Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Sammanfattning 5 Inledande diskussion 5 Generell bedömning 5 Utvecklingsområden 6 Kommunal barnomsorg 6 Grundskola 6 Gymnasieskolan 7 Åtgärder för utveckling under Kvalitetsarbetet 8 Implementering av de nya läro- och kursplanerna 8 Ökad och utvecklad användning av IKT i undervisningssammanhang 9 2. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen Uppföljning av åtgärder för utveckling i års kvalitetsredovisning 11 Kvalitetsarbetet 11 Implementering av de nya läro- och kursplanerna 11 Mål- och resultatstyrd verksamhet ( ) 12 Webbaserat stöd ( ) 12 Elever med annat modersmål Prioriterade mål för perioden 14 Familjedaghem 14 Enskild förskola och skolbarnomsorg 14 Kommunal Förskola 15 Fritidshem 16 Förskoleklass, grundskola och gymnasium Grundfakta och förutsättningar 19 Strukturella faktorer 19 Ekonomiska förutsättningar 20 Kostenheten 28 Personal 28

3 Kostnader i grund- och gymnasieskola Barn i barnomsorgen 35 Modersmålsundervisning Metoder för att finna resultat Barn- och skolbarnsomsorg Resultatredovisning med kommentarer Uttryckta åtgärder för utveckling Enskild förskola och skolbarnsomsorg Möjligheten att bedöma enheternas kvalitet Grundskola Resultatredovisning med kommentarer 41 Elevers nivå i läsutvecklingsschemat LUS 41 Jämförelse av LUS och resultat på ämnesprov 42 Nationella ämnesprov i årskurs 3, 5 och 9 kommunala grundskolor 43 Jämförelse av andelen elever som fått Godkänt på de nationella proven i åk 5 och åk 9 för samma elevgrupp över tid 47 Jämförelse av nationella ämnesprov och betyg årskurs 9 48 Schema för kunskapsuppföljning i Matematik 50 Meritvärde enligt SALSA 55 Föräldrars utbildningsnivå har betydelse 56 Attitydundersökningen hösten läsåret 2009/ Uttalade åtgärder för utveckling Österlengymnasiet Resultat och kommentarer 63 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet Genomströmning 63 Nationella prov jämfört med betyg Attitydundersökningen hösten läsåret 2009/ Uttalade åtgärder för utveckling Kulturpedagogiska enheten Uppföljning av de lokala likabehandlingsplanerna Uppföljning av de lokala IKT - planerna Uppföljning av skolbiblioteksverksamheten Bedömning av måluppfyllelse 75

4 Inledande diskussion 75 Generell bedömning 75 Utvecklingsområden 76 Barnomsorg 76 Grundskola 76 Gymnasieskolan Åtgärder för utveckling under 2010/ Kvalitetsarbetet 77 Implementering av de nya läro- och kursplanerna 77 Ökad och utvecklad användning av IKT i undervisningssammanhang 77

5 1. Sammanfattning Inledande diskussion Årets kvalitetsredovisning tar i mindre omfattning upp de enskilda enheternas kvalitetsredovisningar eftersom de i dag håller tillräckligt god kvalitet för att stå för sig själva. Redovisningen bygger på resultat i form av nationella prov, betyg och attitydundersökningar. Dessa resultat jämförs på olika sätt för att synliggöra vissa viktiga aspekter. Hit hör bl.a. skillnader mellan pojkars och flickors resultat som är viktigt inte minst p.g.a. den genomgripande satsning på medvetenhet om genusfrågor som pågår sedan en tid inom förvaltningen. Presenterade åtgärder för utveckling kommer fram för allt från de olika skolenheternas egna kvalitetsredovisningar och ska ses som en beskrivning av de olika insatser som görs i kommunen. Generell bedömning Generellt är verksamheterna i kommunen bra. Måluppfyllelsen är i nivå med nationen i övrigt. En halvering av barnantalet per årskull under en 5-års period har tidigare ställt stora krav på organisationen för F-6 skolorna. Denna halvering av elevunderlaget har i princip passerat 7-9 och påverkar gymnasieskolan kraftigt. Fritt sök i Skåne har gjort att antalet elever som söker vår egen gymnasieskola minskat ytterligare. Våren 2011 är det ca 40 % av eleverna i åk 9 som valt Österlengymnasiet. Att samtidigt med en kraftig minskning av personal arbeta med utveckling av verksamheten är en svår med nödvändig uppgift för Barn- och utbildningsförvaltningen. I de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar framgår behov av utveckling. Generellt ska dessa ses som insatser för att göra en redan bra verksamhet ännu bättre. Det finns vissa specifika svårigheter i verksamheten. Dessa svårigheter adresseras tydligt i de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar och skolledningarna på de olika skolenheterna arbetar aktivt med att lösa dessa svårigheter. Det som karaktäriserar satsningarna i Skolenhet Nord och Skolenhet Syd är fokus på att fördjupa lärarnas förståelse för den egna personen som verktyg i lärandet. Detta sker genom arbete med reflektion. Arbetet bygger vidare på idén om det goda arbetslaget. I Skolenhet Centrum, den största av våra enheter, karaktäriseras utvecklingsarbetet av att utveckla ett dynamiskt team-ledarskap samt att göra verklighet av den nya organisationen. Tre skolor med tillhörande förskolor har samlats i en skolenhet med två skolor, fyra rektorer, en enhetschef samt s.k. hemvister och arbetslag. Eleverna på Österlengymnasiet når betygsmedelvärden som ligger i nivå med de nationella. Ännu större krav ställs framöver på gymnasieskolans organisation och arbetssätt för att klara det drastiskt minskande elevantalet. Det som karaktäriserar Österlengymnasiets utveckling är en övergång till arbetslag och mentorskap med större ansvar för elevernas hela studiesituation.

6 Utvecklingsområden Kommunal barnomsorg Insatser har gjorts för barn med annat modersmål än svenska för att ge stöd till deras språkutveckling i förskola och förskoleklass. Arbetet och medvetenheten har stärkts under året men behöver stärkas ytterligare. I grundskolan finns möjlighet till hemspråksundervisning men rätten till studiehandledning i barnomsorgen tillgodoses inte fullt ut, även detta behöver stärkas framöver. Attitydundersökningen 2009 på kommunens fritidshem antyder att förvaltningen bör se över och stödja ett utvecklingsarbete där. Grundskola Skolinspektionen påtalar för kommuner och skolor om andelen som når målen understiger 90 %. Därför är det glädjande att kunna visa att andelen elever i åk 5 som når minst Godkänt resultat på de nationella proven i matematik i åk 5 stadigt ökat från 75 % 2005 till över 90 % I engelska och svenska ligger andelen som når minst Godkänt på strax under 90 %. Om en skola över tid märker att resultaten visar en trend så bör det framgå i skolans kvalitetsredovisning vad denna kunskap får för konsekvenser på undervisningen i F-4. Elevers läsutveckling verkar inte förbättras i åk 7 9. På vilket sätt arbetar man med läsutveckling för elever i de senare åren i grundskolan? Både våren 2009 och våren 2010 var andelen som når Godkänt resultat på de nationella ämnesproven högre i åk 9 än i åk 5 för samma elevgrupp i alla tre ämnena. Tidigare år var det liten skillnad mellan en elevgrupps resultat i matematik från åk 5 och åk 9. På vilket sätt kan vi vidmakthålla detta trendbrott? Elevers känsla för möjlighet till inflytande över den dagliga verksamheten minskar fortfarande i takt med att de blir äldre, tvärt emot vad barn- och utbildningsförvaltningen har som mål för verksamheten. På vilka sätt kan skolorna säkra de äldre elevernas delaktighet och medansvar och ändå fortsätta att känna att pedagogerna har och tar ansvar för elevernas utveckling och lärande? Det är stor skillnad mellan pojkars och flickors betyg i åk 9. Framförallt i s.k. mjuka ämnen som historia, religion, bild och svenska. I vissa ämnen är det dock större spridning på flickors resutlat på så sätt att gruppen flickor har högre medelbetyg trots att det är större andel flickor som inte når målen i ämnet. Förutsatt att bedömning och betygsättning sker på ett likvärdigt sätt kan man fråga sig på vilket sätt undervisningen främjar eller förhindrar kunskapsutveckling hos pojkar resp. flickor? I Simrishamns kommun, liksom på de flesta andra håll i Sverige, klarar sig elever med högskoleutbildade föräldrar bättre i skolan än övriga elever. Det är dubbelt så stor risk att elever med föräldrar utan högskoleutbildning inte når målen i ett eller fler ämnen i grundskolan. På vilket sätt bemöter skolans personal elever med olika förutsättningar så att skolan når upp till kravet på likvärdighet?

7 Gymnasieskolan Resultaten på de nationella proven i svenska A och B, matematik A och engelska A på Österlengymnasiet 2008, 2009 och 2010 visar att det är stor skillnad på måluppfyllelse mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. På vilket sätt följer gymnasieskolan upp resultaten på t.ex. nationella prov? Vilken analys och vilka insatser för utveckling gör man utifrån resultaten?

8 Åtgärder för utveckling under Kvalitetsarbetet Barn- och utbildningsförvaltningen ska speciellt utveckla arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet under kalenderåret Förordningen om kvalitetsredovisningar i sin nuvarande form utgår, men kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete skrivs istället in i Skollagen. Detta ställer andra krav på Huvudman att organisera ett sådant arbete. I den nya skollagen framgår att: Systematiskt kvalitetsarbete kap Nationell nivå I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det Systematiska Kvalitetsarbetet Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation Åtgärder Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Kvalitetsarbetet i Simrishamns kommun ska förändras så att det bättre passar in i Statens och Skolverkets nya krav. Implementering av de nya läro och kursplanerna Kommunen är i full gång med att implementera de nya läro- och kursplanerna. Skola 2011 har inneburit en jättesatsning från statens sida med mänger av människor delaktiga i framtagandet av nya, mer tydliga, läro- och kursplaner inom barnomsorg och grundskola och gymnasieskola. Barn- och utbildningsförvaltningen kan effektivisera implementeringen genom att samordna insatser ute på enheterna. Planering och genomförande sker 2010 och 2011.

9 Ökad och utvecklad användning av IKT i undervisningssammanhang Processen att öka och utveckla användandet av modern teknik i undervisningen organiseras genom att kommunen startar ett projekt med två bärande delar. Dels en ett till ett princip som innebär att efter en tre års period kommer varje elev och varje lärare att ha sin egen dator som verktyg i skolarbetet. Dels ett utvecklingsprogram som går under beteckningen Innovativa skolprogrammet. Ur projektplanen är saxat: IKT spelar en stor roll i samhället, i arbetslivet och i skolan. Fler och fler uppgifter i arbetslivet och privatlivet kräver någon form av IKT-kompetens. Den pedagogiska närmiljön i skolan ska spegla den allt mer datoriserade verklighet som finns utanför skolans väggar. Projektet startar med att elever i årskurs 7-9, årskurs 1 i gymnasiet och personal ska ha en egen bärbar dator och denna satsning ska öka elevers och personalens förutsättningar att nå skolans uppsatta mål. Med IKT som pedagogiskt verktyg kan personalen öka möjligheten att engagera och inspirera elever till lärande. Skolan kan utnyttja elevers intresse för IKT och utveckla nya metoder för inlärning och bredda kunskapsutvecklingen. Och vidare: Projektet har övergripande centrala målsättningar vilka enheterna därefter lokalt bryter ner. Dessa kommer att utvärderas och mätas under projektet. Projektet ska: förbättra måluppfyllelsen och studieresultaten för eleverna skapa nya och bättre lärmiljöer för elever och pedagoger förbättra elevernas och pedagogernas digitala kompetens* öka elevernas vilja och lust att lära öka möjligheterna för en likvärdig skola Enheternas egna mål kopplas till projektmålen. Dessa mål styr skolorna självständigt över och kan vara mål både på individuell, verksamhets- och/eller organisationsnivå. *digital kompetens En av EU:s åtta nyckelkompetenser. Innebär att elever och pedagoger lär sig en kritisk och säker användning av tekniken. Projektet planeras löpa under flera år.

10 2. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen Kommunens KR skrivs Feedback på inlämnade KR och den enhetsövergripande enkäten Enheternas KR lämnas Nya prioriterade målområ- En enhetsövergripande enkät genomförs Analys av resultat. Enheternas KR färdigställs. Kvalitetsarbetet har sin utgångspunkt i de upplevda behoven av utveckling och de formulerade åtgärderna för utveckling som anges i kvalitetsredovisningarna. De flesta pedagogerna/lärarna i kommunen är, på något sätt, delaktiga vid framtagandet av en kvalitetsredovisning för sin verksamhet. Om inte annat så deltar de i en kommunövergripande enkät som berör den pedagogiska och sociala kulturen på den egna skolan. Arbetslagens delaktighet i arbetet med att formulera arbetslagets egna eller enhetens kvalitetsredovisningar är hög inom barnomsorg och grundskolans F-6. På 7-9 och på Österlengymnasiet i det närmast obefintlig. Det är viktigt att varje arbetsgrupp eller organisation äger problemet. En känsla av delaktighet och förståelse ökar känslan av att ha mandat att vidta åtgärder. Varje år presenterar Barn- och utbildningsnämnden (BUN), på förslag från förvaltningen, prioriterade mål för det kommande året.

11 3. Uppföljning av åtgärder för utveckling i års kvalitetsredovisning Kvalitetsarbetet Enligt KR skulle Barn- och utbildningsförvaltningen speciellt utveckla arbetet med kvalitetscykeln under kalenderåret Detta har inte gjorts i någon nämnvärd utsträckning. Cykeln fungerar bäst inom barnomsorg och F-6. Där är delaktigheten från personal och i viss mån från elever och föräldrar störst. På 7-9 och gymnasiet fungerar cykeln mindre bra och själva kvalitetsredovisningen är en produkt av skolledningen med liten planerad och organiserad delaktighet från lärare och inte alls från elever och föräldrar. Det betyder inte att kvalitetsredovisningarna inte speglar den verksamhet som beskrivs, bara att processen inte får det genomslag den är tänkt att få och de åtgärder för utveckling som presenteras i kvalitetsredovisningarna ägs följaktligen inte av personalen på samma sätt som de gör i de lägre åren där personalen i stor utsträckning själv formulerar sina utvecklingsmål. Arbetet med att skriva kvalitetsredovisningar upplevs idag av samtliga enhetschefer/rektorer som betungande, om än givande. Skrivandet av själva kvalitetsredovisningen får inte upplevas så betungande att det skymmer de stora vinster som finns med att skolledarna själva formulerar denna text. Arbetet med att utveckla strukturen för ett systematiskt kvalitetsarbete fortsätter under läsåret Implementering av de nya läro och kursplanerna Inom kort påbörjas arbetet med att implementera de nya läro- och kursplanerna. Skola 2011 har inneburit en jättesatsning från statens sida med mänger av människor delaktiga i framtagandet av nya, mer tydliga, läro- och kursplaner inom barnomsorg och skola. Gymnasieskolans läro- och kursplaner färdigställs under Barn- och utbildningsförvaltningen har att övergripande planera för denna implementering och i detta speciellt ta hjälp av Skolverkets insatser, men också ta tillfället i akt att arbeta om sådant som individuella utvecklingsplaner, system för kunskapsuppföljning och system för kvalitetsutveckling. I detta sammanhang passar också en översyn och ett stöd till skolbarnomsorgens verksamhetsutveckling Barn- och utbildningsförvaltningen kan effektivisera implementeringen genom att samordna insatser ute på enheterna. Planering och genomförande sker 2010 och våren Kommunen har två samordnande grupper, en för barnomsorg och en för grundskola. Båda dessa grupper redovisar varje månad till Barn- och utbildningsförvaltningens stora ledningsgrupp, där samtliga enhetschefer, rektorer och verksamhetsledare deltar.

12 Mål och resultatstyrd verksamhet ( ) en skolverksamhet som stöder utveckling mot ökad måluppfyllelse. Barn- och utbildningsförvaltningen initierar en utvecklingsprocess i ledningsgruppen för att förverkliga idén om en mål- och resultatstyrd verksamhet. Insatserna löper under en längre tid och kan t.ex. bestå av extern handledning och planeringsdagar där ledningsgruppen tillsammans reflekterar över gjorda insatser och planerar för nya. Processen startar med att titta på en variant av Balanced Scorecard. Syftet med en sådan struktur är att hitta system som fokuserar arbetet mot önskade mål och att ta fram och titta på relevanta resultat för den önskade utvecklingen. Förvaltningen har initierat en utvecklingsprocess i balanserad styrning som är en form av strukturerar mål- och resultatstyrning. Bl.a. anordnades en kompetensutvecklingsdag under hösten En av grundstenarna i systemet är de mål som finns uppsatta för verksamheten. Under våren 2009 utarbetade Barn- och utbildningsnämnden ett förslag till ny skolplan. Förvaltningen avvaktar med ytterligare insatser för utveckling av balanserad styrning tills den nya skolplanen är antagen av kommunfullmäktige vilket beräknas ske under perioden dec 2009 februari Av detta har det inte blivit något. Arbetet stannade upp i och med förvaltningschefsbyte i mars Skolplanen är antagen, men arbetet att direkt applicera den i verksamheten har inte kommit igång, mest för att Barn- och utbildningsförvaltningen avvaktar valresultatet och formationen av den nya politiska mandatfördelningen. Webbaserat stöd ( ) Pedagogerna har en stor arbetsbörda och det ställs höga krav dels på dokumentation av barns/elevers utveckling och måluppfyllelse dels på tydlig presentation och sammanställning av denna dokumentation. Materialet ska vara öppet för barn/elever, föräldrar och berörda pedagoger. Utöver det behöver förskolan och skolan ha sammanställningar för att kunna värdera sin egen insats som organisation. Politiskt vill man kunna göra sig en bild av verksamhetens kvalitet vilket bl.a. måste ha denna dokumentation som grund. Webbaserade system där varje pedagog fokuserar på det enskilda barnet/eleven men där sammanställningar kan tas fram vid behov är ett sätt att minska lärarens arbetsbörda och att effektivisera resultatanvändningen vid analys och utveckling av den egna verksamheten, d.v.s. arbetet i en mål- och resultatstyrd verksamhet. Under har ett webbaserat system för IUP och digital portfolio upphandlats. Systemet kom i gång under hösten 2009 för lärare och elever. Föräldrar kopplas på processen under våren 2010 när väl den automatiska överföringen mellan de administrativa näten och databasen för IUP är på plats. Förvaltningen fortsätter under att utveckla ett system för flerdimensionell bedömning av elevers kunskaper och förmågor inom samma system. Projektet med flerdimensionell formativ bedömning kommer igång under våren 2011.

13 Elever med annat modersmål Modersmålsundervisning är bara en del av det stöd skolan kan ge elever med annat modersmål än svenska. Allt för få elever får denna form av stöd eftersom för få elever har samma modersmål. Det krävs minst 5 elever med samma modersmål för att kommunen ska vara skyldig att arrangera modersmålsundervisning. I förskolan bör elever med annat modersmål kunna få stöd att utveckla även detta. I skolan kan stöd ges i form av studiehandledning och att eleven i stället för svenska läser svenska som andraspråk. Verksamheten kring svenska som andraspråk är välfungerande medan studiehandledning inte är speciellt utvecklat. Språkstöd i förskolan behöver också utvecklas. Förvaltningen menar att hela verksamheten kring språkutveckling för barn/elever med annat modersmål än svenska bör genomlysas, systematiseras och utvecklas. På grund av pensionsavgång och omstrukturering av organisationen kring modersmålsundervisning finns lite information att tillgå. Ingen övergripande genomlysning är genomförd av de stödinsatser skolan ska göra för elever med annat modersmål än svenska. På Skolenhet centrum finns en arbetsgrupp som arbetar med en handlingsplan för hur man ska arbeta med studiehandledning för elever i skolan. Arbetsgruppen redovisar sitt arbete i nästkommande kvalitetsredovisning. På Skolenhet nord finns modersmålsstöd för barn i förskolorna.

14 4. Prioriterade mål för perioden Familjedaghem Familjedaghemmen kvalitetsredovisar sin verksamhet för andra gången. För att, på ett naturligt sätt, påbörja redovisningen av kvalitetsarbetet får varje familjedaghem välja egna målområden att redovisa. Ett målområde som den enskilde dagbarnvårdaren känner är ett område som kan behöva utvecklas. Det kan t.ex. gälla utvecklingssamtal eller föräldrars inflytande. Två egna valda mål Hur arbetar familjedaghemmet för att uppnå den önskade situationen inom det valda området? Enskild förskola och skolbarnomsorg I läroplanen betonas att förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan bedriver en pedagogisk verksamhet för barn som är i en av de mest utvecklingsintensiva perioderna i människans liv. Läroplanens mål tar sin utgångspunkt i det tidiga lärandet när kroppen, känslolivet, de sociala och kognitiva förmågorna växer som mest. Förskolan är till för alla barn på vars och ens villkor. Personalen skall skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas optimalt. I förskolans uppdrag ingår att erbjuda barn en trygg miljö som samtidigt lockar till lek och aktivitet. I skolbarnsomsorgens och skolans uppdrag att bidra till en allsidig utveckling ingår frågor om hälsa och livsstil i vid mening, exempelvis kunskaper om kostens betydelse, konsekvenser av att använda tobak, alkohol och andra droger, kunskaper om och attityder till sex och samlevnad och betydelsen av fysiska aktiviteter. Måltidernas kvalitet är av betydelse både som förutsättning för trivsel och lärande och för att bidra till hälsa och goda kostvanor. 1. Normer och värden Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? 2. Utveckling och lärande Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås?

15 3. Hälsa och livsstil Förskolan bör i sin kvalitetsredovisning ta upp förutsättningarna, arbetet och måluppfyllelsen då det gäller hälsa och livsstil. Över tid bör också fördjupade utvärderingar inom området redovisas. Kommunal Förskola I läroplanen betonas att förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan bedriver en pedagogisk verksamhet för barn som är i en av de mest utvecklingsintensiva perioderna i människans liv. Läroplanens mål tar sin utgångspunkt i det tidiga lärandet när kroppen, känslolivet, de sociala och kognitiva förmågorna växer som mest. Förskolan är till för alla barn på vars och ens villkor. Personalen skall skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas optimalt. Läroplanen genomsyras av ett grundläggande synsätt på barns utveckling barn lär och utvecklas i alla sammanhang och med alla sina sinnen. Den pedagogiska verksamheten skall utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Barns delaktighet och att de upplever verksamheten som meningsfull är en viktig grund för utveckling och lärande. Lek, utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. (Ur Allmänna råd om kvalitet i förskolan 2005, s. 24) 1. Utveckling och lärande Utveckling och lärande är ett av de centrala uppdragen för förskolan. Inom området kan man t.ex. välja att redovisa arbetet med tidig språkutveckling eller arbetet med matematisk medvetenhet hos barnen. Lärande i matematik och svenska har många beröringspunkter. Det är viktigt att inse att tidig språkutveckling även gäller barn med annat modersmål än svenska. 2. Förskola och hem Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Föräldrasamarbetet är en grundläggande utgångspunkt för förskolans verksamhet. Samverkan mellan hem och förskola skall bygga på öppenhet, ömsesidighet och respekt. Föräldrasamverkan kan upplevas både som en tillgång och som en svårighet. Beroende på olika områdens strukturer och socioekonomiska förutsättningar kan samverkan med föräldrar ställa olika krav på personalen. Personalen kan vara ett stöd för föräldrarna i deras ansvar för barnets fostran, utveckling och växande samtidigt som föräldrarna har en viktig roll när det gäller att delta i och påverka förskolans kvalitetsutveckling.

16 Fritidshem Enligt skollagen skall fritidshemmet komplettera skolan. Dels ger skolan och fritidshemmet barnen delvis olika kunskaper och erfarenheter, dels erbjuder fritidshemmet andra aktiviteter än skolan genom att tyngdpunkten i verksamheten är en annan. Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande. Fritidshemspersonalen kan med sin kompetens tillföra ytterligare perspektiv. Med sin mer uttalade inriktning på barns sociala utveckling, välbefinnande, omsorg och på gruppen och dess sociala liv kan personalen i fritidshemmet vara ett värdefullt komplement i till exempel elevvårdsarbetet och i arbetet med att förebygga mobbning, trakasserier eller andra problem som kan uppstå inom barngrupper. Fler barn än de som är i fritidshemmet får då del av kompletterande pedagogiska metoder och innehåll. Två egna valda mål I Skolverkets allmänna råd om kvalitet i fritidshem anges sex huvudområden för fritidsverksamheten. I 2008 års kvalitetsredovisning kan fritidshemmen välja två av dessa områden för redovisning. (Allmänna råd om kvalitet i fritidshem 2007, s. 2 24). Komplettera skolan Stöd i undervisningen Meningsfull fritid Social kompetens och självständighet Lek och skapande Kost och fysisk aktivitet

17 Förskoleklass, grundskola och gymnasium KR-gruppen väljer att ha kvar rubrikerna som målområden. Skolorna redovisar sina mål inom respektive målområde som vanligt. Dessutom tas delrubrikerna upp som mål i den lokala arbetsplanen och redovisas i kvalitetsredovisningen. Normer och Värden* Hur arbetar man med likvärdighet ur ett genusperspektiv? Hur arbetar man med likvärdighet ur ett likabehandlingsperspektiv? Hur arbetar man med likvärdighet ur ett resursfördelningsperspektiv? Elevers ansvar och inflytande Hur arbetar man för att skolplanens intentioner ska nås? Utveckling och Lärande Hur arbetar man med uppföljning av kunskapsmålen? Skolans egna mål Den lokala arbetsplanen och kvalitetsredovisningsarbetet kan användas som en möjlighet att koppla resultaten från Skolinspektionen till det ordinarie utvecklingsarbetet. Vill man utnyttja kvalitetsredovisningen som ett sätt att följa upp detta arbete så kan målen formuleras under denna rubrik. *Tillägg till resonemanget om likvärdighet Hur arbetar man med likvärdighet ur ett jämställdhetsperspektiv? Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Lpo-94, s. 4). Hur arbetar man med likvärdighet ur ett likabehandlingsperspektiv? Barn- och elevskyddslagen kräver att verksamheten bedriver ett aktivt och planmässigt arbete för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling (Riktlinjer för arbete med likabehandlingsplanen, s. 3). Det är viktigt att skolans förebyggande arbete är långsiktigt och integreras som en naturlig del i skolans övriga arbete. Arbetet ska involvera personal, elever och föräldrar och återkommande ge möjligheter att samtala och reflektera kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Det är viktigt att det finns ett tydligt och konsekvent ställningstagande från ledningens sida liksom att ansvaret är tydligt fördelat (Riktlinjer för arbete med likabehandlingsplaner, s. 2).

18 Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka trakasserier mot och förtryck av individer och grupper (Lpo-94, s. 8 och Lpf-94, s. 13). Läraren ska uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling (Lpo-94, s. 9 och Lpf-94, s. 13). Hur arbetar man med likvärdighet ur ett resursfördelningsperspektiv? Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla (Lpo-94, s. 4 och Lpf-94, s. 4). 18

19 5. Grundfakta och förutsättningar Strukturella faktorer Skolverket presenterar strukturella faktorer som anger förutsättningar för skolverksamheten i en kommun. Här presenteras dessa för Simrishamns kommun tillsammans med jämförbara kommuner enligt SKL samt Tomelilla och Ystad som är grannkommuner. De strukturella faktorerna enligt Skolverket är andel invånare i olika ålderskategorier, andel invånare med utländsk bakgrund, andel invånare med folkskola eller grundskola som högsta utbildning, andel barn i familjer med socialbidrag, befolkningstätheten beskrivet som medelavståndet till närmsta granne, andel invånare som bor i tätorter i kommunen, politisk majoritet, beskattningsbar inkomst i medeltal per invånare och kostnaden att bedriva utbildning per invånare. Strukturella faktorer för kommuner 2008 Kommun Andel invånare (%) Andel Andel Andel In- Tät- Poli- Skatte- Kostnad per invånare med ut- kortut- barn i vånar- orts- tisk kraft, (kr) ländskt bildade bidrags- dis- grad majo- kronor skola förskoleår år år år med- invån. hushåll tans ritet per in- och verksamhet borgar- (%) (%) (m) vånare vuxen- o. skolbarnsskap (%) (kr) utbildn. omsorg Kommuner Samtliga kommuner S Övriga, inv Klippan B Kramfors S Lindesberg A Simrishamn B Säffle B Tomelilla B Ystad B Källa: Skolverket Strukturella faktorer för kommuner 2009 Andel invånare (%) Andel Andel Andel In- Tät- Poli- Skatte- Kostnad per invånare med ut- kortut- barn i vånar- orts- tisk kraft, (kr) ländskt bildade bidrags- dis- grad majo- kronor skola förskoleår år år år med- invån. hushåll tans ritet per in- och verksamhet Kommun borgar- (%) (%) (m) vånare vuxen- o. skolbarnsskap (%) (kr) utbildn. omsorg Kommuner Samtliga kommuner Övriga, inv Hagfors S Köping S Sala B Simrishamn B Skara B Tomelilla B Ystad B Källa: Skolverket 19

20 Ekonomiska förutsättningar Skolpeng Budget fördelas enligt ett skolpengssystem. Givna resurser följer varje barn/elev. Varje enhet kan sedan inom sin ram prioritera och fördela sina resurser för att optimera möjligheten till måluppfyllelse. För 2009 var fördelningen: Barnomsorgspeng (kr/barn) Summa 2009 Skolpeng Summa 2009 Gymnasiepeng Summa 2009 (grund, extra + lönerev) (kr/elev) (grund, extra + lönerev) (kr/elev) (grund, extra + lönerev) 1-3 år Förskoleklass år åk Genomsnittlig peng år åk år åk För 2010 var fördelningen: Barnomsorgspengvt 2010 Summa Skolpeng vt 2010 Summa Gymnasieskola vt 2010 Summa (kr/barn) (kr/elev) (grund, extra & (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År Förskoleklass År År Genomsnittlig peng År År År År års fördelning Barnomsorgspeng 2011 Summa Skolpeng 2011 Summa Gymnasieskola 2011 Summa (kr/barn) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År Förskoleklass År År Genomsnittlig peng År År År År (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) 20

21 Sett över tid kan barn- och skolpengens utveckling beskrivas med enkla grafer. Barnomsorgspeng Skolpeng År Förskole klass År År 6 9 År År År 4 6 År 7 9 Gymnas iepeng 2010 innebar en relativt stor satsning på förskolan. Även förskoleklassen fick en ökad tilldelning. Fritidsverksamheten har inte ökats sedan Fram till 2009 ökade elevpengen för F-6 och 7-9 likartat. Elevpengen skiljs allt mer åt för dessa verksamheter i och med 2010 och 2011 års elevpeng. Fram till 2010 har gymnasieskolans elevpeng inte ökat i samma utsträckning som elevpengen för 7-9. Minskningen av elevpengen för grundskolan 2011 är ett resultat av förvaltningens förstärkning av tilläggspengen. Tanken är att åter ge stöd även för kategori I samt att öka stödet för kategori II och kategori III (se avsnittet om tilläggspeng). Den relativt mindre minskningen på 7-9 beror på en riktad förstärkning av elevpengen för 2011 från Barn- och utbildningsnämnden. 21

22 Enheternas elevstruktur och storlek Enheternas storlek är en viktig för att kunna göra samordningsvinster. Men elevstrukturen ställer krav på organisationen. Så även skolornas geografiska placering i de olika Skolenheterna. Skolenhet Nord och Skolenhet Syd har båda stora geografiska upptagningsområden med vardera tre skolor belägna på olika stora avstånd från varandra. Våra olika enheter hade i hösten 2009 och våren 2010 följande barn/elevstruktur Ht Åldersgrupp 0 3 år 3 5 år 6 år 7 8 år 9 år år 13+ år Total Barnomsorg Skolenhet Centrum Skolenhet Nord Skolenhet Syd Total Åldersgrupp F klass åk1 åk2 åk3 åk4 åk5 åk6 åk7 åk8 åk9 Total Skolenhet Skolenhet Centrum Skolenhet Nord Skolenhet Syd Total Vt Åldersgrupp 0-3 år 4-5 år 6 år 7-8 år 9 år år 13+ år Total Barnomsorg Skolenhet Centrum Skolenhet Nord Skolenhet Syd Total Årskurs F-klass Total Skola Skolenhet Centrum Skolenhet Nord Skolenhet Syd Total (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) Från att våren 2010 ha 523 elever på 7-9 kommer vi efter tre år våren 2013 ha ca 410 elever med en beräknad övergång till friskolorna på ca 10 %. Efter det blir det inte mycket färre elever i 7-9 under överskådlig tid. Inom en tre års period kommer alltså den stora minskningen av elever på 7-9 ha avstannat. I de kommande tre åren är det gymnasieskolan som kommer att känna av ytterligare minskning av elevkullarna. 22

23 Förändringar i barn och elevantalet Situationen på kommunens 7-9-skola börjar stabilisera sig vad gäller elevantalet. Den drastiska minskningen av antalet elever stannar upp och planar från och med nu ut till omkring elever. Det är framför gymnasieskolan som nu får brottas med ett vikande elevunderlag. Som ett led i den stora lokalutredningen som genomfördes i kommunen så gjorde förvaltningen också en prognos på antalet elever i grundskolan från 2007 till Med gröna siffror finns det faktiska antalet och med röda den prognos som gjordes Beräknat elevantal År F Summa Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Mätpunkten är oktober varje år Faktiskt/beräknat elevantal År F Summa Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Mätpunkten är oktober varje år F F (källa: Barn- och utbildningsförvaltningen 2007) Man kan konstatera att minskningen av antalet elever i F-6 inte gått så fort som förvaltningen förutspådde I oktober 2010 var det ca 57 elever fler i F-6 än i förvaltningens diagnos. För 7-9 håller diagnosen. I oktober 2010 var det 9 elever mer än i förvaltningens diagnos. 23

24 Antal gymnasieelever över tid / / / /2011 Österlengymnasiet Antalet gymnasieelever skrivna i kommunen Andel som sökt Österlengymnasiet 2007/ / / /2011 Andel som sökt Österlengymnasiet Antalet gymnasieelever kommer att börja sjunka drastiskt i kommunen och därmed i kommunens gymnasieskola. Detta samtidigt som det finns en tendens att allt lägre andel elever söker sig till Österlengymnasiet. En sådan utveckling ställer stora krav på Österlengymnasiets organisation för att, inom ramen för given budget, upprätthålla ett rikt utbud av program och valbara kurser. 24

25 Tilläggsmedel till barn i behov av särskilt stöd Det finns barn/elever som är i behov av särskilt stöd. Flera av dessa behov kan tillgodoses inom ordinarie verksamhet men vissa behov är av sådan karaktär att själva skolpengen inte klarar att finansiera insatser. Därför finns möjlighet att söka tilläggsmedel för detta. Tilläggsmedel finns i tre kategorier beroende av behovets art. Ansökan sker varje termin. För hösten2006 och 2007 såg tilldelningen och nivån på stödet ut som följer: Antal elever med tilläggsmedel hösten 2006 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsskolan Korsavadsenheten Jonebergsskolan Fristående skolor Nilsholgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin Antal elever med tilläggsmedel hösten 2007 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsskolan Korsavadsenheten Jonebergsskolan Fristående skolor Nilsholgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin Totalt fördelades 4, 46 miljoner i tilläggspeng hösten För hösten 2007 fördelades totalt 4,15 miljoner kronor. Barn- och utbildningsförvaltningen noterar att antalet elever som fått tilldelning enligt kategori I minskat kraftigt från ht 2006 till ht

26 Läsåret Antal elever bedömda att behöva tilläggsmedel för ht 2009 Kategori I* II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Skolenhet Centrum Fristående skolor Nils Holgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: Kategori I ger inga extramedel, II 31,000 kr/termin och III 83,000 kr/termin Antal elever med tilläggsmedel våren 2010 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Skolenhet Centrum F Skolenhet Centrum Fristående skolor Nilsholgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: I 0 kr/termin II kr/termin III kr/termin Totalt fördelades 4,66 miljoner i tilläggspeng hösten 2009 och 4,48 miljoner våren Antalet elever bedömda att tillhöra de olika kategorierna har ökat under läsåret Det är också markant hur andelen elever i kategori II ökat från ht Centrala stödteamet kommenterar utfallen: Kvalitén på Åtgärdsprogrammen har förbättrats och avspeglar bättre de problem som finns. Vid tilldelningen av tilläggsmedel hösten 2010 noterade vi dock att kvaliteten i viss mån åter blivit mer ojämn. Fler elever är i behov av särskilt stöd vilket innebär att avsatta medel är otillräckliga. En följd har blivit att man ute på enheterna är medveten om att 1:orna ofta bortprioriteras vid den slutliga fördelningen som sker i ledningsgruppen och därför söker för färre elever med "mindre" behov. 26

27 Pedagogerna har mer insikt i vad de olika kriterierna innebär och ansöker inte om tilläggsmedel för elever med "mindre" problematik. Arbetet i de lokala stödteamen ute på skolenheterna har också utvecklats och förbättrats under de senare åren. Centrala Stödteamet har under 2010 formaliserat stödet till de lokala stödteamen på alla skolenheterna och Sophiaskolan. Det innebär att vi träffar varje enhet två gånger per termin. Dessutom träffar vi specialpedagoger/speciallärare enhetsvis för fördjupade diskussioner kring barn och elever. Detta har medfört att inflödet av remisser till Centrala Stödteamet har minskat något. Istället får enheternas personal stöd att själva, på ett bättre sätt, hantera och arbeta med elever som har inlärningssvårigheter. Under höstterminen 2010 anordnades en tvådagarsutbildning för pedagoger i upprättande av Åtgärdsprogram. Verksamheter med specialinriktad verksamhet för elever med Autism, Asperger syndrom, ADHD och annan neuropsykiatrisk problematik har utökats och formaliserats. Denna verksamhet finansieras med tilläggsmedel och eleverna återfinns alltid inom kategori 2 eller 3. Eftersom denna verksamhet nu är permanentad kan man ställa sig frågan om tilläggsmedel är den rätta finansieringsformen. För dessa verksamheter pågår nu ett arbete för att skapa en kommunövergripande arbetsmodell. Samtlig personal från de olika skolstadierna har haft ett första möte under våren 2011 och fler träffar är inplanerade. Vi har också tagit hjälp av en extern konsult för att säkerställa att verksamheterna framgent ska hålla god kvalitet. Omfattande omorganisationer inom skolenhet Centrum med minskade resurser avseende personal och lokaler har fått konsekvenser även för de elever som man tidigare kunde ge bra stöd i skolsituationen och som därför fungerade relativt väl. Under kommande budgetår 2011 kommer tilläggspengen att förstärkas för att bättre kunna tillgodose de individuella behov som finns. Kategori I kommer åter att få stöd och nivån på stödet i kategori II och kategori III kommer att öka. Förvaltningen anser att det är viktigt att skolenheterna inte avstannar i sitt förebyggande arbete. 27

28 Kostenheten Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen samarbetar sedan den 1 januari 2008 kring kommunens kök. Barn- och utbildningsförvaltningens Kostenhet står i dag för all matlagning i kommunen. Kostenheten har 6 tillagningskök och 9 mottagningskök. Dessa står för matlagning och servering till både förskolor, skolor och olika former av äldreboende. Utöver detta finns två förskolor i kommunen med egen tillagning. Generell kostnad per portion beräknas till ca 7 kronor. Personal Grundskola Ledning och personaltäthet över tid Värden för Simrishamns kommun jämfört med kommungruppen "Övriga kommuner inv." Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Lärare (heltidstj.) per 100 elever 7,6 8,4 8,3 8,6 8,5 8,8 8,3 8,6 Lärare (heltidstj.) per hundra elever, exkl modersmål o Sv2 7,4 8,2 8,1 8,4 8,3 8,6 8,0 8,3 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning Lärare, antal per rektor Pedagogisk personal i huvudmannens skolor, antal heletidstjänster per 100 elever 7,8 8,8 8,6 8,9 8,8 9,2 8,7 9,0 Rektorer, andel kvinnor Källa: Skolverket Ledning och personaltäthet Värden för Simrishamns kommun jämfört med jämförbara kommuner, kommungruppen "Övriga kommuner inv." samt riket. Hagfors Köping Sala Simrishamn Skara Övriga Riket Lärare (heltidstj.) per 100 elever 8,8 8,7 8,7 8,3 7,9 8,6 8,2 Lärare (heltidstj.) per hundra elever, exkl modersmål o Sv2 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning 8,7 8,5 8,3 8,0 7,7 8,3 7, Lärare, antal per rektor Pedagogisk personal i huvudmannens skolor, antal heletidstjänster per 100 elever 9,0 9,5 9,1 8,7 8,3 9,0 8,7 Rektorer, andel kvinnor Källa: Skolverket samt Svenska Kommuner och Landsting Simrishamn har något färre lärare per 100 elever än övriga kommuner i samma kommungrupp samt de enligt SKL jämförbara kommunerna Den stora förändringen från i fjol är antal lärare per rektor där Simrishamns kommun gick från 38 till 20 lärare per rektor. 28

29 Denna siffra ska jämföras med kommunens egna siffror vad gäller de olika enheternas personalansvar för alla som arbetar på enheten. Här ingår även förskolor, fritidshem, familjedaghem, administration etc.då ser det anorlunda ut: 50 Antal anställda per ledningsresurs Man kan konstatera att personalansvaret ser mycket olika ut på de olika enheterna inom Barn- och utbidlningsförvaltningen. 29

30 Gymnasieskola Personaltäthet över tid Värden för Simrishamns kommun jämfört med kommungruppen "Övriga kommuner inv." Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Lärare (heltidstj.) per 100 elever 9,1 9,1 9,5 9,2 9,1 9,3 9,5 9,2 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk högskoleexamen Källa: Skolverket Man kan notera att lärartätheten är i nivå med övriga kommuner i samma storleksgrupp som vår egen. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har sjunkit med 6 procentenheter från 82 % till 76 %. Mellan läsåret och läsåret Studie- och yrkesvägledning Värden för Simrishamns kommun jämfört med kommungruppen "Övriga kommuner inv." Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Antal studie- och yrkesvägledare (heltid) 2,0-2,0-2,2-0,9 1,7 Antal studie- och yrkesvägledare per 100 elever Andel studie- och yreksvägledare med SYV-utbildning Källa: Skolverket 0,32 0,23 0,34 0,23 0,38 0,24.. 0, Studie- och yrkesvägledningsresursen har minskat mellan läsåren och

31 Kostnader i grund och gymnasieskola Grundskola I grundskolan jämförs kostnaderna med samtliga kommuner i riket och kommuner i vår absoluta närhet. Dessutom presenteras siffror från kommuner som liknar Simrishamn efter en ihopvägning av SALSA, folkmängd, standardkostnad och medianinkomst. Dessa jämförbara kommuner varierar från år till år. Kommunerna är framtagna av Svenska kommuner och landsting och presenters i deras årliga rapport Öppna jämförelser. Huvudmannens kostnader 2009 Kostnad per elev 2009 Undervisning Lokaler och inventarier Skolmåltider Läromedel, utrustning och skolbibliotek Elevvård Övrigt* Totalt Riket Hagfors Köping Sala Skara Simrishamn Tomelilla Ystad Källa: Skolverket * Statistikuppgiften Övrigt ingår kostnader som inte redovisas inom andra kostnadsposter, t.ex. kostnader för barn- och ungdomskontoret/motsvarande och som fördelas ut på olika verksamhetsformer administration, skolledning, SYV, elevförsäkringar, elevassistenter, talpedagoger, skolvärdar och fritidspersonal, utvecklingsarbete och kompetensutvecklig t.ex. kursavgifter, konferenser etc. I statistiken ingår inte lönekostnader för vikarier under den tid ordinarie personal deltar i kompetensutveckling. I statistiken ingår inte skolskjutsar. 31