ITiS på Önnestadsgymnasiet. Ekologisk framtid. Mats Andersson Ylva Glimfeldt Gunilla Underdahl Kristian Krebs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ITiS på Önnestadsgymnasiet. Ekologisk framtid. Mats Andersson Ylva Glimfeldt Gunilla Underdahl Kristian Krebs"

Transkript

1 ITiS på Önnestadsgymnasiet Ekologisk framtid Mats Andersson Ylva Glimfeldt Gunilla Underdahl Kristian Krebs

2 Innehåll 1. Projektbeskrivning 1.1 Genomförande 1.2 Mål 1.3 Utvärdering 2. Bakgrund 2.1 Projektidé 2.2 Pedagogik 2.3 Målgrupp 3. Arbetsgång 3.1 Gruppindelning 3.2 Introduktion, studiebesök 3.3 PBL pedagogik Gruppernas ämnen Fortsatt arbete Redovisning Utvärdering 4. Reflektioner kring elevernas lärande i ITIS-projektet. 4.1 Användning av datorer och datakommunikation 4.2 Om PBL 5. Reflektioner kring lärarrollen i ITIS-projektet.

3 1. Projektbeskrivning 1.1 Genomförande Vi ska arbeta med en processinriktad PBL-metod, en något modifierad sjustegsmet. Arbetssättet kommer att introduceras i ett annat PBL-projekt på skolan tidigare under vårterminen. Dessutom kommer eleverna få insikt i arbetsgången genom ett mindre endagsprojekt som inledning till det egentliga ITiS-projektet. Arbetet kommer ske i tre eller fyra basgrupper om 7-9 elever. En del i arbetet är att hålla kontakt med en naturbruksskola med ekologisk profil i Norge. Eleverna ska uttnyttja de erfarenheter och kunskaper som finns om ekologisk odling på denna skola. En annan del av arbetet är att eleverna ska använda den moderna IT-tekniken att söka information och kunskap. 1.2 Mål Våra mål med projektet är: - Att för eleverna introducera ett processinriktat arbetssätt, och lära oss själva av erfarenheterna för framtida bruk. - Att stimulera eleverna till ökat samarbete med varandra i skolarbetet. - Att påverka elevernas tankegångar och värderingar gällande ekologiskt tänkande. - IT-utbytet i NORGE. 1.3 Utvärdering Att arbeta enligt PBL innebär att den huvudsakliga utvärderingen sker fortlöpande genom samtal i basgruppen mellan eleverna och handledaren. Arbetet ska mynna ut i en skärmutställning och eventuellt en temadag för hela skolan (och andra skolor?) om ekologisk odling och ett ekologiskt tänkande. I samband med avslutandet av projektet kommer även eleverna få uttrycka sina åsikter om projektet i en enkät. Vi i ITiS-gruppen kommer att fortlöpande att utvärdera arbetet i Loggboken. 2. Bakgrund 2.1 Projektidé Eftersom Önnestadsgymnasiet är ett naturbruksgymnasium med traditionell inriktning mot trädgård och jordbruk, trots att vi numera har ett större intresse för hästskötsel, har vi valt att inrikta vårt ITiS projekt mot ekologisk odling. Orsaken härtill är att vi i gruppen tycker att det är viktigt att våra elever börjar rikta sitt intresse mot jordbruksmetoder som befrämjar en uthållig samhällsutveckling. Med det menas att även framtida generationer skall kunna leva ett bra liv i en god miljö. Ett sätt att befrämja en uthållig utveckling av lantbruket är att satsa på ekologisk odling, även om denna metod självklart också måste utvecklas för att inte tära på naturresurserna. Det är konstigt nog ett fåtal naturbruksgymnasium som idag helt satsar på ekologisk odling. Vi har trots det en liten avstyckad gård som bedriver köttdjurs- och svinuppfödning i ekologisk form och här tänker vi hämta mycket inspiration och kunskap. Detta räcker emellertid inte till, varför vi även har kontaktat en norsk skola där produktionen är helt omlagd till ekologisk odling.

4 Vi hoppas att eleverna skall ta upp kontakten med dem och därmed få tillfälle att använda informationstekniken på ett kreativt sätt, därmed inte sagt att det nödvändigtvis måste ske genom datakommunikation. IT omfattar enligt vår uppfattning så mycket mer. Vi vill att eleverna tänker sig in i hur de vill att framtiden skall se ut och har därför satt titeln på projektet till Ekologisk framtid. Vår ambition är att de skall samla kunskap i ämnet men framför allt att de skall bli intresserade och att de skall våga låta fantasin och tanken flyga fritt. 2.2 Pedagogik ITiS är för oss ett sätt att bryta upp gamla invanda mönster och skapa nya former för inlärning. Vi har därför tänkt att använda oss av PBL pedagogik. Metoden är förvisso inte ny men blir det i vår tappning eftersom vi behöver anpassa den för våra elever. Vår målsättning är att väcka den kreativitet som finns inom våra elever och att uppmuntra dem att ta egna initiativ och tro på sig själva, något som vi anser att skolan i allmänhet misslyckas med. Vi vill även att våra elever efter projektet skall kunna arbeta i grupp dvs samtala med varandra, sätta upp mål, dela på arbetet och odla sin ödmjukhet inför varandra. Vår ambition är att fortsätta arbeta på det här sättet även efter projektet. För vår egen del vill vi pröva att arbeta i lag eftersom det är så här vi vill arbeta. Vi hoppas på en berikande upplevelse där vi verkligen kan hämta stöd från våra kollegor och där vi tillsammans kan ta tag i svåra uppgifter som samarbetsproblem bland eleverna och betygsättning. Det är också en av anledningarna till att vi använder PBL eftersom metoden förutsätter lagarbete bland lärarna/handledarna. 2.3 Målgrupp Vi har efter diskussioner funnit att vi skall använda oss av elever från årskurs ett eftersom vi anser att PBL pedagogiken måste implementeras från grunden. Klasserna vi har valt är H1, hästinriktningen, och T1, trädgårdsinriktningen. Självklart ser vi vissa problem med att välja H1 framför J1, jordbruksinriktningen, eftersom vi inte vet hur motiverade de är i fråga om att arbeta med jordbruk. Å andra sidan är klassen i stort behov att träna sin sociala kompetens, utan att för den skull mena att det är en problemklass. Eleverna är duktiga och har höga mål med sina studier något som vi finner mycket positivt. 3. Arbetsgång 3.1 Gruppindelning Eleverna delades in i grupper om sex elever i varje, tre stycken med hästelever och två stycken med trädgårdselever. Vi blandade eleverna så att bästisarna kom i olika grupper och att det blev starka och svaga elever i samma grupp. De flesta eleverna tyckte det var bra att vi förutbestämde grupperna, men två duktiga elever var missbelåtna för de menade att de skulle nått längre och gjort ett bättre arbete om de varit i samma grupp.

5 3.2 Introduktion, studiebesök Projektet inleddes med studiebesök till Klinta ekologiska trädgårdsmästeri och till en lantbrukare med mjölkproduktion enligt Krav utanför Höör. Klinta var mycket välskött och visade att man kan få hög produktion på liten yta. Lantbrukarparet tog emot oss med saft och bullar och blommande rabatter. Korna var utsläppta på bete och grödorna hade kommit upp utan ogräs. Intrycket blev med andra ord mycket positivt. 3.3 PBL pedagogik Efter studiebesöket gick vi igenom PBL enligt vår modifierade sjustegsmetod (fig 1) som eleverna skulle följa. Först arbetade de med ett exempel för att komma in i tänkandet varpå det riktiga arbetet började. Ett viktigt moment i det här läget var att sammansvetsa grupperna och upprätta kontrakt mellan medlemmarna. Här arbetade sig eleverna igenom en hel del problem som kunde tänkas uppkomma. Vad gäller sjustegsmetoden (fig 1) avgränsade vi momenten tydligt genom att eleverna fick ut de olika momenten på papper. De måste arbeta med ett steg i taget och fullfölja det innan nästa moment. Att de var klara kontrollerades genom att de fick boka basgruppsmöten med någon av handledarna. Steg 1. Intryck och idéer genom ett studiebesök. Steg 2. Gruppindelning och regler för grupparbetet. Steg 3. Brainstorm. Steg 4. Gruppera och strukturera idéerna och välj vad ni vill arbeta med. Steg 5. Frågeställningar och kunskapsinventering. Steg 6. Sök kunskap och skapa idéer om redovisningssätt. Steg 7. Sammanställa kunskap och finjustera redovisning. fig 1. Vår modifierade sjustegsmetod. Varje steg måste vara klart innan man kan gå vidare. Det inte förbjudet att gå tillbaka och korrigera Gruppernas ämnen För att kunna bestämma sig för ett ämne gjorde grupperna en brainstorm över begreppet Ekologisk Framtid. En del grupper hade mycket frågeställningar och hade svårt att ena sig om vad de skulle arbeta med, andra bestämde sig ganska direkt, här är resultatet: Grupp 1. Grupp 2. Grupp 3. Grupp 4. Grupp 5. Ekologiska kläder. Ekologisk djurhållning. Jämförelse ekologiska gårdar och konventionella. Ekologisk djurhållning enligt Krav. Hur man startar en ekologisk trädgård. Bioenergieldning på Allöverket Fortsatt arbete Eleverna fick själva ringa och beställa studiebesök, ringa efter informationsmaterial,och söka på internet. Facktidningar och böcker var det ingen som nappade på. Aktiviteten var i allmänhet god i grupperna. Varje pass avslutades med ett basgruppmöte med handledare där grupperna fick sammanfatta vad de gjort och hur de skulle gå vidare. Två elever ströks eftersom de uteblev. Några hade hög frånvaro men gruppkamraterna lät dem ända vara med ändå. Enligt vår metod var det eleverna själva som skulle ta beslut om vad som skulle ske om något inte fungerade i grupperna, därav kontrakten som upprättades tidigare.

6 Handledarens uppgift i det här läget var att stödja elevernas beslut och försöka få grupperna att arbeta kreativt med problemen. En viktig del i projektet, kanske den viktigaste, var också gruppdynamiken dvs att få eleverna att fungera i grupp där alla skulle vara delaktiga. Den grupp som tillslut blev minst genom två avhopp fungerade bäst vilket visade att gruppstorlekarna i allmänhet var för stora, sex elever. I ett par grupper stördes arbetet av inre stridigheter. Ett exempel är en grupp där en elev videofilmade med egen kamera som blev helt handlingsförlamad när eleven ibland uteblev med filmen hemma. För att understryka att själva grupparbetet är viktigt förde grupperna loggbok, som det skulle skrivas i efter varje arbetspass. Här skulle de anteckna allt som hänt inom gruppen, hur man löste problem och hur arbetet förflöt eller skulle fortgå. Anteckningarna lämnades in varje dag och blev sedan föremål för diskussioner med handledarna och i slutänden även betygssättning. Vidare upprättade vi en konferens på BUF on-line som skulle bli ett allmänt forum för projektet tillsammans med en speciell hemsida som vi också startade. Diskussionerna på BUF:en kom igång trots en trevande start Redovisning Redovisningarna skedde inför alla elever i de båda klasserna.tre grupper redovisade på utsatt tid fredag v 20. De andra två kunde inte redovisa. Grupp 1 för att det blivit problem med datorerna så att de inte kunde hitta sin fil och få fram sitt arbete i powerpoint. De skrev om det viktigaste i sitt arbete och redovisade på tisdag v 21.Grupp 2 saknade den elev som hade videofilmen hemma. De redovisade också tisdag v 21. Det som karaktäriserade arbetena var att alla i grupperna var engagerade och insatta i frågorna. Speciellt de två grupper som redovisade sist var starkt känslomässigt engagerade och förde fram sin sak på ett övertygande sätt Utvärdering Eleverna fick lämna en skriftlig utvärdering efteråt. Den visade att de tyckte arbetssättet varit bra och att de lärt sig mycket på arbetet, vilket berodde på att de engagerat sig mer än om de lyssnat på vanlig lektion. De som var tysta och tillbakadragna tyckte att de ökat sitt självförtroende och sin samarbetsförmåga mycket medan dominerande och framåt elever inte tyckte de påverkats alls. Alla tyckte handledare och lärare varit bra för att de funnits till hands men inte lagt sig i. 4. Reflektioner kring elevernas lärande i ITIS-projektet. När vi startade ITIS-projektet visste vi inte riktigt var det skulle sluta. Vi diskuterade hur mycket vi kunde släppa eleverna, att med fria händer, ta ansvar för sitt egna lärarandet. Vi frågade oss hur mycket vi skulle styra eleverna och vilka frågor vi kunde släppa helt i deras händer. Det visade sig dock att våra farhågor om att eleverna inte skulle hitta ett inre engagemang för ekologiska frågor inte besannades. Resultatet på denna punkten blev över förväntan. Eleverna visade viss tröghet och tveksamhet i början av arbetet, men när de väl kommit igång visade de stor initiativkraft och ett stort engagemang. Detta är uppmuntrande inför framtida PBL-projekt.

7 4.1 Användning av datorer och datakommunikation Datoranvändandet hamnade lite utanför projektet. Vi hade problem att få BUFonlineadresser till eleverna i tid och kontakten med Norge uttnyttjades inte. Dessa omständigheter gjorde att elevarbetet endast tangerade i datoranvändandet. Det var dock två grupper som valde att redovisa med hjälp av datorer. Den ena gruppen arbetade med en skärmutställning om ekologisk djurhållning, och till sin hjälp hade de en digitalkamera. En annan grupp gjorde en powerpoint-presentation. Även om eleverna inte arbetade med datorer i sitt arbete, så har ITIS öppnat ögonen på oss lärare för de möjligheter som buf-online för med sig. Vi har fått flera idéer på hur vi kan använda buf-online i skolarbetet. En är att skapa ett forum för skolan för att befrämja debatt, dels i naturbruks- och miljöfrågor, men även i elevdemokratifrågor. 4.2 Om PBL Vi tycker att det varit givande att arbeta problembaserat. Fördelarna är att eleverna har visat ett högre engagemang i skolarbetet än vad vi upplever att de gör i andra teoretiska ämnen. Temat Ekologisk framtid var ett abstrakt tema, och till viss del har elevernas resultat avspeglats i detta. En kritik som det kan ligga mycket i är att de kunskaper som eleverna har förvärvat om ekologisk produktion är alltför verklighetsfrämmande. Vi kan sammanfatta det som att idéerna som eleverna har fått (att undersöka ekologiska kläder tex) har varit mycket bra, men sedan har vi haft svårt att hjälpa eleverna till bra kunskap om det de vill undersöka. Nästa gång skulle vi vilja prova att eleverna fick jobba utifrån ett verkligt problem. De olika grupperna skulle ha varsitt problem att jobba med. Allla skulle då visa sina lösningar i en skärmutställning. Det skulle användas mycket färg och form för att ge utlopp för elevernas inneboende kreativitet. Eleverna får erbjudande om föreläsningar i de olika kurserna, de ska nog vara obligatoriska i varje fall till en början. Utvärderingarna som eleverna skrev var mycket positiva och uppmuntrar till fortsatt problembaserat arbete. Det eleverna varit kritiska till är att de fått för lite tid, vilket vi håller med om att 30 timmar är för lite. Den stora fördelen med problembaserat arbet är att det leder till att eleverna får mycket större inflytande över sina studier. Vi upplever att de som har tjänat mest på detta arbetssätt, kontra traditionell undervisning, är de elever som inte tar så stort utrymme i klassen. De har fått större möjligheter att synas och att få deltagaktiga i arbetet. I utvärderingen uppger många elever att de ökat självförtroendet genom arbetet. Vi upplevde att en gruppstorlek på 6 elever var för stor. Till nästa höst har vi tankar om att dela in alla ettor i basgrupper (första terminen) med 4 elever i varje, dessa grupper ska vara stadiga i alla kurser de första 10 veckorna. Därefter byter man grupp. En erfarenhet från PBL-arbetet är nämligen att eleverna har lärt känna varandra, och att vi som lärare har lärt känna eleverna bättre. Det kan vara en trygghet för eleverna att tvingas in i en grupp när de börjar på en ny skola, så att alla lär känna några andra elever lite bättre. Samtidigt är 10 veckor en begränsad tid. Vi tror inte att man enbart kan jobba problembaserat utan detta måste kombineras med andra arbetssätt. Däremot är ett problembaserat arbetssätt ett bra komplement till den övriga undervisningen.

8 5. Reflektioner kring lärarrollen i ITIS-projektet. I arbetet har vi upptäckt att det krävs mycket för att jobba i arbetslag. För det första krävs mycket resurser. Vi var minst två lärare på 28 elever varje pass, och ofta var vi tre eller fyra inne i klassen samtidigt. Detta gjorde vi delvis utöver den övriga undervisningen, vilket innebar en ökad arbetsbeslastning. Samtidigt anser vi att det är viktigt att jobba ihop bra arbetslag som fungerar tillsammans. Om vi sammanfattar erfarenheterna så har vi insett att för ett arbetslag ska fungera bra måste ha en öppen kommunikation och det måste vara ett givande och tagande på lika villkor. Gruppens kommunikation har inte alltid fungerat tillfredställande. Ibland har vi glömt att meddela varandra vad som gäller. Det har varit mycket att hålla reda på och emellanåt har vi gett eleverna dubbla budskap. Genom våra misstag har vi insett behovet av att ha en tydlig arbetsfördelning. Vi anser att även om projektet har varit jobbigt emellanåt, så har det varit berikande. Det är ett enormt stöd att arbeta tillsammans i klassrummet och man växer med känslan att man kan komplettera och stötta varandra.

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

På resande fot med Talldal

På resande fot med Talldal Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 Innehållsförteckning Pedagogisk grundsyn... 3 Vad karaktäriserar en bra lärare?... 3 Studenten... 4 Undervisningen... 4

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000 Färlövs skola Kristianstad kommun ITiS-rapport November 2000 INGEN ÄR FRÄMLING Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

ett ITiS-projekt med invandrarelever

ett ITiS-projekt med invandrarelever ett ITiS-projekt med invandrarelever John Claesson Lisbeth Karlsson Kerstin Uppenberg MagnusÅbergsgymnasiet Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Mål...4 Genomförande...5 Resultat...6 Diskussion...7

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa.

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa. Reflektionsverktyg för lärarkompetens Titel DIALOGDUK Mål Målet är att i grupp stimulera diskussion om lärarkompetens genom att använda en självinstruerande dialogduk med färdiga frågor och begrepp som

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har

Läs mer

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Estetisk verksamhet Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Ämnets syfte och karaktär Utbildningen i ämnet estetisk verksamhet syftar till att utveckla och stimulera

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Starthäfte för lärare

Starthäfte för lärare Starthäfte för lärare Vi tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet. För dig som är intresserad av UF-företagande! Den här häftet är till för dig som är lärare. Vi vill på

Läs mer

PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA

PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA ELEVENS GUIDE PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA Vår bildkonstskola grundades år 1982 för att erbjuda bildkonstundervisning för barn och unga. Vi följer en fördjupad läroplan för

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Personlig utvecklingsprojektet

Personlig utvecklingsprojektet Personlig utvecklingsprojektet EDIT Projekt Personlig utveckling (PUP) Marie Bernelo Sofia Honsberg Anette Järelöw Svl E Svl D Svl IT Referensgrupp: Lärare, studenter, näringsliv, Careers Service Varför

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Ekvationer på film ger motivation

Ekvationer på film ger motivation tema Nya arbetssätt Häggviksskolan, Sollentuna Ekvationer på film ger motivation När matteläraren Ove Engström fick en ny sjua förra hösten var han bekymrad över deras mattekunskaper. Det är han inte längre.

Läs mer

Entreprenörskap på Hantverksprogrammet.

Entreprenörskap på Hantverksprogrammet. Handledare: Elisabeth Banemark 2001-05-28 Entreprenörskap på Hantverksprogrammet. Österängskolan. Av: Monica Mårtensson Mats Eriksson Lars-Inge Wigren Inledning När vi fick uppslaget att starta småföretag

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

SLUTRAPPORT. Sebastianlund.com. Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430. Författare: Sebastian Lund WP11 Datum: 2012-05-21

SLUTRAPPORT. Sebastianlund.com. Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430. Författare: Sebastian Lund WP11 Datum: 2012-05-21 SLUTRAPPORT Sebastianlund.com Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430 Abstrakt Denna rapporten handlar om mitt arbete jag gjort i kursen Individuellt Mjukvaruprojekt under våren 2012. I rapporten

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt Åsa Drape Ulander, ht-12 ; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt I arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt kommer vi att träna på att lära oss se ansiktets proportioner genom

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Drift- och Underhållsteknik

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Drift- och Underhållsteknik Drift- och Underhållsteknik Bakgrund Anläggningar för produktion av biogas är övervakade och reglerade av datoriserade system. Det är mycket viktigt att personalen som driver anläggningar för produktion

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

En hållbar utveckling

En hållbar utveckling En hållbar utveckling Önnerödsskolan startade upp arbetet Hållbar utveckling som går ihop med det årliga Amazonassammarbetet. Eleverna har under vecka 42 fått jobba med olika ämnesområden. Ämnesområdena

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns folkhögskola Projektmaterial PEDAGOGIK OCH NÅGRA PEDAGOGER Bosöns folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Projektrapport från. BAL:s hemsida Önnestads Folkhögskola 2002. Thomas Andersson Per Carlman Pär Larsson Handledare: Peter Sandgren

Projektrapport från. BAL:s hemsida Önnestads Folkhögskola 2002. Thomas Andersson Per Carlman Pär Larsson Handledare: Peter Sandgren Projektrapport från BAL:s hemsida Önnestads Folkhögskola 2002 Thomas Andersson Per Carlman Pär Larsson Handledare: Peter Sandgren 1 Bakgrund Sedan 1980 bedriver vi en behandlingsassistentlinje (BAL) på

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Arbetsbeskrivning ÖN.notebook. February 05, 2015

Arbetsbeskrivning ÖN.notebook. February 05, 2015 Arbetsbeskrivning ÖN.notebook February 05, 2015 ön 1 Brevet 1. Inledning 2. Innehåll 3. Avslut Arbetsgång: Diskutera i basgruppen vilka argument man kan lägga fram för att få mer pengar. Sätt dig och skriv

Läs mer

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan Barn och Utbildning Grundsärskolan Arbetsplan läsåret 2013/2014 Grundsärskolan Utveckling, lärande och kunskaper Bakgrund I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när de

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

SOCIAL TRYGGHET. Kristianstad kommun ITiS 8 Ht 2002

SOCIAL TRYGGHET. Kristianstad kommun ITiS 8 Ht 2002 Kristianstad kommun ITiS 8 Ht 2002 SOCIAL TRYGGHET Utarbetat av: Malin Jidorf, Maja Lindnert Nilsson, Christina Ljungborg, Charlotte Olsson, Birgitta Stuermer och Roger Svanberg Handledare: Peter Sandgren

Läs mer

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker!

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Till Höstkursen 2011 har Svenska Frisksportförbundets utbildningskommitté tagit fram ett flertal olika kurser som vi finner intressanta att ha med under

Läs mer

Entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande Sara Bruun och Johnny Gustafsson So-lärare och entreprenöriella pedagoger Läraren har en dubbel utmaning Ge stöd till de elever som har svårt att hänga med. Lärarna ska även stimulera

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

D5.5 Utveckling av utvärderingsmodell. Utbildningarna

D5.5 Utveckling av utvärderingsmodell. Utbildningarna D5.5 Utveckling av utvärderingsmodell Teknologisk Instituts uppgift här har varit att utveckla en utvärderingsmodell inklusive processer och metoder för utvärdering. Detta är en skiss över hur flödesschemat

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer