ITiS på Önnestadsgymnasiet. Ekologisk framtid. Mats Andersson Ylva Glimfeldt Gunilla Underdahl Kristian Krebs

Transkript

1 ITiS på Önnestadsgymnasiet Ekologisk framtid Mats Andersson Ylva Glimfeldt Gunilla Underdahl Kristian Krebs

2 Innehåll 1. Projektbeskrivning 1.1 Genomförande 1.2 Mål 1.3 Utvärdering 2. Bakgrund 2.1 Projektidé 2.2 Pedagogik 2.3 Målgrupp 3. Arbetsgång 3.1 Gruppindelning 3.2 Introduktion, studiebesök 3.3 PBL pedagogik Gruppernas ämnen Fortsatt arbete Redovisning Utvärdering 4. Reflektioner kring elevernas lärande i ITIS-projektet. 4.1 Användning av datorer och datakommunikation 4.2 Om PBL 5. Reflektioner kring lärarrollen i ITIS-projektet.

3 1. Projektbeskrivning 1.1 Genomförande Vi ska arbeta med en processinriktad PBL-metod, en något modifierad sjustegsmet. Arbetssättet kommer att introduceras i ett annat PBL-projekt på skolan tidigare under vårterminen. Dessutom kommer eleverna få insikt i arbetsgången genom ett mindre endagsprojekt som inledning till det egentliga ITiS-projektet. Arbetet kommer ske i tre eller fyra basgrupper om 7-9 elever. En del i arbetet är att hålla kontakt med en naturbruksskola med ekologisk profil i Norge. Eleverna ska uttnyttja de erfarenheter och kunskaper som finns om ekologisk odling på denna skola. En annan del av arbetet är att eleverna ska använda den moderna IT-tekniken att söka information och kunskap. 1.2 Mål Våra mål med projektet är: - Att för eleverna introducera ett processinriktat arbetssätt, och lära oss själva av erfarenheterna för framtida bruk. - Att stimulera eleverna till ökat samarbete med varandra i skolarbetet. - Att påverka elevernas tankegångar och värderingar gällande ekologiskt tänkande. - IT-utbytet i NORGE. 1.3 Utvärdering Att arbeta enligt PBL innebär att den huvudsakliga utvärderingen sker fortlöpande genom samtal i basgruppen mellan eleverna och handledaren. Arbetet ska mynna ut i en skärmutställning och eventuellt en temadag för hela skolan (och andra skolor?) om ekologisk odling och ett ekologiskt tänkande. I samband med avslutandet av projektet kommer även eleverna få uttrycka sina åsikter om projektet i en enkät. Vi i ITiS-gruppen kommer att fortlöpande att utvärdera arbetet i Loggboken. 2. Bakgrund 2.1 Projektidé Eftersom Önnestadsgymnasiet är ett naturbruksgymnasium med traditionell inriktning mot trädgård och jordbruk, trots att vi numera har ett större intresse för hästskötsel, har vi valt att inrikta vårt ITiS projekt mot ekologisk odling. Orsaken härtill är att vi i gruppen tycker att det är viktigt att våra elever börjar rikta sitt intresse mot jordbruksmetoder som befrämjar en uthållig samhällsutveckling. Med det menas att även framtida generationer skall kunna leva ett bra liv i en god miljö. Ett sätt att befrämja en uthållig utveckling av lantbruket är att satsa på ekologisk odling, även om denna metod självklart också måste utvecklas för att inte tära på naturresurserna. Det är konstigt nog ett fåtal naturbruksgymnasium som idag helt satsar på ekologisk odling. Vi har trots det en liten avstyckad gård som bedriver köttdjurs- och svinuppfödning i ekologisk form och här tänker vi hämta mycket inspiration och kunskap. Detta räcker emellertid inte till, varför vi även har kontaktat en norsk skola där produktionen är helt omlagd till ekologisk odling.

4 Vi hoppas att eleverna skall ta upp kontakten med dem och därmed få tillfälle att använda informationstekniken på ett kreativt sätt, därmed inte sagt att det nödvändigtvis måste ske genom datakommunikation. IT omfattar enligt vår uppfattning så mycket mer. Vi vill att eleverna tänker sig in i hur de vill att framtiden skall se ut och har därför satt titeln på projektet till Ekologisk framtid. Vår ambition är att de skall samla kunskap i ämnet men framför allt att de skall bli intresserade och att de skall våga låta fantasin och tanken flyga fritt. 2.2 Pedagogik ITiS är för oss ett sätt att bryta upp gamla invanda mönster och skapa nya former för inlärning. Vi har därför tänkt att använda oss av PBL pedagogik. Metoden är förvisso inte ny men blir det i vår tappning eftersom vi behöver anpassa den för våra elever. Vår målsättning är att väcka den kreativitet som finns inom våra elever och att uppmuntra dem att ta egna initiativ och tro på sig själva, något som vi anser att skolan i allmänhet misslyckas med. Vi vill även att våra elever efter projektet skall kunna arbeta i grupp dvs samtala med varandra, sätta upp mål, dela på arbetet och odla sin ödmjukhet inför varandra. Vår ambition är att fortsätta arbeta på det här sättet även efter projektet. För vår egen del vill vi pröva att arbeta i lag eftersom det är så här vi vill arbeta. Vi hoppas på en berikande upplevelse där vi verkligen kan hämta stöd från våra kollegor och där vi tillsammans kan ta tag i svåra uppgifter som samarbetsproblem bland eleverna och betygsättning. Det är också en av anledningarna till att vi använder PBL eftersom metoden förutsätter lagarbete bland lärarna/handledarna. 2.3 Målgrupp Vi har efter diskussioner funnit att vi skall använda oss av elever från årskurs ett eftersom vi anser att PBL pedagogiken måste implementeras från grunden. Klasserna vi har valt är H1, hästinriktningen, och T1, trädgårdsinriktningen. Självklart ser vi vissa problem med att välja H1 framför J1, jordbruksinriktningen, eftersom vi inte vet hur motiverade de är i fråga om att arbeta med jordbruk. Å andra sidan är klassen i stort behov att träna sin sociala kompetens, utan att för den skull mena att det är en problemklass. Eleverna är duktiga och har höga mål med sina studier något som vi finner mycket positivt. 3. Arbetsgång 3.1 Gruppindelning Eleverna delades in i grupper om sex elever i varje, tre stycken med hästelever och två stycken med trädgårdselever. Vi blandade eleverna så att bästisarna kom i olika grupper och att det blev starka och svaga elever i samma grupp. De flesta eleverna tyckte det var bra att vi förutbestämde grupperna, men två duktiga elever var missbelåtna för de menade att de skulle nått längre och gjort ett bättre arbete om de varit i samma grupp.

5 3.2 Introduktion, studiebesök Projektet inleddes med studiebesök till Klinta ekologiska trädgårdsmästeri och till en lantbrukare med mjölkproduktion enligt Krav utanför Höör. Klinta var mycket välskött och visade att man kan få hög produktion på liten yta. Lantbrukarparet tog emot oss med saft och bullar och blommande rabatter. Korna var utsläppta på bete och grödorna hade kommit upp utan ogräs. Intrycket blev med andra ord mycket positivt. 3.3 PBL pedagogik Efter studiebesöket gick vi igenom PBL enligt vår modifierade sjustegsmetod (fig 1) som eleverna skulle följa. Först arbetade de med ett exempel för att komma in i tänkandet varpå det riktiga arbetet började. Ett viktigt moment i det här läget var att sammansvetsa grupperna och upprätta kontrakt mellan medlemmarna. Här arbetade sig eleverna igenom en hel del problem som kunde tänkas uppkomma. Vad gäller sjustegsmetoden (fig 1) avgränsade vi momenten tydligt genom att eleverna fick ut de olika momenten på papper. De måste arbeta med ett steg i taget och fullfölja det innan nästa moment. Att de var klara kontrollerades genom att de fick boka basgruppsmöten med någon av handledarna. Steg 1. Intryck och idéer genom ett studiebesök. Steg 2. Gruppindelning och regler för grupparbetet. Steg 3. Brainstorm. Steg 4. Gruppera och strukturera idéerna och välj vad ni vill arbeta med. Steg 5. Frågeställningar och kunskapsinventering. Steg 6. Sök kunskap och skapa idéer om redovisningssätt. Steg 7. Sammanställa kunskap och finjustera redovisning. fig 1. Vår modifierade sjustegsmetod. Varje steg måste vara klart innan man kan gå vidare. Det inte förbjudet att gå tillbaka och korrigera Gruppernas ämnen För att kunna bestämma sig för ett ämne gjorde grupperna en brainstorm över begreppet Ekologisk Framtid. En del grupper hade mycket frågeställningar och hade svårt att ena sig om vad de skulle arbeta med, andra bestämde sig ganska direkt, här är resultatet: Grupp 1. Grupp 2. Grupp 3. Grupp 4. Grupp 5. Ekologiska kläder. Ekologisk djurhållning. Jämförelse ekologiska gårdar och konventionella. Ekologisk djurhållning enligt Krav. Hur man startar en ekologisk trädgård. Bioenergieldning på Allöverket Fortsatt arbete Eleverna fick själva ringa och beställa studiebesök, ringa efter informationsmaterial,och söka på internet. Facktidningar och böcker var det ingen som nappade på. Aktiviteten var i allmänhet god i grupperna. Varje pass avslutades med ett basgruppmöte med handledare där grupperna fick sammanfatta vad de gjort och hur de skulle gå vidare. Två elever ströks eftersom de uteblev. Några hade hög frånvaro men gruppkamraterna lät dem ända vara med ändå. Enligt vår metod var det eleverna själva som skulle ta beslut om vad som skulle ske om något inte fungerade i grupperna, därav kontrakten som upprättades tidigare.

6 Handledarens uppgift i det här läget var att stödja elevernas beslut och försöka få grupperna att arbeta kreativt med problemen. En viktig del i projektet, kanske den viktigaste, var också gruppdynamiken dvs att få eleverna att fungera i grupp där alla skulle vara delaktiga. Den grupp som tillslut blev minst genom två avhopp fungerade bäst vilket visade att gruppstorlekarna i allmänhet var för stora, sex elever. I ett par grupper stördes arbetet av inre stridigheter. Ett exempel är en grupp där en elev videofilmade med egen kamera som blev helt handlingsförlamad när eleven ibland uteblev med filmen hemma. För att understryka att själva grupparbetet är viktigt förde grupperna loggbok, som det skulle skrivas i efter varje arbetspass. Här skulle de anteckna allt som hänt inom gruppen, hur man löste problem och hur arbetet förflöt eller skulle fortgå. Anteckningarna lämnades in varje dag och blev sedan föremål för diskussioner med handledarna och i slutänden även betygssättning. Vidare upprättade vi en konferens på BUF on-line som skulle bli ett allmänt forum för projektet tillsammans med en speciell hemsida som vi också startade. Diskussionerna på BUF:en kom igång trots en trevande start Redovisning Redovisningarna skedde inför alla elever i de båda klasserna.tre grupper redovisade på utsatt tid fredag v 20. De andra två kunde inte redovisa. Grupp 1 för att det blivit problem med datorerna så att de inte kunde hitta sin fil och få fram sitt arbete i powerpoint. De skrev om det viktigaste i sitt arbete och redovisade på tisdag v 21.Grupp 2 saknade den elev som hade videofilmen hemma. De redovisade också tisdag v 21. Det som karaktäriserade arbetena var att alla i grupperna var engagerade och insatta i frågorna. Speciellt de två grupper som redovisade sist var starkt känslomässigt engagerade och förde fram sin sak på ett övertygande sätt Utvärdering Eleverna fick lämna en skriftlig utvärdering efteråt. Den visade att de tyckte arbetssättet varit bra och att de lärt sig mycket på arbetet, vilket berodde på att de engagerat sig mer än om de lyssnat på vanlig lektion. De som var tysta och tillbakadragna tyckte att de ökat sitt självförtroende och sin samarbetsförmåga mycket medan dominerande och framåt elever inte tyckte de påverkats alls. Alla tyckte handledare och lärare varit bra för att de funnits till hands men inte lagt sig i. 4. Reflektioner kring elevernas lärande i ITIS-projektet. När vi startade ITIS-projektet visste vi inte riktigt var det skulle sluta. Vi diskuterade hur mycket vi kunde släppa eleverna, att med fria händer, ta ansvar för sitt egna lärarandet. Vi frågade oss hur mycket vi skulle styra eleverna och vilka frågor vi kunde släppa helt i deras händer. Det visade sig dock att våra farhågor om att eleverna inte skulle hitta ett inre engagemang för ekologiska frågor inte besannades. Resultatet på denna punkten blev över förväntan. Eleverna visade viss tröghet och tveksamhet i början av arbetet, men när de väl kommit igång visade de stor initiativkraft och ett stort engagemang. Detta är uppmuntrande inför framtida PBL-projekt.

7 4.1 Användning av datorer och datakommunikation Datoranvändandet hamnade lite utanför projektet. Vi hade problem att få BUFonlineadresser till eleverna i tid och kontakten med Norge uttnyttjades inte. Dessa omständigheter gjorde att elevarbetet endast tangerade i datoranvändandet. Det var dock två grupper som valde att redovisa med hjälp av datorer. Den ena gruppen arbetade med en skärmutställning om ekologisk djurhållning, och till sin hjälp hade de en digitalkamera. En annan grupp gjorde en powerpoint-presentation. Även om eleverna inte arbetade med datorer i sitt arbete, så har ITIS öppnat ögonen på oss lärare för de möjligheter som buf-online för med sig. Vi har fått flera idéer på hur vi kan använda buf-online i skolarbetet. En är att skapa ett forum för skolan för att befrämja debatt, dels i naturbruks- och miljöfrågor, men även i elevdemokratifrågor. 4.2 Om PBL Vi tycker att det varit givande att arbeta problembaserat. Fördelarna är att eleverna har visat ett högre engagemang i skolarbetet än vad vi upplever att de gör i andra teoretiska ämnen. Temat Ekologisk framtid var ett abstrakt tema, och till viss del har elevernas resultat avspeglats i detta. En kritik som det kan ligga mycket i är att de kunskaper som eleverna har förvärvat om ekologisk produktion är alltför verklighetsfrämmande. Vi kan sammanfatta det som att idéerna som eleverna har fått (att undersöka ekologiska kläder tex) har varit mycket bra, men sedan har vi haft svårt att hjälpa eleverna till bra kunskap om det de vill undersöka. Nästa gång skulle vi vilja prova att eleverna fick jobba utifrån ett verkligt problem. De olika grupperna skulle ha varsitt problem att jobba med. Allla skulle då visa sina lösningar i en skärmutställning. Det skulle användas mycket färg och form för att ge utlopp för elevernas inneboende kreativitet. Eleverna får erbjudande om föreläsningar i de olika kurserna, de ska nog vara obligatoriska i varje fall till en början. Utvärderingarna som eleverna skrev var mycket positiva och uppmuntrar till fortsatt problembaserat arbete. Det eleverna varit kritiska till är att de fått för lite tid, vilket vi håller med om att 30 timmar är för lite. Den stora fördelen med problembaserat arbet är att det leder till att eleverna får mycket större inflytande över sina studier. Vi upplever att de som har tjänat mest på detta arbetssätt, kontra traditionell undervisning, är de elever som inte tar så stort utrymme i klassen. De har fått större möjligheter att synas och att få deltagaktiga i arbetet. I utvärderingen uppger många elever att de ökat självförtroendet genom arbetet. Vi upplevde att en gruppstorlek på 6 elever var för stor. Till nästa höst har vi tankar om att dela in alla ettor i basgrupper (första terminen) med 4 elever i varje, dessa grupper ska vara stadiga i alla kurser de första 10 veckorna. Därefter byter man grupp. En erfarenhet från PBL-arbetet är nämligen att eleverna har lärt känna varandra, och att vi som lärare har lärt känna eleverna bättre. Det kan vara en trygghet för eleverna att tvingas in i en grupp när de börjar på en ny skola, så att alla lär känna några andra elever lite bättre. Samtidigt är 10 veckor en begränsad tid. Vi tror inte att man enbart kan jobba problembaserat utan detta måste kombineras med andra arbetssätt. Däremot är ett problembaserat arbetssätt ett bra komplement till den övriga undervisningen.

8 5. Reflektioner kring lärarrollen i ITIS-projektet. I arbetet har vi upptäckt att det krävs mycket för att jobba i arbetslag. För det första krävs mycket resurser. Vi var minst två lärare på 28 elever varje pass, och ofta var vi tre eller fyra inne i klassen samtidigt. Detta gjorde vi delvis utöver den övriga undervisningen, vilket innebar en ökad arbetsbeslastning. Samtidigt anser vi att det är viktigt att jobba ihop bra arbetslag som fungerar tillsammans. Om vi sammanfattar erfarenheterna så har vi insett att för ett arbetslag ska fungera bra måste ha en öppen kommunikation och det måste vara ett givande och tagande på lika villkor. Gruppens kommunikation har inte alltid fungerat tillfredställande. Ibland har vi glömt att meddela varandra vad som gäller. Det har varit mycket att hålla reda på och emellanåt har vi gett eleverna dubbla budskap. Genom våra misstag har vi insett behovet av att ha en tydlig arbetsfördelning. Vi anser att även om projektet har varit jobbigt emellanåt, så har det varit berikande. Det är ett enormt stöd att arbeta tillsammans i klassrummet och man växer med känslan att man kan komplettera och stötta varandra.