Barnen vill vågar vi? - att öka barns och ungdomars delaktighet i den sociala barnavården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnen vill vågar vi? - att öka barns och ungdomars delaktighet i den sociala barnavården"

Transkript

1 1 Barnen vill vågar vi? - att öka barns och ungdomars delaktighet i den sociala barnavården Abstract Allmänna Barnhuset har bedrivit ett stort utvecklingsarbete med sju FoU regioner i syfte att utveckla nya arbetssätt och hållbara strukturer för att öka barns delaktighet. Många forskare och praktiker har varit involverade. I seminariet beskrivs erfarenheter från detta utvecklingsarbete och det nära samarbetet mellan forskare och praktiker i form av forskningscirklar. Arbetet har utmynnat i flera konkreta förändringar. Anne-Marie Larsson, socionom, Allmänna Barnhuset Elisabet Näsman, professor, Uppsala universitet Ev.Viktoria Skoog, fil.dr, FoU Västernorrland Bakgrund Hur kan forskningscirkeln som metod bidra till utvecklingen av hållbara strukturer och former för att inom den sociala barnavården öka barns och ungdomars brukarmedverkan och bättre ta tillvara deras erfarenheter? Vi ställer frågan mot bakgrund av ett flerårigt projekt som initierades av Stiftelsen Allmänna Barnhuset och ledde till forskningscirklar i sju FOUenheter där sammanlagt 37 kommuner hade ett omfattande samarbete 1. Projektet tog sina utgångspunkter i aktuell lagstiftning, FN:s konvention om barnets rättigheter (främst artikel 12) och idéerna bakom evidensbaserad praktik där brukarperspektivet utgör en av de tre grundpelarna. Efter en intensiv diskussion om vikten av evidens använder de flesta i dag begreppet evidensbaserad praktik vid beskrivningen av kunskapsbasen för socialtjänstens insatser. I betänkandet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren, (SOU 2008:18) görs bedömningen att en evidensbaserad praktik förutsätter en tydlig prioritering av brukarperspektivet och att FoUenheterna utgör ett viktigt stöd för att utveckla en evidensbaserad praktik. Projektet avgränsades till det sociala barnavårdsarbetet och lade fokus på barn och unga som brukare. Att utveckla former och strukturer för att och utveckla barns och ungas brukarmedverkan liksom att systematiskt ta tillvara deras erfarenheter och synpunkter är en stor utmaning inom den sociala barnavården. Här finns inga brukarorganisationer eller starka intressegrupper/ anhöriggrupper som trycker på och engagerar sig i barns och ungdomars rätt till delaktighet och inflytande.. Projektets syfte och målsättning Projektet syfte var att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer, för en ökad brukarmedverkan av barn och ungdomar i den sociala barnavården och att därefter i en andra fas pröva något eller några av dessa arbetssätt och/eller strukturer i den professionella praktiken. Den långsiktiga målsättningen var att säkra barns och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården, både barns delaktighet i de pågående ärenden som rör dem själva och att deras erfarenheter och synpunkter tas tillvara på ett systematiskt sätt som en kunskapskälla, för att utveckla det sociala arbetets praktik och organisation. Projektet var 1 Följande sju FoU-enheter deltog i projektet (kontaktpersoner inom parentes): Uppsala (Lena Chirico), Västmanland (Susanne Holmsten), Västernorrland (Viktoria Westerberg), Kalmar (Agnetha Hammerin), Dalarna (Karin Alexanderson) Fyrbodal (Lis Palm) Skåne (Greger Nyberg).

2 2 avsett som en startpunkt för ett längre utvecklingsarbete mot en evidensbaserad praktik där barns och ungdomars brukarmedverkan är en självklarhet. Metod Att stärka barns och ungas delaktighet utmanar den etablerade åldersmaktordningen med dess naturliggjorda föreställningar om barns respektive vuxnas positioner där vuxnas dominans och tolkningsföreträde lätt blir självklara. Förståelsen av barn som i behov av vuxnas skydd och omsorg undantränger lätt tanken att barn som aktörer i sina egna liv både har egna kompetenser och rättigheter som grund för delaktighet i frågor som berör dem. Att medvetandegöra och öppna för reflektion och förändring av så basala tankemönster kräver specifika arbetssätt. Utifrån Allmänna Barnhusets tidigare erfarenhet av sådant arbete med könsperspektiv i den sociala barnavården framstod forskningscirkeln som en lämplig form för att bedriva utvecklingsarbetet. Forskningscirkeln tar utgångspunkt i två av grundpelarna i den evidensbaserade praktiken: forskning och professionell erfarenhet. Genom att låta dessa mötas i en utforskande process med stort utrymme för reflektion och sökande efter kunskap på olika vägar kan förståelsen av problematiken fördjupas och möjligheter till förändring synliggöras. Att låta professionella från olika kommuner mötas i cirklarna innebar också ökade möjligheter att skilda tankemönster och praktiker kunde möta varandra och öppna för reflektion. FOU-enheterna var därför en lämplig bas för rekrytering till cirklarna och kravet var att dessa skulle omfatta minst sju deltagare förutom ledaren. Projektet omfattade också en rad träffar där de olika cirklarna möttes för att utbyta tankar och erfarenheter vilket ytterligare bidrog till reflektion och nya idéer. Då syftet gällde barns och ungas brukarmedverkan var frågan om deras delaktighet i projektet en central fråga. Att kunskap från brukare kom in i processen säkrades genom dels återkommande medverkan från deltagare i organisationen Maskrosbarn dels att alla cirkeldeltagare fick som uppgift att genomföra en öppen intervju med barn/unga med erfarenheter som brukare av den sociala barnavården. Enskilda cirklar kompletterade detta genom till exempel brukarråd av ungdomar eller att låta barn och unga delta i utprovningen av de arbetssätt som växte fram. FOU-enheterna innebar vidare att cirklarna knöts till en forskningsverksamhet. Detta stärktes också genom kravet att cirkelledarna skulle vara disputerade och/eller ha erfarenhet av FoU-arbete. Utöver cirkeldeltagarnas eget sökande efter forskning och dokumentation av professionell praktik kunde cirkelledarna bidra med litteratur och miniföreläsningar utifrån aktuell forskning. Till projektet knöts även en vetenskaplig ledare, fil dr i socialt arbete Ulf Hyvönen, med uppgift att forskningsanknyta det praktiska arbetet samt vara handledare för cirkel- och projektledarna. Den vetenskapliga ledaren ansvarade även för att formulera ett teoretiskt ramverk för projektet, ta fram en samling vetenskapliga texter och att avslutningsvis sammanställa dokumentationen från projektet till en rapport (Hyvönen & Alexanderson 2014). Cirklarna hade följande uppgifter: - Diskutera och problematisera begrepp som delaktighet, brukarmedverkan och brukarinflytande - Medvetandegöra befintliga förhållningssätt och strategier samt se om de överensstämmer med intentioner i lagstiftning, riktlinjer liksom en evidensbaserad praktik (socialtjänstlag, barnkonvention, m.m.) - Med ovanstående punkter som underlag ge förslag på arbetssätt och strukturer för hur barns och ungdomars synpunkter och erfarenheter kan tillvaratas - I en andra fas pröva förslagen i praktiken

3 3 Cirkelledaren ansvarade för cirkelns arbete samt dokumentation, som sedan utgjorde underlag till projektrapporten (Hyvönen & Alexanderson 2014). 2 Forskningscirklar med uppgift att skapa förändring genom att bryta med etablerade mönster kan utvecklas till egna öar utan broar till omgivningen. För att säkra att deltagarna hade stöd och mandat från de verksamheter de ingick i anordnades också flera träffar i seminarieform för kommunernas politiker och chefer där dessa fick ta del dels inledningsvis av de inledande tankegångarna bakom projektet dels successivt de tankar och förändringsidéer som växte fram i cirklarna. Också dessa träffar organiserades så att utrymme gavs för reflektion utifrån inflöde från såväl forskning som praktik och brukare (Maskrosbarn). Till cirkelprocessen bidrog härmed kunskap från en rad olika perspektiv: Praktik Brukare Forskning Egen praktik deltagare Andra i cirkeln Andra Cirklar Maskros barn Barn Intervju Litteratur Föreläsning Forskningscirkelns kunskapsbas Cirklarnas eget arbete pågick i första fasen under ca ett år omfattande sex till åtta träffar om cirka tre timmar och eget arbete dessemellan i form av sökning och inläsning av vetenskapliga och andra texter och material, barnintervjuer och annan kunskapsinhämtning. Till cirkelträffarna kunde också andra inbjudas. Det var viktigt att cirkelarbetet skedde i en process över tid. Under projektets andra fas prövades de förslag till hållbara strukturer och arbetssätt som tagits fram. Det material som cirklarna tagit fram utgjorde en gemensam resursbank inom projektet som deltagarna fritt kunde välja ifrån. Erfarenheterna från projektet har förmedlats genom en gemensam rapport, flera nationella konferenser och regionala konferenser anordnade av FoU enheterna. Det finns inte utrymme här att redovisa hela den mångfald av erfarenheter och konkreta förslag som projektet resulterade i och det är heller inte syftet med detta paper. I stället går vi nu vidare med några reflektioner kring forskningscirkeln som metod med fokus på de olika kompletterande kunskapskällorna som ingått. Professionella, forskare och brukare i samverkan Forskningscirkeln som metod ger möjlighet att ge olika kunskapskällor utrymme och studera mötet mellan dem. En del upplägg av aktionsforskningskaraktär handlar i första hand om att ge utrymme för olika praktikers perspektiv i en organisation och forskarens roll blir främst att dokumentera och systematisera den kunskap som kommer fram så att problembilden och lösningsförslag klarnar. I andra fall bidrar forskaren också med forskningens aktuella kunskap och det kan även ingå i praktikernas uppgift att söka och tillgodogöra sig vetenskapliga texter. Även detta kan i hög grad bli en process som drivs framåt av praktikerna genom att både 2 Flertalet av cirklarna producerade också själva rapporter från sitt arbete som kan återfinnas på FOU-enheternas hemsidor och Allmänna Barnhusets hemsida.

4 4 deras frågor och de kunskapsbidrag de ger från sin praktik kan fångas upp av forskaren och relateras till aktuell forskning som därmed kan besvara frågorna, bekräfta praktikens kunskap respektive ifrågasätta(s). Nya frågor för framtida forskning kan aktualiseras då praktikens kunskap visar på kunskapsluckor i forskningen eller brister i dess förståelse av praktiken. I dessa cirklar tillkom dessutom brukarnas syn på sin livssituation och sina erfarenheter av den professionella praktiken. Barnens och de ungas berättelser och reflektioner över sina kontakter med socialtjänsten gav ett kunskapsbidrag till processen som fick en speciell betydelse. Genomgående i cirklarna återkom en reflektion från deltagarna som gick ut på att barn och unga redan medverkade som brukare eftersom barnsamtal är en sedan länge etablerad del av den sociala barnavården. Gör vi inte det här redan? Konfrontationen mellan den utgångspunkten från de professionella och de brister på delaktighet som kom fram genom brukarnas berättelser och även fick stöd från forskningen skapade ett problem som blev ett viktigt incitament till reflektion. Forskning har framhållit betydelsen av att professionella upplever att de har ett problem för att förändringsprocesser som omfattar utmaning av etablerade tankemönster ska komma igång, s. k radikalt lärande (Dahlkild-Öhman 2012). Upplevelsen av problemet kan vara smärtsam då det visar på brister i hur man agerat tidigare (aa). Det handlar alltså om en probleminsikt som går på djupet i individen och kan väcka starka känslor. Särskilt var det de egna barnsamtalen som upplevdes ge den typ av kunskap som kan kallas insiktskunskap. Insikten handlade om att i grunden uppleva barnens barnperspektiv. Flera gav exempel på oväntade svar från barnen som tvingade till reflektion över hur det professionella förhållningssättet kunnat utestänga barnens möjlighet att ge uttryck för sina upplevelser, erfarenheter och önskemål alltifrån detaljer i kvaliteterna i ett barnsamtal till genomgripande beslutsfattande om barnets livssituation. Detta beskrevs av en del deltagare som en omvälvande upplevelse av den karaktär som inte ger någon möjlighet att gå tillbaka till det förhållningssätt man hade innan. Sättet att bemöta barnen förändrades därefter och att detta innebar att barnsamtal sedan kunde ge mycket mer kunskap bekräftade det värdefulla i den mentala förändring som skett. Cirklarna kom därför att betona vikten av att förändra den mentala inställningen, något som forskningscirkeln ansågs som en central metod för att uppnå i kraft av både de kunskapskällor som bidrog till processen och inte minst att den pågick över längre tid och gav utrymme till eftertanke och reflektion över förändringsmöjligheter. Överhuvudtaget gav forskningscirklarnas arbete flera exempel på hur tidigare självklarheter kunde ifrågasättas och nya arbetssätt prövas, då möjligheter synliggjorts i mötet med andra synsätt. Som kunskapsprocess kan denna form av forskningscirkel ses som en parallell till utforskande forskning där strategiska urval av olika datakällor görs för triangulering så att problemet blir belyst ur olika perspektiv och med olika metoder för att möjliggöra nya tolkningar. Forskarrollen i en sådan forskningscirkel kan liksom i ett explorativt forskningsprojekt bli att dokumentera kunskapsflödet för att sedan strukturera och systematisera det och förmedla den tolkade bild som då träder fram tillbaka till deltagarna för en ny omgång av reflektion, dvs en typ av spiralrörelse med successivt prövande och omprövande som också präglar den utforskande forskningen. Med en sådan utforskande kunskapsprocess finns möjlighet att utmana etablerade föreställningar och maktordningar både i forskningen och den professionella praktiken. Återstår sedan att se om de verksamheter forskaren respektive praktikern ingår i har en beredskap för och vilja att stödja de förändringar sådana utvecklingsprocesser kan utmynna i. Att projektet haft metoder att förankra cirkelarbetet hos ansvariga chefer och politiker har varit en viktig del i att säkra det för de professionellas del. I forskarvärlden kan däremot kunskapsprocesser genom samverkan mellan praktiker, brukare och forskare möta skepsis. Kan detta bero på att forskaren lämnar ifrån sig kontrollen över kunskapsprocessen till andra? Kan vi se det som en parallell till den oro en del cirkeldeltagare kände inför de öppna

5 5 barnsamtalen, som innebar att de som vuxna och professionella lämnade utrymme för barnen och de unga att själva styra vad samtalet kom att handla om. Det öppna brukarstyrda samtalet visade sig ändå givande som metod att nå kunskap om barns perspektiv både för den Professionella från den sociala barnavården och för forskaren. Bilaga 1. Tidsplan för projektet Våren Barnhuset rekryterar en vetenskaplig ledare - Urval av FoU- enheter samt rekrytering av cirkelledare och deltagare till forskningscirklarna. - Sätra seminarium med cirkelledarna och FoU- kontaktpersonerna Hösten Startkonferens för samtliga projektdeltagare (1-2 sep) samt cirkelledarträff - Seminarium för IFO chefer och politiker - Arbete med förankring av projektet på hemmaplan i kommunerna - Arbete i cirklarna och cirkelledarträffar Våren Arbete i cirklarna och cirkelledarträffar samt färdigställande av dokumentation - Arbete med förankring på hemmaplan i kommunerna - Avstämningskonferens för samtliga projektdeltagare (maj) med Maskrosbarn som reflektörer - Regionala spridningskonferenser som anordnas av FoU- enheterna - Cirkelledarträffar, dokumentation Hösten Påbörja arbetet med att pröva något eller några nya arbetssätt och/eller strukturer i praktiken - FoU- kontaktpersonsträffar, dokumentation - Seminarium för IFO- chefer och politiker Våren Fortsatt arbete med att pröva något eller några nya arbetssätt och/eller strukturer i praktiken - FoU- kontaktpersonsträffar, dokumentation Hösten Dokumentationen från projektet färdigställs - Ev regionala spridningskonferenser som anordnas av FoU- enheterna - Fou- kontaktpersonsträff - Slutkonferens för samtliga projektdeltagare (nov) Våren Boken Barnen vill vågar vi ges ut i Barnhuset serie - Nationell konferens i Stockholmför att sprida kunskap och erfarenheter från projektet - Presentation av projektet i Almedalen - Regionala spridningskonferenser Hösten Nationell konferens Göteborg

Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00

Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00 Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00 Vilka är vi? Anne-Marie Larsson, ABH, projektledare Ulf Hyvönen, vetenskaplig ledare, Umeå Karin

Läs mer

Barns delaktighet i utredningsarbetet

Barns delaktighet i utredningsarbetet Barns delaktighet i utredningsarbetet Förslag på hur barn och ungdomars delaktighet i utredningsarbetet kan öka Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnoch ungdomsvården Ett landsomfattande

Läs mer

När barnen får vara med och bestämma

När barnen får vara med och bestämma FoU Fyrbodal När barnen får vara med och bestämma Spridningskonferens 28 februari 2013 Dokumentation av seminarie Jenny Mårtensson När barnen får vara med och bestämma Att arbeta för ett barn eller arbeta

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Familjehemsplacerade barns röster

Familjehemsplacerade barns röster Familjehemsplacerade barns röster 1 Åsa Bringlöv FoU Södertörns skriftserie nr 144/16 FoU Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs gemensamt av socialtjänsten i Botkyrka, Gotland, Haninge,

Läs mer

Kunskap för barn & ungas bästa

Kunskap för barn & ungas bästa VÄLKOMMEN TILL Kunskap för barn & ungas bästa START 13 OKTOBER 2015 HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Du är varmt välkommen! Jessica Eriksson, Kommunförbundet Västernorrland Tillsammans utvecklar vi socialtjänsten

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 UTVECKLING AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Elisabeth Högberg Utvecklingsledare 2 SAMMANFATTING

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning

Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning Dnr: RS 2013-541 Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning Strategi och handlingsplan för Jämtlands län 2014-2015 Susanne Olsson 2014 Utvecklingsledare Ingegerd

Läs mer

Kunskap för barn & ungas bästa

Kunskap för barn & ungas bästa VÄLKOMMEN TILL Kunskap för barn & ungas bästa Dokumentation som en del av en kunskapsbaserad verksamhet START 6 OKTOBER 2016 HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Du är varmt välkommen! Tillsammans utvecklar vi socialtjänsten

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-10-26 Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar: att förslag till lokala

Läs mer

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING 2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal 2012-04-26 Projektplan Barn och Unga Fyrbodal Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har 2011-01-27 undertecknat en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik inom den

Läs mer

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Ett utvecklingsprojekt tillsammans med Allmänna Barnhuset och sju FoU-enheter Utveckla hållbara strukturer

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009 Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Inledning Studiecirklarna som avslutades på FoU- Nordväst i februari 2009 syftade

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Medaktörskap i ArchSafeforskningen. Presentation vid MSB:s forskardagar 2015 i Stockholm den 11-12 november

Medaktörskap i ArchSafeforskningen. Presentation vid MSB:s forskardagar 2015 i Stockholm den 11-12 november Medaktörskap i ArchSafeforskningen fortsatta steg Presentation vid MSB:s forskardagar 2015 i Stockholm den 11-12 november Vad har hänt? Januari 2015 informationsmöten och diskussion i fokusgrupper (funktionshinderrörelsen)

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Högskolan Kristianstad bjuder in förskolans lärare och ledare till en föreläsningsserie med rubriken: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad kan det betyda i ett förskoleperspektiv? Förskolans

Läs mer

FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst

FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Antogs vid FoU Välfärds årsmöte 2013-08-28 1 FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Bakgrund Inför regeringens och SKL:s arbete med att

Läs mer

Nyhetsbrev Nr. 3 2009

Nyhetsbrev Nr. 3 2009 Nyhetsbrev Nr. 3 2009 Exposé över FoU:s arbete och samverkan med kommunerna i Nordväst. Inledning Det här är årets tredje Nyhetsbrev från FoU- Nordväst - något som kommer att bli ett stående inslag tre

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University

Läs mer

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Individ- och familjeomsorg Ärendenr SON 2014/4 1 (5) Datum 16 januari 2014 Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

Hur kan vi följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Erfarenheter från en FoU-cirkel. Elisabeth Beijer och Yvonne Andersson

Hur kan vi följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Erfarenheter från en FoU-cirkel. Elisabeth Beijer och Yvonne Andersson Hur kan vi följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Erfarenheter från en FoU-cirkel Elisabeth Beijer och Yvonne Andersson 1 Att följa upp brukares upplevelser av en insats GRo står för

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Forskningscirkeln: Att stärka barns och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården

Forskningscirkeln: Att stärka barns och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården Forskningscirkeln: Att stärka barns och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala Universitet 2012 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA Sammanfattning

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryck andra upplagan, Edita Västra Aros oktober 2012 grafisk form Marie Edström, Socialstyrelsen artikelnummer

Läs mer

Barn och ungdomars medverkan i den sociala barnavården Forskningscirkel i Skåne

Barn och ungdomars medverkan i den sociala barnavården Forskningscirkel i Skåne 1 Delrapport från Allmänna Barnhusets projekt: Barn och ungdomars medverkan i den sociala barnavården Forskningscirkel i Skåne Lund den 23 augusti 2012 Sammanställt av Ann-Christine Gullacksen Anna Wessberg

Läs mer

Barn och ungdomars medverkan i den sociala barnavården Forskningscirkel i Skåne

Barn och ungdomars medverkan i den sociala barnavården Forskningscirkel i Skåne 1 Delrapport från Allmänna Barnhusets projekt: Barn och ungdomars medverkan i den sociala barnavården Forskningscirkel i Skåne Lund den 23 augusti 2012 Sammanställt av Ann-Christine Gullacksen Anna Wessberg

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Barnen vill Vågar vi. Barns och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Ulf Hyvönen och Karin Alexanderson

Barnen vill Vågar vi. Barns och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Ulf Hyvönen och Karin Alexanderson Barnen vill Vågar vi Barns och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården Ulf Hyvönen och Karin Alexanderson Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2014 Barnen vill Vågar vi Barns och ungdomars brukarmedverkan

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlandsmodellen ett sätt att lyssna till barn som brukare Ger det enskilda barnet möjlighet att förmedla sin erfarenhet och kunskap om mötet med

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU

Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Ove K. Vestman Presentation vid FoU-Välfärds konferens i Sundsvall 24 25 augusti 2011 Utgår från boken Utvärderandets konst (2011) av Ove Karlsson Vestman,

Läs mer

En bra start i livet (0-20år)

En bra start i livet (0-20år) En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga SOSFS 2006:14 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Workshop med Det Goda Mötet i Vimmerby 12 september 2013.

Workshop med Det Goda Mötet i Vimmerby 12 september 2013. 1 Workshop med Det Goda Mötet i Vimmerby 12 september 2013. Plats & tid: Vimmerby folkhögskola kl 13 16. Syftet med dagen var att lyfta värdefulla projektresultat och erfarenheter från ESF projektet Det

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet. 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson

Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet. 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson JämBredd en regional plattform för utbildningsinsatser och kompetensutveckling inom genus och mångfaldsområdet.

Läs mer

Ansökan om medel för regional utvecklingsledare inom den sociala barnoch ungdomsvården

Ansökan om medel för regional utvecklingsledare inom den sociala barnoch ungdomsvården 2011-05-05 Ansökan 1(19) Ansökan om medel för regional utvecklingsledare inom den sociala barnoch ungdomsvården Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting träffade i januari 2011 överenskommelsen:

Läs mer

FoU Välfärds konferens, 28-29 augusti 2013, Kalmar

FoU Välfärds konferens, 28-29 augusti 2013, Kalmar FoU Välfärds konferens, 28-29 augusti 2013, Kalmar Seminarium A2: Blandade lärande nätverk som metod att utveckla stöd för vuxna anhöriga till personer med psykisk ohälsa Mats Ewertzon och Jan-Olof Svensson

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Möjligheter och problem Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR Innehåll Kunskapsbaserat arbete som ett sätt att ifrågasätta Behov av och intresse för evidensbaserad praktik Vad menas med

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik

Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). 5 kap. 4 SoL. Den

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Verksamhetsplan för perioden 2015-2017

Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 FoU Södertörns uppgift är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning. Det sker i nära samarbete med personal inom socialtjänstens

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Uppstartkonferens 26 februari 2014

Uppstartkonferens 26 februari 2014 Uppstartkonferens 26 februari 2014 Presentation av nationell utvecklingssatsning samt en länsgemensam strategi och utvecklingsplan Tillsammans i länet ska vi förstärka brukarnas delaktighet och inflytande

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna: Ett nytt verktyg inom missbruksvården? Människor

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Avslutningskonferensen den 19 november 2015 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Fördjupas demokratin och framtidstron genom intresse för unga?

Fördjupas demokratin och framtidstron genom intresse för unga? Vardagsliv Barn och ungas folkhälsoplan Varför? Barn och ungdomar är en viktig målgrupp. Det är värdefullt att barn och ungdomar förstår vad som menas i folkhälsoplanen. De ska vara delaktiga i de planer

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer