ITiS på Önnestadsgymnasiet. Ekologisk framtid. Mats Andersson Ylva Glimfeldt Gunilla Underdahl Kristian Krebs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ITiS på Önnestadsgymnasiet. Ekologisk framtid. Mats Andersson Ylva Glimfeldt Gunilla Underdahl Kristian Krebs"

Transkript

1 ITiS på Önnestadsgymnasiet Ekologisk framtid Mats Andersson Ylva Glimfeldt Gunilla Underdahl Kristian Krebs

2 Innehåll 1. Projektbeskrivning 1.1 Genomförande 1.2 Mål 1.3 Utvärdering 2. Bakgrund 2.1 Projektidé 2.2 Pedagogik 2.3 Målgrupp 3. Arbetsgång 3.1 Gruppindelning 3.2 Introduktion, studiebesök 3.3 PBL pedagogik Gruppernas ämnen Fortsatt arbete Redovisning Utvärdering 4. Reflektioner kring elevernas lärande i ITIS-projektet. 4.1 Användning av datorer och datakommunikation 4.2 Om PBL 5. Reflektioner kring lärarrollen i ITIS-projektet.

3 1. Projektbeskrivning 1.1 Genomförande Vi ska arbeta med en processinriktad PBL-metod, en något modifierad sjustegsmet. Arbetssättet kommer att introduceras i ett annat PBL-projekt på skolan tidigare under vårterminen. Dessutom kommer eleverna få insikt i arbetsgången genom ett mindre endagsprojekt som inledning till det egentliga ITiS-projektet. Arbetet kommer ske i tre eller fyra basgrupper om 7-9 elever. En del i arbetet är att hålla kontakt med en naturbruksskola med ekologisk profil i Norge. Eleverna ska uttnyttja de erfarenheter och kunskaper som finns om ekologisk odling på denna skola. En annan del av arbetet är att eleverna ska använda den moderna IT-tekniken att söka information och kunskap. 1.2 Mål Våra mål med projektet är: - Att för eleverna introducera ett processinriktat arbetssätt, och lära oss själva av erfarenheterna för framtida bruk. - Att stimulera eleverna till ökat samarbete med varandra i skolarbetet. - Att påverka elevernas tankegångar och värderingar gällande ekologiskt tänkande. - IT-utbytet i NORGE. 1.3 Utvärdering Att arbeta enligt PBL innebär att den huvudsakliga utvärderingen sker fortlöpande genom samtal i basgruppen mellan eleverna och handledaren. Arbetet ska mynna ut i en skärmutställning och eventuellt en temadag för hela skolan (och andra skolor?) om ekologisk odling och ett ekologiskt tänkande. I samband med avslutandet av projektet kommer även eleverna få uttrycka sina åsikter om projektet i en enkät. Vi i ITiS-gruppen kommer att fortlöpande att utvärdera arbetet i Loggboken. 2. Bakgrund 2.1 Projektidé Eftersom Önnestadsgymnasiet är ett naturbruksgymnasium med traditionell inriktning mot trädgård och jordbruk, trots att vi numera har ett större intresse för hästskötsel, har vi valt att inrikta vårt ITiS projekt mot ekologisk odling. Orsaken härtill är att vi i gruppen tycker att det är viktigt att våra elever börjar rikta sitt intresse mot jordbruksmetoder som befrämjar en uthållig samhällsutveckling. Med det menas att även framtida generationer skall kunna leva ett bra liv i en god miljö. Ett sätt att befrämja en uthållig utveckling av lantbruket är att satsa på ekologisk odling, även om denna metod självklart också måste utvecklas för att inte tära på naturresurserna. Det är konstigt nog ett fåtal naturbruksgymnasium som idag helt satsar på ekologisk odling. Vi har trots det en liten avstyckad gård som bedriver köttdjurs- och svinuppfödning i ekologisk form och här tänker vi hämta mycket inspiration och kunskap. Detta räcker emellertid inte till, varför vi även har kontaktat en norsk skola där produktionen är helt omlagd till ekologisk odling.

4 Vi hoppas att eleverna skall ta upp kontakten med dem och därmed få tillfälle att använda informationstekniken på ett kreativt sätt, därmed inte sagt att det nödvändigtvis måste ske genom datakommunikation. IT omfattar enligt vår uppfattning så mycket mer. Vi vill att eleverna tänker sig in i hur de vill att framtiden skall se ut och har därför satt titeln på projektet till Ekologisk framtid. Vår ambition är att de skall samla kunskap i ämnet men framför allt att de skall bli intresserade och att de skall våga låta fantasin och tanken flyga fritt. 2.2 Pedagogik ITiS är för oss ett sätt att bryta upp gamla invanda mönster och skapa nya former för inlärning. Vi har därför tänkt att använda oss av PBL pedagogik. Metoden är förvisso inte ny men blir det i vår tappning eftersom vi behöver anpassa den för våra elever. Vår målsättning är att väcka den kreativitet som finns inom våra elever och att uppmuntra dem att ta egna initiativ och tro på sig själva, något som vi anser att skolan i allmänhet misslyckas med. Vi vill även att våra elever efter projektet skall kunna arbeta i grupp dvs samtala med varandra, sätta upp mål, dela på arbetet och odla sin ödmjukhet inför varandra. Vår ambition är att fortsätta arbeta på det här sättet även efter projektet. För vår egen del vill vi pröva att arbeta i lag eftersom det är så här vi vill arbeta. Vi hoppas på en berikande upplevelse där vi verkligen kan hämta stöd från våra kollegor och där vi tillsammans kan ta tag i svåra uppgifter som samarbetsproblem bland eleverna och betygsättning. Det är också en av anledningarna till att vi använder PBL eftersom metoden förutsätter lagarbete bland lärarna/handledarna. 2.3 Målgrupp Vi har efter diskussioner funnit att vi skall använda oss av elever från årskurs ett eftersom vi anser att PBL pedagogiken måste implementeras från grunden. Klasserna vi har valt är H1, hästinriktningen, och T1, trädgårdsinriktningen. Självklart ser vi vissa problem med att välja H1 framför J1, jordbruksinriktningen, eftersom vi inte vet hur motiverade de är i fråga om att arbeta med jordbruk. Å andra sidan är klassen i stort behov att träna sin sociala kompetens, utan att för den skull mena att det är en problemklass. Eleverna är duktiga och har höga mål med sina studier något som vi finner mycket positivt. 3. Arbetsgång 3.1 Gruppindelning Eleverna delades in i grupper om sex elever i varje, tre stycken med hästelever och två stycken med trädgårdselever. Vi blandade eleverna så att bästisarna kom i olika grupper och att det blev starka och svaga elever i samma grupp. De flesta eleverna tyckte det var bra att vi förutbestämde grupperna, men två duktiga elever var missbelåtna för de menade att de skulle nått längre och gjort ett bättre arbete om de varit i samma grupp.

5 3.2 Introduktion, studiebesök Projektet inleddes med studiebesök till Klinta ekologiska trädgårdsmästeri och till en lantbrukare med mjölkproduktion enligt Krav utanför Höör. Klinta var mycket välskött och visade att man kan få hög produktion på liten yta. Lantbrukarparet tog emot oss med saft och bullar och blommande rabatter. Korna var utsläppta på bete och grödorna hade kommit upp utan ogräs. Intrycket blev med andra ord mycket positivt. 3.3 PBL pedagogik Efter studiebesöket gick vi igenom PBL enligt vår modifierade sjustegsmetod (fig 1) som eleverna skulle följa. Först arbetade de med ett exempel för att komma in i tänkandet varpå det riktiga arbetet började. Ett viktigt moment i det här läget var att sammansvetsa grupperna och upprätta kontrakt mellan medlemmarna. Här arbetade sig eleverna igenom en hel del problem som kunde tänkas uppkomma. Vad gäller sjustegsmetoden (fig 1) avgränsade vi momenten tydligt genom att eleverna fick ut de olika momenten på papper. De måste arbeta med ett steg i taget och fullfölja det innan nästa moment. Att de var klara kontrollerades genom att de fick boka basgruppsmöten med någon av handledarna. Steg 1. Intryck och idéer genom ett studiebesök. Steg 2. Gruppindelning och regler för grupparbetet. Steg 3. Brainstorm. Steg 4. Gruppera och strukturera idéerna och välj vad ni vill arbeta med. Steg 5. Frågeställningar och kunskapsinventering. Steg 6. Sök kunskap och skapa idéer om redovisningssätt. Steg 7. Sammanställa kunskap och finjustera redovisning. fig 1. Vår modifierade sjustegsmetod. Varje steg måste vara klart innan man kan gå vidare. Det inte förbjudet att gå tillbaka och korrigera Gruppernas ämnen För att kunna bestämma sig för ett ämne gjorde grupperna en brainstorm över begreppet Ekologisk Framtid. En del grupper hade mycket frågeställningar och hade svårt att ena sig om vad de skulle arbeta med, andra bestämde sig ganska direkt, här är resultatet: Grupp 1. Grupp 2. Grupp 3. Grupp 4. Grupp 5. Ekologiska kläder. Ekologisk djurhållning. Jämförelse ekologiska gårdar och konventionella. Ekologisk djurhållning enligt Krav. Hur man startar en ekologisk trädgård. Bioenergieldning på Allöverket Fortsatt arbete Eleverna fick själva ringa och beställa studiebesök, ringa efter informationsmaterial,och söka på internet. Facktidningar och böcker var det ingen som nappade på. Aktiviteten var i allmänhet god i grupperna. Varje pass avslutades med ett basgruppmöte med handledare där grupperna fick sammanfatta vad de gjort och hur de skulle gå vidare. Två elever ströks eftersom de uteblev. Några hade hög frånvaro men gruppkamraterna lät dem ända vara med ändå. Enligt vår metod var det eleverna själva som skulle ta beslut om vad som skulle ske om något inte fungerade i grupperna, därav kontrakten som upprättades tidigare.

6 Handledarens uppgift i det här läget var att stödja elevernas beslut och försöka få grupperna att arbeta kreativt med problemen. En viktig del i projektet, kanske den viktigaste, var också gruppdynamiken dvs att få eleverna att fungera i grupp där alla skulle vara delaktiga. Den grupp som tillslut blev minst genom två avhopp fungerade bäst vilket visade att gruppstorlekarna i allmänhet var för stora, sex elever. I ett par grupper stördes arbetet av inre stridigheter. Ett exempel är en grupp där en elev videofilmade med egen kamera som blev helt handlingsförlamad när eleven ibland uteblev med filmen hemma. För att understryka att själva grupparbetet är viktigt förde grupperna loggbok, som det skulle skrivas i efter varje arbetspass. Här skulle de anteckna allt som hänt inom gruppen, hur man löste problem och hur arbetet förflöt eller skulle fortgå. Anteckningarna lämnades in varje dag och blev sedan föremål för diskussioner med handledarna och i slutänden även betygssättning. Vidare upprättade vi en konferens på BUF on-line som skulle bli ett allmänt forum för projektet tillsammans med en speciell hemsida som vi också startade. Diskussionerna på BUF:en kom igång trots en trevande start Redovisning Redovisningarna skedde inför alla elever i de båda klasserna.tre grupper redovisade på utsatt tid fredag v 20. De andra två kunde inte redovisa. Grupp 1 för att det blivit problem med datorerna så att de inte kunde hitta sin fil och få fram sitt arbete i powerpoint. De skrev om det viktigaste i sitt arbete och redovisade på tisdag v 21.Grupp 2 saknade den elev som hade videofilmen hemma. De redovisade också tisdag v 21. Det som karaktäriserade arbetena var att alla i grupperna var engagerade och insatta i frågorna. Speciellt de två grupper som redovisade sist var starkt känslomässigt engagerade och förde fram sin sak på ett övertygande sätt Utvärdering Eleverna fick lämna en skriftlig utvärdering efteråt. Den visade att de tyckte arbetssättet varit bra och att de lärt sig mycket på arbetet, vilket berodde på att de engagerat sig mer än om de lyssnat på vanlig lektion. De som var tysta och tillbakadragna tyckte att de ökat sitt självförtroende och sin samarbetsförmåga mycket medan dominerande och framåt elever inte tyckte de påverkats alls. Alla tyckte handledare och lärare varit bra för att de funnits till hands men inte lagt sig i. 4. Reflektioner kring elevernas lärande i ITIS-projektet. När vi startade ITIS-projektet visste vi inte riktigt var det skulle sluta. Vi diskuterade hur mycket vi kunde släppa eleverna, att med fria händer, ta ansvar för sitt egna lärarandet. Vi frågade oss hur mycket vi skulle styra eleverna och vilka frågor vi kunde släppa helt i deras händer. Det visade sig dock att våra farhågor om att eleverna inte skulle hitta ett inre engagemang för ekologiska frågor inte besannades. Resultatet på denna punkten blev över förväntan. Eleverna visade viss tröghet och tveksamhet i början av arbetet, men när de väl kommit igång visade de stor initiativkraft och ett stort engagemang. Detta är uppmuntrande inför framtida PBL-projekt.

7 4.1 Användning av datorer och datakommunikation Datoranvändandet hamnade lite utanför projektet. Vi hade problem att få BUFonlineadresser till eleverna i tid och kontakten med Norge uttnyttjades inte. Dessa omständigheter gjorde att elevarbetet endast tangerade i datoranvändandet. Det var dock två grupper som valde att redovisa med hjälp av datorer. Den ena gruppen arbetade med en skärmutställning om ekologisk djurhållning, och till sin hjälp hade de en digitalkamera. En annan grupp gjorde en powerpoint-presentation. Även om eleverna inte arbetade med datorer i sitt arbete, så har ITIS öppnat ögonen på oss lärare för de möjligheter som buf-online för med sig. Vi har fått flera idéer på hur vi kan använda buf-online i skolarbetet. En är att skapa ett forum för skolan för att befrämja debatt, dels i naturbruks- och miljöfrågor, men även i elevdemokratifrågor. 4.2 Om PBL Vi tycker att det varit givande att arbeta problembaserat. Fördelarna är att eleverna har visat ett högre engagemang i skolarbetet än vad vi upplever att de gör i andra teoretiska ämnen. Temat Ekologisk framtid var ett abstrakt tema, och till viss del har elevernas resultat avspeglats i detta. En kritik som det kan ligga mycket i är att de kunskaper som eleverna har förvärvat om ekologisk produktion är alltför verklighetsfrämmande. Vi kan sammanfatta det som att idéerna som eleverna har fått (att undersöka ekologiska kläder tex) har varit mycket bra, men sedan har vi haft svårt att hjälpa eleverna till bra kunskap om det de vill undersöka. Nästa gång skulle vi vilja prova att eleverna fick jobba utifrån ett verkligt problem. De olika grupperna skulle ha varsitt problem att jobba med. Allla skulle då visa sina lösningar i en skärmutställning. Det skulle användas mycket färg och form för att ge utlopp för elevernas inneboende kreativitet. Eleverna får erbjudande om föreläsningar i de olika kurserna, de ska nog vara obligatoriska i varje fall till en början. Utvärderingarna som eleverna skrev var mycket positiva och uppmuntrar till fortsatt problembaserat arbete. Det eleverna varit kritiska till är att de fått för lite tid, vilket vi håller med om att 30 timmar är för lite. Den stora fördelen med problembaserat arbet är att det leder till att eleverna får mycket större inflytande över sina studier. Vi upplever att de som har tjänat mest på detta arbetssätt, kontra traditionell undervisning, är de elever som inte tar så stort utrymme i klassen. De har fått större möjligheter att synas och att få deltagaktiga i arbetet. I utvärderingen uppger många elever att de ökat självförtroendet genom arbetet. Vi upplevde att en gruppstorlek på 6 elever var för stor. Till nästa höst har vi tankar om att dela in alla ettor i basgrupper (första terminen) med 4 elever i varje, dessa grupper ska vara stadiga i alla kurser de första 10 veckorna. Därefter byter man grupp. En erfarenhet från PBL-arbetet är nämligen att eleverna har lärt känna varandra, och att vi som lärare har lärt känna eleverna bättre. Det kan vara en trygghet för eleverna att tvingas in i en grupp när de börjar på en ny skola, så att alla lär känna några andra elever lite bättre. Samtidigt är 10 veckor en begränsad tid. Vi tror inte att man enbart kan jobba problembaserat utan detta måste kombineras med andra arbetssätt. Däremot är ett problembaserat arbetssätt ett bra komplement till den övriga undervisningen.

8 5. Reflektioner kring lärarrollen i ITIS-projektet. I arbetet har vi upptäckt att det krävs mycket för att jobba i arbetslag. För det första krävs mycket resurser. Vi var minst två lärare på 28 elever varje pass, och ofta var vi tre eller fyra inne i klassen samtidigt. Detta gjorde vi delvis utöver den övriga undervisningen, vilket innebar en ökad arbetsbeslastning. Samtidigt anser vi att det är viktigt att jobba ihop bra arbetslag som fungerar tillsammans. Om vi sammanfattar erfarenheterna så har vi insett att för ett arbetslag ska fungera bra måste ha en öppen kommunikation och det måste vara ett givande och tagande på lika villkor. Gruppens kommunikation har inte alltid fungerat tillfredställande. Ibland har vi glömt att meddela varandra vad som gäller. Det har varit mycket att hålla reda på och emellanåt har vi gett eleverna dubbla budskap. Genom våra misstag har vi insett behovet av att ha en tydlig arbetsfördelning. Vi anser att även om projektet har varit jobbigt emellanåt, så har det varit berikande. Det är ett enormt stöd att arbeta tillsammans i klassrummet och man växer med känslan att man kan komplettera och stötta varandra.

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär

Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02 Tema Hembygd Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär Handledare: Jenny Comstedt Innehållsförteckning Bakgrund

Läs mer

Studiehandledning till PBL på IT för användare

Studiehandledning till PBL på IT för användare ÖREBRO UNIVERSITET ESI-Informatik Anders Avdic, Ulrika Sandberg, Magnus Österman, Jenny Lagsten 2003-08-25; 2004-03-30; 2004-08-25; 2005-01-17, 2005-08-24, 2006-01-16 Studiehandledning till PBL på IT för

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektrapport-ITiS Spängerskolan Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera

Läs mer

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Under årskurs 2 har du tvättid på lektionstid som bokas av dig själv och du sköter tvätten efter de strategier som är framarbetade under årskurs 1.

Under årskurs 2 har du tvättid på lektionstid som bokas av dig själv och du sköter tvätten efter de strategier som är framarbetade under årskurs 1. All verksamhet på Allmän kurs - BAS utgår från individens behov och förmåga. Vi gör en kartläggning i början av terminen över vilket stöd du behöver i olika situationer, både i skola, på fritiden och på

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2015/2016 1 Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Estetisk verksamhet Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Ämnets syfte och karaktär Utbildningen i ämnet estetisk verksamhet syftar till att utveckla och stimulera

Läs mer

Erik Lindegren ( 1910-1968) VÅRVINTER

Erik Lindegren ( 1910-1968) VÅRVINTER Sida 1 av 8 Vikingaskolan Lund 2001-05-16 Erik Lindegren ( 1910-1968) VÅRVINTER Det snöade mellan solen och molnen och guldtungan lapade is ur sjön och den frysande bänken på kullen blåste i sina fingrar

Läs mer

Sjuntorpskolan höstterminen 2000

Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16

Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16 Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16 Sammanfattning av lärares synpunkter 1. På vilket sätt är lärarguiden ett stöd för undervisningen om tal och räkning? Det finns en tydlig

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

Rapport. Folksagor-Lextorpslaget

Rapport. Folksagor-Lextorpslaget Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

PA Projektarbete

PA Projektarbete PA1201 - Projektarbete Projektarbetets syfte Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform.

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa.

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa. Reflektionsverktyg för lärarkompetens Titel DIALOGDUK Mål Målet är att i grupp stimulera diskussion om lärarkompetens genom att använda en självinstruerande dialogduk med färdiga frågor och begrepp som

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

ITiS arbete. Trafiken i skolan

ITiS arbete. Trafiken i skolan ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt

Läs mer

D5.5 Utveckling av utvärderingsmodell. Utbildningarna

D5.5 Utveckling av utvärderingsmodell. Utbildningarna D5.5 Utveckling av utvärderingsmodell Teknologisk Instituts uppgift här har varit att utveckla en utvärderingsmodell inklusive processer och metoder för utvärdering. Detta är en skiss över hur flödesschemat

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2009/2010 -

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2009/2010 - KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2009/2010 - OMRÅDE: Ankarets förskola NÄMND:SDF Centrum MALMÖ DEN 201015 UPPGIFTSLÄMNARE: NAMN: Anita Hansson TEL: 040-349221 Om vår verksamhet! Inledning Jag

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en

Läs mer

Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet

Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet Lärandet Hjärnan Våra hjärnor är uppdelade i höger och vänster hjärnhalva som spelar olika men kompletterande roller. Den vänstra anses stå för förnuftet inom oss, den högra för känslan. Vänster hjärnhalva

Läs mer

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 Innehållsförteckning Pedagogisk grundsyn... 3 Vad karaktäriserar en bra lärare?... 3 Studenten... 4 Undervisningen... 4

Läs mer

Varför bär de sjalar?

Varför bär de sjalar? Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning

Läs mer

Projektarbete KRAV-märkta elever i åk 4-6

Projektarbete KRAV-märkta elever i åk 4-6 1 Projektarbete KRAV-märkta elever i åk 4-6 Seminarieledare: Per Sönnerby LAU 160 dk 2 A8 grupp 4, Petter Findin 810816-7555, Louise GladBerg 790408-2448, Sarah Mattsson 860115-5008, Veronica Broberg 850906-5960,

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga. Copyright Joakim

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Hyttan Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Introduktion av Estetisk kommunikation Lektionsupplägg för 75 min. Underlag till ca 24 elever

Introduktion av Estetisk kommunikation Lektionsupplägg för 75 min. Underlag till ca 24 elever Dokument till elev Introduktion av Estetisk kommunikation Introduktion av Estetisk kommunikation Lektionsupplägg för 75 min. Underlag till ca 24 elever Gymnasium: kursen estetisk kommunikation, 100 poäng,

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

FLOWER POWER är en slogan som används av hippier för att symbolisera deras kärleks och icke våldsideologi

FLOWER POWER är en slogan som används av hippier för att symbolisera deras kärleks och icke våldsideologi Hippiekulturen: Det har gått cirka fyra decennier sedan hippiekulturen kollapsade. En subkultur som skakade Nord Amerika under 1960-1970 talet. Allt började med en grupp av vågade ungdomar genomsyrade

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Draken 2015-2016 Enhet Borgens förskola Draken 1-5 år Förutsättningar 23 barn

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Projektmaterial KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport HT-02

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström Bättre svenska Ingesunds folkhögskola 2012-12-27 Hans Hellström hans.hellstrom.ingesund@folkbildning.net 0703-927599 2. Projektets syfte Projektets huvudsakliga syfte var tvådelat. Dels ville vi pröva

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2 Loggbok Måndag 28/1 Vi hade först tänkt göra ett arbete om tandhygienistens arbetsförhållanden, vi hade då tänkt oss att i en klinisk undersökning för att se hur olika tandhygienister arbetar. Men på Lena

Läs mer

Årsanalys av Skolenkäten 2014

Årsanalys av Skolenkäten 2014 Enheten för statistik Pontus Bäckström RAPPORT 1 (13) Årsanalys av Skolenkäten 2014 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Ekonomikandidat- introduktion MX0040, 10216.1112 10 Hp Studietakt = 35% Nivå och djup = Grund A Kursledare = Studierektor Värderingsresultat Värderingsperiod: 2012-01-09-2012-01-23 Antal svar 39 Studentantal

Läs mer

Kursbeskrivning / Matrialiserande och gestaltning, 12 hp

Kursbeskrivning / Matrialiserande och gestaltning, 12 hp KONSTFACK Instutitionen för Konsthantverk Kurskod: TXK 318 Nivå: Grund Kursbeskrivning / Matrialiserande och gestaltning, 12 hp Delkurs Matrialiserande och gestaltning inom kurs Ställningstagande och kritiska

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun

Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun Januari 2008 Skolans uppdrag Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (LPO 94) har anpassats för att även omfatta förskoleklassen

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

På resande fot med Talldal

På resande fot med Talldal Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013 Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer