Barnen vill vågar vi? - att öka barns och ungdomars delaktighet i den sociala barnavården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnen vill vågar vi? - att öka barns och ungdomars delaktighet i den sociala barnavården"

Transkript

1 1 Barnen vill vågar vi? - att öka barns och ungdomars delaktighet i den sociala barnavården Abstract Allmänna Barnhuset har bedrivit ett stort utvecklingsarbete med sju FoU regioner i syfte att utveckla nya arbetssätt och hållbara strukturer för att öka barns delaktighet. Många forskare och praktiker har varit involverade. I seminariet beskrivs erfarenheter från detta utvecklingsarbete och det nära samarbetet mellan forskare och praktiker i form av forskningscirklar. Arbetet har utmynnat i flera konkreta förändringar. Anne-Marie Larsson, socionom, Allmänna Barnhuset Elisabet Näsman, professor, Uppsala universitet Ev.Viktoria Skoog, fil.dr, FoU Västernorrland Bakgrund Hur kan forskningscirkeln som metod bidra till utvecklingen av hållbara strukturer och former för att inom den sociala barnavården öka barns och ungdomars brukarmedverkan och bättre ta tillvara deras erfarenheter? Vi ställer frågan mot bakgrund av ett flerårigt projekt som initierades av Stiftelsen Allmänna Barnhuset och ledde till forskningscirklar i sju FOUenheter där sammanlagt 37 kommuner hade ett omfattande samarbete 1. Projektet tog sina utgångspunkter i aktuell lagstiftning, FN:s konvention om barnets rättigheter (främst artikel 12) och idéerna bakom evidensbaserad praktik där brukarperspektivet utgör en av de tre grundpelarna. Efter en intensiv diskussion om vikten av evidens använder de flesta i dag begreppet evidensbaserad praktik vid beskrivningen av kunskapsbasen för socialtjänstens insatser. I betänkandet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren, (SOU 2008:18) görs bedömningen att en evidensbaserad praktik förutsätter en tydlig prioritering av brukarperspektivet och att FoUenheterna utgör ett viktigt stöd för att utveckla en evidensbaserad praktik. Projektet avgränsades till det sociala barnavårdsarbetet och lade fokus på barn och unga som brukare. Att utveckla former och strukturer för att och utveckla barns och ungas brukarmedverkan liksom att systematiskt ta tillvara deras erfarenheter och synpunkter är en stor utmaning inom den sociala barnavården. Här finns inga brukarorganisationer eller starka intressegrupper/ anhöriggrupper som trycker på och engagerar sig i barns och ungdomars rätt till delaktighet och inflytande.. Projektets syfte och målsättning Projektet syfte var att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer, för en ökad brukarmedverkan av barn och ungdomar i den sociala barnavården och att därefter i en andra fas pröva något eller några av dessa arbetssätt och/eller strukturer i den professionella praktiken. Den långsiktiga målsättningen var att säkra barns och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården, både barns delaktighet i de pågående ärenden som rör dem själva och att deras erfarenheter och synpunkter tas tillvara på ett systematiskt sätt som en kunskapskälla, för att utveckla det sociala arbetets praktik och organisation. Projektet var 1 Följande sju FoU-enheter deltog i projektet (kontaktpersoner inom parentes): Uppsala (Lena Chirico), Västmanland (Susanne Holmsten), Västernorrland (Viktoria Westerberg), Kalmar (Agnetha Hammerin), Dalarna (Karin Alexanderson) Fyrbodal (Lis Palm) Skåne (Greger Nyberg).

2 2 avsett som en startpunkt för ett längre utvecklingsarbete mot en evidensbaserad praktik där barns och ungdomars brukarmedverkan är en självklarhet. Metod Att stärka barns och ungas delaktighet utmanar den etablerade åldersmaktordningen med dess naturliggjorda föreställningar om barns respektive vuxnas positioner där vuxnas dominans och tolkningsföreträde lätt blir självklara. Förståelsen av barn som i behov av vuxnas skydd och omsorg undantränger lätt tanken att barn som aktörer i sina egna liv både har egna kompetenser och rättigheter som grund för delaktighet i frågor som berör dem. Att medvetandegöra och öppna för reflektion och förändring av så basala tankemönster kräver specifika arbetssätt. Utifrån Allmänna Barnhusets tidigare erfarenhet av sådant arbete med könsperspektiv i den sociala barnavården framstod forskningscirkeln som en lämplig form för att bedriva utvecklingsarbetet. Forskningscirkeln tar utgångspunkt i två av grundpelarna i den evidensbaserade praktiken: forskning och professionell erfarenhet. Genom att låta dessa mötas i en utforskande process med stort utrymme för reflektion och sökande efter kunskap på olika vägar kan förståelsen av problematiken fördjupas och möjligheter till förändring synliggöras. Att låta professionella från olika kommuner mötas i cirklarna innebar också ökade möjligheter att skilda tankemönster och praktiker kunde möta varandra och öppna för reflektion. FOU-enheterna var därför en lämplig bas för rekrytering till cirklarna och kravet var att dessa skulle omfatta minst sju deltagare förutom ledaren. Projektet omfattade också en rad träffar där de olika cirklarna möttes för att utbyta tankar och erfarenheter vilket ytterligare bidrog till reflektion och nya idéer. Då syftet gällde barns och ungas brukarmedverkan var frågan om deras delaktighet i projektet en central fråga. Att kunskap från brukare kom in i processen säkrades genom dels återkommande medverkan från deltagare i organisationen Maskrosbarn dels att alla cirkeldeltagare fick som uppgift att genomföra en öppen intervju med barn/unga med erfarenheter som brukare av den sociala barnavården. Enskilda cirklar kompletterade detta genom till exempel brukarråd av ungdomar eller att låta barn och unga delta i utprovningen av de arbetssätt som växte fram. FOU-enheterna innebar vidare att cirklarna knöts till en forskningsverksamhet. Detta stärktes också genom kravet att cirkelledarna skulle vara disputerade och/eller ha erfarenhet av FoU-arbete. Utöver cirkeldeltagarnas eget sökande efter forskning och dokumentation av professionell praktik kunde cirkelledarna bidra med litteratur och miniföreläsningar utifrån aktuell forskning. Till projektet knöts även en vetenskaplig ledare, fil dr i socialt arbete Ulf Hyvönen, med uppgift att forskningsanknyta det praktiska arbetet samt vara handledare för cirkel- och projektledarna. Den vetenskapliga ledaren ansvarade även för att formulera ett teoretiskt ramverk för projektet, ta fram en samling vetenskapliga texter och att avslutningsvis sammanställa dokumentationen från projektet till en rapport (Hyvönen & Alexanderson 2014). Cirklarna hade följande uppgifter: - Diskutera och problematisera begrepp som delaktighet, brukarmedverkan och brukarinflytande - Medvetandegöra befintliga förhållningssätt och strategier samt se om de överensstämmer med intentioner i lagstiftning, riktlinjer liksom en evidensbaserad praktik (socialtjänstlag, barnkonvention, m.m.) - Med ovanstående punkter som underlag ge förslag på arbetssätt och strukturer för hur barns och ungdomars synpunkter och erfarenheter kan tillvaratas - I en andra fas pröva förslagen i praktiken

3 3 Cirkelledaren ansvarade för cirkelns arbete samt dokumentation, som sedan utgjorde underlag till projektrapporten (Hyvönen & Alexanderson 2014). 2 Forskningscirklar med uppgift att skapa förändring genom att bryta med etablerade mönster kan utvecklas till egna öar utan broar till omgivningen. För att säkra att deltagarna hade stöd och mandat från de verksamheter de ingick i anordnades också flera träffar i seminarieform för kommunernas politiker och chefer där dessa fick ta del dels inledningsvis av de inledande tankegångarna bakom projektet dels successivt de tankar och förändringsidéer som växte fram i cirklarna. Också dessa träffar organiserades så att utrymme gavs för reflektion utifrån inflöde från såväl forskning som praktik och brukare (Maskrosbarn). Till cirkelprocessen bidrog härmed kunskap från en rad olika perspektiv: Praktik Brukare Forskning Egen praktik deltagare Andra i cirkeln Andra Cirklar Maskros barn Barn Intervju Litteratur Föreläsning Forskningscirkelns kunskapsbas Cirklarnas eget arbete pågick i första fasen under ca ett år omfattande sex till åtta träffar om cirka tre timmar och eget arbete dessemellan i form av sökning och inläsning av vetenskapliga och andra texter och material, barnintervjuer och annan kunskapsinhämtning. Till cirkelträffarna kunde också andra inbjudas. Det var viktigt att cirkelarbetet skedde i en process över tid. Under projektets andra fas prövades de förslag till hållbara strukturer och arbetssätt som tagits fram. Det material som cirklarna tagit fram utgjorde en gemensam resursbank inom projektet som deltagarna fritt kunde välja ifrån. Erfarenheterna från projektet har förmedlats genom en gemensam rapport, flera nationella konferenser och regionala konferenser anordnade av FoU enheterna. Det finns inte utrymme här att redovisa hela den mångfald av erfarenheter och konkreta förslag som projektet resulterade i och det är heller inte syftet med detta paper. I stället går vi nu vidare med några reflektioner kring forskningscirkeln som metod med fokus på de olika kompletterande kunskapskällorna som ingått. Professionella, forskare och brukare i samverkan Forskningscirkeln som metod ger möjlighet att ge olika kunskapskällor utrymme och studera mötet mellan dem. En del upplägg av aktionsforskningskaraktär handlar i första hand om att ge utrymme för olika praktikers perspektiv i en organisation och forskarens roll blir främst att dokumentera och systematisera den kunskap som kommer fram så att problembilden och lösningsförslag klarnar. I andra fall bidrar forskaren också med forskningens aktuella kunskap och det kan även ingå i praktikernas uppgift att söka och tillgodogöra sig vetenskapliga texter. Även detta kan i hög grad bli en process som drivs framåt av praktikerna genom att både 2 Flertalet av cirklarna producerade också själva rapporter från sitt arbete som kan återfinnas på FOU-enheternas hemsidor och Allmänna Barnhusets hemsida.

4 4 deras frågor och de kunskapsbidrag de ger från sin praktik kan fångas upp av forskaren och relateras till aktuell forskning som därmed kan besvara frågorna, bekräfta praktikens kunskap respektive ifrågasätta(s). Nya frågor för framtida forskning kan aktualiseras då praktikens kunskap visar på kunskapsluckor i forskningen eller brister i dess förståelse av praktiken. I dessa cirklar tillkom dessutom brukarnas syn på sin livssituation och sina erfarenheter av den professionella praktiken. Barnens och de ungas berättelser och reflektioner över sina kontakter med socialtjänsten gav ett kunskapsbidrag till processen som fick en speciell betydelse. Genomgående i cirklarna återkom en reflektion från deltagarna som gick ut på att barn och unga redan medverkade som brukare eftersom barnsamtal är en sedan länge etablerad del av den sociala barnavården. Gör vi inte det här redan? Konfrontationen mellan den utgångspunkten från de professionella och de brister på delaktighet som kom fram genom brukarnas berättelser och även fick stöd från forskningen skapade ett problem som blev ett viktigt incitament till reflektion. Forskning har framhållit betydelsen av att professionella upplever att de har ett problem för att förändringsprocesser som omfattar utmaning av etablerade tankemönster ska komma igång, s. k radikalt lärande (Dahlkild-Öhman 2012). Upplevelsen av problemet kan vara smärtsam då det visar på brister i hur man agerat tidigare (aa). Det handlar alltså om en probleminsikt som går på djupet i individen och kan väcka starka känslor. Särskilt var det de egna barnsamtalen som upplevdes ge den typ av kunskap som kan kallas insiktskunskap. Insikten handlade om att i grunden uppleva barnens barnperspektiv. Flera gav exempel på oväntade svar från barnen som tvingade till reflektion över hur det professionella förhållningssättet kunnat utestänga barnens möjlighet att ge uttryck för sina upplevelser, erfarenheter och önskemål alltifrån detaljer i kvaliteterna i ett barnsamtal till genomgripande beslutsfattande om barnets livssituation. Detta beskrevs av en del deltagare som en omvälvande upplevelse av den karaktär som inte ger någon möjlighet att gå tillbaka till det förhållningssätt man hade innan. Sättet att bemöta barnen förändrades därefter och att detta innebar att barnsamtal sedan kunde ge mycket mer kunskap bekräftade det värdefulla i den mentala förändring som skett. Cirklarna kom därför att betona vikten av att förändra den mentala inställningen, något som forskningscirkeln ansågs som en central metod för att uppnå i kraft av både de kunskapskällor som bidrog till processen och inte minst att den pågick över längre tid och gav utrymme till eftertanke och reflektion över förändringsmöjligheter. Överhuvudtaget gav forskningscirklarnas arbete flera exempel på hur tidigare självklarheter kunde ifrågasättas och nya arbetssätt prövas, då möjligheter synliggjorts i mötet med andra synsätt. Som kunskapsprocess kan denna form av forskningscirkel ses som en parallell till utforskande forskning där strategiska urval av olika datakällor görs för triangulering så att problemet blir belyst ur olika perspektiv och med olika metoder för att möjliggöra nya tolkningar. Forskarrollen i en sådan forskningscirkel kan liksom i ett explorativt forskningsprojekt bli att dokumentera kunskapsflödet för att sedan strukturera och systematisera det och förmedla den tolkade bild som då träder fram tillbaka till deltagarna för en ny omgång av reflektion, dvs en typ av spiralrörelse med successivt prövande och omprövande som också präglar den utforskande forskningen. Med en sådan utforskande kunskapsprocess finns möjlighet att utmana etablerade föreställningar och maktordningar både i forskningen och den professionella praktiken. Återstår sedan att se om de verksamheter forskaren respektive praktikern ingår i har en beredskap för och vilja att stödja de förändringar sådana utvecklingsprocesser kan utmynna i. Att projektet haft metoder att förankra cirkelarbetet hos ansvariga chefer och politiker har varit en viktig del i att säkra det för de professionellas del. I forskarvärlden kan däremot kunskapsprocesser genom samverkan mellan praktiker, brukare och forskare möta skepsis. Kan detta bero på att forskaren lämnar ifrån sig kontrollen över kunskapsprocessen till andra? Kan vi se det som en parallell till den oro en del cirkeldeltagare kände inför de öppna

5 5 barnsamtalen, som innebar att de som vuxna och professionella lämnade utrymme för barnen och de unga att själva styra vad samtalet kom att handla om. Det öppna brukarstyrda samtalet visade sig ändå givande som metod att nå kunskap om barns perspektiv både för den Professionella från den sociala barnavården och för forskaren. Bilaga 1. Tidsplan för projektet Våren Barnhuset rekryterar en vetenskaplig ledare - Urval av FoU- enheter samt rekrytering av cirkelledare och deltagare till forskningscirklarna. - Sätra seminarium med cirkelledarna och FoU- kontaktpersonerna Hösten Startkonferens för samtliga projektdeltagare (1-2 sep) samt cirkelledarträff - Seminarium för IFO chefer och politiker - Arbete med förankring av projektet på hemmaplan i kommunerna - Arbete i cirklarna och cirkelledarträffar Våren Arbete i cirklarna och cirkelledarträffar samt färdigställande av dokumentation - Arbete med förankring på hemmaplan i kommunerna - Avstämningskonferens för samtliga projektdeltagare (maj) med Maskrosbarn som reflektörer - Regionala spridningskonferenser som anordnas av FoU- enheterna - Cirkelledarträffar, dokumentation Hösten Påbörja arbetet med att pröva något eller några nya arbetssätt och/eller strukturer i praktiken - FoU- kontaktpersonsträffar, dokumentation - Seminarium för IFO- chefer och politiker Våren Fortsatt arbete med att pröva något eller några nya arbetssätt och/eller strukturer i praktiken - FoU- kontaktpersonsträffar, dokumentation Hösten Dokumentationen från projektet färdigställs - Ev regionala spridningskonferenser som anordnas av FoU- enheterna - Fou- kontaktpersonsträff - Slutkonferens för samtliga projektdeltagare (nov) Våren Boken Barnen vill vågar vi ges ut i Barnhuset serie - Nationell konferens i Stockholmför att sprida kunskap och erfarenheter från projektet - Presentation av projektet i Almedalen - Regionala spridningskonferenser Hösten Nationell konferens Göteborg

Barns delaktighet i utredningsarbetet

Barns delaktighet i utredningsarbetet Barns delaktighet i utredningsarbetet Förslag på hur barn och ungdomars delaktighet i utredningsarbetet kan öka Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnoch ungdomsvården Ett landsomfattande

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Barnen vill Vågar vi. Barns och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Ulf Hyvönen och Karin Alexanderson

Barnen vill Vågar vi. Barns och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Ulf Hyvönen och Karin Alexanderson Barnen vill Vågar vi Barns och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården Ulf Hyvönen och Karin Alexanderson Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2014 Barnen vill Vågar vi Barns och ungdomars brukarmedverkan

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Forskningscirkeln: Att stärka barns och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården

Forskningscirkeln: Att stärka barns och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården Forskningscirkeln: Att stärka barns och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala Universitet 2012 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA Sammanfattning

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU

Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Ove K. Vestman Presentation vid FoU-Välfärds konferens i Sundsvall 24 25 augusti 2011 Utgår från boken Utvärderandets konst (2011) av Ove Karlsson Vestman,

Läs mer

Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter

Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter Gunvi Haggren Verdandi Karin Alexanderson Dalarnas forskningsråd Bakgrund Överenskommelse Verdandi SKL Försöksverksamhet

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

FoU Välfärds konferens, 28-29 augusti 2013, Kalmar

FoU Välfärds konferens, 28-29 augusti 2013, Kalmar FoU Välfärds konferens, 28-29 augusti 2013, Kalmar Seminarium A2: Blandade lärande nätverk som metod att utveckla stöd för vuxna anhöriga till personer med psykisk ohälsa Mats Ewertzon och Jan-Olof Svensson

Läs mer

Forskningscirkel Västmanland Att utveckla barn och ungdomars medverkan inom socialtjänsten

Forskningscirkel Västmanland Att utveckla barn och ungdomars medverkan inom socialtjänsten Forskningscirkel Västmanland Att utveckla barn och ungdomars medverkan inom socialtjänsten Rapport 2012:1 Susanne Holmsten (VKL) i samarbete med Annelie Berggren och Christina Sigfrids (Fagersta kommun),

Läs mer

Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet. 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson

Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet. 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson JämBredd en regional plattform för utbildningsinsatser och kompetensutveckling inom genus och mångfaldsområdet.

Läs mer

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Uppstartkonferens 26 februari 2014

Uppstartkonferens 26 februari 2014 Uppstartkonferens 26 februari 2014 Presentation av nationell utvecklingssatsning samt en länsgemensam strategi och utvecklingsplan Tillsammans i länet ska vi förstärka brukarnas delaktighet och inflytande

Läs mer

Från ord till handling Forskningscirkel Västmanlands arbete för att utveckla barn och ungdomars medverkan inom socialtjänsten Rapport 2014:1

Från ord till handling Forskningscirkel Västmanlands arbete för att utveckla barn och ungdomars medverkan inom socialtjänsten Rapport 2014:1 Från ord till handling Forskningscirkel Västmanlands arbete för att utveckla barn och ungdomars medverkan inom socialtjänsten Rapport 2014:1 Susanne Holmsten (VKL) i samarbete med Linnea Persson (Hallstahammars

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlandsmodellen ett sätt att lyssna till barn som brukare Ger det enskilda barnet möjlighet att förmedla sin erfarenhet och kunskap om mötet med

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Västernorrlands modell för att göra barnens röster hörda Rapport nr: 2012:5

Västernorrlands modell för att göra barnens röster hörda Rapport nr: 2012:5 Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barnens röster hörda Rapport nr: 2012:5 Innehåll... 0 Bakgrund... 3 Problemformulering... 5 Begreppsförståelse... 7 Delaktighet...

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014 Programkatalog Värdeforum Våren 2014 Utvecklingsprogram för kvalitet och ledarskap Famnas Värdeforum är ett utvecklingsprogram för bättre vård och social omsorg som syftar till att skapa en kultur av ständiga

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv STUDIEHANDLEDNING Kvalitet ur ett brukarperspektiv Studiehandledning: Kvalitet ur+ ett brukarperspektiv 1. Starta en studiecirkel Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en grupp människor som träffas

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Folkrätt för barn - vilja väl eller göra rätt?

Folkrätt för barn - vilja väl eller göra rätt? Folkrätt för barn - vilja väl eller göra rätt? Inbjudan och program Nationell konferens om barnets rättigheter Eskilstuna 4-5 februari 2009 Arrangörer: Inbjudan & Program Välkommen att delta i en konferens

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Verksamhetsplan. FoU Västernorrland. FoU Västernorrland. Godkänd i ledningsgrupp: 2011-12-09. Kommunförbundets styrelse: 2012-0216

Verksamhetsplan. FoU Västernorrland. FoU Västernorrland. Godkänd i ledningsgrupp: 2011-12-09. Kommunförbundets styrelse: 2012-0216 Verksamhetsplan FoU Västernorrland 2012 Godkänd i ledningsgrupp: 2011-12-09 Kommunförbundets styrelse: 2012-0216 FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland 2 Innehåll 1. Forskningsfilosofi 4 FoU-enhetens

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling - En Överenskommelse Dagens program 9,00-10,00 Frukost och registrering 10,00-11,20 11,20 Konferens (Kommunalförbundet och registren) 11,20-11,30 11,30 Bensträckare

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Skolforskningsinstitutet

Skolforskningsinstitutet Eva Wallberg Växjökonferensen den 29 januari 2015 Skolforskningsinstitutet uppgifter och utmaningar Uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se Konventionens genomförande i Sverige Statlig nivå BO Frivilligorganisationer Lag om barnombudsman

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2014

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2014 VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2014 Innehållsförteckning Representation... 3 Styrelse... 3 Revisor... 3 Sammanträden... 3 Riksbryggans Årsstämma... 3 Ekonomi... 3 Medlemstal... 3 Bryggans lokal... 3 Kurser och

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer