Detta_ tycker_vi.doc
|
|
- Ebba Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Detta_ tycker_vi.doc En åsiktsprofil för tydlighet, enighet och engagemang Förbundet Unga Forskare Förbundsstyrelsen Anders Lundberg, Guncha Welsapar
2 Sammanfattning Förbundet Unga Forskare är en organisation vars hjärtefrågor är mer aktuella än någonsin. Vår erfarenhet av mer än 30 års arbete med att förändra ungas attityder och intressen ger oss en unik möjlighet att påverka hur samhället jobbar med dessa frågor. Samtidigt är starka åsikter i offentliga sammanhang förenat med stora risker. Ett förbund med tydligt uttalade åsikter riskerar att exkludera medlemmar och aktiva som inte delar åsikterna. Utredningsgruppen konstaterar att det, oavsett vilka åsikter Riksstämman väljer att anta, krävs en tydligare reglering. Utredningsgruppen vill därför rekommendera förbundsstyrelsen att lägga en proposition på en åsiktsprofil till Riksstämman Åsiktsprofilens främsta funktion bör vara att reglera förbundets åsikter och klargöra vad det är okej för förbundsstyrelsen får tycka och inte. Innehållet bör i princip uteslutande basera sig på värderingar som delas av en majoritet av medlemmarna. Utredningsgruppen rekommenderar att utvecklingen av en åsiktsprofil bör ske över en period av minst tre år enligt principen skynda långsamt. Det är viktigare att profilen inte exkluderar än att den är klar snabbt. Utgångspunkten bör vara en proposition som begränsar sig till en tolkning av förbundets syfte. När profilen är antagen kan den, om Riksstämman så önskar, utvecklas allt eftersom. Profilen ska kunna revideras varje årsmöte. 2
3 Innehållsförteckning Bakgrund och frågeställningar...4 Nulägesanalys...5 Intern trendanalys...7 Extern trendanalys...8 Sannolika scenarier...9 Strategi...11 Förslag till proposition: Förbundet Unga Forskares åsiktsprofil...12 Förankringsplan...13 Uppföljningsplan
4 Bakgrund och frågeställningar Förbundsstyrelsen för verksamhetsåret 2008/2009 konstaterade under 2008 något som flera föregående styrelser också haft på agendan: Förbundet Unga Forskare saknar ett åsiktsprogram, ett styrdokument för förbundets åsikter. Styrelsen menade att situationen var ohållbar om förbundet ville fortsätta interagera med omvärlden och lade därför en proposition till Riksstämman 2008 om att låta nästkommande förbundsstyrelse ta fram ett förslag på en åsiktsprofil. Förslaget antogs med viss modifikation, bl.a. att åsiktsprofilen ska knytas till förbundets syfte samt att åsiktsprofilen ska uppdateras årligen på Riksstämman. Beslut vid Riksstämman 2008, 8.f: Att förbundsstyrelsen sammanställer Förbundet Unga Forskares åsikter och värderingar kring naturvetenskapens och teknikens roll i samhället kopplat till ungas intresse och presenterar dessa i form av ett åsiktsprogram på Riksstämman Att åsiktsprogrammet skall vara en förlängning av FUF:s syfte. Att åsiktsprogrammet skall kräva en omröstning för att godkännas när det presenteras under Riksstämman För att arbeta med denna fråga valde förbundsstyrelsen för det innevarande verksamhetsåret 2009/2010, att tillsätta en strategisk utredning för att arbeta mellan förbundsstyrelsemöte 09-4 (september) och möte 10-1 (januari). Beslut vid förbundsstyrelsemöte 09-4, 23.d: Utredningen ska besvara följande frågeställningar: Hur sammanställer man förbundets åsikter och värderingar? Hur ser en sådan sammanställning ut? (se även riksstämmobeslut 8f). 4
5 Nulägesanalys - så ser det ut i Unga Forskare idag Detta tycker vi idag Utredningsgruppen har gjort en undersökning där alla medlemmar och aktiva inbjudits att delta. Vi kan konstatera att det ingalunda saknas åsikter i förbundet idag, men att de är inhomogena och otydligt definierade. Åsikterna baserar sig delvis på enskilda personers egna ställningstaganden, delvis på Unga Forskares outtalade värdegrund och det stadgedefinierade syftet. Sammanfattningsvis är en överväldigande majoritet överens om att förbundets huvudsakliga tyckande ligger inom den egna branschen, d.v.s. intresse för och attityder gentemot naturvetenskap, teknik och forskning hos unga. I detta område ingår det mesta som kan härledas från ungas intresse: från ungas egen organisering i föreningsliv till skola och utbildning på högstadie-, gymnasie- och högskolenivå. Reglering av åsikter Det finns i dagsläget ingen reglering av förbundets åsikter. Stadgarna reglerar syftet men inte vilka åsikter förbundet har. Historiskt sett har Riksstämman beslutat att förbundet officiellt ska ha vissa åsikter, men något samlat dokument har aldrig funnits mer än på ritbordet. Detta kan tolkas på två sätt: 1. Avsaknaden av ett dokument som reglerar åsikter innebär att det är upp till organisationens företrädare, d.v.s. förbundsstyrelsen, att avgöra vilka åsikter förbundet har och hur de ska uttryckas. Detta under förutsättning att det stadgereglerade syftet inte åsidosätts. 2. Avsaknaden av ett dokument som reglerar åsikter innebär att förbundets medlemmar, genom Riksstämman, anser att förbundet inte ska uttrycka några andra åsikter än de som explicit definierats av Riksstämman. I dagsläget har förbundsstyrelsen valt tolkning 1, framförallt baserat på vad som är praktiskt för förbundet men även med utgångspunkt i hur man gör i andra organisationer (mer om detta under stycket Extern trendanalys). Styrelsen avgör vilka åsikter som ska uttryckas och hur de ska kommuniceras. Denna ståndpunkt har styrelsen tagit genom policyn och den tillhörande delegationsordningen, där det specificeras vem som har rätt att tycka och när. Däremot säger delegationsordningen inget om vilka åsikter förbundet har. Vidare ska det tilläggas att förbundsstyrelsen har valt att nyttja sitt mandat mycket sparsamt. Endast vid ett fåtal tillfällen har förbundsstyrelsen uttryckt förbundets åsikter i officiella sammanhang. Som läsaren kan se under stycket Bakgrund och Intern trendanalys är detta en situation som förbundsstyrelsen inte är nöjd med. Ett intressant specialfall som är värt att ta upp är de åsikter som förbundets högsta företrädare, företrädelsevis ordförande och generalsekreterare, uttrycker. Framförallt ordförandes roll som representant mot externa organisationer, företag och personer kräver att ordförande har möjlighet att tycka. I dagsläget, där det inte finns reglerade åsikter, är varje sådan situation ett risktagande från ordföranden. Att inte uttrycka en åsikt kan försvåra arbetet, men varje uttryckt åsikt som inte sanktionerats av medlemmarna innebär risk för missförtroende. 5
6 Kommunikation av åsikter Så som har nämnts i stycket Reglering av åsikter finns en grundläggande reglering av var, när och vem som får representera förbundet i delegationsordningen. Hur väl detta efterföljs är svårt att mäta exakt, men det finns en tradition inom förbundet att inte uttrycka åsikter utan att tillfråga förbundsstyrelsen och detta har underlättat för styrelsen av övervaka och styra kommunikationen av åsikter. Det faktum att alla åsikter måste passera styrelsen (eller i vissa fall, där styrelsen delegerat ansvaret, generalsekreteraren) innebär omfattande extraarbete för styrelsen. Som exempel från verksamhetsåret 2009/2010 kan nämnas de debattartiklar som förbundet, genom samarbetet i Teknikdelegationen, blivit tillfrågade att underteckna. Varje publicering har föregåtts av en intensiv, utdragen och tidskrävande debatt som, kan tyckas inte är i proportion till artiklarnas betydelse. Det kostar för mycket att tycka, förenklat sett. Även om det finns en antagen rutin för när, var och vem som får tycka saknas en viktig del: vad får man tycka? Detta gör att ambitionen med delegeringen fallerar, eftersom styrelsen ändå måste blandas in. 6
7 Intern trendanalys det händer i organisationen Trend 1: Förbundet blir allt mer omvärldsberoende En tydlig trend är att förbundet blivit, och är på väg att bli, allt mer omvärldsberoende. Vi samverkar i dag i en rad olika sammanhang, allt från organ som Teknikdelegation och Vetenskap&Allmänhet till företagspartners och sponsorer. Utan denna samverkan skulle förbundet har svårt att genomföra huvuddelen av verksamheten. Denna utveckling ställer nya krav på organisationen: de som förbundet ser som potentiella partners måste utan någon större ansträngning kunna bilda sig en uppfattning om vad förbundet är och vad vi tycker. Ett förbund som ingen förstår sig på är en föga intressant samarbetspartner. Det blir allt viktigare hur förbundet sköter sin kommunikation gentemot omvärlden, och framförallt aktörer i den egna intressesfären. Trend 2: En Unga Forskare-identitet byggs upp Det går att skönja en allt starkare Unga Forskare-identitet. Detta märks kanske framförallt i att många aktiva och medlemmar uttrycker en stolthet över organisationen, dess syfte och verksamhet. Detta bidrar till att bygga upp en gemensam identitet, något som aktiva delar och kan samlas runt. En subjektiv observation som utredningsgruppen gjort är att organisationens syfte fått allt större utrymme de senaste åren, och med detta har det spridit sig en mer intensiv känsla av att förbundets verksamhet är betydelsefull och samhällsnyttig. Det är utredningsgruppens åsikt att syftet har bidragit till att stärka identiteten. Det är något som alla kan ställa sig bakom, en gemensam mission. Det är förstås intressant att ställa sig frågan om identiteten kan stärkas ytterligare, och om detta är eftertraktat. Tydligt uttalade åsikter skulle kunna ha två helt motsatta effekter: 1) det är ytterligare något som för medlemmar och aktiva samman och som bidrar till att stärka identiteten eller 2) något som försvagar identiteten genom att splittra medlemmar och aktiva med olika åsikter. 7
8 Extern trendanalys det händer i omvärlden Trend 1: Förbundets hjärtefrågor är mycket aktuella Det råder inget tvivel om att förbundets hjärtefrågor är i ropet. Även om lågkonjunkturen till viss del tagit udden av bristen på ingenjörer och dessutom lyft rekryteringen till högskolan kvarstår grundproblemet: få unga är intresserade av karriärer inom naturvetenskap och teknik. Förbundet Unga Forskare har en smått unik situation i och med att vi både är en del av målgruppen och har omfattande erfarenhet att bearbeta densamma. Ur perspektivet att öka syftesuppfyllelsen finns det två potentiella effekter av denna trend: 1) Förbundet får mer uppmärksamhet och erkännande för vår verksamhet, principer och idéer. Detta i sin tur genererar mer resurser och samarbetstillfällen och dylikt som bidrar till att underlätta förbundets syftesuppfyllande verksamhet. 2) Förbundets idéer om hur ungas intresse och attityder förändras sprids och appliceras, d.v.s. att vi utgör en grund för benchmarking. På så sätt kan effekten av andra aktörers satsningar öka och vi uppnår, indirekt genom andra aktörer, en högre syftesuppfyllelse. Två tydliga exempel på detta är Sommarforskarskolan och Regionala Utställningen Unga Forskare. Inte nog med att hjärtefrågorna är aktuella: det saknas starka aktörer som kan dominera scenen. Det skulle vara tämligen enkelt för förbundet att ta mycket plats, få uppmärksamhet och förverkliga den egna agendan. Trend 2: Tyckande blir en allt mer professionell business Att tycka något, att bilda opinion, har blivit en allt mer slipad verksamhet. Idag räcker det inte med att på ett styrelsemöte någon gång har diskuterat igenom ungefär vad man tycker. Medlemmar, journalister och aktiva förväntar sig att lätt och smidigt kunna utläsa vad en organisation, en myndighet eller ett företag tycker. Aktörer som inte är noggranna med att deklarera vad man har åsikter om (eller inte har åsikter om) riskerar att stämplas som osäkra: tänk om jag genom att bli medlem i organisationen X ställer mig bakom åsikter som jag inte stödjer? 8
9 Sannolika scenarier Vassa åsikter ger förbundet stort inflytande men splittrar gräsrötterna Förbundet väljer att under de kommande åren sätta ned foten gällande organisationens hjärtefrågor. Ledningen är överens om att svenska satsningar för att få unga intresserade av naturvetenskap och teknik är alldeles för splittrade. För många aktörer, för många projekt och ingen långsiktighet. Man är överens om att någon måste ta på sig ledartröjan och hålla i taktpinnen. Pådrivna av en politiskt skicklig förbundsstyrelse beslutar Riksstämman om ett åsiktsprogram, en färdplan för ungas intresse för naturvetenskap och teknik. I åsiktsprogrammet utgår man från de erfarenheter organisationen samlat under året och deklarerar rätt och fel gällande det som kan anses vara organisationens hjärtefrågor. Man drar radikala slutsatser om bl.a. hur skolans pedagogik bör reformeras, hur högskolorna ska vända trenden med rekryteringsproblem till ingenjörsutbildningar och hur ungas attityder kan förändras. Den tidigare outtalade åsikten att kampanjer är inaktuellt och att förebilder är det mest effektiva verktyget för långsiktig förändring uttrycks nu tydligt. Förbundsstyrelsen utnyttjar detta mandat och ger sig ut på segertåg i branschen. Förbundet syns frekvent i debattartiklar och på viktiga seminarier. Media älskar aggressiviteten i förbundets opinionsarbete och det faktum att organisationen skiljer sig från vuxenorganisationerna. Genom branschorgan såsom Teknikdelegation, Vetenskap & Allmänhet och med stöd av flera nya sponsorer tar förbundet allt mer plats och leder i allt större utsträckning debatten om de egna hjärtefrågorna. Samtidigt som den nya, vassa politiska profilen gynnar förbundets synlighet och verkan i omvärlden stärker det också den interna identiteten. Det blir allt tydligare vad en ung forskare är, och många aktiva och medlemmar aktiva attraheras. Denna nya regim kommer dock inte helt utan problem. Många medlemmar upplever att fokus har flyttats från medlemmarnas egna intressen och idéer till förbundets politiska idéer. Flera föreningar väljer att inte förnya sitt medlemskap i organisationen, eller går ur i protest mot förbundets åsiktsprogram. Förbundets medlemsbas krymper något, men den viktigaste förändringen är att den homogeniserats. De som stannar kvar, alternativt ansluter sig, är de som delar förbundets åsikter. Till Unga Forskare ansluter man sig huvudsakligen inte längre för att förverkliga sina idéer eller utveckla sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Ett förbund utan åsikter går miste om inflytande över hjärtefrågorna En försiktig och diplomatisk förbundsstyrelse oroar sig över att åsikter kan splittra och kommer överens om att opinionsbildning trots allt inte är något förbundet ska syssla med. Den egna verksamheten är det viktigaste. För att undvika att i framtiden hamna i en situation där man inte vet om styrelsen har rätt att tycka 1) inget alls eller 2) allt den vill, rekommenderar styrelsen Riksstämman att ta ett principbeslut att förbundet inte ska ha några uttryckta åsikter alls utöver det stadgereglerade syftet. Förbundet får i och med beslutet att inte ha några åsikter det väldigt svårt att fortsätta engagemanget i branschorgan. Man beslutar att lämna Teknikdelegationen och fokusera helt på den egna verksamheten. Det blir mer krävande att upprätthålla kontakten med omvärlden eftersom organisationen allt mer sällan syns eller uttalar sig. När så väl sker är det få som lägger märke till det. Förbundet ser på så sätt till att minimera risken att exkludera medlemmar och aktiva på basen av åsikter. Samtidigt 9
10 blir organisationens målbild otydligare. Vad vill egentligen förbundet? Vad står man för? Avsaknaden av värderingar som kan ena organisationen gör att sammanhållningen minskar och Unga Forskare-kulturen försvagas. 10
11 Strategi Reglering är det viktigaste syftet med en åsiktsprofil Att Förbundet Unga Forskare helt saknar reglering av uttalade åsikter är en på många sätt en suboptimal situation. Det handikappar förbundsstyrelsen och försvårar det arbete där det krävs ett uttalande från förbundet. Samtidigt ger det oproportionerligt fria händer till styrelsen som i teorin inte har några som helst styrdokument eller beslut att verka efter när det gäller förbundets åsikter. Utredningsgruppen rekommenderar att styrelsen lägger en proposition med en åsikstprofil som tydligt deklarerar vilka åsikter förbundet har. Åsikter som inte kan härledas från profilen bör i största möjliga mån inte uttryckas, och om så sker är styrelsen ansvarig. För att ger styrelsen viss förmåga att anpassa åsikterna efter det som Riksstämman inte kan förutse bör åsiktsprofilen lämna visst utrymme för tolkning. Utvecklingen av en bra profil måste få ta tid Att låta en enskild förbundsstyrelse ta fram en åsiktsprofil som ska gälla för hela förbundet är inte en realistisk ambition. Åsiktsprofilen bör vara förkroppsligandet av hela förbundets gemensamma värderingar och således bör fler få insyn i och inflytande över utformandet av åsiktsprofilen. Det är emellertid alltid lättare att skapa diskussion kring något som redan finns, och utredningsgruppen vill därför föreslå att processen får vara helt transparent och öppen från början. Istället för att förbundsstyrelser år efter år ska slipa på den perfekta åsiktsprofilen i enrum bör Riksstämman vara det självklara forumet och alla medlemmar vara inbjudna att påverka. Förbundsstyrelsens arbete bör begränsas till att så det första fröet: att presentera den första, grundläggande åsiktsprofilen. Utredningsgruppen rekommenderar förbundsstyrelsen besluta: Att Att lägga propositionen Unga Forskares Åsiktsprofil, Bilaga A, som proposition till Riksstämman åsiktsprofilen bör utvecklas under minst tre år 11
12 Förbundet Unga Forskares åsiktsprofil Förbundet Unga Forskare är en ideell ungdomsorganisation, politiskt och religiöst obunden. Vårt syfte är att främja ungas intresse för naturvetenskap och teknik och dess roll i samhället. Åsiktsprofilen är sammanfattningen av organisationens gemensamma åsikter. Vi är övertygade om att det finns två principer som är framgångsrika när det gäller att främja ungas intresse för naturvetenskap och teknik. Allt måste utgå från ungas eget intresse. Vi vet att de flesta unga har ett intresse och att det enda som krävs är en lite stöd på vägen. Därför anser vi att ungas egna initiativ och önskemål måste ges högsta prioritet. Förebilder påverkar ungas val i stor utsträckning och det gör att unga förebilder är det bästa verktyget i arbetet för att förändra ungas intressen och attityder. Verksamhet som fungerar enligt principen unga för unga ligger oss varmt om hjärtat. 12
13 Förankringsplan 13
14 Uppföljningsplan 14
Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merLagar och regler för regionalt utvecklingsansvar
SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som
Läs merUnga Hörselskadades stadgar. Reviderade på årsmötet 2015
Unga Hörselskadades stadgar Reviderade på årsmötet 2015 Stadgar för Unga Hörselskadade 1 Ändamål Unga Hörselskadade (UH) är en intresseförening för personer med hörselskada i åldern 0 30 år. Med begreppet
Läs merFörutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av. Sveriges Elevkårer
Sida 1 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever Beslutat av Kongress14 Sida 2 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever
Läs merVerksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Läs merATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET
ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot
Läs merSTADGAR för SJÖVÄRNSKÅREN STOCKHOLM
Sida 1 (7) - - o 0 o - - Dessa stadgar bygger på normalstadgar antagna av förbundsstyrelsen 2010-04-16 STADGAR för SJÖVÄRNSKÅREN STOCKHOLM Dessa stadgar är godkända av Sjövärnskårernas Riksförbunds styrelse
Läs merUnga Forskares Utvecklingsfond
Unga Forskares Utvecklingsfond Utredningsrapport DATUM 2008-11-13 UTREDARE Tobias Jonsson Sara Magnusson Alexander Sehlström GODKÄND Utkast Innehåll ii Innehåll Kapitel 1 Inledning 1 Bakgrund... 1 Frågeställning...
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merInledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)
Arbetsordning För kongressperioden 2015-2017. Beslutad på förbundsstyrelsemötet den 5-9 augusti 2015. Uppdaterad på förbundsstyrelsemötet den 8-10 januari 2016. Inledning Arbetsordningen syftar till att
Läs merVERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016
VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016 Fastställd av styrelsen 2013-11-12 Inledning Verksamhetsplanen är till för anställda och funktionärer i föreningen. Den ska fungera som ett stöd och vägvisare
Läs merKommunikationspolicy för Linköpings kommun
Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,
Läs merKallelse till årsmöte 2015
Kallelse till årsmöte 2015 Feministiskt Initiativ Nordöstra Skåne Datum: 21 mars 2015 Tid: 13.00 Plats: Spannmålsgatan 9 291 32 Kristianstad Information Lokalen är fullt tillgänglig och i närheten av tågstationen.
Läs merFörslag till verksamhetsplan för Cancerföreningen PALEMA under verksamhetsåret 2016
VP PALEMA 2016.docx Förslag till verksamhetsplan för Cancerföreningen PALEMA under verksamhetsåret 2016 PALEMA s ändamål och uppgift, enligt ändamålsparagrafen, är att verka för en förbättrad vård och
Läs merPraktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län
Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms
Läs merNORMALSTADGAR FÖR REGIONAL UF-FÖRENING
NORMALSTADGAR FÖR REGIONAL UF-FÖRENING 1 UNG FÖRETAGSAMHET [REGIONENS] ÄNDAMÅL Ung Företagsamhet [Region] är en ideell förening som har till ändamål att ge ungdomar insikter i företagandets och arbetslivets
Läs merPolicy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Läs merEnhet förespråkar största möjliga frihet för alla medborgare, i sammanhang av likvärdighet, tillit och mångfald.
Inledning Enhet förespråkar största möjliga frihet för alla medborgare, i sammanhang av likvärdighet, tillit och mångfald. För att kunna bygga en organisation där var och en kan uppleva frihet i sin delaktighet
Läs merRekryteringsstrategier. hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet
Rekryteringsstrategier hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet Frågor som styrelser bör ha fastställt - Vilken typ av organisation är vi? - Har vi fler engagerade idag än för 5
Läs merFör dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet
För dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet OM OSS Nu vet jag att jag kan Min resa började för ett år sedan med att vi satt i ett klassrum dagarna långa och
Läs merHar du träffat en miljöpartist den senaste månaden? Känner du en miljöpartist?
Kommunikationsplan för Sveriges mest öppna parti 2012-2013 INTRODUKTION Vi finns där du finns ska vara en ledstjärna för Miljöpartiet de grönas kommunikation. Genom att vara närvarande i människors vardag
Läs merFöreningen Spelberoende HELSINGBORG Stadgar
Föreningen Spelberoende HELSINGBORG Stadgar 1 1 Föreningens ändamål Föreningen Spelberoende Helsingborg med organisationsnummer 843003-0083 är en partipolitisk och religiös obunden sammanslutning som vill
Läs merVerksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015
Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga
Läs merBRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA
Tillgänglighetsdatabasen (TD) BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) 1 Tillgänglighetsdatabasen (TD) 2 Förord Tillgänglighet handlar om att göra verksamheter och miljöer tillgängliga
Läs merStrategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor
Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen
Läs merFäre Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades 2015-04-27
! Färe Montessoriförskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen reviderades 2015-04-27 Planen revideras årligen vid vårterminens studiedag senast 2016-04-30 Ansvarig:
Läs merSTADGAR FÖR RIKSNÄTVERKET NATTVANDRARE I SVERIGE
STADGAR FÖR RIKSNÄTVERKET NATTVANDRARE I SVERIGE Riksnätverket är Sveriges organiserade nattvandrares gemensamma förening 1. Mål och uppgifter 1.1 Organisationens mål Organisationens grundläggande mål
Läs merInför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2012
Inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2012 Förord Den här informationen är tänkt att vara en vägledning för organisationer som företräder nationella minoriteter och som vill ansöka om statsbidrag.
Läs merFöretagsledarens lön. nr50. pocketbiblioteket sns förlag
Företagsledarens lön c l a s b e r g st r ö m nr50 pocketbiblioteket sns förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax: 08 507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS är en oberoende
Läs merKommunikationspolicy Stockholms läns landsting. Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb
Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb Antagen av Landstingsstyrelsen 2004 1(8) Förord Stockholms läns landsting (SLL)
Läs merLathund. Att bilda ett kommun-hso
Lathund Att bilda ett kommun-hso Lathund Att bilda ett kommun-hso Innehåll Inledning... 5 Syftet med lathunden... 5 Viktigt med ett Kommun-HSO... 5 Koppling mellan Kommun-HSO och KHR... 5 Grundläggande
Läs merInriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs merInledning. Antagningsprocess
SISU HT 2011 Inledning Jag vill inleda med att tacka för förtroendet till mitt stipendium från IA. Det gav mig möjlighet att betala hyran på mitt boende under min termin i Shanghai samt gav mig utrymme
Läs merStadgar 2013. Stadgarna är antagna vid förbundets kongress i maj 2013. Astma- och Allergiförbundet
Stadgar 2013 Stadgarna är antagna vid förbundets kongress i maj 2013 Astma- och Allergiförbundet Stadgar för Astma- och Allergiförbundet Antagna av kongressen 2013 1. Ändamål Astma- och Allergiförbundet
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs merUNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012
UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva
Läs mer1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.
2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen
Läs merYttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 p 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Eva Bohlin Margareta Cassel Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se,
Läs merStadgar för Sveriges Dövas Riksförbund
Stadgar för Sveriges Dövas Riksförbund 2014 Paragrafer 1 Förbundets namn och säte... 3 2 Ändamål... 3 3 Organisationer... 3 4 Medlemmar... 4 5 Medlemsavgift... 4 6 Kongress... 4 7 Förbundsmöte... 7 8 Förbundsstyrelse...
Läs merProp. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984.
Regeringens proposition 1984/85: 34 Prop. 1984/85: 34 om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade
Läs merSom sjöingenjör, skall man välja er framför *Den motsatta fackets namn* och i så fall varför? Vad är det för skillnad på SBF och SFBF helt enkelt?
Fackförening Någonting för dig? En fackförening är en arbetstagarorganisation som sluter samman arbetstagare från en viss yrkeskår (yrkesförbundsprincipen) eller arbetsplats (industriförbundsprincipen)
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merDetta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.
Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett
Läs merStrategisk plan 2012-2015
Strategisk plan 2012-2015 1 Version Datum Ändrad av Utförda ändringar 1.0 2008-05-16 Henrik Stenwall Upprättat utkast till styrelsekonferensen på Ulvön. 1.1 2008-06-21 Henrik Stenwall Ändringar utförda
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merVerkställande utskottet 10-10
1 (7) Verkställande utskottet 10-10 Tid Söndag 2010-07-11 kl. 20:00 Plats Skype Närvarande, Robert Piehl-Fridqvist,, Berörda Förbundsstyrelsen, personal 1 Mötets öppnande att 1 att 2 att 3 2 Dagordning
Läs merUnderlagsdokument till jävsregler
Underlagsdokument till jävsregler Förebyggande och hantering av jävsituationer inom Mistra Här följer frågor och svar om hur alla inom Mistra med utgångspunkt i Mistras jävsregler kan arbeta för att förebygga
Läs merVerksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se
Verksamhetsplan 2015 HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015 www.hsoskane.se Sammanfattning HSO Skåne är en samarbetsorganisation för funktionshinderrörelsen i Skåne. 2014 var 37 länsövergripande
Läs merFörenklingsjakten Resultat av studien inom hotell- och restaurangbranschen
Förenklingsjakten Resultat av studien inom hotell- och restaurangbranschen Det ska vara enkelt att starta och driva företag och det är viktigt att de regler som finns är enkla och ändamålsenliga. 1 Resultat
Läs merUtredning Högskoleverket har anmodat Stockholms universitet att yttra sig över anmälan. Stockholms universitet Rektor
Stockholms universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Angående studentinflytande vid Stockholms universitet Anmälan Stockholms Universitets Studentkår har anmält Stockholms universitets
Läs merStadgar för FAMNA Riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg Reviderade och antagna vid årsmötet 2007, 2010, 2013 och 2014.
1 Stadgar för FAMNA Riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg Reviderade och antagna vid årsmötet 2007, 2010, 2013 och 2014. 1 Organisationsform och firma Famna är en ideell förening för organisationer
Läs merSocialnämndens bidragsreglemente för föreningsbidrag till handikappföreningar och övriga föreningar
Socialnämndens bidragsreglemente för föreningsbidrag till handikappföreningar och övriga föreningar Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Reglemente Socialnämndens bidragsreglemente
Läs merVärvningsguide. - så får ni fler medlemmar till er elevkår
Värvningsguide - så får ni fler medlemmar till er elevkår Sida 2 av 7 Innehåll Vad är en medlem?... 3 Aktivt medlemskap... 3 Elev kontra medlem... 3 Vad säger stadgan?... 3 Elevkårens mål bör vara att
Läs merEn jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.
Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att
Läs merMERVÄRDEN. Nyckeltal för fastighetsbranschen
MERVÄRDEN Nyckeltal för fastighetsbranschen 2014 2 Mervärden Nyckeltal för fastighetsbranschen 2014 VD har ordet Fastigo arbetar på olika sätt att arbeta för att medlems företagen ska vara attraktiva som
Läs merVerksamhetsplan 2016 Södra & Mellersta Skånes Intresseförening
Verksamhetsplan 2016 Södra & Mellersta Skånes Intresseförening Riksbyggens intresseförening utvecklar engagemanget för din bostadsrättsförening. 10081 1.0 2 (14) INNEHÅLL INNEHÅLL...3 RIKSBYGGENS BOSTADSRÄTTSFÖRENINGARS
Läs merSTADGAR FÖR ENERGIFÖRETAGEN SVERIGE
Sida 1 av 6 STADGAR FÖR ENERGIFÖRETAGEN SVERIGE 1. Föreningens firma Den ideella föreningens firma är Energiföretagen Sverige. 2. Föreningens ändamål Föreningen är en sammanslutning av företag inom den
Läs merSTADGAR FÖR SOLÄNGETS TRAVSÄLLSKAP. Föreningens namn och firma. Föreningens ändamål 2
STADGAR FÖR SOLÄNGETS TRAVSÄLLSKAP Föreningens namn och firma 1 Föreningens namn och firma är Solängets Travsällskap. Föreningens ändamål är särskilt: Föreningens ändamål 2 anordna travtävlingar verka
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs merStadgar för Gästriklands Båtförbund. Antagna efter revidering vid årsstämman för verksamhetsåret 2014.
Stadgar för Gästriklands Båtförbund Antagna efter revidering vid årsstämman för verksamhetsåret 2014. Register 1. Förbundets ändamål. 2. Förbundets organisation. 3. Anslutning och medlemskap. 4. Avgifter
Läs merUTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!
UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.
Läs mer4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14
Avsändare: Datum: Kårstyrelsen 2013-09-09 4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14 Kårstyrelsen föreslår fullmäktige: att anta den konkretiserade verksamhetsplanen för verksamhetsåret
Läs merVerksamhetsplan för Jönköping Studentkår, 2015/16 150420. Verksamhetsplan för Jönköpings Studentkår 2015/2016
Verksamhetsplan för Jönköpings Studentkår 2015/2016 INLEDNING... 1 DISPOSITION... 1 FOKUSFRÅGA STRÄVAN MOT DEN GODA UTBILDNINGEN... 2 1. ORGANISATION OCH LEDNING... 3 1.1 INTERNATIONALISERING... 3 1.2
Läs merStadgar för Leader Gränslandet (org nr 802440-1849)
Stadgar för Leader Gränslandet (org nr 802440-1849) 1 Firma Föreningens firma är Leader Gränslandet, ideell förening. 2 Ändamål Föreningen ska verka inom ramen för Landsbygdsprogrammet 2007 2013. Föreningen
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merStadgar för Skärgårdskyrkan på Värmdö
Församling 1 Namn och säte Församlingens namn är Skärgårdskyrkan med säte på Värmdö. Skärgårdskyrkan bildades. 2 Ändamål Skärgårdskyrkan är en kristen församling som identifierar sig med Pingströrelsen
Läs merFörslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-08-09 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-09-29 Förslag till reviderade riktlinjer
Läs merSyns du inte finns du inte
Sociala medier för företagare Syns du inte finns du inte Oscar Höglund 2013 3 Innehåll: Förord 5 Sociala medier 7 Hur använder företag sociala medier?..9 Nätverkande medarbetare?.10 Varför LinkedIn 11
Läs merPrivattandläkarna. Verksamhetsplan 2014
1 Innehåll Vision, affärside och värderingar... 3 Inledning... 4 Verksamhet 2014... 5 Politik & påverkan... 5 Medlemsvård och medlemsrekrytering... 8 Tjänsteutbud och samarbetsavtal... 8 Lokal verksamhet...9
Läs merVerksamhetsplan 2010 Villaägarna i Kungsbacka kommun
Verksamhetsplan 2010 Villaägarna i Kungsbacka kommun Antagen av styrelsen den 2010-03-04 Behandlad på årsmötet den 2010-03-18 Senast reviderad den... 1. Inledning 1.1 Förbundets uppdrag Leverera nytta
Läs merHållbar utveckling genom återanvändning av insamlade gåvor. Genom detta arbete bidrar Emmaus Björkå till att hushålla med jordens resurser.
1 Föreningen Emmaus Björkå Föreningens namn är Föreningen Emmaus Björkå. Emmaus Björkå är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar på socialistisk grund. Föreningen Emmaus Björkå
Läs merPOLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315
POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar
Läs merSTADGAR SEKE Civilingenjörerna Karlstad Karlstads Universitet
STADGAR SEKE Civilingenjörerna Karlstad Karlstads Universitet Stadgar SEKE 1 (7) 1 Föreningens namn Föreningens namn är SEKE Civilingenjörerna Karlstad. 2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i Karlstad
Läs merVerksamhetsberättelse för Piratpartiet i Stockholms län 2014
1 Verksamhetsberättelse för Piratpartiet i Stockholms län 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Summering...1 Huvudspåren...1 Internt arbete...2 Politiskt programarbete...3 Aktivism och medlemsvård!...3
Läs merVERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2011-2013
VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2011-2013 Fastställd av styrelsen 2011-08-24 Inledning Verksamhetsplanen är till för anställda och funktionärer i föreningen. Den ska fungera som ett stöd och vägvisare
Läs merSÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING
SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING!! 1 Ambassadör Uppdaterad 8 augusti 2012 Detta är ett material för Hyresbostäder i Norrköping. Copyright ( ) alla rättigheter reserverade
Läs merAvveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram
Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merSVENSKA UPPFINNAREFÖRENINGEN - SUF. Stadgar. Innehåll: Fastställda vid ordinarie årsmöte i Göteborg 17 maj 2008, ändrad årsmötet 2011-05-07.
1 SVENSKA UPPFINNAREFÖRENINGEN - SUF Stadgar Fastställda vid ordinarie årsmöte i Göteborg 17 maj 2008, ändrad årsmötet 2011-05-07. Innehåll: 1 Föreningens syfte och ändamål 2 Verksamhet 3 Struktur och
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merStudieplanering i organisationen
Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 Förskolan Klockarängen Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar:
Läs merStadgar för Grön kultur Högsbo
Stadgar för Grön kultur Högsbo Giltiga från och med föreningens årsmöte 2016 1 SYFTE Föreningen Grön kultur Högsbo ska understödja och utveckla initiativ för interkulturell rikedom i staden med mat-, odlings-,
Läs merKallelse till Extra föreningsstämma
Kallelse till Extra föreningsstämma Härmed kallas medlemmarna i till extra föreningsstämma. Tid och plats: Måndagen den 31 augusti 2015 klockan 18.00 Innegården Sibyllegatan 7/Riddargatan 20, vid regn
Läs merNy grafisk symbol för Sölvesborg
Ny grafisk symbol för Sölvesborg På kommunfullmäktigesammanträdet i slutet av januari ligger ett ärende om en ny grafisk symbol för kommunen uppe för beslut. Denna symbol är tänkt att ersätta det träd
Läs merUNG MEDIA SVERIGES. Guide för medlemsrekrytering
UNG MEDIA SVERIGES Guide för medlemsrekrytering Varför medlemsrekrytera? Svaret är för att föreningen ska växa och få de ekonomiska resuserna som behövs för att den ska kunna växa! Varje år ansöker Ung
Läs merÄndrade regler för beräkning och betalning av de årliga medlems- och GIT-avgifterna till SGF
Version 28 feb 2015 PROPOSITION NR 1/2015 Ändrade regler för beräkning och betalning av de årliga medlems- och GIT-avgifterna till SGF 1. Sammanfattning av förslaget Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsmötet
Läs merRiktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument
Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merEfter fem tsunamier av motstånd
Efter fem tsunamier av motstånd När forskningen kom till Fittjaskolan gjorde lärarna motstånd. Stå kvar! sade forskaren till rektorn. Och idag är forskningen förankrad och lärarna kan se sig som lärande.
Läs merVerksamhetsplan och budget för Växjö Golfklubb 2016. Inledning
Verksamhetsplan och budget för Växjö Golfklubb 2016 Inledning Året inleddes lite turbulent och det var först en bit in på året som styrelsen fick mandat att fatta framåtriktade beslut. Vi som sitter i
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merKommunikationspolicy för Regionförbundet Sörmland
Kommunikationspolicy för Regionförbundet Sörmland Antagen av regionstyrelsen den 28 januari 2016 Box 325, 611 27 Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: 0155-778 90 E-post: info@region.sormland.se
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merRemissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)
Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta
Läs merSCR:s PUNKTER FÖR 2020
20 PUNKTER 2020 SCR:s PUNKTER FÖR 2020 Vårt arbete med att utveckla vår bransch tar nu verklig fart. Sedan 2011 har vi tillsammans jobbat med våra framtidsfrågor och lyft fram vad vi vill göra och hur
Läs mer