de har utbildning för. Personaltätheten i förskolorna, fritidshemmen, och lärartätheten i grundskolan är lägre än respektive riksgenomsnitt. För gymnasieskolans del är den högre än riksgenomsnittet. Det finns stora variationer i det pedagogiska arbetets kvalitet i förskoleverksamheten och kommunen bör säkerställa en god kvalitet i verksamheten för alla barn. Möjligheter till inflytande och information om verksamhetens mål till föräldrarna i förskolan bör också förbättras. Dessutom bör kommunen göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. SKOLVERKET 3

11 Kunskaper och lärande 90 procent av föräldrarna i förskoleverksamheten anger i kommunens enkätundersökning att de är nöjda med verksamheten och i fritidshemmen är andelen nöjda föräldrar cirka 80 procent. I kommunens budget anges som ett produktionsmål för förskoleverksamheten att minst tre gånger per vecka arbeta med barnens språkutveckling. I intervjuerna med personalen framkommer att resultaten är goda av detta arbete. Genom förskolornas kvalitetsredovisningar, annan dokumentation och intervjuerna med föräldrarna framgår dock att den pedagogiska kvaliteten är ojämn mellan förskolorna i kommunen. Personalen framhåller också att det är svårt att tillfredställa varje barns behov. I förskolans läroplan anges att förskolan skall medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. I förskolorna i Simrishamn finns inga inslag för att stärka modersmålet hos elever med ett annat modersmål. Inspektörerna bedömer att förskolans resultat när det gäller barns utveckling och lärande i huvudsak är tillfredsställande. Men mot bakgrund av skillnaderna i kvaliteten i det pedagogiska arbetet bör kommunen se över och säkerställa att det är god kvalitet i alla verksamheter och att varje barn har möjlighet till både lärande och omsorg. Förskolan måste också medverka till att utveckla barnens modersmål. I fritidshemmen saknas generellt sett utvärderingar av den pedagogiska verksamheten. Mot bakgrund av granskade dokument och genomförda intervjuer vill inspektörerna påpeka att verksamheten ofta saknar sådana strukturerade och varierade inslag som kan bidra till barnens utveckling. Kunskapsresultaten i grund- och gymnasieskolan i kommunen ligger i nivå med riksgenomsnittet är meritvärdet 1 i kommunen 203,7 poäng vilket är strax under riksgenomsnittet 2. Det två skolor som omfattar äldre elever i kommunen skiljer sig inte åt avseende meritvärdet. Däremot framkommer stora skillnader mellan skolorna när det gäller andelen elever som är behöriga 3 till gymnasieskolan. På Jonebergsskolan är 96 procent av eleverna behöriga och på Korsavadsenheten 89,7 procent 4 år Korsavadsenhetens kunskapsresultat har också en vikande trend sedan några år tillbaka och det gäller både meritvärdet och andelen elever som blir behöriga till gymnasieskolan. Salsa (Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser) 5 visar att resultaten i kommunen ligger i nivå med det modellberäknade värdet. De ämnen som har lägst måluppfyllelse 2006 i grundskolan är idrott och hälsa, musik, biologi, fysik och kemi. I dessa ämnen är det mer än 10 procent av eleverna som inte når målen i slutbetyget. Skillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor i kommunen är också stora, det skiljer 25 poäng i meritvärde till flickornas fördel. Kommunen har själv observerat detta och har inlett ett arbete för att långsiktigt förbättra resultaten (läs mer under kvalitetsarbetet). Inspektionen visar att elevers kännedom om kunskapsmålen varierar mellan skolor, arbetslag och lärare och inspektörernas bedömning är att kommunen 1 Meritvärdet utgör summan av elevens betygsvärden i de 16 bästa betygen från elevens slutbetyg i grundskolan. 2 Riksgenomsnittet för meritvärdet år 2006 är 205,3. 3 För att en elev skall vara behörig till gymnasieskolans nationella eller specialutformade program krävs betyget godkänd i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. 4 Riksgenomsnittet år 2006 är 89,2. 5 Det modellberäknade värdet i Salsa tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommunen. 4

12 måste fortsätta arbetet med att förtydliga kunskapsmålen för eleverna. Även informationen till föräldrarna om kunskapsmålen bör förbättras. Den genomsnittliga betygspoängen för gymnasieskolan var 14,4 betygspoäng år 2006, en nivå strax över riksgenomsnittet 6. Även andelen elever som erhåller slutbetyg efter fyra års studier och andelen elever behöriga till högskolestudier ligger över riksgenomsnittet. Normer och värden I kommunens enkätundersökning från 2006 svarar både föräldrar och personal att de upplever att barnen trivs och känner sig trygga i skolbarnsomsorgen och i förskoleverksamheten. I fritidshemmen finns det dock en negativ avvikelse i både personalens och föräldrarnas svar på frågan om barnen har arbetsro. I intervjuerna med personal och föräldrar från fritidshemmen uttrycks också oro över de stora barngrupperna. Föräldrarna är inte övertygade om att personalen alltid har tillräcklig tillsyn över alla barn och personalen uttrycker bristande möjligheter att vara närvarande för att kunna förebygga konflikter och kränkningar. Inspektörerna gör bedömningen att kommunen måste utvärdera skolbarnsomsorgen i syfte att erbjuda en skolbarnsomsorg som ger alla barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Inspektionsbesöken och kommunens enkätundersökning visar att en stor del av de yngre eleverna i grundskolan är trygga och trivs, resultaten i årskurs 5 har förbättras sedan Det förekommer dock problem med elevernas arbetsmiljö på de skolor som omfattar de yngre eleverna. Bristande arbetsro, dåligt språkbruk, uteslutningar och kränkande behandling inträffar, om än i begränsad omfattning. För de två grundskolor som har elever i årskurs 7 9 är problemen med bristande arbetsro av större omfattning. På en av skolorna är inte tidsanvändningen effektiv på grund av att en del elever sprider oro och stör pågående arbete. På den andra skolan är risken för bråk och oroligheter mellan eleverna stor i de utrymmen som eleverna vistas i på den lektionsfria tiden. Det förekommer även dåligt språkbruk och tendenser till kränkande behandling på båda skolorna. Kommunen konstaterar, med underlag från en enkät, sämre värden för eleverna i årskurs 8 än för de yngre eleverna avseende trygghet och trivsel. Dessutom har värdena försämrats sedan Kommunen har i sitt kvalitetssystem ställt krav på att arbetet med elevernas trygghet och trivsel måste stärkas på de grundskolor som omfattar de äldre eleverna. Skolverket vill framhålla att lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ytterligare har skärpt kraven om att ingen elev i skolan får bli diskriminerad eller utsatt för kränkningar. Kommunen måste också enligt lagen vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling (se mer under området arbetsmiljö och samverkan). Inspektionsbesöket på kommunens gymnasieskola gav en bild av elever som är trygga och trivs på sin skola. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att resultaten av arbetet i förskoleverksamheten i huvudsak är av god kvalitet. Kommunen bör dock se över och säkerställa att det är god kvalitet i alla verksamheter och att varje barn har möjlighet till både lärande och omsorg. Förskolan måste också i större utsträckning medverka till att utveckla barnens modersmål. I syfte att erbjuda en skolbarnomsorg som ger SKOLVERKET 6 Riksgenomsnittet år 2006 är 14,0. 5

13 alla barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen bör kommunen utvärdera verksamheten. Kunskapsresultaten i grund- och gymnasieskolan är i nivå med riksgenomsnittet. Inspektörerna bedömer att kännedomen för alla elever och föräldrar om kunskapsmålen bör förbättras. Inspektörerna bedömer vidare att resultaten av värdegrundsarbetet inte är tillfredsställande. Bristande arbetsro, dåligt språkbruk och tendenser till kränkande behandling förekommer i alla rektorsområden, men omfattningen är störst på de skolor som omfattar årskurs 7 9. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Kvalitetsarbete Kommunen har ett väl fungerande kvalitetssystem bedömer inspektörerna. De dokument som Skolverket har tagit del av och de intervjuer som gjordes med förvaltningsledningen visar att kvalitetssystemet har fokus på elevernas lärande och måluppfyllelse. Skolplanen har antagits av kommunfullmäktige och gäller åren Det finns en koppling mellan skolplanen och de arbetsplaner som styr verksamheten ute på skolorna. De målområden som omfattas av dessa dokument är också de som utvärderas i kommunens och skolornas kvalitetsredovisningar. Dessa målområden omfattar också en stor del av de nationella målområden som gäller för skolan. Kvalitetsredovisningarna är aktiva instrument för att åstadkomma utveckling och förbättrade resultat. Kommunen har en kvalitetsgrupp som analyserar skolornas kvalitetsredovisningar och kommunens egna enkätundersökningar 7. Kvalitetsgruppen drar slutsatser kring områden med låg måluppfyllelse på varje skola och delar in dessa i tre nivåer, utvecklingsområden, brist och allvarlig brist. Rektorn får sedan presentera för barn- och utbildningsnämnden vilka insatser som skall göras på skolan för att åstadkomma högre måluppfyllelse. Konsekvensen av detta arbetssätt är enligt inspektörerna att analysen i kvalitetsredovisningarna förbättras och konkreta insatser genomförs i det vardagliga kvalitetsarbetet ute på skolorna. Kommunen tar också ansvar för att utveckla verktyg som ger stöd i arbetet med att förbättra resultaten. Skillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor är som tidigare beskrivits stora. Kommunens enkäter visar också att flickor och pojkar både bedömer och upplever sin skolsituation på olika sätt. Kommunen har nu anställt en genuspedagog som skall stödja personalen i deras uppdrag att främja jämställdhet mellan könen och att förbättra måluppfyllelsen. Kommunen har också konstaterat försämrade resultat i matematik och har därför utvecklat ett matematikutvecklingsschema (MUS). Schemat är ett verktyg för kunskapsuppföljning av eleverna och håller nu på att introduceras i hela organisationen. Förvaltningen har också inlett ett arbete med att utveckla ett liknande verktyg i 7 Frågor ställs till elever i årskurs 5 och 8 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasieskolan. De områden som omfattas är trygghet och trivsel, lärande, bedömning, inflytande och helhetsbedömning. 6

14 svenska, ett så kallat språkutvecklingsschema, som beräknas tas i bruk hösten Trots att kommunen har ett väl fungerande kvalitetssystem finns det fortfarande förbättringsområden. Som påtalats under resultatavsnittet måste kommunen utvärdera resultat och kvalitet i skolbarnsomsorgen och dessutom tillse att varje fritidshem upprättar egna kvalitetsredovisningar. Upprättandet av skolornas arbetsplaner och förskolor och skolors kvalitetsredovisningar sker heller inte med den delaktighet från barn, elever och föräldrar som förordningen kräver. En grundskola saknar dessutom arbetsplan. Österlens gymnasieskola har heller ingen redovisning av i vilken utsträckning de nationella kursmålen för utbildningen har förverkligats och resultat och analys av individuella programmet saknas också. Ledning och intern kommunikation Det finns en central skolledning på förvaltningen och en lokal ledning på skolorna. Den lokala ledningen består av rektor och verksamhetsledare. Kommunen har gjort en extern utvärdering av sin ledningsorganisation där samtliga intervjuade ansåg att det är rätt dimensionering på arbetsledningen såväl lokalt som centralt. Uppfattningen om ledningens kunskap om förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen varierar bland personalen visar intervjuerna under inspektionen. För de elever som är inskrivna i den särskilda undervisningsgruppen i kommunen är respektive rektor i elevens hemskola ansvarig för elevens utbildning och rektorn för resurscentrum är ansvarig för verksamheten. Rektorernas regelbundenhet i att följa upp elevernas utbildning varierar och inspektörerna vill påpeka att det är av vikt att ansvarig rektor kontinuerligt följer elevens utbildning eftersom målsättningen är att eleven skall återvända till sin hemskola. Skollagen föreskriver att det för ledningen av skolorna skall finnas rektorer och att de skall hålla sig förtrogna med det dagliga arbetet. Inspektionen har granskat rektorernas förtrogenhet genom intervjuer med rektorer, personal, föräldrar och elever. Inspektörerna bedömer de rektorer som finns i kommunens som förtrogna med verksamheten. Skollagen ger också rektorn ett tydligt uppdrag att utveckla utbildningen. Inspektörerna bedömer att flertalet rektorer tydligare bör hävda de nationella målen och driva på skolornas utvecklings- och kvalitetsarbete. Rektorerna kan också stärka sitt ansvarstagande för förskolan och skolbarnsomsorgen. Arbetsmiljö och samverkan Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Både skollagen och läroplanerna betonar att verksamheterna skall motverka kränkande behandling och främja respekten för andra människors egenvärde. Från och med den 1 april 2006 finns också en lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen syftar också till att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som 7 SKOLVERKET

15 skäligen krävs för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. I de flesta skolor och verksamheter i Simrishamn sker ett gediget arbete med värdegrundsuppdraget. Arbetet är engagerat och mycket aktivt på flera av skolorna. På de två av kommunens grundskolor som omfattar elever i årskurs 7 9 har inspektörerna bedömt att arbetet inte är tillräckligt målinriktat för att förebygga kränkande behandling. På den ena av skolorna är det förebyggande arbetet mot kränkande behandling av mycket liten omfattning trots att kränkningar förekommer. På den andra skolan är värdegrundsarbetet prioriterat men resultaten är som tidigare påtalats inte tillfredställande och inspektörerna bedömer att det förebyggande arbetet kan förbättras. De flesta skolor och verksamheter i Simrishamns kommun saknar också likabehandlingsplan. I ett rektorsområde finns en plan där eleverna har medverkat vid framtagandet och som har antagits av skolrådet. Även på kommunens gymnasieskola finns en likabehandlingsplan, men eleverna har inte varit delaktiga i arbetet med den. I de andra rektorsområdena är arbetet antingen påbörjat eller är planerat att påbörjas. Inspektörerna har tidigare bedömt att resultaten av värdegrundsarbetet i kommunens skolor inte är tillfredsställande. Kommunens arbete med framtagande av likabehandlingsplanerna måste enligt inspektörerna påskyndas för att planerna skall kunna fungera som ett effektivt redskap i arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Elevinflytande Skolan har ett demokratiuppdrag som bland annat innebär att eleverna får möjlighet att påverka sin arbetsmiljö och verksamheten i skolan. Skolan skall också enligt läroplanen sträva efter att eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier och att de successivt i takt med stigande ålder och mognad utövar ett större inflytande. Elevinflytandet är ett prioriterat målområde i Simrishamns kommun, det finns med som ett av fyra prioriterade områden i kommunens skolplan och det utvärderas i kvalitetsredovisningarna. Inspektionsbesöken har visat att det finns en struktur för elevernas inflytande på verksamheten i form av klassråd och elevråd. Aktiviteten, engagemanget och innehållet i arbetet varierar från skola till skola och på gymnasieskolan upplever elevrådet att det finns ett ointresse för verksamheten och att de saknar stöd från ledning och lärare. Elevernas inflytande över undervisningen visar också en hög grad av variation mellan skolor, arbetslag och lärare. Som tidigare redovisats under området resultat finns brister i kännedomen om målen hos en del elever. Kunskapen om dessa är en viktig förutsättning för att den enskilde eleven skall kunna påverka och ta ansvar för sitt eget lärande. Kommunen analys av måluppfyllelsen avseende elevinflytandet visar också att eleverna uppfattar att deras inflytande minskar med stigande ålder och inte det motsatta som läroplanen föreskriver. Kommunen analyserar också elevinflytandet ur ett genusperspektiv och konstaterar att flickorna upplever sina möjligheter att påverka betydlig större än pojkarna. Inspektörerna gör bedömningen att kommunens arbete med att förbättra elevernas inflytande över både verksamheten och de egna studierna kan utvecklas ytterligare. Samverkan Förskolan skall, enligt läroplanen, sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Kommunens skolplan lyfter också fram samverkan som ett målområde. Inspektörerna vill påpeka att 8

16 det, med något undantag, inte förekommer någon mera utvecklad samverkan mellan förskolorna, förskoleklass, fritidshem och skola i Simrishamns kommun. I både kommunens enkätundersökningar och intervjuerna under inspektionen uttrycker föräldrarna till barn i förskolorna och fritidshemmen att de upplever att deras möjligheter till inflytande och delaktighet är begränsade. Föräldrarna anser också att informationen om verksamhetens mål är knapphändig och de efterlyser flera forum för inflytande. Inspektörerna bedömer att detta är ett område som bör förbättras. Särskilt stöd Enligt skollagen skall särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Insatserna för elever som riskerar att inte nå målen har hög prioritet i Simrishamn kommun. Kommunen har nyligen gjort djupintervjuer med elever på individuella programmet för att få en bild av de insatser som har gjorts för att förbättra måluppfyllelsen under elevernas skolgång. Intervjuerna ger dels en bild av hur insatserna har uppfattats av eleverna och dessutom vilka resultat som åstadkommits. För att erhålla nya resurser för en elevs särskilda behov måste nu skolan till förvaltningen presentera vilka insatser som gjorts och vilka effekter detta har haft. I kommunens enkätundersökning framkom att en fjärdedel av personalen i förskolan och skolbarnsomsorgen var tveksamma till barnens möjligheter att få det stöd som de behöver. I intervjuerna framkom också att barnens möjligheter att få stöd varierar mellan förskolorna. På skolorna finns lokala elevvårdsteam med specialistkompetens som kompletteras med ett centralt team på förvaltningen. Teamens uppdrag är att fungera som stöd för lärarna i arbetet med eleverna. Det finns även handlingsprogram på alla skolor som visar hur arbetet skall gå till. Inspektionsbesöken har visat ett fungerande system på skolorna med identifikation av särskilda behov, upprättande av åtgärdsprogram och uppföljning och utvärdering av arbetet. I några rektorsområden saknas dock en samsyn på arbetet mellan olika lärarkategorier och på ett rektorsområde tas inte alltid det arbete som har bedrivits med de yngre eleverna tillvara när eleven kommer upp i de senare årskurserna. Studiehandledning på sitt modersmål är en rättighet för elever som behöver hjälp för att tillgodogöra sig innehållet i undervisningen där de egna svenskkunskaperna inte räcker till. Det finns exempel på elever i Simrishamn som har fått studiehandledning på sitt modersmål, men det finns också exempel på elever som nyligen kommit till Sverige och inte fått det särskilda stödet. Kunskapen om rätten till studiehandledning är dåligt utvecklad bland rektorer och personal ute på skolorna och det finns inga system för att identifiera vilka elever som har behov av detta. Inspektörerna gör bedömningen att arbetet med elever i behov av särskilt stöd håller god kvalitet men att kommunen måste införa rutiner för att undersöka behovet och tillgodose rätten till studiehandledning på modersmålet för de elever som har behov av detta. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Rektorn har enligt läroplanen ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i relation till de nationella målen. Skolorna i Simrishamn använder läsutvecklingsschema (LUS) systematiskt i alla årskurser i grundskolan. Kommunens målsättning för årskurs 3 är att 90 procent av eleverna skall ha nått nivå 15. Resultaten har förbättrats över tid och år 2006 var det 86 procent av eleverna som nådde den fastlagda nivån. Ett annat verktyg för att utvärdera elevernas lärande är de nationella proven i årskurs 5 som alla skolor använder. Inspektörerna har dock konstaterat att det finns brister i uppföljning av 9 SKOLVERKET

17 elevernas kunskaper och färdigheter i samtliga ämnen, förutom svenska, engelska och matematik, i relation till kursplanemålen i årskurs 5. För detta har inte kommunen någon systematik och bristande måluppfyllelse både på elev- och skolnivå blir därmed svår att upptäcka och åtgärda. Minst en gång per termin skall läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas i ett utvecklingssamtal. I grundskolan genomförs utvecklingssamtal i enlighet med kraven i förordningen och uppföljningen av lärandet för de elever som undervisas inom resurscentrum är av mycket god kvalitet. På gymnasieskolan får dock inte alla elever utvecklingssamtal med den individuella studieplanen som underlag och där eleverna ges en samlad information om hela sin utbildning. Inspektionen har också konstaterat att för de yngre eleverna i grundskolan begränsas ofta informationen i utvecklingssamtalet om elevens kunskapsutveckling till ämnena svenska och matematik. En del av de utvecklingssamtal som genomförs ger heller inte tillräcklig information om elevens måluppfyllelse i relation till de kunskapsmål som finns. I grundskoleförordningen står det att vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna 8. Inspektionsbesöken har visat att i alla rektorsområden, med enstaka undantag i någon klass, har eleverna en individuell utvecklingsplan. Kommunen har även fattat ett beslut att alla barn i förskolan skall ha en individuell utvecklingsplan och tagit fram riktlinjer för hur planen skall utarbetas och vad den skall innehålla. I dessa skriver förvaltningen bland annat att planen ska innehålla realistiska och uppnåbara mål för barnet och att utvecklingsplanen bör innehålla både kortsiktiga och långsiktiga mål. I personalintervjun under inspektionen framfördes att det finns mycket osäkerhet kring hur planerna skall utformas. Inspektörerna vill påpeka att förskolans läroplan är uppbyggd på mål att sträva mot för verksamheten och att individuella utvecklingsplaner inte får leda till fastställande av uppnåendemål och mätningar av det enskilda barnets förmåga. En likvärdig och rättvis betygssättning är en rättsäkerhetsfråga för eleverna och förutsättningen för ett rättvist urval till kommande studier. Kommunen har ett ansvar för att säkra att betygssättningen är likvärdig och rektorer och lärare ansvarar för att betygssättningen följer nationella bestämmelser. På Österlens gymnasieskola förs diskussioner om betygen sporadiskt av lärarna, men det saknas system på skolan för att kvalitetssäkra att bedömning och betygssättning är rättvis och likvärdig. Eleverna får inför varje ny kurs information om kursmål och betygskriterier. Vid intervjuer med eleverna framkom att de inte alltid är insatta i vad som krävs eller vad de skall uppnå och det är inte heller så att det är vanligt förekommande att kursmål och betygskriterier diskuteras eller återkopplas under kursens gång. På de grundskolor i kommunen där lärarna sätter betyg sker också diskussioner mellan lärarna, men det förekommer inga organiserade diskussioner mellan lärare från olika skolor om bedömning och betygssättning. Dessutom saknas system för återkoppling på elevernas kunskaper och färdigheter mellan lärare som undervisar äldre elever och de lärare som tidigare haft ansvar för eleverna. 8 7 kap. 2 grundskoleförordningen. 10

18 Nationella ämnesprov (NP) i årskurs 9 är till för att bedöma elevens kunskapsutveckling och som ett stöd för betygssättningen. I tabell 1 åskådliggörs skillnaderna i resultat mellan de nationella proven i årskurs 9 och slutbetygen uttryckt i procent av elever i Simrishamns kommun jämfört med riket. Tabell 1 Andelen elever i procent som ej nått målen i slutbetyg i svenska, engelska och matematik i grundskolan och andelen elever i procent som ej nått målen på nationella ämnesproven i årskurs 9 år Elever som ej får betyg Svenska Matematik Engelska NP, elever som ej når målen Elever som ej får betyg NP, elever som ej når målen Elever som ej får betyg NP, elever som ej når målen Simrishamn 2,1 5 4,8 15 3,6 3 Riket 3,6 4 6,6 12 5,9 4 Som framgår av tabellen är skillnaden mellan resultatet på nationella ämnesproven och slutbetygen störst i ämnet matematik. Kommunen har observerat detta och har som tidigare beskrivits arbetat fram ett matematikutvecklingsschema som skall fungera som ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas kunskapsutveckling. Inspektörerna bedömer att kommunens arbete med en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning kan utvecklas ytterligare. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att kommunens kvalitetsarbete är av god kvalitet. Kommunen driver på utvecklingen dels genom krav på åtgärder och dels genom att ta fram verktyg för områden med låg måluppfyllelse. Fritidshemmen måste dock upprätta egna kvalitetsredovisningar och kommunen utvärdera resultat och kvalitet i verksamheten. Kunskapsuppföljningen i alla ämnen i relation till kursplanernas mål i årskurs 5 bör även den systematiseras. Kommunen måste ta fram likabehandlingsplaner för alla skolor och verksamheter och tillse att det bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling på de två grundskolor som omfattar de äldre eleverna. Alla elever, med några få undantag, har en individuell utvecklingsplan och arbetet med elever i behov av särskilt stöd håller god kvalitet. Kommunen bör dock införa rutiner för att undersöka behovet och tillgodose rätten till studiehandledning på modersmålet för de elever som har behov av detta. Arbetet med elevernas inflytande över verksamheten och det egna lärandet och arbetet med en rättvis och likvärdig betygssättning bör utvecklas ytterligare. Kommunen bör också göra föräldrarna i förskolan mer delaktiga i verksamheten och förbättra informationen om verksamhetens mål. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till likvärdig utbildning, information om utbildningen; resursfördelning samt materiella och personella resurser. Nationella bestämmelser i bl.a. skollagen är utgångspunkt för inspektörernas bedömningar. 11

19 Personal Enligt skollagen skall det i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. I grund- och gymnasieskolan får enligt skollagen endast anställas lärare på tillsvidaretjänster som har en pedagogisk högskoleutbildning. Dessutom skall kommunen i huvudsak använda lärarna med en utbildning avsedd för den undervisning som de skall bedriva. I Simrishamns grund- och gymnasieskola är andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning något högre än riksgenomsnittet. Inspektionen har också kunnat konstatera att lärarna i huvudsak har ansvar för undervisning som de har utbildning i. Lärartätheten 9 i grundskolan är lägre än riksgenomsnittet. Vid intervjun med ansvariga politiker framkom att det är en politisk prioritering att behålla de små skolorna ute i byarna. Lärartätheten i gymnasieskolan är däremot högre än riksgenomsnittet. För förskolan och fritidshemmen i kommunen är personaltätheten 10 lägre än riksgenomsnittet. Tabell 2 Skolverkets statistik över lärar- och personaltäthet och andelen behöriga lärare och pedagogiskt utbildade i verksamheterna i Simrishamns kommun. Siffrorna inom parantes anger riksgenomsnittet. Verksamheter och skolformer Lärar 9 - och personaltäthet 10 Andelen pedagogiskt högskoleutbildade i procent av totalen Förskoleverksamhet 6,2 (5,2) 53 (51) Skolbarnsomsorg 22,3 (18,6) 56 (59) Förskoleklass 5,4 (7,1) 89 (86) Grundskolan 7,5 (8,2) 90 (86) Gymnasieskolan 8,7 (8,3) 82 (79) Resurser Kommunen tillämpar ett elevpengssystem, skolorna får medel per elev. Nivåerna på elevpengen hänger ihop med elevernas ålder och rektorn beslutar om fördelningen inom området. För barn med särskilda behov finns särskilt avsatta medel. Behoven för eleven utreds av resurscentrum och med det som underlag fattar förvaltningschefen beslut om på vilken nivå som medlen skall utgå. Systemet med elevpeng och särskilda medel för elever i behov av särskilt stöd har utvärderats externt. Det som framkom i utvärderingen var att systemet var känt ute i organisationen och upplevdes som rättvist. De kritiska synpunkter som framkom var att elevpengen inte tog hänsyn till några andra variabler än elevernas ålder. I skollagen anges att barngrupperna i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skall ha lämplig storlek och sammansättning. Lagstiftaren har inte angivit några exakta tal för barngruppernas storlek utan stannat vid kravet att dessa skall ha en lämplig sammansättning och storlek. Vad som är lämpligt skall sättas i relation till uppdraget och hänsyn skall tas till faktorer som barnens ålder, antal barn som är i behov av särskilt stöd, personaltäthet, personalens kompetens och lokalernas utformning. Enligt Allmänna råd och kommentarer för Kvalitet i förskolan bör personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsamman- 9 Lärare per 100 elever. 10 Andelen barn per årsarbetare. 12

20 sättningar anpassas till behoven och de förutsättningar som råder i varje förskola. Vidare bör konsekvensutredningar kring ekonomiska och pedagogiska konsekvenser göras inför beslut som påverkar dessa faktorer. Det är viktigt att återkommande följa upp och utvärdera möjligheten till att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen. I Simrishamns förskolor finns det, enligt kommunens statistik, i genomsnitt 19,5 barn inskrivna per avdelning 12. På tolv av 23 avdelningar är antalet barn 20 eller fler. I kommunens fritidshem finns i genomsnitt 39 barn per avdelning. Gruppstorlekarna varierar mellan 25 och 50 barn. I sju av grupperna finns mellan 40 och 50 inskrivna barn. Ledning, personal och föräldrar anser vid intervjuerna under inspektionen att grupperna är för stora och att de inte kan påverka deras storlek eller sammansättning. I den enkätundersökning som genomförs vartannat år ger personalen i både förskolor och fritidshem låga värden på barnens möjligheter att få arbetsro och stöd. I kvalitetsredovisningarna skriver en del förskolor om de stora barngrupperna som enligt dem försvårar för personalen att stödja varje barns utveckling. Kommunens uppföljningar av förskolans gruppstorlekar fokuserar på mätningar av närvaron under en vecka för att konstatera hur många barn och vuxna som samtidigt vistat i verksamheten. Kommunen gör inga analyser av huruvida det totala antalet barn i grupperna är lämpligt utifrån personalens uppdrag att följa och stödja varje barns utveckling och lärande. Inga hänsyn tas heller till det faktum att barnen i varje grupp behöver utveckla stabila relationer till andra barn och vuxna i gruppen oavsett vistelsetider. Samma förhållande gäller i fritidshemmen där inga uppföljningar eller utvärderingar görs huruvida verksamheten har förutsättningar att ge barnen en verksamhet av god kvalitet. Det händer också att personalen inte alltid känner att de kan garantera barnens säkerhet och att tillsynen brister. Inspektörerna bedömer att kommunen bör göra konsekvensbeskrivningar inför beslut som påverkar gruppernas storlek och sammansättning i förskolan. Kommunen bör också utvärdera barngruppernas storlek och sammansättning i fritidshemmen för att överväga om förutsättningar finns för att bedriva en verksamhet som är i överensstämmelse med läroplanen och där barnens säkerhet kan garanteras. Tillgång till utbildning och omsorg I Simrishamns kommun erbjuds alla förskolebarn plats i enlighet med skollagen. Enligt de intervjuade föräldrarna har informationen från kommunen till föräldrarna också fungerat bra. Eleverna i grundskolan har i huvudsak tillgång till den utbildning som de skall ha enligt timplanen. Brister har dock kunnat konstateras på några skolor i möjligheterna för eleverna att nå målen i årskurs 5 i ämnena teknik och hemoch konsumentkunskap. Omfattningen av undervisningen har enligt inspektörernas bedömning varit för bristfällig. I elevens val skall den enskilde eleven kunna bredda eller fördjupa sin utbildning. Skolorna skall erbjuda ett allsidigt urval av ämnen och dessa skall ha en koppling till kursplanernas mål. Inspektionen kan konstatera att elevens val inte erbjuds på ett rektorsområde. Det finns också exempel från skolorna att den enskilde eleven inte får göra ett reellt val eller att elevens val fungerar som läxhjälp eller till att göra färdigt ordinarie arbetsbeting. Inspektörerna vill betona att elevens val har som övergripande syfte att genom elevens intresseval SKOLVERKET 11 Riksgenomsnittet är 17 13