Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Sammanfattning 5 Inledande diskussion 5 Generell bedömning 5 Utvecklingsområden 6 Kommunal barnomsorg 6 Grundskola 6 Gymnasieskolan 7 Åtgärder för utveckling under Kvalitetsarbetet 8 Implementering av de nya läro- och kursplanerna 8 Ökad och utvecklad användning av IKT i undervisningssammanhang 9 2. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen Uppföljning av åtgärder för utveckling i års kvalitetsredovisning 11 Kvalitetsarbetet 11 Implementering av de nya läro- och kursplanerna 11 Mål- och resultatstyrd verksamhet ( ) 12 Webbaserat stöd ( ) 12 Elever med annat modersmål Prioriterade mål för perioden 14 Familjedaghem 14 Enskild förskola och skolbarnomsorg 14 Kommunal Förskola 15 Fritidshem 16 Förskoleklass, grundskola och gymnasium Grundfakta och förutsättningar 19 Strukturella faktorer 19 Ekonomiska förutsättningar 20 Kostenheten 28 Personal 28

3 Kostnader i grund- och gymnasieskola Barn i barnomsorgen 35 Modersmålsundervisning Metoder för att finna resultat Barn- och skolbarnsomsorg Resultatredovisning med kommentarer Uttryckta åtgärder för utveckling Enskild förskola och skolbarnsomsorg Möjligheten att bedöma enheternas kvalitet Grundskola Resultatredovisning med kommentarer 41 Elevers nivå i läsutvecklingsschemat LUS 41 Jämförelse av LUS och resultat på ämnesprov 42 Nationella ämnesprov i årskurs 3, 5 och 9 kommunala grundskolor 43 Jämförelse av andelen elever som fått Godkänt på de nationella proven i åk 5 och åk 9 för samma elevgrupp över tid 47 Jämförelse av nationella ämnesprov och betyg årskurs 9 48 Schema för kunskapsuppföljning i Matematik 50 Meritvärde enligt SALSA 55 Föräldrars utbildningsnivå har betydelse 56 Attitydundersökningen hösten läsåret 2009/ Uttalade åtgärder för utveckling Österlengymnasiet Resultat och kommentarer 63 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet Genomströmning 63 Nationella prov jämfört med betyg Attitydundersökningen hösten läsåret 2009/ Uttalade åtgärder för utveckling Kulturpedagogiska enheten Uppföljning av de lokala likabehandlingsplanerna Uppföljning av de lokala IKT - planerna Uppföljning av skolbiblioteksverksamheten Bedömning av måluppfyllelse 75

4 Inledande diskussion 75 Generell bedömning 75 Utvecklingsområden 76 Barnomsorg 76 Grundskola 76 Gymnasieskolan Åtgärder för utveckling under 2010/ Kvalitetsarbetet 77 Implementering av de nya läro- och kursplanerna 77 Ökad och utvecklad användning av IKT i undervisningssammanhang 77

5 1. Sammanfattning Inledande diskussion Årets kvalitetsredovisning tar i mindre omfattning upp de enskilda enheternas kvalitetsredovisningar eftersom de i dag håller tillräckligt god kvalitet för att stå för sig själva. Redovisningen bygger på resultat i form av nationella prov, betyg och attitydundersökningar. Dessa resultat jämförs på olika sätt för att synliggöra vissa viktiga aspekter. Hit hör bl.a. skillnader mellan pojkars och flickors resultat som är viktigt inte minst p.g.a. den genomgripande satsning på medvetenhet om genusfrågor som pågår sedan en tid inom förvaltningen. Presenterade åtgärder för utveckling kommer fram för allt från de olika skolenheternas egna kvalitetsredovisningar och ska ses som en beskrivning av de olika insatser som görs i kommunen. Generell bedömning Generellt är verksamheterna i kommunen bra. Måluppfyllelsen är i nivå med nationen i övrigt. En halvering av barnantalet per årskull under en 5-års period har tidigare ställt stora krav på organisationen för F-6 skolorna. Denna halvering av elevunderlaget har i princip passerat 7-9 och påverkar gymnasieskolan kraftigt. Fritt sök i Skåne har gjort att antalet elever som söker vår egen gymnasieskola minskat ytterligare. Våren 2011 är det ca 40 % av eleverna i åk 9 som valt Österlengymnasiet. Att samtidigt med en kraftig minskning av personal arbeta med utveckling av verksamheten är en svår med nödvändig uppgift för Barn- och utbildningsförvaltningen. I de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar framgår behov av utveckling. Generellt ska dessa ses som insatser för att göra en redan bra verksamhet ännu bättre. Det finns vissa specifika svårigheter i verksamheten. Dessa svårigheter adresseras tydligt i de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar och skolledningarna på de olika skolenheterna arbetar aktivt med att lösa dessa svårigheter. Det som karaktäriserar satsningarna i Skolenhet Nord och Skolenhet Syd är fokus på att fördjupa lärarnas förståelse för den egna personen som verktyg i lärandet. Detta sker genom arbete med reflektion. Arbetet bygger vidare på idén om det goda arbetslaget. I Skolenhet Centrum, den största av våra enheter, karaktäriseras utvecklingsarbetet av att utveckla ett dynamiskt team-ledarskap samt att göra verklighet av den nya organisationen. Tre skolor med tillhörande förskolor har samlats i en skolenhet med två skolor, fyra rektorer, en enhetschef samt s.k. hemvister och arbetslag. Eleverna på Österlengymnasiet når betygsmedelvärden som ligger i nivå med de nationella. Ännu större krav ställs framöver på gymnasieskolans organisation och arbetssätt för att klara det drastiskt minskande elevantalet. Det som karaktäriserar Österlengymnasiets utveckling är en övergång till arbetslag och mentorskap med större ansvar för elevernas hela studiesituation.

6 Utvecklingsområden Kommunal barnomsorg Insatser har gjorts för barn med annat modersmål än svenska för att ge stöd till deras språkutveckling i förskola och förskoleklass. Arbetet och medvetenheten har stärkts under året men behöver stärkas ytterligare. I grundskolan finns möjlighet till hemspråksundervisning men rätten till studiehandledning i barnomsorgen tillgodoses inte fullt ut, även detta behöver stärkas framöver. Attitydundersökningen 2009 på kommunens fritidshem antyder att förvaltningen bör se över och stödja ett utvecklingsarbete där. Grundskola Skolinspektionen påtalar för kommuner och skolor om andelen som når målen understiger 90 %. Därför är det glädjande att kunna visa att andelen elever i åk 5 som når minst Godkänt resultat på de nationella proven i matematik i åk 5 stadigt ökat från 75 % 2005 till över 90 % I engelska och svenska ligger andelen som når minst Godkänt på strax under 90 %. Om en skola över tid märker att resultaten visar en trend så bör det framgå i skolans kvalitetsredovisning vad denna kunskap får för konsekvenser på undervisningen i F-4. Elevers läsutveckling verkar inte förbättras i åk 7 9. På vilket sätt arbetar man med läsutveckling för elever i de senare åren i grundskolan? Både våren 2009 och våren 2010 var andelen som når Godkänt resultat på de nationella ämnesproven högre i åk 9 än i åk 5 för samma elevgrupp i alla tre ämnena. Tidigare år var det liten skillnad mellan en elevgrupps resultat i matematik från åk 5 och åk 9. På vilket sätt kan vi vidmakthålla detta trendbrott? Elevers känsla för möjlighet till inflytande över den dagliga verksamheten minskar fortfarande i takt med att de blir äldre, tvärt emot vad barn- och utbildningsförvaltningen har som mål för verksamheten. På vilka sätt kan skolorna säkra de äldre elevernas delaktighet och medansvar och ändå fortsätta att känna att pedagogerna har och tar ansvar för elevernas utveckling och lärande? Det är stor skillnad mellan pojkars och flickors betyg i åk 9. Framförallt i s.k. mjuka ämnen som historia, religion, bild och svenska. I vissa ämnen är det dock större spridning på flickors resutlat på så sätt att gruppen flickor har högre medelbetyg trots att det är större andel flickor som inte når målen i ämnet. Förutsatt att bedömning och betygsättning sker på ett likvärdigt sätt kan man fråga sig på vilket sätt undervisningen främjar eller förhindrar kunskapsutveckling hos pojkar resp. flickor? I Simrishamns kommun, liksom på de flesta andra håll i Sverige, klarar sig elever med högskoleutbildade föräldrar bättre i skolan än övriga elever. Det är dubbelt så stor risk att elever med föräldrar utan högskoleutbildning inte når målen i ett eller fler ämnen i grundskolan. På vilket sätt bemöter skolans personal elever med olika förutsättningar så att skolan når upp till kravet på likvärdighet?

7 Gymnasieskolan Resultaten på de nationella proven i svenska A och B, matematik A och engelska A på Österlengymnasiet 2008, 2009 och 2010 visar att det är stor skillnad på måluppfyllelse mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. På vilket sätt följer gymnasieskolan upp resultaten på t.ex. nationella prov? Vilken analys och vilka insatser för utveckling gör man utifrån resultaten?

8 Åtgärder för utveckling under Kvalitetsarbetet Barn- och utbildningsförvaltningen ska speciellt utveckla arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet under kalenderåret Förordningen om kvalitetsredovisningar i sin nuvarande form utgår, men kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete skrivs istället in i Skollagen. Detta ställer andra krav på Huvudman att organisera ett sådant arbete. I den nya skollagen framgår att: Systematiskt kvalitetsarbete kap Nationell nivå I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det Systematiska Kvalitetsarbetet Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation Åtgärder Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Kvalitetsarbetet i Simrishamns kommun ska förändras så att det bättre passar in i Statens och Skolverkets nya krav. Implementering av de nya läro och kursplanerna Kommunen är i full gång med att implementera de nya läro- och kursplanerna. Skola 2011 har inneburit en jättesatsning från statens sida med mänger av människor delaktiga i framtagandet av nya, mer tydliga, läro- och kursplaner inom barnomsorg och grundskola och gymnasieskola. Barn- och utbildningsförvaltningen kan effektivisera implementeringen genom att samordna insatser ute på enheterna. Planering och genomförande sker 2010 och 2011.

9 Ökad och utvecklad användning av IKT i undervisningssammanhang Processen att öka och utveckla användandet av modern teknik i undervisningen organiseras genom att kommunen startar ett projekt med två bärande delar. Dels en ett till ett princip som innebär att efter en tre års period kommer varje elev och varje lärare att ha sin egen dator som verktyg i skolarbetet. Dels ett utvecklingsprogram som går under beteckningen Innovativa skolprogrammet. Ur projektplanen är saxat: IKT spelar en stor roll i samhället, i arbetslivet och i skolan. Fler och fler uppgifter i arbetslivet och privatlivet kräver någon form av IKT-kompetens. Den pedagogiska närmiljön i skolan ska spegla den allt mer datoriserade verklighet som finns utanför skolans väggar. Projektet startar med att elever i årskurs 7-9, årskurs 1 i gymnasiet och personal ska ha en egen bärbar dator och denna satsning ska öka elevers och personalens förutsättningar att nå skolans uppsatta mål. Med IKT som pedagogiskt verktyg kan personalen öka möjligheten att engagera och inspirera elever till lärande. Skolan kan utnyttja elevers intresse för IKT och utveckla nya metoder för inlärning och bredda kunskapsutvecklingen. Och vidare: Projektet har övergripande centrala målsättningar vilka enheterna därefter lokalt bryter ner. Dessa kommer att utvärderas och mätas under projektet. Projektet ska: förbättra måluppfyllelsen och studieresultaten för eleverna skapa nya och bättre lärmiljöer för elever och pedagoger förbättra elevernas och pedagogernas digitala kompetens* öka elevernas vilja och lust att lära öka möjligheterna för en likvärdig skola Enheternas egna mål kopplas till projektmålen. Dessa mål styr skolorna självständigt över och kan vara mål både på individuell, verksamhets- och/eller organisationsnivå. *digital kompetens En av EU:s åtta nyckelkompetenser. Innebär att elever och pedagoger lär sig en kritisk och säker användning av tekniken. Projektet planeras löpa under flera år.

10 2. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen Kommunens KR skrivs Feedback på inlämnade KR och den enhetsövergripande enkäten Enheternas KR lämnas Nya prioriterade målområ- En enhetsövergripande enkät genomförs Analys av resultat. Enheternas KR färdigställs. Kvalitetsarbetet har sin utgångspunkt i de upplevda behoven av utveckling och de formulerade åtgärderna för utveckling som anges i kvalitetsredovisningarna. De flesta pedagogerna/lärarna i kommunen är, på något sätt, delaktiga vid framtagandet av en kvalitetsredovisning för sin verksamhet. Om inte annat så deltar de i en kommunövergripande enkät som berör den pedagogiska och sociala kulturen på den egna skolan. Arbetslagens delaktighet i arbetet med att formulera arbetslagets egna eller enhetens kvalitetsredovisningar är hög inom barnomsorg och grundskolans F-6. På 7-9 och på Österlengymnasiet i det närmast obefintlig. Det är viktigt att varje arbetsgrupp eller organisation äger problemet. En känsla av delaktighet och förståelse ökar känslan av att ha mandat att vidta åtgärder. Varje år presenterar Barn- och utbildningsnämnden (BUN), på förslag från förvaltningen, prioriterade mål för det kommande året.

11 3. Uppföljning av åtgärder för utveckling i års kvalitetsredovisning Kvalitetsarbetet Enligt KR skulle Barn- och utbildningsförvaltningen speciellt utveckla arbetet med kvalitetscykeln under kalenderåret Detta har inte gjorts i någon nämnvärd utsträckning. Cykeln fungerar bäst inom barnomsorg och F-6. Där är delaktigheten från personal och i viss mån från elever och föräldrar störst. På 7-9 och gymnasiet fungerar cykeln mindre bra och själva kvalitetsredovisningen är en produkt av skolledningen med liten planerad och organiserad delaktighet från lärare och inte alls från elever och föräldrar. Det betyder inte att kvalitetsredovisningarna inte speglar den verksamhet som beskrivs, bara att processen inte får det genomslag den är tänkt att få och de åtgärder för utveckling som presenteras i kvalitetsredovisningarna ägs följaktligen inte av personalen på samma sätt som de gör i de lägre åren där personalen i stor utsträckning själv formulerar sina utvecklingsmål. Arbetet med att skriva kvalitetsredovisningar upplevs idag av samtliga enhetschefer/rektorer som betungande, om än givande. Skrivandet av själva kvalitetsredovisningen får inte upplevas så betungande att det skymmer de stora vinster som finns med att skolledarna själva formulerar denna text. Arbetet med att utveckla strukturen för ett systematiskt kvalitetsarbete fortsätter under läsåret Implementering av de nya läro och kursplanerna Inom kort påbörjas arbetet med att implementera de nya läro- och kursplanerna. Skola 2011 har inneburit en jättesatsning från statens sida med mänger av människor delaktiga i framtagandet av nya, mer tydliga, läro- och kursplaner inom barnomsorg och skola. Gymnasieskolans läro- och kursplaner färdigställs under Barn- och utbildningsförvaltningen har att övergripande planera för denna implementering och i detta speciellt ta hjälp av Skolverkets insatser, men också ta tillfället i akt att arbeta om sådant som individuella utvecklingsplaner, system för kunskapsuppföljning och system för kvalitetsutveckling. I detta sammanhang passar också en översyn och ett stöd till skolbarnomsorgens verksamhetsutveckling Barn- och utbildningsförvaltningen kan effektivisera implementeringen genom att samordna insatser ute på enheterna. Planering och genomförande sker 2010 och våren Kommunen har två samordnande grupper, en för barnomsorg och en för grundskola. Båda dessa grupper redovisar varje månad till Barn- och utbildningsförvaltningens stora ledningsgrupp, där samtliga enhetschefer, rektorer och verksamhetsledare deltar.

12 Mål och resultatstyrd verksamhet ( ) en skolverksamhet som stöder utveckling mot ökad måluppfyllelse. Barn- och utbildningsförvaltningen initierar en utvecklingsprocess i ledningsgruppen för att förverkliga idén om en mål- och resultatstyrd verksamhet. Insatserna löper under en längre tid och kan t.ex. bestå av extern handledning och planeringsdagar där ledningsgruppen tillsammans reflekterar över gjorda insatser och planerar för nya. Processen startar med att titta på en variant av Balanced Scorecard. Syftet med en sådan struktur är att hitta system som fokuserar arbetet mot önskade mål och att ta fram och titta på relevanta resultat för den önskade utvecklingen. Förvaltningen har initierat en utvecklingsprocess i balanserad styrning som är en form av strukturerar mål- och resultatstyrning. Bl.a. anordnades en kompetensutvecklingsdag under hösten En av grundstenarna i systemet är de mål som finns uppsatta för verksamheten. Under våren 2009 utarbetade Barn- och utbildningsnämnden ett förslag till ny skolplan. Förvaltningen avvaktar med ytterligare insatser för utveckling av balanserad styrning tills den nya skolplanen är antagen av kommunfullmäktige vilket beräknas ske under perioden dec 2009 februari Av detta har det inte blivit något. Arbetet stannade upp i och med förvaltningschefsbyte i mars Skolplanen är antagen, men arbetet att direkt applicera den i verksamheten har inte kommit igång, mest för att Barn- och utbildningsförvaltningen avvaktar valresultatet och formationen av den nya politiska mandatfördelningen. Webbaserat stöd ( ) Pedagogerna har en stor arbetsbörda och det ställs höga krav dels på dokumentation av barns/elevers utveckling och måluppfyllelse dels på tydlig presentation och sammanställning av denna dokumentation. Materialet ska vara öppet för barn/elever, föräldrar och berörda pedagoger. Utöver det behöver förskolan och skolan ha sammanställningar för att kunna värdera sin egen insats som organisation. Politiskt vill man kunna göra sig en bild av verksamhetens kvalitet vilket bl.a. måste ha denna dokumentation som grund. Webbaserade system där varje pedagog fokuserar på det enskilda barnet/eleven men där sammanställningar kan tas fram vid behov är ett sätt att minska lärarens arbetsbörda och att effektivisera resultatanvändningen vid analys och utveckling av den egna verksamheten, d.v.s. arbetet i en mål- och resultatstyrd verksamhet. Under har ett webbaserat system för IUP och digital portfolio upphandlats. Systemet kom i gång under hösten 2009 för lärare och elever. Föräldrar kopplas på processen under våren 2010 när väl den automatiska överföringen mellan de administrativa näten och databasen för IUP är på plats. Förvaltningen fortsätter under att utveckla ett system för flerdimensionell bedömning av elevers kunskaper och förmågor inom samma system. Projektet med flerdimensionell formativ bedömning kommer igång under våren 2011.

13 Elever med annat modersmål Modersmålsundervisning är bara en del av det stöd skolan kan ge elever med annat modersmål än svenska. Allt för få elever får denna form av stöd eftersom för få elever har samma modersmål. Det krävs minst 5 elever med samma modersmål för att kommunen ska vara skyldig att arrangera modersmålsundervisning. I förskolan bör elever med annat modersmål kunna få stöd att utveckla även detta. I skolan kan stöd ges i form av studiehandledning och att eleven i stället för svenska läser svenska som andraspråk. Verksamheten kring svenska som andraspråk är välfungerande medan studiehandledning inte är speciellt utvecklat. Språkstöd i förskolan behöver också utvecklas. Förvaltningen menar att hela verksamheten kring språkutveckling för barn/elever med annat modersmål än svenska bör genomlysas, systematiseras och utvecklas. På grund av pensionsavgång och omstrukturering av organisationen kring modersmålsundervisning finns lite information att tillgå. Ingen övergripande genomlysning är genomförd av de stödinsatser skolan ska göra för elever med annat modersmål än svenska. På Skolenhet centrum finns en arbetsgrupp som arbetar med en handlingsplan för hur man ska arbeta med studiehandledning för elever i skolan. Arbetsgruppen redovisar sitt arbete i nästkommande kvalitetsredovisning. På Skolenhet nord finns modersmålsstöd för barn i förskolorna.

14 4. Prioriterade mål för perioden Familjedaghem Familjedaghemmen kvalitetsredovisar sin verksamhet för andra gången. För att, på ett naturligt sätt, påbörja redovisningen av kvalitetsarbetet får varje familjedaghem välja egna målområden att redovisa. Ett målområde som den enskilde dagbarnvårdaren känner är ett område som kan behöva utvecklas. Det kan t.ex. gälla utvecklingssamtal eller föräldrars inflytande. Två egna valda mål Hur arbetar familjedaghemmet för att uppnå den önskade situationen inom det valda området? Enskild förskola och skolbarnomsorg I läroplanen betonas att förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan bedriver en pedagogisk verksamhet för barn som är i en av de mest utvecklingsintensiva perioderna i människans liv. Läroplanens mål tar sin utgångspunkt i det tidiga lärandet när kroppen, känslolivet, de sociala och kognitiva förmågorna växer som mest. Förskolan är till för alla barn på vars och ens villkor. Personalen skall skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas optimalt. I förskolans uppdrag ingår att erbjuda barn en trygg miljö som samtidigt lockar till lek och aktivitet. I skolbarnsomsorgens och skolans uppdrag att bidra till en allsidig utveckling ingår frågor om hälsa och livsstil i vid mening, exempelvis kunskaper om kostens betydelse, konsekvenser av att använda tobak, alkohol och andra droger, kunskaper om och attityder till sex och samlevnad och betydelsen av fysiska aktiviteter. Måltidernas kvalitet är av betydelse både som förutsättning för trivsel och lärande och för att bidra till hälsa och goda kostvanor. 1. Normer och värden Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? 2. Utveckling och lärande Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås?

15 3. Hälsa och livsstil Förskolan bör i sin kvalitetsredovisning ta upp förutsättningarna, arbetet och måluppfyllelsen då det gäller hälsa och livsstil. Över tid bör också fördjupade utvärderingar inom området redovisas. Kommunal Förskola I läroplanen betonas att förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan bedriver en pedagogisk verksamhet för barn som är i en av de mest utvecklingsintensiva perioderna i människans liv. Läroplanens mål tar sin utgångspunkt i det tidiga lärandet när kroppen, känslolivet, de sociala och kognitiva förmågorna växer som mest. Förskolan är till för alla barn på vars och ens villkor. Personalen skall skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas optimalt. Läroplanen genomsyras av ett grundläggande synsätt på barns utveckling barn lär och utvecklas i alla sammanhang och med alla sina sinnen. Den pedagogiska verksamheten skall utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Barns delaktighet och att de upplever verksamheten som meningsfull är en viktig grund för utveckling och lärande. Lek, utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. (Ur Allmänna råd om kvalitet i förskolan 2005, s. 24) 1. Utveckling och lärande Utveckling och lärande är ett av de centrala uppdragen för förskolan. Inom området kan man t.ex. välja att redovisa arbetet med tidig språkutveckling eller arbetet med matematisk medvetenhet hos barnen. Lärande i matematik och svenska har många beröringspunkter. Det är viktigt att inse att tidig språkutveckling även gäller barn med annat modersmål än svenska. 2. Förskola och hem Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Föräldrasamarbetet är en grundläggande utgångspunkt för förskolans verksamhet. Samverkan mellan hem och förskola skall bygga på öppenhet, ömsesidighet och respekt. Föräldrasamverkan kan upplevas både som en tillgång och som en svårighet. Beroende på olika områdens strukturer och socioekonomiska förutsättningar kan samverkan med föräldrar ställa olika krav på personalen. Personalen kan vara ett stöd för föräldrarna i deras ansvar för barnets fostran, utveckling och växande samtidigt som föräldrarna har en viktig roll när det gäller att delta i och påverka förskolans kvalitetsutveckling.

16 Fritidshem Enligt skollagen skall fritidshemmet komplettera skolan. Dels ger skolan och fritidshemmet barnen delvis olika kunskaper och erfarenheter, dels erbjuder fritidshemmet andra aktiviteter än skolan genom att tyngdpunkten i verksamheten är en annan. Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande. Fritidshemspersonalen kan med sin kompetens tillföra ytterligare perspektiv. Med sin mer uttalade inriktning på barns sociala utveckling, välbefinnande, omsorg och på gruppen och dess sociala liv kan personalen i fritidshemmet vara ett värdefullt komplement i till exempel elevvårdsarbetet och i arbetet med att förebygga mobbning, trakasserier eller andra problem som kan uppstå inom barngrupper. Fler barn än de som är i fritidshemmet får då del av kompletterande pedagogiska metoder och innehåll. Två egna valda mål I Skolverkets allmänna råd om kvalitet i fritidshem anges sex huvudområden för fritidsverksamheten. I 2008 års kvalitetsredovisning kan fritidshemmen välja två av dessa områden för redovisning. (Allmänna råd om kvalitet i fritidshem 2007, s. 2 24). Komplettera skolan Stöd i undervisningen Meningsfull fritid Social kompetens och självständighet Lek och skapande Kost och fysisk aktivitet

17 Förskoleklass, grundskola och gymnasium KR-gruppen väljer att ha kvar rubrikerna som målområden. Skolorna redovisar sina mål inom respektive målområde som vanligt. Dessutom tas delrubrikerna upp som mål i den lokala arbetsplanen och redovisas i kvalitetsredovisningen. Normer och Värden* Hur arbetar man med likvärdighet ur ett genusperspektiv? Hur arbetar man med likvärdighet ur ett likabehandlingsperspektiv? Hur arbetar man med likvärdighet ur ett resursfördelningsperspektiv? Elevers ansvar och inflytande Hur arbetar man för att skolplanens intentioner ska nås? Utveckling och Lärande Hur arbetar man med uppföljning av kunskapsmålen? Skolans egna mål Den lokala arbetsplanen och kvalitetsredovisningsarbetet kan användas som en möjlighet att koppla resultaten från Skolinspektionen till det ordinarie utvecklingsarbetet. Vill man utnyttja kvalitetsredovisningen som ett sätt att följa upp detta arbete så kan målen formuleras under denna rubrik. *Tillägg till resonemanget om likvärdighet Hur arbetar man med likvärdighet ur ett jämställdhetsperspektiv? Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Lpo-94, s. 4). Hur arbetar man med likvärdighet ur ett likabehandlingsperspektiv? Barn- och elevskyddslagen kräver att verksamheten bedriver ett aktivt och planmässigt arbete för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling (Riktlinjer för arbete med likabehandlingsplanen, s. 3). Det är viktigt att skolans förebyggande arbete är långsiktigt och integreras som en naturlig del i skolans övriga arbete. Arbetet ska involvera personal, elever och föräldrar och återkommande ge möjligheter att samtala och reflektera kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Det är viktigt att det finns ett tydligt och konsekvent ställningstagande från ledningens sida liksom att ansvaret är tydligt fördelat (Riktlinjer för arbete med likabehandlingsplaner, s. 2).

18 Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka trakasserier mot och förtryck av individer och grupper (Lpo-94, s. 8 och Lpf-94, s. 13). Läraren ska uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling (Lpo-94, s. 9 och Lpf-94, s. 13). Hur arbetar man med likvärdighet ur ett resursfördelningsperspektiv? Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla (Lpo-94, s. 4 och Lpf-94, s. 4). 18

19 5. Grundfakta och förutsättningar Strukturella faktorer Skolverket presenterar strukturella faktorer som anger förutsättningar för skolverksamheten i en kommun. Här presenteras dessa för Simrishamns kommun tillsammans med jämförbara kommuner enligt SKL samt Tomelilla och Ystad som är grannkommuner. De strukturella faktorerna enligt Skolverket är andel invånare i olika ålderskategorier, andel invånare med utländsk bakgrund, andel invånare med folkskola eller grundskola som högsta utbildning, andel barn i familjer med socialbidrag, befolkningstätheten beskrivet som medelavståndet till närmsta granne, andel invånare som bor i tätorter i kommunen, politisk majoritet, beskattningsbar inkomst i medeltal per invånare och kostnaden att bedriva utbildning per invånare. Strukturella faktorer för kommuner 2008 Kommun Andel invånare (%) Andel Andel Andel In- Tät- Poli- Skatte- Kostnad per invånare med ut- kortut- barn i vånar- orts- tisk kraft, (kr) ländskt bildade bidrags- dis- grad majo- kronor skola förskoleår år år år med- invån. hushåll tans ritet per in- och verksamhet borgar- (%) (%) (m) vånare vuxen- o. skolbarnsskap (%) (kr) utbildn. omsorg Kommuner Samtliga kommuner S Övriga, inv Klippan B Kramfors S Lindesberg A Simrishamn B Säffle B Tomelilla B Ystad B Källa: Skolverket Strukturella faktorer för kommuner 2009 Andel invånare (%) Andel Andel Andel In- Tät- Poli- Skatte- Kostnad per invånare med ut- kortut- barn i vånar- orts- tisk kraft, (kr) ländskt bildade bidrags- dis- grad majo- kronor skola förskoleår år år år med- invån. hushåll tans ritet per in- och verksamhet Kommun borgar- (%) (%) (m) vånare vuxen- o. skolbarnsskap (%) (kr) utbildn. omsorg Kommuner Samtliga kommuner Övriga, inv Hagfors S Köping S Sala B Simrishamn B Skara B Tomelilla B Ystad B Källa: Skolverket 19

20 Ekonomiska förutsättningar Skolpeng Budget fördelas enligt ett skolpengssystem. Givna resurser följer varje barn/elev. Varje enhet kan sedan inom sin ram prioritera och fördela sina resurser för att optimera möjligheten till måluppfyllelse. För 2009 var fördelningen: Barnomsorgspeng (kr/barn) Summa 2009 Skolpeng Summa 2009 Gymnasiepeng Summa 2009 (grund, extra + lönerev) (kr/elev) (grund, extra + lönerev) (kr/elev) (grund, extra + lönerev) 1-3 år Förskoleklass år åk Genomsnittlig peng år åk år åk För 2010 var fördelningen: Barnomsorgspengvt 2010 Summa Skolpeng vt 2010 Summa Gymnasieskola vt 2010 Summa (kr/barn) (kr/elev) (grund, extra & (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År Förskoleklass År År Genomsnittlig peng År År År År års fördelning Barnomsorgspeng 2011 Summa Skolpeng 2011 Summa Gymnasieskola 2011 Summa (kr/barn) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År Förskoleklass År År Genomsnittlig peng År År År År (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) 20

21 Sett över tid kan barn- och skolpengens utveckling beskrivas med enkla grafer. Barnomsorgspeng Skolpeng År Förskole klass År År 6 9 År År År 4 6 År 7 9 Gymnas iepeng 2010 innebar en relativt stor satsning på förskolan. Även förskoleklassen fick en ökad tilldelning. Fritidsverksamheten har inte ökats sedan Fram till 2009 ökade elevpengen för F-6 och 7-9 likartat. Elevpengen skiljs allt mer åt för dessa verksamheter i och med 2010 och 2011 års elevpeng. Fram till 2010 har gymnasieskolans elevpeng inte ökat i samma utsträckning som elevpengen för 7-9. Minskningen av elevpengen för grundskolan 2011 är ett resultat av förvaltningens förstärkning av tilläggspengen. Tanken är att åter ge stöd även för kategori I samt att öka stödet för kategori II och kategori III (se avsnittet om tilläggspeng). Den relativt mindre minskningen på 7-9 beror på en riktad förstärkning av elevpengen för 2011 från Barn- och utbildningsnämnden. 21

22 Enheternas elevstruktur och storlek Enheternas storlek är en viktig för att kunna göra samordningsvinster. Men elevstrukturen ställer krav på organisationen. Så även skolornas geografiska placering i de olika Skolenheterna. Skolenhet Nord och Skolenhet Syd har båda stora geografiska upptagningsområden med vardera tre skolor belägna på olika stora avstånd från varandra. Våra olika enheter hade i hösten 2009 och våren 2010 följande barn/elevstruktur Ht Åldersgrupp 0 3 år 3 5 år 6 år 7 8 år 9 år år 13+ år Total Barnomsorg Skolenhet Centrum Skolenhet Nord Skolenhet Syd Total Åldersgrupp F klass åk1 åk2 åk3 åk4 åk5 åk6 åk7 åk8 åk9 Total Skolenhet Skolenhet Centrum Skolenhet Nord Skolenhet Syd Total Vt Åldersgrupp 0-3 år 4-5 år 6 år 7-8 år 9 år år 13+ år Total Barnomsorg Skolenhet Centrum Skolenhet Nord Skolenhet Syd Total Årskurs F-klass Total Skola Skolenhet Centrum Skolenhet Nord Skolenhet Syd Total (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) Från att våren 2010 ha 523 elever på 7-9 kommer vi efter tre år våren 2013 ha ca 410 elever med en beräknad övergång till friskolorna på ca 10 %. Efter det blir det inte mycket färre elever i 7-9 under överskådlig tid. Inom en tre års period kommer alltså den stora minskningen av elever på 7-9 ha avstannat. I de kommande tre åren är det gymnasieskolan som kommer att känna av ytterligare minskning av elevkullarna. 22

23 Förändringar i barn och elevantalet Situationen på kommunens 7-9-skola börjar stabilisera sig vad gäller elevantalet. Den drastiska minskningen av antalet elever stannar upp och planar från och med nu ut till omkring elever. Det är framför gymnasieskolan som nu får brottas med ett vikande elevunderlag. Som ett led i den stora lokalutredningen som genomfördes i kommunen så gjorde förvaltningen också en prognos på antalet elever i grundskolan från 2007 till Med gröna siffror finns det faktiska antalet och med röda den prognos som gjordes Beräknat elevantal År F Summa Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Mätpunkten är oktober varje år Faktiskt/beräknat elevantal År F Summa Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Mätpunkten är oktober varje år F F (källa: Barn- och utbildningsförvaltningen 2007) Man kan konstatera att minskningen av antalet elever i F-6 inte gått så fort som förvaltningen förutspådde I oktober 2010 var det ca 57 elever fler i F-6 än i förvaltningens diagnos. För 7-9 håller diagnosen. I oktober 2010 var det 9 elever mer än i förvaltningens diagnos. 23

24 Antal gymnasieelever över tid / / / /2011 Österlengymnasiet Antalet gymnasieelever skrivna i kommunen Andel som sökt Österlengymnasiet 2007/ / / /2011 Andel som sökt Österlengymnasiet Antalet gymnasieelever kommer att börja sjunka drastiskt i kommunen och därmed i kommunens gymnasieskola. Detta samtidigt som det finns en tendens att allt lägre andel elever söker sig till Österlengymnasiet. En sådan utveckling ställer stora krav på Österlengymnasiets organisation för att, inom ramen för given budget, upprätthålla ett rikt utbud av program och valbara kurser. 24

25 Tilläggsmedel till barn i behov av särskilt stöd Det finns barn/elever som är i behov av särskilt stöd. Flera av dessa behov kan tillgodoses inom ordinarie verksamhet men vissa behov är av sådan karaktär att själva skolpengen inte klarar att finansiera insatser. Därför finns möjlighet att söka tilläggsmedel för detta. Tilläggsmedel finns i tre kategorier beroende av behovets art. Ansökan sker varje termin. För hösten2006 och 2007 såg tilldelningen och nivån på stödet ut som följer: Antal elever med tilläggsmedel hösten 2006 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsskolan Korsavadsenheten Jonebergsskolan Fristående skolor Nilsholgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin Antal elever med tilläggsmedel hösten 2007 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsskolan Korsavadsenheten Jonebergsskolan Fristående skolor Nilsholgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin Totalt fördelades 4, 46 miljoner i tilläggspeng hösten För hösten 2007 fördelades totalt 4,15 miljoner kronor. Barn- och utbildningsförvaltningen noterar att antalet elever som fått tilldelning enligt kategori I minskat kraftigt från ht 2006 till ht

26 Läsåret Antal elever bedömda att behöva tilläggsmedel för ht 2009 Kategori I* II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Skolenhet Centrum Fristående skolor Nils Holgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: Kategori I ger inga extramedel, II 31,000 kr/termin och III 83,000 kr/termin Antal elever med tilläggsmedel våren 2010 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Skolenhet Centrum F Skolenhet Centrum Fristående skolor Nilsholgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: I 0 kr/termin II kr/termin III kr/termin Totalt fördelades 4,66 miljoner i tilläggspeng hösten 2009 och 4,48 miljoner våren Antalet elever bedömda att tillhöra de olika kategorierna har ökat under läsåret Det är också markant hur andelen elever i kategori II ökat från ht Centrala stödteamet kommenterar utfallen: Kvalitén på Åtgärdsprogrammen har förbättrats och avspeglar bättre de problem som finns. Vid tilldelningen av tilläggsmedel hösten 2010 noterade vi dock att kvaliteten i viss mån åter blivit mer ojämn. Fler elever är i behov av särskilt stöd vilket innebär att avsatta medel är otillräckliga. En följd har blivit att man ute på enheterna är medveten om att 1:orna ofta bortprioriteras vid den slutliga fördelningen som sker i ledningsgruppen och därför söker för färre elever med "mindre" behov. 26

27 Pedagogerna har mer insikt i vad de olika kriterierna innebär och ansöker inte om tilläggsmedel för elever med "mindre" problematik. Arbetet i de lokala stödteamen ute på skolenheterna har också utvecklats och förbättrats under de senare åren. Centrala Stödteamet har under 2010 formaliserat stödet till de lokala stödteamen på alla skolenheterna och Sophiaskolan. Det innebär att vi träffar varje enhet två gånger per termin. Dessutom träffar vi specialpedagoger/speciallärare enhetsvis för fördjupade diskussioner kring barn och elever. Detta har medfört att inflödet av remisser till Centrala Stödteamet har minskat något. Istället får enheternas personal stöd att själva, på ett bättre sätt, hantera och arbeta med elever som har inlärningssvårigheter. Under höstterminen 2010 anordnades en tvådagarsutbildning för pedagoger i upprättande av Åtgärdsprogram. Verksamheter med specialinriktad verksamhet för elever med Autism, Asperger syndrom, ADHD och annan neuropsykiatrisk problematik har utökats och formaliserats. Denna verksamhet finansieras med tilläggsmedel och eleverna återfinns alltid inom kategori 2 eller 3. Eftersom denna verksamhet nu är permanentad kan man ställa sig frågan om tilläggsmedel är den rätta finansieringsformen. För dessa verksamheter pågår nu ett arbete för att skapa en kommunövergripande arbetsmodell. Samtlig personal från de olika skolstadierna har haft ett första möte under våren 2011 och fler träffar är inplanerade. Vi har också tagit hjälp av en extern konsult för att säkerställa att verksamheterna framgent ska hålla god kvalitet. Omfattande omorganisationer inom skolenhet Centrum med minskade resurser avseende personal och lokaler har fått konsekvenser även för de elever som man tidigare kunde ge bra stöd i skolsituationen och som därför fungerade relativt väl. Under kommande budgetår 2011 kommer tilläggspengen att förstärkas för att bättre kunna tillgodose de individuella behov som finns. Kategori I kommer åter att få stöd och nivån på stödet i kategori II och kategori III kommer att öka. Förvaltningen anser att det är viktigt att skolenheterna inte avstannar i sitt förebyggande arbete. 27

28 Kostenheten Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen samarbetar sedan den 1 januari 2008 kring kommunens kök. Barn- och utbildningsförvaltningens Kostenhet står i dag för all matlagning i kommunen. Kostenheten har 6 tillagningskök och 9 mottagningskök. Dessa står för matlagning och servering till både förskolor, skolor och olika former av äldreboende. Utöver detta finns två förskolor i kommunen med egen tillagning. Generell kostnad per portion beräknas till ca 7 kronor. Personal Grundskola Ledning och personaltäthet över tid Värden för Simrishamns kommun jämfört med kommungruppen "Övriga kommuner inv." Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Lärare (heltidstj.) per 100 elever 7,6 8,4 8,3 8,6 8,5 8,8 8,3 8,6 Lärare (heltidstj.) per hundra elever, exkl modersmål o Sv2 7,4 8,2 8,1 8,4 8,3 8,6 8,0 8,3 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning Lärare, antal per rektor Pedagogisk personal i huvudmannens skolor, antal heletidstjänster per 100 elever 7,8 8,8 8,6 8,9 8,8 9,2 8,7 9,0 Rektorer, andel kvinnor Källa: Skolverket Ledning och personaltäthet Värden för Simrishamns kommun jämfört med jämförbara kommuner, kommungruppen "Övriga kommuner inv." samt riket. Hagfors Köping Sala Simrishamn Skara Övriga Riket Lärare (heltidstj.) per 100 elever 8,8 8,7 8,7 8,3 7,9 8,6 8,2 Lärare (heltidstj.) per hundra elever, exkl modersmål o Sv2 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning 8,7 8,5 8,3 8,0 7,7 8,3 7, Lärare, antal per rektor Pedagogisk personal i huvudmannens skolor, antal heletidstjänster per 100 elever 9,0 9,5 9,1 8,7 8,3 9,0 8,7 Rektorer, andel kvinnor Källa: Skolverket samt Svenska Kommuner och Landsting Simrishamn har något färre lärare per 100 elever än övriga kommuner i samma kommungrupp samt de enligt SKL jämförbara kommunerna Den stora förändringen från i fjol är antal lärare per rektor där Simrishamns kommun gick från 38 till 20 lärare per rektor. 28

29 Denna siffra ska jämföras med kommunens egna siffror vad gäller de olika enheternas personalansvar för alla som arbetar på enheten. Här ingår även förskolor, fritidshem, familjedaghem, administration etc.då ser det anorlunda ut: 50 Antal anställda per ledningsresurs Man kan konstatera att personalansvaret ser mycket olika ut på de olika enheterna inom Barn- och utbidlningsförvaltningen. 29

30 Gymnasieskola Personaltäthet över tid Värden för Simrishamns kommun jämfört med kommungruppen "Övriga kommuner inv." Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Lärare (heltidstj.) per 100 elever 9,1 9,1 9,5 9,2 9,1 9,3 9,5 9,2 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk högskoleexamen Källa: Skolverket Man kan notera att lärartätheten är i nivå med övriga kommuner i samma storleksgrupp som vår egen. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har sjunkit med 6 procentenheter från 82 % till 76 %. Mellan läsåret och läsåret Studie- och yrkesvägledning Värden för Simrishamns kommun jämfört med kommungruppen "Övriga kommuner inv." Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Antal studie- och yrkesvägledare (heltid) 2,0-2,0-2,2-0,9 1,7 Antal studie- och yrkesvägledare per 100 elever Andel studie- och yreksvägledare med SYV-utbildning Källa: Skolverket 0,32 0,23 0,34 0,23 0,38 0,24.. 0, Studie- och yrkesvägledningsresursen har minskat mellan läsåren och

31 Kostnader i grund och gymnasieskola Grundskola I grundskolan jämförs kostnaderna med samtliga kommuner i riket och kommuner i vår absoluta närhet. Dessutom presenteras siffror från kommuner som liknar Simrishamn efter en ihopvägning av SALSA, folkmängd, standardkostnad och medianinkomst. Dessa jämförbara kommuner varierar från år till år. Kommunerna är framtagna av Svenska kommuner och landsting och presenters i deras årliga rapport Öppna jämförelser. Huvudmannens kostnader 2009 Kostnad per elev 2009 Undervisning Lokaler och inventarier Skolmåltider Läromedel, utrustning och skolbibliotek Elevvård Övrigt* Totalt Riket Hagfors Köping Sala Skara Simrishamn Tomelilla Ystad Källa: Skolverket * Statistikuppgiften Övrigt ingår kostnader som inte redovisas inom andra kostnadsposter, t.ex. kostnader för barn- och ungdomskontoret/motsvarande och som fördelas ut på olika verksamhetsformer administration, skolledning, SYV, elevförsäkringar, elevassistenter, talpedagoger, skolvärdar och fritidspersonal, utvecklingsarbete och kompetensutvecklig t.ex. kursavgifter, konferenser etc. I statistiken ingår inte lönekostnader för vikarier under den tid ordinarie personal deltar i kompetensutveckling. I statistiken ingår inte skolskjutsar. 31

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Sammanfattning 5 Inledande diskussion 5 Generell bedömning 5 Utvecklingsområden 6 Barnomsorg 6 Grundskola

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2007-2008 Innehållsförteckning Innehållsförtecknin g...2 1. Sammanfattning......4 Inledande diskussion...4 Generell bedömning......4 Utvecklingsområden...5 Åtgärder

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING

Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 5 Inledande diskussion... 5 Generell bedömning... 5 Utvecklingsområden... 5 Åt gärder för

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för förskolan lå 2012/2013 Redovisningen avser arbetet med de nationella målen enligt skollagen (SFS 2010:800) 4 kap 3 Sammanfattning

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Skruvstads fritidshem Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009 Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem Hösten 2009 Resultatet av enkätundersökningen är sammanställt av Inger Johansson, Barn- och ungdomsnämndens

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Skolenhet Syd Dnr 53-2006:1435 Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun

Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:65 Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Simrislundsenheten F 6 Simrislundsskolan

Läs mer

Inledning. Innehållsförteckning

Inledning. Innehållsförteckning Skolplan Säffle Kommun 2010-2014 1 Innehållsförteckning Inledning 2 Politisk deklaration Verksamhetsidé 3 Organisation och ansvarsförhållande 3 Utvecklingsområden 4 Kvalitetssäkring 5 Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer