Rekryteringsstrategier. hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet

Transkript

1 Rekryteringsstrategier hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet

2 Frågor som styrelser bör ha fastställt - Vilken typ av organisation är vi? - Har vi fler engagerade idag än för 5 år sedan? - Hur ser ålder och könsfördelning ut? - Varför skall man just engagera sig hos oss? - Vad eller vilka är våra konkurrenter om engagemanget? - Hur jobbar vi idag med rekrytering? - Samarbetar vi med andra organisationer kring rekrytering? - Är vi nöjda med er rekrytering i organisationen? - Vad har vi för målsättning för framtiden?

3 Terminologier - Frivilligarbete - Ideellt arbete - Volontärarbete - Informellt arbete

4 Hur ser svenskarnas engagemang ut? Frivilligt arbete - dvs sådant arbete och sådana insatser som utförs på frivillig grund, oavlönat (eller mot ett symboliskt arvode) och på fritiden. I vissa sammanhang kallas detta för ideellt arbete.

5 Att det frivilliga engagemanget minskar i Sverige är en myt. Ny forskning visar att svenskarnas engagemang i ideellt arbete är större än någonsin Ersta Sköndals högskola

6 Om frivilligarbete - Mer än hälften av den vuxna befolkningen arbetar ideellt. Det gör svenskarna till exceptionellt aktiva i ett internationellt perspektiv. - Det är bara i USA, Norge och Holland som man kan finna ett lika stort frivilligarbete som i Sverige - Det är mest män som är aktiva 54 procent jämfört med 43 procent för kvinnor. Statistiken visar också att frivilligarbete inte är en kvinnofälla. Forskningen visar att de kvinnor och män som är mest aktiva i ideellt arbete också är heltidsarbetande!

7 Om frivilligarbete - I genomsnitt lägger varje aktiv person 16 timmar i månaden på ideellt arbete en liten ökning jämfört med Omräknat innebär det att de insatser som svenskarna gör i frivilliga/ ideella organisationer motsvarar årsarbeten. - Mellan 1992 och 2002 växte omsättningen inom civilsamhällets organisationer från 60 miljarder till 125 miljarder kronor. Mätt i procent av BNP blir det en ökning från 4,1 till 5,4 procent.

8 Vilka gör insatser och hur mycket? Källa: Ersta Sköndal högskola - Svenskarnas engagemang är större än någonsin 2010

9 Vilka gör insatser och hur mycket? Källa: Ersta Sköndal högskola - Svenskarnas engagemang är större än någonsin 2010

10 Var görs insatserna?

11 Var görs insatserna?

12 Var görs insatserna?

13 Vem och vilka?

14 Frivilligarbetets roll i samhället

15 Civilsamhället - I För snart tjugo år sedan dök civilsamhället upp i den svenska samhällsdebatten som ett nytt begrepp i artiklar, böcker och samtal. Men även om civilsamhället var ett nytt och främmande ord i 1990-talets Sverige avsåg det bland annat något mycket välbekant, nämligen folkrörelserna och föreningslivet. - Diskussionen som följde på civilsamhällets uppdykande i den svenska samhällsdebatten utmärktes av oenighet och förvirring. Var det bara fråga om nytt vin i gamla läglar, ett nytt ord för ett välkänt fenomen, eller innebar civilsamhällesbegreppet något mer och annat än folkrörelserna? Vissa välkomnade det nya begreppet. Andra varnade för det och menade att det var främmande och oklart. Dessutom var civilsamhällesbegreppet mångtydigt, vilket visade sig i att det välkomnades av både den politiska högern och vänstern. En sak var dock säker: civilsamhällesbegreppets inträde i Sverige ökade vitaliteten i den politiska och akademiska debatten och ställde nya frågor om samhället och medborgarskapets villkor. Ersta Sköndal högskola - Det svenska civilsamhället en introduktion 2010

16 Europaåret för frivilligarbete 2011 Syfte: verka för en miljö som främjar ideellt engagemang stärka ideella organisationer och öka kvaliteten på ideella insatser erkänna ideella aktiviteter och de kunskaper som dessa skapar och bidrar med i vårt samhälle öka medvetenheten om värdet och betydelsen av ideellt engagemang för individen och samhället

17 Rekryteringsprocessen

18 Utgångspunkter - Ett aktivt och visionärt styrelsearbete är grunden i till en stabil verksamhet - Tänk bredare än ert eget verksamhetsområde - Titta inåt - engagemang och intressen finns i befintliga organisationer

19 Medlemsvärvning - Föreningar som har ett bra grundkoncept för medlemsvärvning och god medlemsvård drar automatiskt till sig fler medlemmar. - Medlemsvärvningen är oftast en självgående spiral som antingen går uppåt eller neråt. - En förening som är aktiv och attraktiv har mycket gratis i sin medlemsvärvning. Mottot Vi finns, vi syns och vi hörs kan vara det enklaste sätet att rekrytera nya medlemmar. - En förening som inte bedriver en aktiv medlemsanpassad verksamhet tappar medlemmar. - Skilj på olika typer av medlemskap styrelse, aktivitetsbaserad mm - Att gå med i en förening är för varje medborgare ett fritt val. Hur många som ansluter sig beror bl.a på medlemskapets värde. Det är därför viktigt att vid medlemsvärvning tydliggöra föreningens uppgift och möjlighet för den enskilde.

20 Medlemsvärvningsplan - Med en medlemsvärvningsplan ser man medlemsvärvningen som en naturlig del i allt som föreningen gör. - För att medlemsvärvningen skall lyckas lönar det sig att göra en medlemsvärvningsplan och att välja ut målgrupperna. Man kan fundera på vem som skulle kunna vara intresserad av föreningens verksamhet, vilken åldersgrupp eller vilka personer i en viss livssituation. Öppenhet och fantasi är trumfkort i medlemsvärvningen. - Vad vill vi med medlemsvärvningen? Varför vill vi ha fler medlemmar? Det är frågor som är bra att ta ställning till före man sätter igång med medlemsvärvningen. - Alltid behöver man inte hitta på nya sätt att värva medlemmar. Man kan använda sig av metoder som man använt tidigare och som har lyckats. - Med en medlemsvärvningsplan undviker man panikvärvning. En sådan kan man hamna att göra för att uppfylla vissa krav gentemot myndighet eller bidragsgivare. Här är fokus mer på kvantitet i ställer för kvalitet. För att panikvärvade medlemmar skall stanna i föreningen behövs en bra medlemsvård. Har man inte det, finns risken att man tappar de nyvärvade medlemmar ganska snabbt.

21 Aktiv medlemsvärvning lönar sig alltid Det enklaste sättet att få en ny medlem är att fråga en person om hon vill bli medlem. Man kan också: 1.Fundera ut en speciell målgrupp som man vill få med och bjuda in den 2.Ordna en tillställning till vilken medlemmarna kan bjuda in sina vänner 3.Be medlemmarna kontakta sina vänner och be dem bli medlemmar Tänker man värva ungdomar kan det vara bra att veta, att trenden bland ungdomarna är den, att många ungdomar idag väljer organisationer som passar för tillfället. Det innebär att de hoppar av och går vidare. I sådana organisationer borde man se till att inflödet nya medlemmar blir lika naturligt som utflödet av gamla medlemmar.

22 Vad skall man säga när man värvar? - Tydlighet, lyft fram verksamheten - Vara noggranna med förväntningar - Man kommer långt med raka enkla budskap, att inge förtroende och vara verklighetstrogen och berätta om att föreningen behöver personen i fråga.

23 Var och hur skall man värva? Det finns inget rätt eller fel - Tävlingar - Arrangemang - Festivaler - Fester - Marknader Riktlinje - vad finns och vad finns inte Olika koncept för medlemsvärvning i städer och på landsbygden.

24 Medlemskapet - Det måste vara enkelt att bli medlem. - Det är viktigt att föreningen tydliggör sig genom att berätta Det här gör vi och så här gör vi.

25 Vad göra med de nyvärvade medlemmarna - Nu är det ingen tid att förlora! Alla dessa intresserade nya medlemmar ska få vara med ända från början, slussa in dem genast i olika verksamhetsformer. Man skall låta folk göra det de vill, men man skall inte ge alla allt på en gång. - Vad gör föreningen efter det att den har lyckats värva en massa nya medlemmar? - Vart tog intresseanmälan vägen? Vilka verksamheter och utbildningar kan föreningen erbjuda? Vem tar hand om den nya medlemmen? - Finns det en person som tar hand om intresseanmälningarna och åtgärdar dem, så de inte blir liggande i en låda. - Hur skulle det vara med faddersystem för nya medlemmar? Föreningen, eller någon i föreningen, måste ta sig an den nya medlemmen. Föreningen borde känna att den äger den nya medlemmen, tar ansvar över att han/hon känner sig hemma genast från början. Genom att investera i den nya medlemmen stannar han/hon kvar.

26 Medlemsvård - Varje förening bör ha ett presentationsmaterial om föreningen. Den skickas tillsammans information med kommande verksamhet. - Hur får vi nya medlemmar att känna sig välkomna i föreningen. Medlemmens första intryck präglar under en lång tid upplevelsen av organisationen. Gemenskapen med andra är ett viktigt mål för medlemmarna och organisationen. - Personlig kontakt främjar attraktiviteten för föreningen. Man kan ringa upp den nya medlemmen och hälsa honom/henne välkommen. Samtidigt har den nya medlemmen möjlighet att ställa frågor om föreningen. - Följ upp! Att en gång per år ringa upp medlemmar, både nya och gamla, kan motarbeta att medlemsantalet sjunker. Att folk slutar i föreningar beror ofta helt enkelt att de har glömts bort av sin förening. - Erbjud den aktiva medlemmen utbildning och möjlighet att starta verksamheter och den stödjande medlemmen möjlighet att deltaga genom att betala enbart sin medlemsavgift.

27 Utvärdering av rekrytering - Medlemsvärvningskampanjen är avslutad - vad händer sen? - Samla alla som varit med i kampanjen, gör en utvärdering, skriv upp folks åsikter, vad som bra, vad kunde man ha gjort annorlunda. Detta dokument är oersättligt, när det är dags för föreningen att planera och genomföra sin nästa kampanj. - Att varje år göra en medlemskoll på vad medlemmarna tycker om föreningen och dess verksamhet är ett utmärkt sätt att få reda på medlemmarnas åsikter. Man skickar helt enkelt en enkät till medlemmarna tex tillsammans med cirkuläret. - Åk runt till några ANDRA föreningar varje år, gärna i olika typer av verksamhet, och fråga vad de tycker och tänker. - Det är viktigt för styrelsen att veta åt vilket håll det lutar, hurudan verksamhet medlemmarna verkligen vill göra. Det kan vara en helt annan verksamhet än centralkansliet planerar och tror att de vill göra. - Ta reda på vad medlemmarna vill göra.

28 Sammanfattning - Svenskarnas engagemang i ideellt arbete är större än någonsin - Utbildade normalinkomsttagare är mest ideellt aktiva - Det finns genvägar men ett starkt föreningsliv börjar i ett stabilt styrelsearbete - Det finns inget rätt eller fel - Struktur och stabilitet är bästa grunden för värvning - Låt medlemmarnas intresse styra föreningens utveckling - Hitta smarta partnerskap och metoder, det gamla är inte alltid den bästa vägen

29 Sammanfattning Ni har väldigt goda förutsättningar

30 Nicke Lundmark