eller grafiska framställningar, jämfördt med det som diktarne, krönikeskrifvarne, landskapsmålarne, berättarne gifva oss.

Transkript

1 N:R 49 (092) TORSDAGEN DEN 5 DECEMBER : D E H U F V U D R E D A K T Ö R OCH A N S V. U T G I F V A R E : J O H A N LITTERATURPRISETS DÅeröfrare väl är de af Nobel- prstagara, som mest tresserar de stora allmähete, ha v velat reda dages :r meddela e Rudyard Kplg. Några koturer för Idu af MARI MIHI. D ET VAR HÄR OM ÅRET på e af badortera vd Egelska kaale, e eftermddag på kasot vd fve o'clock tea, då jag alldeles öförberedt fck se hoom. Hoom själf. Ha satt där vd ett bord med s hustru peh e herre. Nästa torftgt klädd e slte, mörkbru kostym. Halmhatte hade ha aftagt och lagt bredvd sg på e stol. Jag satt ågra bord bakom hoom och strrade på has stora ruda hufvud med det tjocka svarta håret. Iblad väde ha sg e smula åt sda, kvartsprofl, så att ma skymtade de ea förgyllda glasögoskalme öfver e gulhyad tg. Och j a g udrade hvar jag skulle taga ge allt detta". Så reste ha sg med stt sällskap och sköt uda e stol för att bereda hustru plats att gå före. Härvd kom ha att för ågra sekuder väda sg rakt åt sale. Och jag käde ge hoom efter alla rtade och målade porträtt, karrkatyrer och fotografer, käde ge de trötta, välga, ärsyta blcke och de rufsga mustaschera, som aldrg plattats tll uder ågo mustaschformare, käde ge lfvets och dödes, krgets och djugels dktare: Rudyard Kplg! ÅRG. NORDLING. skldrg af Rudyard Kplgs för fattarskap, skrfte af de käde Kplgsetusaste och käare borgmästare Gustaf Ldqvst Marefred, alas Mar Mh. tallrksmössa på lockgt skör och aor frå Lambeth Lower Marsh; hvtskäggga upprorsmakare, som suttt statshäkte på Adamaera seda Bahadur Shahs dagar gå ut och predka det helga krget för e geerato, som de te sett växa upp och som te heller förstår dem; tjästemäe af fjärde grade på de små öfvergfa statoera upp emot Hmalaya eller borta Bkar Ides helvete sträfva stt aletes svett med att rycka upp sa dstrkt för att kua tll vce kouge Smla säda e förhoppgsfull statstk, uträkad tll femte decmale; vce kouges sekreterare, rkets, mest asträgda ma ä s t efter uderhusets pskare. arbetar hjäl sg bara af tresse för sake och dör med The Star of Ida glttrade mella kflaskora på attduksbordet; radjputfurstar med ahrfläckar vapesköldara spräga fram på durbare Delh; lamapräster och brahmer, så högättade, att all kastberäkg upphört, vadra begrudade de låga hvta väge framåt det är tämlge säkert, att det fes tusede, som tll pukt och prcka ha reda på dessa mäskor och förhållade. Me å adra sda är det fullkomlgt oomtvstlgt, att ge ka föra fram dem så som Rudyard Kplg. Ha ka tala om för oss hvad pathaera hvska vd lägereldara och huru de vlsa takara hvrfla om hjära på de esamma väktare vd Wurlee-fyre; ha stter e med vetskape efter hvlka gruder, eller uta hvlka gruder, cvla och mltära befordrgar utdelas och ha har följt lfvet kasärera dag för dag, år för år, frå revelj tll tapto. D e ledade tressea e eskmåfamlj med adress orr om Elsmere lad eller det plötslga vavettet, som blad slår ed på strdade trupper, och hvlket sprder sg som e löpeld tet är fördoldt för hoom. r ELLIOT & F R Y, L O N D O N, Ma har sagt om Rudyard Kplg, att ha bättre ä Suezkaale föreat Eglad med Ide. Uttrycket låter starkt, me täcker ädå kappast hela has lfsgärg. T y de famar äu större rymder. J a g tror, att greater Brta, mperalsme, lära, som blfvt född tll världe uder parlametsdebatter och tdgskolportörers skr, och som var e statsmas esamma take, a de blef meghetes älskade slagord, först blef e folkets sak, då de predkades af hoom, som lyssat tll Mae, som vlle bl kug. Kejsardömet fas vsserlge före Kplg, lksom Tudorera och Rosora fuos före Shakespeare. Me det är u så, att v hämta skälge rga ur hstorska läroböcker FOTO. eller grafska framställgar, jämfördt med det som dktare, krökeskrfvare, ladskapsmålare, berättare gfva oss. Marlborough påstod, att ha hade all s kuskap om Eglads hstora geom Shakespeare. Och Eglad har lärt käa sg själf, de oädlghet, som sköljes af de Sju hafve, geom hoom, som, fall ryktet talat sat, om ågra dagar skall mottaga det ltterära Nobelprset. Has dktg är såsom e oerhörd folkrepresetato, där alla faor och furstar, alla raser och färger, som tjäa "äka Wdsor", ha säte och stämma. Perskokdade uderlöjtater, som yss lämat Etos crcketbaor. stå asvar upp tll axlara framför sa födda «'M-rekryter eller framför de röda rade af kväsga Tommy Atksar med Äu lägre har ha skådat, på adra sda mäskora. Djugels värld har öppat sg för hoom, och de stora djupes hjärtehemlgheter har ba skymtat j a, ett örlogs-

2 IDUN såg etsade sg fast på ögats ätha. Seda talade ha om e bråkdel af hvad ha erfart och teg med reste! Me e mäska, som kommt därhä, att ha lärt sg de oädlgt svåra koste att få veta uta att spörja och de som edast hör får valge veta allt, de som edast frågar, valge tet e mäska, som sälla bor tjäll, me ofta sofvagar och ågbåtshytter, som uder sakta skrdade ätter rökt tobak och druckt whsky med flertalet af de typer, som befolka och föröka jorde, e såda letar sg städgt fram tll sage : F örsäjjes fare skoaffärer öfverallt och tllverkas a f : geom vdtfare dustrdkares måga ord och geom skolade dplomaters älskvärda förbehållsamhet. Och uder tderas lopp duka mot e såda mäskas trummhor hädelser och skepp och allt hvad därom fes, som hör upplefvelser, så sällsamma, så hvaradra motde oorgaska ature tll, får lf uder has sägade och så speglade tllvaro själf, såda had; ha vsar att det fes e specell flo- de udatagsvs ka vara, att ha må väl sof för krabalkar och kaolavetter samt ett akta sg att föra allt detta vdare, med rsk utprägladt lye hos tackjär. Ha vet, a t t att cke blfva trodd på sa uderlga ord. om Europa har s pateterad e humbug, som Jag schkall perätta tg ågot, som häde vet råd för allt och gagar tll tet, så äger mg e mal Uruguay, föreslår Kplgs vä, Ide oceaer af mystk, som det te precs de tyske zoologe professor, då de e att är värdt att skämta med, fall ma vll komma stta uppe på däcket uder Begalska vkes helskad uda. Ty hör: flammade stjäror. Me det är så wrklch egedymlgt, a t t du kaske beskller mg för "Några födgar påstå, att de kom frå lög. e ort på adra sda Kulu, hvars tempel Då ger de dske trollkarle stt stora svar: elfvatumssafre förvaras; adra att de. tll Ack, m vä, det fes tet, som jag verkades vd Ao-Chugs djäfvulsaltare Tbet, ej ka tro på! stals där af e käftr, frå hoom af e gurkha, Hvad som först af allt rktade uppmärksamfrå hoom af e" lahoul, frå dee af e khtmatgar, hvlke sstämde sålde de tll hete på Kplg, var allt det ya ha kom e egelsma, hvargeom all dess kraft gck med. J a g vll te säga, att ha stod precs förlorad. Ty för att Bsara frå Poree skall uta ltterära föregågare det har j u ge kua utöfva behörg verka, måste de vara gjort. Och Kplg, lksom Wlde, lksom stule om möjlgt föreg med blods- Doyle, lksom Maeterlck står e aldrg betalad skuld tll Edgar Alla Poe. Dock, dea utgjutelse, me alla hädelser stule. uge agloder frå tgraras lad, hvlke Dessa hstorer om huru de kom tll I- med es blef Lodos svåråtkomlgaste lejo, de äro alla falska. De förfärdgades ha ägde stt eget folk, stt eget språk, ja, Poree för mycket läge seda redogörelse ärapå s ege relgo. för sättet hvarpå de förfärdgades skulle fylla Ha lärde dem som gå på Reget Street, -e lte bok stals af e af tempeldaserskora att Ide har adra möjlgheter ä hugersdärstädes och vadrade därefter ur had had, öd, tgrar och befarade uppror. Och ha sluallt jämt orrut, tlls de kom tll Halé: hela gade u t sa böcker med e makalös sabbhet. tde bärade samma am Bsara frå Meredth, Hardy, Steveso, Corell måste vka Poree. Tll skapade är de e lte fyråt sda för detta stora och besyerlga följe katg slfverdosa, utvädgt besatt med åtta ha hade sällskap. ljusröda ruber. Iut dosa, som öppas gema fck lära- käa och älska dessa mäom tryckg på e fjäder, lgger e lte skor, som släpat och strdt och rumlat och ögolös fsk, utskure ur e slags mörk, gläälskat och dött sex tuse ml frå Pccadlly sade öt och ldad e remsa urblekt guldbrokad. Detta är Bsara frå Poree, och det Crcus. Ha matade bokhadlare, te såsom de esamme ma ha var och är, uta som vore rådlgare att taga e glasögoorm haom ha lkhet med gamle Dumas vart verkde ä att vdröra Bsara frå Poree." ställade drektör ågo ltterär leverasfrma. Såluda kommo u: Solders three, The story of the Gadsbys, I black ad whte, Uder the deodars, The Phatom Rckshaw, Wee Wlle Wke, The cty of Dreadful Nght, Amerca "Född Bombay, käde ha alla gamla Admstradska sagor och säger reda seda bardome. otes, Letters of marque, The Smth Seda gällde det att studera lfvet själf, lfvet to, The lght that faled, Lfes Hadcap och döde och hvad däremella fes. H a och detta om tre å r! tjäade som specell korrespodet vd gräförklarge är att fa därut, att, då ha, se det torde väl vara frå dea td has vd ågra och tjugu års ålder, mot slutet af obldkelga rysshat, has afsky för det Elaka åttotalet besökte Eglad där ha då cke Folket daterar sg. I sju års td reste ha vstats seda uverstetsåre vd Westward oafbrutet öfver hela kejsardömet. Ha va- Ho College ha sa kappsäckar medförde drade geom alla äste De Förskräcklga massor af berättelser, hvlka vsserlge publnattes stad. V se hoom om kvällara rda cerats aglodska tdgar, me hvlka geom de bvackerade trupperas tältgator, voro så godt som okäda för publke därklädd khak och damasker samt städgt hemma. Fjorto år gammal var ha, då blossade på s korta ppa. V fa hoom has första arbete, Schoolboy Lyrcs, år 880 frack och blaksksskor tuse-och-e-atts- utkom på ett ltet trycker Lahora. Detta palatse vd Bhegums af Bhopal, Nzams af blyga häfte, Rudyard Kplgs förstlg, är Hajderabad eller Maharadjas af Gwalor u så godt som oåtkomlgt; ma har betalat gstrade baketter, v fa hoom foto- ett eda exemplar däraf med mera ä 600 graferad med kougara Oscar II och Edvard kroor. Några år seare utsäde ha, då revii såsom de tredje furste laget. daktossekreterare vd The Poeer Bombay, Ha såg allt och ha hörde allt. Och allt sa Deparlemetal Dttes, hvlke ha lät häfta hvad ha hörde mdes ha och allt hvad ha alldeles lkadaa brua kuvert, som dska LUDVIG TRMIGOTT, Stockholm. B w -g I f \ -4 -g I & I I mm /%/ -g mfu IT l - I I t" I W\ H M-M-M.-m.r*. 4~ g : r 4 för I ^"V 4"TR* I är\ l m*m*. IV regerge begagade, och hvlke vd dstrbutoe, som sköttes af hoom själf, var omvrad med ett rödt bad. Ha lät trycka ågra hudra exemplar och säde dem rudt hela Ide, frå Ade tll Sgapore, frå Quetta tll Co lombo. Hvarje bok var åtföljd af ett brefkort med påtryckt beställgssedel. Och order på ya exemplar lupo raskt, hvada ya upplagor sart måste besörjas af dea llla samlg, med hvlke ha såluda först gjorde sg käd blad ladsmäe Ide. Nu ha has arbete tryckts om och om ge mljoer, och ha själf är seda måga år e mycket rk ma. I lyxedtoer och mammut upplagor, praktbad, guld och slfver äro has collected works utstyrda. Ma har skrfvt volymer om Deparlemetal Dttes och allt hvad därpå följde. "Me," såsom ha själf sagt, "jag älskade de mest då de bara var e lte bru baby med ett rödt bad omkrg mage; ett bar af ett bar, cke vetade att det var behäftadt med de flesta modera åkommor, och a folk hade fått reda på, att dess författare låg vake om ättera borta Ide, grubblade och grudade på att skrfva ågotg, som kude "taga" de egelska publke." Blad de kotetalt ltterära tellgese står Kplg te precs väl tll boks. Ha är hvarke frtäkare eller femst. Ite heller är ha "skö såsom e ug greksk gud", uta påmer sarare om e ruggg gammal tbetask mahatma. Måga uderlga tg har ha skådat, som aldrg kua förklaras på emprsk väg, måga hemlgheter, som te es radumstrålar lådt på. Ha vsar de största aktg för relgoe alla former, utom för mssoäreras, hvlke ha blad går gaska hårdt åt. Has ställg tll kvofråga är ltet kkg att vdröra e kvotdg. Ack, största dele af stt lf har ha ju tllbragt blad mä, blad råa, svärjade karlar, hvlka lkhet med hoom haft förfärlgt mycket omkrg sg. Därför käer ha te de modera kva. O, e j! Uta är ho ågo gåg dyker upp has dktg, är det mest för att gå väge för karlare, hvlka, taksprdt ohöflga, lätt safva på dem, där de gå dages arbete. De eda kvor ha ågot lägre studerat äro Da Shadd och m:rs Hauecksbee och Badala Heroodsfoot och alla ska' då veta, a t t te voro de sysslolösa eller ggo väge. Om krafvet på kvlg rösträtt har ha de allra mest skräkta föreställgar, och has stackars hustru är hvarke ågo "förkämpe" eller ågo beskyddara af ädla basarer uta rätt och slätt m:rs Mram Kplg, född Starr-Balester. Älskvärdaste läsara, låt u te detta lgga hoom fatet, då du kaske om ågra dagar trycker has had på bakette på Grad Hotel, uta gläd dg hellre åt, att dee trötte, ordkappe och reserverade karlakarl alla fall tllhör ett sart utrotadt släkte, hvlket skall läma rum för e y geerato af okladerlgt modera herrar, hvlka skola förstå da kraf och sopa da golf, och hvlka låta damera "ta tatvet". Dock är de tde kommt, då hvlar Rudyard Kplg seda läge Westmster Abbey uder de baldak af fajas frå Delh, på hvlke ma skall rsta has odödlgaste vers: När de ssta tafla på jorde är målad och tubera tömts, När de äldsta färger ha blekat och de ygsta krtke har glömts. Då slumra v, det ka beköfvas, tlls ågra eoer ha flytt, Och Mästar för Redlga Sveer oss kallar att börja på ytt. höste är utkomme. Prs 60 öre. Erhålles geom..hvare bokhadel och tdgsförsäljare, Portofrtt frä IDUNS MONS TERAFDELNINQ, o m 60 öre sädes postavsg eller SDARMÄRKEN. StocJcholxa. f L LJ

3 607 - IDUN 9 0 r Brud- & Bröllopssdetyger, hvtt, svart och kulört, ssta yheter ouppådt urval frå 90 öre tll kr. 3 pr mt. Sädes tull- A portofrtt drekt tll prvata. Profver omgåede frako. Schwezer & Co, Lze S 5, (Schwez). Sdetygs-Export. Kugl. Hoflev. Bare och bografteater. I EN SKISS, "Skrufve", skldrar Herma Bag e ug ladtpojke, som af fåfäga, yfkehet och lust att förmma ågot gör sg skyldg tll ett dåd: ha lossar skrufvara mella ågra skeor, så att sälltåget urspårar, gasbehållara uder vagara explodera och vagogera råka brad. Luste att förmma ågot, det är tdssjukdome, säger Bag. Och te sat, v måste ge hoom rätt? E del af mäskosläktet kude emellertd ha aspråk på ltet skydd mot detta tdslyte, ämlge ugdome, bare, som h a de måga åre med de hårda kampe för tllvaro framför sg. Ge v dem detta skydd? Äro v aktsamma om deras erv- och käslolf? Göra v detta barets århudrade hvad v kua JENNY LINDS MINNESVÅRD I WESTMINSTER A B B E Y I LONDON. för att å ea sda spara dem sesatoer och å adra sda bevara hos dem de sets frskhet och de fatases rehet och rkedom, som göra, att de eklaste öje ku m a bl rea härlgheter för dem? Hur ka te sexårge juta af saga, ATEDANSTÅENDE REDOGÖRELSE för ett förslag tll hedrade af Jey Lds me ebär sam* V tdgt e varm vädja tll alla tokostes väer vårt lad att omfatta detsamma med tresse som mor eller far berättar, och hur älskar ej och bdraga tll dess förverklgade. pyse att höra om just samma saga gåg på gåg! Och hur ka te e sagbok läsas åter få och åter, tll dess de lycklga ägara A KYRKOGARDEN.- e egelsk småstad käedom om våra brster detta häseede ästa vet, hvad det står på hvarje sda!' Barafatase är j u ära på outtömlg, de lgger Jey Ld begrafve, egels- måste v äfve om v ase att de sveska mäes ärorka patheo, Westmster Abbey, äktergale väl vore förtjät af e staty fyller set städgt med uderbara, vackra, har hees äreme s plats e sällsyt betecka som syerlge lycklgt och värdt blder. Me dea td, "som vll förmma ågot", utmärkelse, så mycket större som ho tll är- all uppmutra det tatv, som tagts af sammaste graar har Shakespeare och lord Byro. fudet Sakt Erk här hufvudstade tll re- skcka v bare stället tll bografteater. å Vecka geom tggas slatar och sparas frgt, Egelsmäe ha verklge gjort hvad de ku- sadet af tll e börja e mestafla Jey Lds födelsehus. Om de samlg, och är lördags- eller södagskvälle kommer, at för mrs Goldschmdt, seda ho kom att tllhöra atoe. Ho tllhör de, åja, me som gågsatts för ädamålet, ger tllräcklga då står de stora kö, som ka räcka e ho är väl alla fall medel, är det me- bt p å ästa gata, blad alla de vuxa mera vår ä deras, det ge att äfve uppsätta mäskora massor af bar frå 6-7-årgara, som klämma hårdt om 2 5-örge hade, var ju vår Jey Ld e kopa af de med de ret sveska Westmster Abbeybe- tll 3-4-årgara, som ha ega portmotype och de ordska fltlga mesvårde. äer, frå arbetaresoe tll grosshadlardotter. tmbre s ljufva V meddela här e Hos somlga bar ha bografbesöke blfvt e uga röst, som va fotograf, tage efter e verklg passo. världsrykte, cke de afgjutg af dea Och hvarför? J o, här vakas sesatoer. förmöga, hastgt åldmedaljog,som befer "Oädlgt grpade och späade," "e med rade mrs Goldschmdt, sg Muskhstorska oerhörd späg frambure (!) traged," "dea som sjög på välgömuseets ägo. bld är ett absolut rekord, hvad såväl spärehetskoserter och E lsta för tecka- g som tresse beträffar," äro exempel på applåderades för hvad de af bdrag tll pla- ågra ståede, uppeggade uderrubrker på som vart. Det lgger es förverklgade f- bografteatraras program. De seare vtta då ära tll hads es utlagd å Idus ex- för öfrgt geom s utomordetlgt välkl att fråga: h a r det pedto, beläge för gade sveska ogsamt om de daska eller lad, som sett hee öfrgt sedt emot det tyska ursprugsorte och jäfva galuda safödas, och hvars am ge af det gamla påståedet, a t t v tåla hus, :r 40 Mästersaho mer ä kaske muelsgata, som v här mycket fråga om behadlge af "äras och ågo aa svesk afblda, och som efter hjältaras språk". Hvad säges t. ex. om fölkva sprdt glas de forskgar, som fö- jade trad: "V öfverläma härmed ett brottöfver, hedrat hees retagts af de ursprug- stycke ur de modera världes prvatlf, såme och gärg på lge förslagsställare, dat som ma ogära ser det bakom de omosätt, som motsvarar grosshadlare J. U- meterade husfasadera." Märk, att det här ej hvad det lad gjort, ma, u med full vsshet är fråga om ågra af de obetydlga, mdre som sett hee dö? Svaka utpekas som Jey bograferas program! J E N N Y L I N D S F Ö D E L S E H U S I STOCKHOLM, ret veta v, och med Lds födelsehus. M A S T E R S A M U E L S G A T A N 40. A. B L O M B E R G F O T O. Me rubrkera ljuga cke, och sesatoera E mesvård åt Jey Ld på "de sveska äktergales" födelsehus. P L a g e r m a s flytade putspomada B O N A M I.

4 -TDTJN däre äro af måga olka slag vlda äfvetyt, eldsvådor skeppsbrott, brottsstölder, kosackförföljelser, tupp- och tjurfäktgar serveras, me också modera äkteskapstrageder och terörer frå attkaféer. Och det är vsst te alltd dygde, som blr föremål för de ugdomlga publkes sympat. E gåg, då ett attlgt brottsdrama förevsades, tjöto och jublade alla småpojkara på de första bäkara, hvar gåg tjufvara sluppo lycklgt uda polse. Täk, med hvlka blder bares fatas skall fyllas, täk, hvlke härlg, ostörd söm, som skall följa ofvapå e 2-tmmars föreställg e lokal med mer eller "mdre dålg luft, och täk, huru tama och otressata skoptkoförevsgara skola eller uppföradet af ågo af Topel lekar skola syas dem! Get emot det sagda ka vädas, att bografera u för tde bjuda på förträfflga saker också. Ja, det är sat, och det vore väl e re skadal, om ej programme blfvt ågot bättre ä för ågra år seda, då u sådaa massor mäskor besöka dem och de (öljaktlge måste vara mycket brgade för sa ägare. Me jämte de utmärkta umre, t. ex. blder frå olka läder och städer, skldrgar frå dustr- eller adra ärgsområde, fas ästa städgt sesatoella, dotska eller t. o. m. skabrösa saker. I Tysklad, där bografväsedet ått e oerhörd utvecklg, så fas t. ex. Hamburg bografer, som rymma flera tuse åskådare och ha ega muskkårer på 25 ma har ma på allvar börjat frukta att "de Htertrepperoma", som tack vare e sällsyt eergsk agtato specellt frå folkskollärarekåres sda blfvt ågo må udaträgd, u skall dyka upp y och aturlgtvs betydlgt farlgare gestalt på bografteatrara. Just de goda saker, som bografera bjuda på, komma e att täka på, hvlke förträfflg bldgskälla de kude vara. Hur skulle de ej kua skäka frsk, re glädje åt måga mäskor, som aldrg ha råd att t. ex. bestå.sg e teaterbljett. Och skolas tjäst hvlke ovärderlg tdsbesparg, exempelv s fråga om geograf- och aturkughetsudervsge! Äu e sak förtjäar att framhållas, då ma talar om de öje, som bjudas vår tds ugdom. Har ma väl gfvt akt på hur de ss. k. detektvltterature u för tde slukas af gossar och flckor? På måga håll ha både gamle hederlge Cooper, Jules Vere och adra goda äfvetyrsböcker blfvt ästa udaträgda af 50- eller - kroas bbloteke med pgga skldrgar af alla möjlga slags skurkstreck, rå, lömord o. d. Hvlke oerhörd skllad är det ej mella de smak, som älskar Cooper, och de, som fråssar läsge af detektvhstorer! Luste att förmma ågot lgger og bakom båda falle me seda? Ädelmodet, rdderlghete, sagoglase, som utmärka de Cooperska skldrgara, hvar fer ma dem detektvböckera? Och eggese tll hjältemod? V veta, hur äfvetyrsböckeras ehåll ofta omsättas hadlg, lek. Hur skall det bl, är detta skall ske med detektvromaeras skurkstreck? Att oga vaka öfver barets klädedräkt, föda, skolgåg och läxläsg, me ej taga reda på ed hvlka blder det fyller s fatas det är att sla mygg och svälja kameler. MARIE LOUISE GAGNER. KVINNOKLUBBENS S T Y R E L S E I KLUBBLOKALEN I T A T T E R S A L L. Medlemmara äro, sttade frå väster tll höger: fröke Lotty Nyqwst, klubbmästare, fröke Sofa Gumsslus, v. ordförade, fröke Haa Adersso, ordförade, doktora Cecla Raphael, sekreterare, och fru Sppa Pettersso; ståede frå väster tll höger: fru Augusta Löerberg, v. sekreterare, fröke Mathlda Ldgre, kassaförvaltare, fröke Aa Tbell, doktora Tea Burgma och fru Alda Fuchsl. A. Blomberg foto. Kvoklubbe jublerar. K VINNOKLUBBEN HADE för att fra s 20-årsdag lördags aordat e festlghet, vd hvlke jag hade öjet ärvara. Jag hade förut hört och läst mycket vackert om dea Stockholms äldsta kvoklubb, om dess tska ledg, dess utvecklg och dess stora glädjemsso blad arbetade kvor. Det var därför det rolga att se verklghete bekräfta hörsägera. Tll e börja mpoerade de yttre rame för festlghetera, hvlkas koturer jag edast flyktgt ka skssera geom att äma de två hudrade festklädda damera klubbes magfka lokal, högtdstal, musk, såg, teatralsk föreställg och, som kroa på verket, e festlgt arragerad supé, med stgade stämg, tal och bordsvsor. Öfvertygelse om att klubbe verklge är e tllflykt för medlemmara, e glädjesprdade faktor deras lf, kom dock först är ma började käa stämge af kamratskap och väskap, såg de otvuga muterhete och lyssade tll erlghete allas stämmor, är klubbe och dess mesrka hstora kom på tal. Att höra ordförade stt högtdstal berätta dea hstora, var som att höra hstore om ett mödas och glädjes bar, för hvlket ma gära offrar td och krafter, emeda det ger så mycke glädje tllbaka. Det var uder 80-talet, e epok kvosakes hstora vårt lad, ågra damer fgo de då svdlade djärfva take att blda e kvoklubb, där kvor af sklda yrke och sysselsättgar kude ha e städgt tllgäglg tllflyktsort samt dka själsodlade och uppryckade kamratlf. Något aat var cke och är cke klubbes program, me med detta har de vsat sg fylla e uppgft som ge aa. Blad stftarora af dea på s td för mycket radkal asedda klubb må ämas fru Nathala Frölader samt frökara Berta Hber, uder e följd af år ordförade, och Sofa Gumaälus, som haft td och tresse äfye för klubbe uder alla de tjugo åre och lka läge vart medlem af styrelse. Jag har bokstaflge cke plats att här relatera klubbes öde uder e t. o. m. tll lfvet hotad exstes, uder dess vadrgsår frå de första lokale vd Gamla Norrbro 9 tll de uvarade Tattersall. Uder alla dessa år har ma regelbudet haft sällskapsafto hvarje torsdag med föredrag och dskus soer, såg och musk, barfester vd jule, karevaler, vårutflykter m. m. Ma har eget kök och eget bblotek och hvad vll ma mer begära? Efter allt att döma förstår ma också här koste att roa sg bllgt och förträfflgt. Klubbe har ga skulder, de har däremot geom öfverskott supékassa, skött af fröke Tbell, kuat skaffa sg e hel del husgeråd, slfver o. d. Och seda 20-årsfeste har de grudplåte tll e byggadsfod. Vd supé uppläste ämlge ordförade uder allmä rörelse e skrfvelse frå aoyma gfvare, som åtföljdes af 6 st. 50-kroe-sedlar, ett första bdrag tll förverklgade af klubbes ega-hemstake. De ärvarade styrelse, hvars utmärkta ordförade, fröke Adersso, ryckte uder klubbes svåra år på 90-talet, prsas samfälldt för stt t och outtröttlghet. På de gruppbld af desamma v här meddela sakas två dess medlemmar, fröke Sta Qut, medlem seda 8 år, och fru A. Bradt. E ER.

5 609 IDUN 907 Ull Om "Gwe" och N ITTIOSEX (96) % af befolkge såväl bar som vuxa lda af tadröta. Orsake tll detta sorglga förhållade är de flesta fall: "Gwe's bok för hemmet". DÄRARINNAN af dea sgatur har pä de seo dre gjort sg käd om presse pä modekåserets mera exklusva område. Me hvem ho är prvatlfvet har htlls vart mdre bekat. Geom s dagare utgfa bok, hvlke efterföljade uppsats gjorts tll föremål för ett omämade, träder ho emellertd ärmare berörg med publke, hvarför ho medgfvt oss att här ätergfva hees porträtt och röja hees aoymtet. a r e F ÖRSUMMAD skötsel af tädera frå tdgaste bardome I Aväd därför reda frå bardome Frska, starka, Prs STOMATOL G W E N ' S BOK för hemmet faller ju egetlge cke uder ltterär krtk, ehuru dess oförskräckta och persolga stl gör dess läsg tll ett öje också för de dess specalteter mst experta. Me j a g har cke velat låta de passera oamäld, t y de är ett arbete som har utskter att å e gaska stor publk och af flera skäl förtjäar att göra det. De är uppdelad fem afdelgar: hemmet, hemmets redg, hemmets skötsel, våra kläder, persolg vård; och de ehåller råd rörade ekoom, möblerja, husgerådet, tjäara, städge, dverse sömad, kroppes skötsel, relghet, o. s. v. Alltså hög grad specellt e bok för kvora. De två ssta afdelgara ha emellertd fått största dele af utrymmet, ataglge emeda Gwe är mest förfare på] de gebte. Hvad som geast behagade mg mycket Gwe's bok var kaptlet om budgete. Gwe utgår frå a t t ma och hustru gemesamt hem skola vara fullkomlgt soldarska allt som rör ekoom. Alltså: te ågot fusk räkeskapera, ma damer, ga hemlghålla utgfter på ågotdera hållet. Jag kommer håg e fru som stod och förevsade e utomordetlgt vacker och dyrbar sdeuderkjol. V» som beudrade de, vsste att frus ma och försörjare hade rätt odt om slatara. Kaske aade ho ågot af våra takar, t y ho sade plötslgt, meda ho lät sdeets skftgar gläsa mot dager: Ha ka gära få betala! Tror ha ekar sg öje själf? Tll dea fru rekommederar jag Gwe's bok. Där stå också måga kloka ord om våra tjäaror, öfver hvlka det verklge sart ka bl på td att v ej mer odgöra oss så mycket, och lkaledes om hemmes rumsdelg och möblerg. Möjlge är författara ågot faatsk fråga om sofrummet. Jag tror att med ordetlg vädrg och städg ka ma sofva och må godt också ett gemak, som cke helt tllfredsställer alla de modera, yttersta hygees fordrgar. Me j a g vll ej därför dsputera om kaptlets värde för de måga fåvtska. Säkert är att för uga mäskor som skola sätta bo stad bör Gwe's hadbok kua bl tll god ytta. Ladtlfvet och dess ekoom berör de däremot cke. För oss alla kua de två ssta och utförlgaste delara vara välsgelsebrgade. Gwe utgår frå att hvarje mäska ka komma tll att se skaplg ut och bör det. Detta sker cke edast geom att vara from och god, uta lgger tll stor del hur ma klär sg, kläderas passade stt, garergaras harmo, färgeras väl beräkade val. Det lgger också vårt medvetade om att vara väl skötta, putsade, rustade att möta, om te döde ( r har hört hstore om mae, som tvättade öttera hvar dag, emeda ha fruktade g död och te vlle bl fue med smutsga fortkomstledamöter? ) så åtmstoe relatvt obekata persoer. Eller hvem- har ej sett de förvrrade geste åt håret, åt halslge, kaske kjollge, är ma ovätadt uppebarar sg hos e eljes förträffflg husmor! Och det lgger slutlge och aturlgtvs hur v se ut asktet, dea själes spegel, som lågt frå alltd är så skött MltlllMMIIIIMMlIIIIllrlllllllllllllllll pärlhvta täder! 60 öre. mmmtmm Tde medger af godt hjärta prydades, prydlghetes och förfges berättgade vår omgfg och hos oss själfva. Fru Else Grut är detta afseede bar af s td och gör på ett sympatskt sätt offetlghet af det. Ho har ågra därtll särskldt förträfflga egeskaper : ho går rakt på sak, ho mear absolut hvad ho säger och mear ågot med det, ho fattar sg kort och ho är te rädd af sg. J a g spår, a t t om ho förstådgt förvaltar stt pud, kommer ho på stt fält att bl hvad allmähete allmähet behöfver, begär och dyrkar: e auktortet. MARIKA CEDERSTRÖM. Ltteratur. Ny upplaga af "Slja". FRU E L S E GRUT, F O D D K L E E N. F E R D. F L O D I N FOTO. som de förtjäar det, är hålle så re och så aktad för farora ett tämlge llvllgt klmat. Alla Gwes råd äro förstådga och taga bestämdt afståd frå kvacksalfverer och fusk, frå de tllfällga och föga ratoella sköhetsmedle. Då det är saolkt att flertalet vlja vara eller varda så sympatska som möjlgt att se på, rekommederas Gwes bok tll läsg och lärdom. I kaptle om hur v skola sy våra kläder, själfva och bllgt och vackert, är de syerlge praktsk. Nu ågra få rader om Gwe själf, eller ärmare bestämdt fru Else Grut, född Klee. Ho är tjugufem år, te mera, och ho debuterade lfvet utaför barkammare som målara. Studer för Rchard Bergh, studer Pars för La Gadara. Me m talag var väl te bärkraftg og, säger ho med s vederhäftga r ö s t... Ho blr gft och bosätter sg Stockholm. Me persolg verksamhet vll ho ha, måste ho ha. Det lgger e tydlg prägel af eerg öfver hees ageämt elegata yttre med det på e gåg barslga och kraftga hufvudet. Skall ho te bl kostära, så är det alla fall ödvädgt att ho får omsätta s kostärlga blck och gaska träffsäkra smak arbetet på de allmäa sköhetsvås höjade, såda de förevsar sg det daglga eller festlga lfvet och e vacker morgo debuterar ho så Dages Nyheter med e artkelsere ho kallar Koketterels ekoom. Mycket Gweskt! Ho har geast httat s typ, och ho följer de seda. Det är te tal om att ho te har e uppgft att fylla och delvs också reda lyckats därmed. V ha, behaglgt og, kommt lågt frå de sedlga stådpukt som dekreterar, att allt redbart skall vara kemskt ret frå hvar smula fattg flärd. V ase det te vara särskldt moralskt att se ut som åkerspöke. L U Z E R N Joha Nordlgs "Slja", E bok hjärta, som för ågra veckor seda utkom på C. E. Frtzes förlag, har röt e så stark efterfråga, att hela de lörsta upplaga reda är utsåld frå förlaget. E y upplaga förberedes. Af de talrka amälgar, som allt fortfarade ägas det uppmärksammade arbetet orga af de mest sklda läger ladet rudt, tllåter oss utrymmet att aföra äu edast ett par helt korta brottstycke. Så skrfver docete e lägre u sats Aftobladet blad aat följade: " Författares verktyg är ej crkel och mejsel, me e pesel äger ha, och has palett är ställvs full af guld och rosa och blått. Mägde af målgar och skldrgar tllsamma ha detta öfverväldgade, som låta oss käa ett verk af dmesoer, ett ladskaps lefvade epos. Ett verk af bredare resg, af större och erlgare syfte ä de alldaglga. " Redaktör Nya Vermladstdge: " Det är med e alldeles, särskld käsla, dea starka och egedomlga bok fyller läsares hjärta. Det bärade boke är dess flammade hembygdsetusasm, dess heta fosterladskärlek och dess klppfasta tro på Sverges framtd och de sveska ugdomes ädla art. " Redaktör Karlstadstdge: " Ige som själf hyser ågot tresse för de betydelsefulla uppgfte ka udgå att värmas och lfvas af de etusasm för desamma, som talar ur förf:s framställg, ge som käer ågot för de gamla, på atures fägrg och hstores me lka rka ejde krg " Dalares öga" ka bl kall för all de kärlek tll dea ejd och dea sjö, som utströmmar frå ästa hvarje bokes sda, och de fhet och erlghet, hvarmed särskldt kärlekes evgt uga tema klgar dess hädelsers gåg måste röra hvarje mottaglgt hjärta. " Fredrk Vetterlud J. Wgforss M. Hellberg Föräm vstelseort uder s o m m a r e. G:D H O T E L N A T I O N A L Härlgaste läge vd Verwaldstättersjö. Rum frä kr. Hl. prospekt grats.

6 IDTJN Kulturhstorska museet Lud. Ett apropå tll kvartsekelfeste. NTERIÖREN A kulturhstorska museets gård är full af stämg som hela det gamla Lud föröfrgt. Kom dt e sommar- eller e förhöstdag allt är bäddadt de sydsveskt rka gröska, träde häga utöfver e skuggg och stllsam gata och blda hvalf öfver gåge. Ma träder, ser ett stort trevågshus gustavask stl åt väster, rätt fram e ärevördg vldvsklädd korsvrkesbyggad, åt höger ärmast gåge Dackestuga, eller som de umera kallas, ''The gyldee drufva". Allt är tyst, hufvudbyggades källarföster speglar sg ogeeradt e påfågelshoa, meda hae står dekoratv ro- uppe på trappa. Ma märker just detta ögoblck cke mycket af museum, tror sarare, att ma kommt på ågo gammal af tde bortglömd plats, e gård att skrfva sagor om. få leta efter, utvecklat sg uder s tjugufem-årga tllvaro tll ett af de största museer stt slag, som fas Skadave. Med sa måga byggader, hvar och e ett museföremål, och sa 7,000 ummer och mera ger det e totalbld af sydsveskt kulturlf skftade former upp tll våra tder. De, som först tog fatt på take, att upprätta ett kulturhstorskt museum Lud och gjorde det första steget tll plaes förverklgade, var dess uvarade tedet, de då helt uge studete Georg J:so Karl, som sommare 882 köpte e lte prvat allmogesamlg. Samma höst fördes dea, utökad med e mägd adra museföremål, tll Lud och härbärgerades ett rum Akademska förege. I slutet af oktober samma år aordades e första utställg af de hopsamlade föremåle och samtdgt bldades Kulturhstorska förege med syfte att öfverta och vdare utveckla samlge. I stt program ager förege som museets syfte att ge e bld af folkets lf, sådat det lefves och lefvats å Sydsverges ladsbygd och I Sådat är det första trycket, vackert, me ågot mssledade, eftersom ma här cke står för ågot sofvade slott, uta e sttuto, där ma cke sofver, uta arbetar, e sttuto, som geom e eerg, hvars motsvarghet ma torde A. W. RAHMN, L U N D, FOTO.

7 6 IDUN 907 SM F K A N afteckar sg dräkt och husgeråd, sysselsättgar och yrke. Vdare skulle ma söka samla me och blder af sådaa ladets berömda mä och kvor, som utgått frå Sydsverge. Seda dess har dock programmet aturlgtvs utvdgats med samlgara. Dessas städga förmerg ödvädggjorde uder museets första år städga flyttgar ur de ea lokale de adra. Slutlge yppade sg år 89 ett gysamt tllfälle att skaffa ett eget hem och de stora Tollska gårde vd Adelgata köptes. De dåvarade hufvudbyggade, uppförd af Per Herk Lg, restaurerades gustavask stl och rymmer u uder am af Herrehuset museets systematska samlgar af vape, gräfgsfyd, keramk, glas, kostslöjd, folkdräkter o. s. v. I öfrgt äro museföremåle ordade elgt frlufts- och pavjogsystemet, hvars eergska förkämpe tedete Karl. är. I stället för att hopa e mägd museföremål motrer, söker ma orda dem tll att blda e åskådlg helhetsbld frå ågo vss tdpukt. Såluda ehåller t. ex. det s. k. Borgarhuset, urspruglge ett gammalt köpmashus frå Malmö, mea skäkt tll museet och uppsatt där, rumsterörer frå adels- och borgarherr olka tder. * Allmoges lf uder gåga tder framställes bl. a. Blekgestuga. E lkade "pavljog" är de s. k. fatabure, e gammal vsthusbod, urspruglge frå Mocketorp Smålad, ock som ehåller ladtbrukshstorska samlgar. E af kulturhstorska museets främsta sevärdheter är Bosebo gamla träkyrka, med redg och dekorerg t' ll största dele af e själflärd bodekostär frå sjuttohudratalet. I sommar ha omfattade utvdggsoch omdags-arbete företagts vd museet. Delvs ha dessa gällt borgarhusets rumsterörer, vdare har ma köpt ett å musetomte beläget tvåvågshus, omdaat det och tllbyggt det med ett karaktärstskt korsvkeshus frå Ystad. I dessa ya utrymme skall hadels- och ärgsväsedet få stt område och arbetets hstora åskådlggöras. Jubleet frades lördage de 3 0 o 7. med e stämgsfull fäst, hvar deltogo ecklesastk-mster Hammarskjöld, rksatkvare Motelus, bskop Bllg och ladshöfdg Toerhjelm jämte flere sveska och utlädska musemä. Välkomsttalet hölls af ordförade Kulturhstorska förege professor Fahlbeck och högtdlghetera afslötos med fackeltåg af studetera och e kulturfäst Borgarhuset. : I IMÉH h l A. W. RAHMN, L U N D, FOTO.

8 ID UN 907 VERDANDIS 62 "BANKETT Ä STORA GILLESSALEN VID 25-ÅRSFESTEN I D E N 30 NO V. A F A. UPPSALA F O T O FOR IDUN DAHLGREN. E jublerade studetföre g d. s. v. edast edast för medlemmar. Först våre 887 hölls de första offetlga dskussoe, hvlke som bekat gjorde Verdad ehuru vsserlge cke odeladt gysamt beryktad hela ladet. Smågom tog sg emellertd fö-eges verksamhet adra och mera allmät uppskattade former. Reda år 886 väckte Karl Staaff förslag om utgfvade af de populärveteskaplga småskrfter, som sedermera kaske mer ä ågot aat blad de stora publke gjort Verdadamet populärt. Dessa småskrfter, som behadla de mest olkartade äme, därblad äfve aktuella polt ska och socala spörsmål jämsdes med veteskaplga rö o. s. v., räka u omkrg 50 ummer och ha utgått e upplaga på tllsammas bortåt e half mljo exemplar. Uderåresloppbar folkbldgsarbetet alltmer blfvt hufvuduppgfte för Verdads arbete. År 89 öppade förege ett arbetarebblotek Uppsala, och år 396 påbörjades e verklg folkbbloteksrörelse, som efter had ått e storartad utvecklg. Verdads folkbbloteksbyrå Uppsala har umera e bokomsättg af omkrg 6,000 kr. årlge och tll bbloteksverksamhete höra vdare ett atal af förege upprättade vadrgsbblotek. Verdad har äfve förmedlat e hel del populära tdgsartklar och föredrag veteskaplga' äme, och esklda medlemmar af förege läma seda år 900 kostadsfra lektoer åt ett 00-tal arbetare årlge språk, statskuskap och adra äme. EN VÄLBEKANTA studetförege Verdad UppD sala frade de 30 ovember s 25-årga tllvaro med e högtdssmmakomst å Studetkåres lokal samt därefter följade bakett å Stora Gllesale, frå hvlke v meddela e ståtlg bld. Läge og käeteckades det sveska uverstetslfvet och särskldt de akademska ugdome af samma försumpg och brsl på deella sträfvade, som gjorde sg gällade på öfrga område af vårt samhällslf. Me väckelse kom dock tll sst, och hvad som väckte oppostosluste och täde elde de ugas se var de bedröflga utgåg, som K. P. Aroldsos moto om utvdgad relgosfrhet och lättade af statskyrkas tvåg på samvetsfrhete fck vd rksdage 882. Det v a r u d e r de af dåvarade jurs studerade Karl Staaff _ resta bemödadea att få tll ståd e oposyttrg blad Uppsala studeter tll förmå för full relgosfrhet som take på e sammaslutg mella frsade studeter växte fram, och de 23 oktober 882 kosttuerades förege "Verdad", med stadgare agfvet syfte att utgöra ett föregsbad mella studeter vd Uppsala uverstet, hvlka omfatta take- och yttradefrhetes grudsatser och hysa tresse för allmät mäsklga och samhällelga frågor." De första åre af Verdads tllvaro sökte förege realsera stt mål hufvudsaklge geom dskussoer, hvlka höllos för sluta dörrar, ; S K A N S E N S NU F U L L B O R D A D E N Y A E N T R É MED A R T H U R H A Z E L I U S WETTERLUND OCH U P P S A T T P Å H A Z E L I U S ' F Ö D E L S E D A G BYST, MODELLERAD D E N 30 NOV. A. B L O M B E R G A F J. FOTO. A.

9 63 M gudmor. DUN 907 P kostat åtta och för att te ge ett öre efter, köpte jag desslkes e fotograf, som föreställde "de llle Samuel." När u dage kom och jag dukat amsdagsbordet med blommor och gröt, lade jag helt lätt om hjärtat fram gåfvora och tyckte att jag gjort mtt bästa. Tat tackade välgt me kude cke förmå sg att vara rktgt öjd. " J a g skulle tyckt bättre om boke om de vart gredel," sade ho," det ser också klumpgt ut med elfebeet." "Där fas gredela m e d, " upplyste jag, "jag skall gära gå och byta om boke." Jag hade gjort mtt bästa, me det var og te för de sakes skull som tat Mara var vd så godt humör uder återståede dele af s Stockholmsvstelse. Det var sarare hur märkvärdgt det ä ka låta därför att ho käde sg mer och mer öfvertygad om att vår Herre pekat fger åt hee, därför att ho "gått på e sal och hört på e "sektpredkat." Ho lksom solade sg de klara vsshete, ätt höra tll de där utvalda få, hvlkas görade och låtade stå uder högre kotroll och hvlkas lf ha e helt aa betydelse ä valga dödlgas. De städgt upprepade orde: "boke kommer aldrg tll rätta. Det- måste så vara, är det gäller mg," hade dock e stark smak af adlgt högmod. I de dagare blef jag också så led åt tat Maras gusfrukta, att jag rktgt gck och härmades öfver, att de ärlge upphttare te vlle fa sg. Nästa södag fck tat det fallet att jag skulle följa med hee tll e kyrka på Söder, där e bskop tllfällgtvs gjorde herdetjäst. Jag hade ge lust och skyllde följaktlge på m sufva, me som jag te var värre förkyld ä jag kude ge mg ut, lydde jag mammas uppmag, att " t a väl på mg och göra tat tll vljes." Me sömg och olustg satt jag och frös spårvage (v måste aturlgtvs fara tdgt för att ha tll gudstjäste) och sömg och olustg trädde jag de llla, stämgsfulla kyrka. När jag e stud suttt och sett på altartafla, där e lfsgrö raka yppgt slgrade krg Krstusblde, fylldes emellertd själe af e vss adaktsfrd. Jag är e stämgsmäska och det var og de där klägade bladslgora, som kommo mg att täka på, huru sköt det vore om troslfvet alla dess olka grear kude, lkt dea raka, vra e frsk, lefvade kras krg s frälsare. Och stället för att stta och räka ut, hur de eller de vrder hop törekroa åt Krstus, började jag rasaka mg själf och medge, att jag allt för ofta vart dömade och hvass. E verklghetsskldrg frå åttotalet af Aa Kutso. (Slut fr. föreg. :r.) CK JA, det är ett adlgt förfall, e slapphet, som kommer mg att rysa. Hu då, jag öskar att jag aldrg hade kommt ht!" "Det öskar jag med," täkte jag, me sväljade de värsta förtrete, svarade jag dock lugt: "Mamma är e god, sagsälskade mäska och just därför ka ho kaske se ågot sat och godt hos de där olka bekäare. Me tat får te säga, att pappa är gudlös. Jag vet, att där fas mäskor, som tjäa Gud, fast de ej gå kyrka eller hylla ågo vss läromeg. När ma hör käbblet och kfvet mella de så kallade troede, ka ma helst vlja stå utaför alltsammas. (Här härmade jag pappa.) De ee lär så och de adre så, och hvem har rätt? Och ofördragsamma äro de, så att de skulle kua ryka lufve på hvaradra. Är det krstedom?" "Pappa upp dage!" Tat saktade s gåg för att kua rktgt förkrossa mg med hvart edaste ord. "Nu vsar du dg verklge såda som du är. Ja, stackars Klara, ho får og behålla sa flckor!" "Hvad mear tat?" " J a g mear," svarade ho lugt, " ä t t det og aldrg ka falla ågo karl ätt vlja gfta sg med e så frsad ug dam som du tycks vara." "Det har jag beredt mg på," sade jag både Förvåad och förargad öfver dea vädg samtalet. " J a g är ju hvarke rk eller vacker och. :." "E såda ytlg uppfattg," afbröt tat, "rkedom och sköhet är ej allt. Ack ej, det är ågot helt aat, vda bättre som fattas!" " J a, hvad som u fattas eller fs, våra dagar löar det sg emellertd ej att fostra upp fattga flckor tll rakor," sade jag, åter ge cterade m far. " Kua de ej stödja sg själfva, få de falla på väge. Hå tat må te tro att jag går och sörjer öfver, att jag te blr gft... får jag bara ett arbete, så är jag öjd!" Me för tllfället var jag uttråkad, det är vsst och sat, och jag förde muffe tll asktet för att dölja att jag grät. Me tat såg det, ho. "Ja, vår Herre vet og hvad ha gör," framkastade ho ästa trumferade. "Sådaa uga kvor som du och da lkar skulle föga passa tll e makas och moders ömma kall." A Tat hade vart betäkt på att resa börja af vecka, me efter ämda tlldragelse kvarstaade ho äu e td. V hade aoserat och ho vlle väta svare, ågot som väl te tjäade mycket tll, eftersom ho jämt och samt försäkrade sg ej tro på bokes återfåede. Det såg ut som skulle ho få rätt, och är jag dag efter dag fruktlöst spaat tdgara, asåg jag sake förlorad och beslöt offra m eda ta för samvetsfrdes skull. Jag hade msa behöft de pegara tll ågot yttgare, me är jag u på sätt och vs vart orsake tll mssödet, borde jag ågot försaka. Mara-dage alkades och som amsdagspreset tll tat kude väl tet vara mer lämplgt ä e sammetspsalmbok, le, blåsvart, med elfebeskors på pärme. De kostade sju kroor, me de borttappade hade Preumerera oförtöfvadt på Förslå prset sköhetstäflge. Brosch af guld med emaljmålg, brljater och äkta pärla. Värde:,200 kr. Sköhet stäfl ge. K l HA I DAG öjet meddela fotografskt troga afbldgar af de kostärlga och dyrbara smycke, som de välkäda hofjuvelerarefrma K. Aderso Stockholm på Idus uppdrag lått kompoera och utföra som prser de pågåede sköhetstäflge och hvlka frå och med torsdage de 5 dees aura utställas frmas expostosföster, Jakobstorg :r. Det sällsyt vackra första prset, e brosch tll ett värde af,200 kr., ramar e symbolsk emaljmålg: "Pars dom", särskldt utförd af e talesk mästare.' Adra och tredje prse utgöras af modera armbad af v äf dt guld. Adra prset sköhetstäflge. Armbad af guld med safr och br jater. Värde: 200 kr. V våga tro, att dessa magfka prser skola öfverva de ssta tveka hos vår läsekrets att stå oss b det slag för de sveska kvosköhetes ragplats blad folke, som de pågåede täflge ytterst afser. Täflgstde är u defltft fastställd tll och med de 3 dees. Efter dea tdpukt sammaträder prsämde, hvlke som bekat består af kostärera professor Joh Börjeso, professor Oscar Björck och hr Aders Zor, författare hr Dael Fallström och redaktör Joha Nordlg, och ågo gåg frampå yåret hoppas v därefter kua presetera de helt vsst med osedvalgt tresse motsedda blder af de sveska prstagarora. Tredje prset sköhets'äflger. Armbad af guld med ruber och rosestear. Värde 200 kr. ( Och det häde, att rummet föreföll mg helgt, cke därför, att det var e vgd kyrka, uta därför att kärlekes och sages ade där tog m själ. När v stodo på återtåg träffade tat på s väa grefva Häckesköld, och som jag käde mg som femte hjulet, drog jag mg uda och ströfvade krg på de llla kyrkogårde. Här voro alla kullar hvta och frdfulla, me de rmfrostga träde rörde sg för vde och skakade er hela skurar af glttersö, stora flgor, som lade sg hoptals på muffe, vackra stjäror, som smulto tårar. Det lfvade, eggade bruset frå storstade ådde dämpadt upp tll mg, där jag stod, och jag bredde ut armare med de tto åres glöd och sade tll m skapare: "Hvad jag älskar lfvet! Gud jag tackar dg!" Och är bruset mäktgt geombröts af dåade klockeklag, tllfogade jag erlgt: "O, låt mg lefva läge och uträtta ågot sat och godt d värld." BARNGARDEROBEN alla mödrars ovärderlga skatt och hjälpreda.

10 IDITN Det var e ödets skckelse, att just samma dag, tat Mara, rest s kos, skulle de ärlge upphttare komma. Ha hade sett aose, me ej haft td a t t gå tll rätta med sake förr. Boke hade legat och bläkt mdt på trottoare och de "hmlade medlemme'' var såluda oskyldg. ' ' J a g tror te att v skcka de tll t a t, " sade jag, "ho blr bara sope och förargad. Det vore bestämdt krstlgare a t t skäka de tll e basar." " H o skall ha de," förklarade pappa leede, "om jag så själf skall skcka de väg." Och ho fck de. Du ka cke tro hvad "Fedck", " B u k " och "Chubby" skällde på sa ladsmä och på polse. De vlle ovllkorlge, a t t j a g skulle öfverklaga dome. Me det löar sg og ej, syerhet som jag j u skall resa sart. Ja! m ege gumma, u vet du hur det var. Att jag är oskyldg, därom ka du vara öfvertygad. Sake är helt ekelt de, att, elgt hvad "Chubby" sade, detektve förbud med de sg så kallade "mrs H a a h " och lkade damer brukar begaga sg af sådaa där uppkostruerade hstorer för att utpressa pegar. Det gck u alla hädelser cke med mg. De amerkaska, så utbasuade frhete "MRS H A N N A H ", D E N SKÖNA DALMATISKAN. hade reda förut ma ögo sjukt uder ollpukte och u ggo ma drömmar om mtt mycket oskyldga galater. Detta var allt. jämlkhet äfve kvaf och på samma gåg Jag svär det! vsade sg rättvsa de stora republke E sere bref tll "Nella" utgfa och När jag efter e stud befa mg aphu- vara af betäklgaste art. llustrerade af W. Algre. set framför apa Jacko's bur, hvem fck j a g Jag har äu kappast hut hämta mg se, om ej m dalmatska, som tydlge följt frå de choc jag fått och hela dage har jag Ssta brefvet. efter mg. Huru det gck tll, förstår jag ej, vart så hes, att jag cke es kuat skälla me v kommo verklge att stå mycket ära på spårvagskoduktörer, och då skall det gå New York. Dogpalace Hotel. hvaradra, det ka jag ej föreka, och lkaså lågt. måste jag erkäa, att jag tyckte mg förmärka, Ju 07. Hvad som äfve gjort mg edstämd och beatt de sköa blkade åt mg. kymrad är, att ma här är så moralsk, eller Kära söta Nella! Jag gjorde ett par skutt på alla fyra, vf- åtmstoe låtsas ma vara det, och kaske därför kommer att göra sura mer, är jag Det har hädt mg ågot så oerhördt, a t t tade ett par tag med svase och lyfte m ästa gåg får aledg vsa mg de högre jag kappast fer ord för att omtala det. högra framtass tll e rörelse, som var ämad socetete. Jag har vart arresterad för förargelseväckade att vara afvsade, me samma ögoblck Förhålladea här äro så kostga må du beteede, och blfvt dömd som kvofrd- störtade fram e detektv, e af dessa New"Flrtato" och kurts bedrfvas ära störare. Jag! Hvad tycker du om det? du som Yorks samhällslf så djupt grpade afsky- tro. käer mg. Jag tvfar te ett ögoblck på värda företeelser, som tog mg fast ma sö- og veteskaplgt, tdgara ehålla dagatt du är säker på m oskuld, också vll jag re, hvarpå ha med qtt slags öfverdrfve be- lge råd och avsgar huru ma skall bära ej utbreda mg ågra förklargar, allrahelst redvllghet och väl spelad artghet väde sg sg åt kkga hjärteaffärer, och sklsmässor du aldrg vsat mg ågo svartsjuka, hvartll tll dalmatska och frågade hee med salvelse- socetete äro så valga som ckora gästgfvarekaffe, me ädå, det måste erkäas, du öfrgt ej haft orsak. Jag vll blott, uder full stämma: försäkrade, att allt är ett msstag beroede "Uppförde ha sg ohöfvskt mot eder?" har det hela e prägel af astädghet, som på e upprörade häsyslöshet frå polses De falska sköhete svarade, a t t så var för- oeklge frapperar främlge. sda, största korthet redogöra för hvad som hålladet, hvarpå j a g trots de lflgaste prodetta hdrar galuda, att alla ugmor passerat. tester fördes tll ärmaste polsstato, där de- äda frå 4 års ålder och tll obestämd ålderstektve och "mrs H a a h ", det var detta gräs, äfvesom flertalet gfta socetetsdamer ha Du får seda döma själf. Det häde för ågra dagar seda. Jag var am ho uppgaf, afgåfvo s agfvelse eller sa s. k. "beaux", med hvlka de mest obesvärade "flrtato" bedrfves, all ära säges det. på väg upp tll ett utmärkt matställe vd Co- vttesberättelse. Jag förklarades arresterad och skulle få lof Me skulle e stackars äkta ma våga sg lumbus Aveue, där jag jämte ågra väer kommt öfveres att samlas för att fra "Fe- att stta "fka" och väta på rasakg ut på det oskyldgaste llla sedspråg och bl ertappad, är ha obeveklgt utstött ur dessa dcks" seaste framgåg som "basebal" spelare. tll ågo aa dag, såvda j a g ej kude ställa borge. Detta kude jag aturlgtvs ej, selekta kretsar, och ha ka vara säker på Som j a g var ute god td, tog jag e lof förrä j a g fått träffa "Fedck", hvarför j a g att få sg e sklsmässoprocess eller e stämedåt Cetral Park och befa mg sart og uta alla ceremoer "burades" tllsvdare. g om skadeståd på halse. Det är rätt de llla Zoologska trädgårde, där jag revsa! Hvad? Samtdgt voro arresterade e mordbräare da vart ett par gåger. Just som jag komnaturlgtvs sker dock ett och aat smyg mt framför lejobure och skulle gå vdare och e som gjort ett rå; de hade fullt upp och uder skehelghetes mask. Ja! jag mssfram tll restaurate, observerade jag på å- med pegar, betalade s borge uta att tveka got afståd e ug dalmatska af sällsyt skö- och sluppo följaktlge ut, saolkt för a t t täker t. o. m. m vä " F e d c k " för att ågot väl lflgt tressera sg för e vss mss het och tlldragade odör. Jag fäste mg cke fortsätta s brgade verksamhet. Sygg jämlkhet! täkte jag. De fattge "Lolta", e lofvade ug teaterstjära. Kaske ågot särskldt vd hee, det ka jag försäkra, me som artg karl kude jag j u ej har det msa cke bättre här ä aorstä- jag msstagt mg, me "Buk", som tydlge Alltd skall då pege komma och äfve är tresserad åt samma håll, gjorde uderlåta att åtmstoe vsa hee de höflg- des. häromdage vssa atydgar, som bekräfta hete att alldeles "e passat" lägga dage, vara väge för frhet och jämlkhet. det värde j a g satte på hees parfym, som Jag vll te söka att beskrfva de att jag ma msstakar. jag hade tllfälle kostatera vara af äkta ew passerade "fka". Må det vara og att Du ka emellertd förstå, att jag är gaska yorker fabrkat och ej frå hees hemlad, säga dg, att det var de obehaglgaste er- osäker om huru ma kommer att taga emot det sköa Dalmate. Ho vsade tet mss- farehet mtt lefadslopp httlls bjudt mg. mg, t y ma fäster sg aturlgtvs vd domöje därmed, sarare tycktes ho uppskatta Fram på förmddage, kom "Fedck", som stoles utslag. Skulle jag bl "bojkottad" har, tdgara läst om m arresterg, och er- jag dock alltd de tröste, att du käer mg lade de begärda borge, så jag slapp att lägre och att du cke ett ögoblck låter mpoera se hmle schackrutad, me jag var, ehuru fr, på dg af de häsyslösa orättvsa, hvarmed jag, e främlg af rag, blfvt behadlad. fortfarade uder arrest. Ett par dagar därefter, d. v. s. går, var Det är jag uppkallad polsdomstole, där detektve set, och jag uppträdde både som vtte och aklagare, me mår som e de tressata dalmatska var försvue. hud, därför Polse hade trots de "oggraaste", tro det u godatt de som vll, udersökgar ej kuat få reda m ege Bästa sveska fabrkat! Uttal Elegata! Hållbara! på hee, ty såväl det am som de adress älsklg. Hvarje sula stämplad m e d vdståede ho uppgfvt för polskommssare voro falska. fabrksmärke. Tllverkas som specatäk blad ltet efter Weermetod af Icke desto mdre förklarades jag skyldg på Aktebolaget och dömdes att betala ugefär 37 kroor böter d troge för e förseelse, som jag, vd Jupter, ej be"lolita". gått, och på hvlke ga adra bevs fuos Vä ersborg "Toutou". Försäljes mut h o s de flesta koä detektves vttesmål. hadlade rket. "Toutou" New York. Köp Väersborgs B a l s k o r! A. F. Carlsso Skofabrk, PAPPERSMONSTER fullt tllförltlga, erhållas omg. frä oss tll edaståede prs om Sverge: Bluslf 40 öre, Kjol" möster uta släp 50 öre, Prsesskläg 75 öre, Reformdräkt 75 öre, Bardräktmöstor 50 öret Eappmcster 60 ore. Uppgf lfvdd, (omedelbart uder armare,) mdjevdd och kjollägd, erhåller N tll Eder fgur fullt passade möster. Expederas portofrtt o m rekvsto åtföljd af lkvd sparmärke el. postavs. sädes tll Idus Mösteraj'delg, Hästcrsamuelsgat. 43, Sthlm

11 65 IDUN 907 Mathlda Jugstedts Teater oeh JMusk. K GL. TEATERN gästas f.. af de daske kammarsågare H e r o l d, som mådags gjorde s reetré hos stockholmspublke som Torddo "På Scle" och Too "Pajazzo". Utsåldt hus och geomgåede etusasm på scee och saloge. Herolds af de gedgaste dramatska kost präglade framställg af dessa båda verstska operagestalter är förut käd och behöfver u edast kostateras. Det vokala utföradet är lkaledes ytterst geomarbetadt och sammasmältes med spelet tll e utsökt esemble. V skola efter de kommade föreställgare äga kostäre ett ärmare omämade. "Boccacco". hade åstadkommt e alltgeom obel och sympatsk typ. Lkaledes är hr W e rs t r a d förtjät af stort beröm för det kloka och sat käslga sätt, på hvlket ha återgaf de geomädle Georges Matel. Hr V c t o r L u d b e r g var rörade som de gamle musker Vallo, fast ma skrattade åt hoom, då ha hade det som bttrast. Öfrga hufvudroller sköttes bra af fru W e r s t r a d, fröke H e d m a och hr L d l ö f. Hr K u t N y b l o m utförde mycket karaktärstskt e broll. km R INTIMA TEATERN. Drektör Aug. Falck vgde förlde vecka s vackra llla teater vd Batorget med ett af de fyra VENSKA TEATERN. Johaes, Suderkammarspel af Strdberg, som stå först mas bblska skådespel, är ett yppå repertoare: Pelkae. Stycket är perlgt läsdrama. Ma juter af språkets ssta fase af e famljetraged, som varat klag och ekla höghet, tyska med s geom ett helt äkteskap; hvad ma ser kraft, sa tugt byggda vädgar tar är de gftblå låga, som flammar upp, tg ståtlg ut de bblskt-österlädska är e förruttelseprocess hut e vss dräkte. Och uta att låta sg störas af pukt. Fastast koturera frå förfathvad som på scee verkar ågot lågt och tares had äro de två malga rollera mödosamt, följer ma de klokt och klart och därför också lättast att modellera. Hr täkta skldrge af Johaesgestalte F a l c k som soe Fredrk var, skulle has omvadlg frå de väldge och ma tro, de fysskt och själslgt utmodge botpredkate förspelet och försvulte uge ma, som författare täkt sta akte, tll först de vacklade sökare hoom, feg, med de feges ovätade mod, med sa spotat uppflammade vredeshjälplös och btter me cke od. Mautbrott öfver syder och sydare, som ge Axel, som är afsedd att vara e cke tressera hoom lägre, hvem brutal, me tjusade skurk, spelades^ af är Herodes? frågar ha utpad sa ehr L j u g q u s t med väl orörlgt avsa, af sedlg harm lågade lärjugar skte, me röste var behaglgt fr frå tll slutlge de ssta aktes ödmjuke, för oaturlga scetofall. Fröke Åhma stt eget öde lkgltge fåge, hvars grubsom de mostruösa moder hade e bel ädat vsshete, att has lf är slut roll, hvars breda och mustga ohyggoch has värf öfvertagts af e, som är lghet ho ej förmådde helt fylla upp, större ä ha. me ho vsade å adra sda, att ho Me på scee ka det cke udvhar måga och goda förutsättgar för kas att lägde tröttar, lksom de orescee, då ho blott får e bättre roll. terade moologera och återblckara. Vd skldrge af dotter Gerda vacklar Och tresset splttras mella Johaesförfattare, tyckes det, mella luste gestales re omdag och de yttre att göra hee ebart tll moders offer FRU M A T H I L D A J U N G S T E D T - R E U T E R S V Ä R D SOM " B O C C A C C I O ". hadlges represetater: Herodaera, eller arftagerska tll somlga af hees H E R M. HAMNQVIST F O T O. hvlka ha ltet eller tet med de födda dålga alag. (Se ssfa aktes grötsce.) att göra, eftersom Salomes perversa ldet är svårt att dvdualsera e såda roll. Fru delse berör hoom lka ltet som Herodes samvetsdärpå var ma ju fullt beredd, me cke förty erbjöd B j ö r l g, som fått de gaska otacksamma uppskygga respekt och Herodas hat. premäre e glad öfverraskg geom de ada af gfte, hade goda detaljer, och slutscee gjordes grstycket har emellertd på Sveska teater fått e föryelse, som hees starka dvdualtet lyckades pade, om helhetsverka cke blef så stark, var skulvacker och effektfull ram, och helhetsverka var de breda öfver hela det ästa tll baaltet välbekata de kappast de tellgeta och af s uppgft tresbästa täkbara. Hr W g å r d var värdg som Joverket. Iför dea sp udlade lffulla och temperaserade skådespelerskas. haes och fck godt fram de solerg, som hvlar metsfrska prestato glömde ma gära att häga öfver gestalte, me verkade för mooto, och de förnästa program blef F r ö k e J u l e, de strdbergupp sg på ågo estaka kaske edast tllfällg vadlg ha uder styckets gåg geomgår accetuska pjäs som drektör Falck först och esam fört fram vakas på de präktga röste, och de cetrala fguerades kappast tllräcklgt. Säkert hade det vart på scee. Fru B j ö r l g har dea loll bättre tllres frejdga resg lyfte hela esemble upp på ett bättre, om cke vldmas-maske omöjlggjort e yfälle ä "Pelkae" att vsa hvad ho förmår och hr förhöjdt pla. I fröke O s b o r e s Fametta hade vår aserad mmk. De mest maktpålggade rolle äst F a l c k s Jea växer geom hela akte testet. Fröke Boccacco också e moté efter förtjäst: e omedelbar Johaes' var Salomes, som gjordes kattlkt smdgt och A l e x a d e r s o ver cke på jämförelse med s föreoch klagre sågkost, ett avt tagade och älskbetagade af fru B o s s e, fast ma kaske velat ha trädara rolle, me ho var också ågotg ovalgt. lgt spel. De tre borgarfruara represeterades praktltet mera förfärlg och grym fatas öfver det hela. Itma teaters start ger goda löfte, och v hoppas fullt af fröke G r ö b e r g samt fruara R o v e och Hr S v e b e r g och fru F a h l m a voro två goda att detta företag kostes tresse af etusastska R g v a l l och deras äkta mä, hrr B e r g s t r ö m, typer af det degeererade härskareparet, och hrr A r e h och förhoppgsfulla uga vljor skall kua va R g v a l l och L u d, utfyllde dråplge de "lustga och H e d k v s t dråplga sa små roller. er. det stöd och de sympat hos allmähete det förtjäar. famljera". Allt var klag och jubel, bfausbrus och, er. efter ssta aktslutet, e blomsterhyllg, som ästa SCARSTEATERN. Efter låg och späd väta öfvermaade kvälles Vctora. E mesvärd dag kom så de stora dage, då vår publk fck återf r å k o s e r t s a l e. för herrar Stockholm, Raft och Bure! Old Boy. hälsa e af sa mest uppbura och sakade artster WASATEATERNS grepp alt uppföra Hery Lavedas ET STOD glas och klag omkrg Kosertförepå de dramatska sågkostes område: Iru M a t h l d a V komed "Cathere" är alldeles säkert gjordt god ges adra aboemagskosert. E vackrare, mera J u g s t e d t - R e u t e r s v ä r d, som vår sorglustga opera meg. Författares meg med att skrfva detta poesmättad ledg ä Brahms' symfo :r 3 F dur asett sg kua udvara, kreerade Suppés och Stock"ädla" stycke är ju käd. Det skulle för hoom öppa torde ej heller vara lätt att fa. Första satses holms gamla lfoperett e förygrad och reässasportara tll de fraska parasses allra helgaste frska lye och dess af strålade dagrar fyllda toblder strålade Boccacco, såda för v. sso aldrg vår hufvudoch det lyckades också. gåfvo e afspeglg af lfsvåre med dess kraftutlösade stad och äppelge ågo aa europesk sce tlloptmsm. Seda följde ett svärmskt adate och e På dea af öfvermäsklgt högse och rättfärföree kuat framvsa. Att de geala kostärdrömtug tredje sats, hvarefter det hela afslöts med dghet hopsckrade språgbräda tog ha sats och a med glas skulle skljas frå s pkata uppgft, e fal, där trots, jubel och uderkastelse bldade ett ådde e af akademes fåtöljer, och de odödlga muskalskt flätverk af högsta tresse. slleskara förlät hoom has förutvarade produkto, hvar hå och skepss äro förhärskäde. Daske Carl Nelses tre orkesterstycke ur opera "Cathere" har alla de förtjäster, som e för"maskerade", som bldade programmets ästa struåldrad smak och e setmetal uppfattg fordra af metalummer, gåfvo ett lysade prof på humorstsk e allvarlg teaterpjäs. Ma får stfta bekatskap med gestaltgskost, ågot som utda todktare ha hög grad dygdga och rättskaffes mäskor, goda ytterst ltet af. Det var äkta glädje dessa rytmer, och uppoffrade som äglare hmmele. Lfvets de kommo både de spelade, drgete och publke dålga sdor behadlas edast förbgåede, tagas att le, som för e rktgt god hstora. Mellaspelet kappast på allvar. Seda de klämt e smula på höll kaske te färge, me såväl uvertyre som åskådares tårekörtlar, försva de ur syhåll, och "Haedase" buro vttesbörd om att de skapats rdå faller uder ett tesvt solske. ett lad, där humor är hvardagsgäst. Om Laveda själf vart öfvertygad om sa fgurers Som programmets slutummer fck publke förspesag, hade de kaske fått e mdre ytlg gestaltlet tll "Mästarsågare Nrberg", utfördt med e är seda mer ä 00 år käd som bästa Köler- = g ä hvad de äga. Me ha har cke trott på dem, de jublade och solskesmättade toera värdg kost. fabrkat för s frskhet och dealska vällukt. [ och därför ha de ej blfvt aat ä vackra dockor, Kosertes vokala del bestod af sce ur Mozarts uta lf, uta verklghet. Me publke har getg "Ttus" samt tre patosfyllda Wagersåger, föredraga 47 emottages alltd med glädje. emot maroetter, hvarke här eller Frakrke, och af Berleroperas altsågerska fru Mara Gö ze, hvlde fa rätt stort behag "Cathere". ke särskldt de sstämda umre ådagalade e = Extra förpackgar för Jule.: : Spelet gjorde också stt tll, ty det var allmähet förträfflg sågkost och ett ståtlgt, ehuru vssa ft och jämt. Fru L d l ö f s hertga tog prset; ho toläge ågot sltet röstmateral. B t. S JF O D ; Eau de Cologe

12 66 IDUN 907 F a t t g a r d d a r e (f. 6 pers.). mg med p o t a t s ; mjölk; kaffe eller te. M d d a g : Färserad kalfbrga 2 ägg, 2 del. hvetemjöl, 3 del.- mjölk, med legymer; krusbärskompott med V 2 msk. socker, Vu * ^- salt, 6-Öres ä grädde och potatsmjölsbakelser. hvetebröd (eller 2 2-öres madelbröd), 3 del. mjölk ( a t t doppa brödet ). LÖRDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; T l l s t e k g : 5 msk. ( hg.) hachs på- kalf (rester frå fredag) med ClrOIIlOlbryt p o t a t s ; mjölk; kaffe eller t e. smör. M d d a g : Sllpuddg med äggs tab e r e d g : Ägg, mjöl och ltet och skradt smör; chokladsoppa mjölk vspas väl tllsammas, därpå Bladad med frskt vatte skäker g med skorpor. tllsättes reste af mjölke jämte saldrycke oss e verklg jutg:. tet och sockret, hvarefter bladge RECEPT: får s t å och svälla. Brödet skares Kotrollat: Prof. G. Lagerhem. ugefär cm. tjocka skfvor. De dop\ \ edast vd S o u p e å l a r e e (f. 6 pers.). pas först mjölk och därpå smete. A.-B LINGON, Göteborg. höa, kg. kalflägg, 3tya lt. vatsmöret bryes e tack jär späa, te, 7 rask. salt, morot, palsterar brödskfvora edläggas där och stekas acka, lte purjolök, 3 hvtpeppara. P. Sötajs vackert gulbrua. Serveras med sylt. kor, 3 äggulor. B e r e d g : Hoa plockas, svedas, T y s k ä p p e l k a k a (f. 6 pers.). ft.rt.er:: ml urtages, sköljes och lägges frskt vati /» k k p. krossocker, 2 kkp. vatte, te omkr. 2 tm., tages därefter upp, IV2 lt. äpple, 3 msk. korter eller torkas väl och lägges det kalla vattsultaaruss, 2-öres hvetebröd, / et tllka med de tvättade kalflgäredgerad af lt. gräddmjölk, 4 ägg, 2 msk. smör ge och saltet samt sättes på elde a t t ELISABETH OSTMAN. (40 gr.), socker, salt. koka. Då soppa kokat u p p skumvatte, skares btar och större Ieh. af Elsabeth östmas Husmo- mas de väl, och de asade rotsakera Tll forme: V 2 msk. smör (0 hett S m ö r d e g : 3 del. grädde, mjöl som dele af fettet bortskäres, hvarefter jämte hvt peppark or e läggas, hvar- tll e stadg deg, f/g vkt smör mot gr.). derskurs Stockholm. köttet edlägges hvarftals med de efter soppa l a r koka, tlls köttet ä r dege. B e r e d g : Af sockret och vattkåle kastrulle. På hvarje FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR mört (3 4 tm.). Köttet skares små et kokas e klar l a g. Äpplea skalas, bryta hvarf kött strös peppar och salt. Det R s : k k p. rsgry, kokta lt. btar, bee krossas och kokas ågot skäras skfvor och kokas mjuka kokade vattet VECKAN 8 DEC påhälles och arättlägre soppa, som därefter slas,oskummad mjölk, ägg, t s k. salt, sockerlage samt få kalla. Kortera ge får sakta koka med t ä t t slutet / kg. stekt eller kokt kött (rester), Äggulora eller russe resas, sköljas v ä l lock, tlls köttet ä r mört SÖNDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; skummas och afsmakas. eller omkr. peppar, salt, medelstor saltgurka eller vspas u p p soppskåle, soppa tllljumt vatte och klappas e duk. ;' l a daube p å grs med skarpsås; 2 V 2 t m. Allt d e t feta af skummas syltlökar, 4 del. steksås eller Brödet skares skfvor och blötes t mjölk; kaffe eller t e med surmjölks- slås uder kraftg vspg och d e2 oga och soppa afsmakas samt serbuljog. söderskura köttet lägges. hälfte af mjölke uppvspad med e t tveras. kaka. M d d a g : Soupe a l a ree; lammkotletter ä l a Mateo med ry- Serveras med rostadt- eller stekt bröd. B e r e d g : Grädde vspas tll af ägge. Brödskfvora stekas smöska ä r t e r ; bsktårta I. hårdt skum och där arbetas så myc- ret och läggas e smord pajform, P o t a t s m j ö l s b a k e l s e r (25 st.). MÅNDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; B s k v t å r t a I. (f. 2 pers.). ket hvetemjöl a t t d e t blr e stadg hvarftals med äppelskfvora och korgr. smör, 3 ägg, 20 gr. strösochafregrysgröt med mjölk; strömmgs- 320 gr. sötmadel, 320 gr. strösocker, v eg. Dege väges och half vkt smör tera. De öfrga mjölke och ägge 20 socker, skalet af V 2 ctro, eller 0 vspas tllsammas, smaksättes med socmot dege kaflas som tll valg låda med asjovs och bryt p o t a t s ; 7 ägghvtor. ker och salt och hålles öfver pudd- st. sötmadlar, 50 gr. potatsmjöl. smördeg. E vacker bleckform beklädes mjölk; kaffe eller t e. M d d a g : pudt l l g a r e r g : Syltade apelst l l f o r m a r a : msk. smör, med dege och ett lock utskäres. Rs- ge. De gräddas god ugsvärme omdg af kött och rs med smördeg; skal, frukt och gelé. 2 t m. Puddge får afsvala, msk. hvetemjöl. skållas hett vatte, påsättas krg V vsoppa med bskver. Tll paa: msk. smör, 2 grye B e r e d g : Smöret skras frå sal de kokade mjölke och få uder serveras med grädde eller vsås. TISDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; msk. stötta skorpor. tet och röres tlls det blr hvtt och rörg koka, tlls de äro mjuka, då fattga rddare med sylt; ä g g ; mjölk; B e r e d g : Madel skållas, torf å r k å l (f. 6 pers.). ltet kål- pösgt. Äggulora edröras, e säkaffe eller te. M d d a g : Oxsvassoppa; kas väl, drfves geom madelkvar de upphällas a t t kalla, hvarefter d e t 2 uppvspade ägget och saltet röras. hufvud, vatte, salt, 3 msk. smör (60 der, jämte sockret och massa röres V stufvad lake. och bladas med sockret. Ägghvtoraj därefter tllsättas d e t rfa skaköttet skares vackra skfvor, lkaså gr.), 2 msk. srap, k g. fårbrga tm., ONSDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; vspas tll hårdt skum och vspge 2 tsk. hvtpeppar, 2 let af Va ctro eller de skållade och hafregrysgröt med mjölk; halstrad sll fortsattes V- t m. Äggh vteskumme t gurka eller syltlöke. Det edlägges IV2 msk. salt, V rfa sötmadel samt potatsmjölet. med p o t a t s ; kaffe eller t e. M d d a g : bladas försktgt med madel och de beklädda forme, hvarftals med lt. vatte. Sst edröras d e tll hårdt skum slaga Ugstekt refbespjäll med potats; tysk sockret, hvarefter massa fyles e det kokta rset; mella hvarje hvarf Beredg: Kålhufvudets yttre ägghvtora. Små, krusga bakelseforäppelkaka med vsås. väl smord och brödbeströdd tackjärs- läggas gurk- eller lökskfvor; salt och blad borttagas, d e öfrga lossas frå mar smörjas väl och beströs med hvetetorsdag. F r u k o s t : Smörgåsbord; paa och gräddas vag ugsvärm e hvtpeppar tllsättas och ltet sås eller stjälke och förvällas kokade, sal- mjöl samt fyllas tll hälfte med smekallt refbespjäll (rester frå osdag) omkr. tm. Tårta stjälpes u p p, buljog påhälles. E t t lock af smör- t a d t vatte, hvarefter de uppläggas på te. Bakelsera gräddas ordär ugsmed bryt potats och lgo; mjölk; är de afsvalat, och gareras, ä r dege lägges öfver. Locket pckas med le" a t t afra. De skäras därefter värme och uppstjälpas, är mesta hete gaffel eller vspstcka och peslas tärgar, smöret bryes e järkaffe eller t e. M d d a g : F å r k å l ; de ä r kal, med frukt och gelé. med vatte. Puddge gräddas varm gryta, kåle lägges jämte srape och ta af gått. plättar med sylt. ug omkr. y tm. De serveras med bryes väl uder fltg rörg. FårkötPuddg af k ö t t ochrs med FREDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; steksås eller skradt smör. tet tvättas med e duk, doppad hafremj öls vällg; stufvad färsk ström- s m ö r d e g (f. 6 pers.). Mo:tv3åslalljag\ sväåa tll m h l. mtm s 2 KÖKSALMANACK N N O N S E R skola vara Ilämade tll A Expedtoe seast fredag för att kua föras följade veckas SNÄLL, allvarlg, aspråkslös, barkär flcka af god fam. kug sömad och vllg deltaga omhus föref. göromål, får god plats geast. Svar med foto., löeaspråk och rek. tll»påummer. ltlg», Skara p. r. TILL husförestådara å mdre egedom sokes e lte huslg, frsk, arbetsam och ordetlg flcka eller äka, som på ege had ka sköta e t t ltet hushåll. Svar åtföljdt af fotograf, betygsafskrfter och löeaspråk EN duglg flcka med god karaktär, tll»plkttroge», Aoskotoret va vd arbete och ordg, erhåller»svea», Norrköpg. geast plats läkarehem som husmoders hjälp, om asöka jämte foto. På e större gård Skåe fes plats och löeaspråk sädas tll»doktora K.», Ramfall. ORDENTLIG, ygre flcka, ågot ku- ANSPRÅKSLÖS flcka med elemetar- VÄRDINNA. E bldad, medelålders g matlagg får plats a t t esam bldg öskar plats famlj a t t läsa dam af f famlj söker värdeplats sköta hushållet för äldre herre. Svar med mdre bar. Svar tll»9 år»,(hälst stad) hos resp. äkema elmed fotograf och betyg tll»doktor Idus exp.' ler ugherre. Är kompetet a t t sköta X.», uder adr. S. Gumsel Aosbyrå, UNG sjukgymast öskar plats fa- och orda ett ageämt hem. Utm. ref. Stockholm f. v. b. mlj h ä r eller utladet. Har uder Svar tll»39», Idus exp. ANSPRÅKSLÖS lärara öskas frå sstl. sommar praktserat vd tysk bad- PÅ ladet eller ladsortsstad öskar vårtermes börja a t t udervsa 2:e ort. Goda rek. Svar tll»gymast», bättre flcka, mot frtt vvre, plats som husmoders hjälp. Hemmastadd flckor ålder 5 och 4 år. De sö-jakobsberg p. r. kade skall vara skcklg och uder- UNG flcka öskar p å yåret plats eklare matlagg samt hadarbete. vsgsva såväl musk som Öfrga famlj a t t deltaga och lära hus- Famlj emedlem. Svar tll»nu strax», äme. Löepret., betyg och foto. sä- håll mot frtt vvre. Svar tll»fa- Idus exp. des uder a d r.»aspråkslös», Idus mljemedlem», Ldesberg p. r. exp. f. v. b. ra rasbo Pesoat adr. IackordeUNG bldad flcka öskar plats de G -:g erh. för lägre o kortare td, äfve 5 j a. fare famlj som verklg ud. vter. Högt läge, 250 met. ö. h. vacför boede tjästeraafamlj, beståede hjälp och y t t a å t husmoder. Lö ker skogstrakt. Lugsjuka mottages ej. af ma, hustru, 0-årg so och 4-årg öskvärd. Svar tll»plkttroge», Drottflcka, fes febr. eller mars ästa ggata , Karlsham. GOD ackorderg mot moderat prs e bldad flcka, år plats för ekel, rask, arbetsam och EN ug flcka af god famlj öskar fes för herrar och damer e t t stlla ordetlg kammarjugfru, kug sömhem p å ladet aturskö t r a k t. Ug, tysk boe plats a t t hjälpa tll med alla om som betalade elev, a t t uder husad och uppassg m. m. Kokerska hem förekom,, göromål. Hälst stad. Tllskrf»Skog och sjö», Tjellmo p. r. får plats Uppsala, medo af ja. moders ledg utblda sg ladthus- och bar jug fru fas. Eget rum. ett öskar ases som famljemedlem. Nåfam med 2-årg so. Svar med ref.håll. Ases som famljemedlem. Svat Lö 20 k r. måade. Ref. och af-go lö öskvärd. Svar tll»22 år»,swedish grls may mmedately get Gumasl Aosbyrå, Malmö, löeaspråk och foto., som återsädes, tll skrfter af betyg sädas tll»bak- Berga p. r. a good home ad Eglsh lessos. märkt»e. C». tll»tysk Boe», uder a d r. S. Gudrektör», Idus exp., Sthlm. Mrs Pearso, Coroo Weybrdge, Egmxel Aosbyrå, Stockholm f. v. b. UNG elemetarbldad och muskalsk MEDELÅLDERS pesoerad dam ö-lad. skar m o t frtt vvre såsom sällskap flcka, som med e t t godt och jämt FÖK t r e bara offcersfamlj öskas lye vll åtaga sg förestå hemmet och hjälp komma tll treflg famlj eller geast e f och fullt kug bar- (hushållerska och jugfru fas) och Frsk, duglg och påltlg esamjug- esam dam vacker och hälsosam trakt, jugfru. Svar tll Kapte H., Gull- äfvesom vara som sällskap, atages fru, kug eklare och bättre mat- hälst mellersta Sverge. Svar tll»mebera. på större herregård Skåe, om foto. lagg, bakg e t c. får god plats delålders dam», Malmö p. r. mottagas vd Pesoat Solstrad, och löepretetoer sädas tll»28- ltet ugkarlshushåll vd bättre sta- BÄTTRE muskal, flcka öskar mot Algsås, vackert beläget t/ä tmmes Gladlyt och barkär flcka årg tossamhälle ära stad. Lö 20 kr. pr. lö plats fam. hälst p å ladet. Är väg frå ämda stad. Vdare geom agroom», Idus exp. erhåller geast plats ladsortsstad för måad. Svar med betyg, fotograf och va deltaga alla ett hem förekom, prospekt. Läkare: spec. lugsjukdo3 bar ålder 3 och år. Eef. fordras. uppgft om ålder sädas tll gross- göromål samt kug eklare söm- mar. Närmare geom korrespodes med»m. hadlare Aug. Larsso, Mullsjö. ad. Svar tll»22 år», Steugsud Skolkökslärara. M.», uder adr. S. Gum el AosP. T. : byrå, Stockholm f. v. b. För därtll kompetet lärara fvärdinneplats aktgsvärdt hem HOTELL WINDSOR I hem ärhete af Stockholm får es plats ledg vd p å t r e statoer -) öskas p å yåret eller förr af bldad, bldad flcka, hälst muskalsk, plats ambulerade skolkök om Karlskoga praktsk dam, 32 år, gladlyt, ågot ^ = ^ = f. d. P r m a v e r a för re göromål. N y a Iack.-Byrå, församlg af Örebro lä a t t tllträmuskalsk samt fullt kug matdas 20 ja, ästa år. Tjästgörgstd Brukebergsg. 3 B., Stockholm. D f \ All 36 veckor. Lö 800 k r. jämte frtt Tdaholms dstrkt ä r för asöka lagg och allt hvad som hörer tll l:sta klass hotell vvre, husrum och vedbrad uder u- ledg. Aflög årl. 450 kr., evet. 25 ett hems skötade. Svar»I. S.», Idus VIA V E N E T O, IV V dervsgstde. Asökgshadl- kr. pesosbdrag samt kr. omexp. gara sädas före ja tll dage, fra resor och frtt vyre vd Cetralvärme. Nyrestaureradt. Skolrådets ordförade, a d r. Karlskoga. tjästeförrättg. Då så ske ka le-h flrlf) öskar plats s o m h u s m o K d " s hjälpreda famlj Cattell & Lateay. 4 dagar å r l. uta löeafdrag. uy uuu h e l s t p ål a d e t > S v a r t l l BILDAD gladlyt flcka 20 å 25 år,dghet Gymaster! Semarster! öskas p å yåret å egedom Värm- Asökgare ställas tll Skaraborgs»886», Karlskroa p. r. läs sjuksköterskeämd och sädas lad a t t hadhafva och udervsa e god sckord. fr. Ja. Nybrog. 37. II. :ste provasläkare Marestad va och vllg a t t deltaga huslga 7 års dotter, öskvärdt vore äfve, om tll t. v. Tel. Ö före de 20 dec. ev. år. Prästbetyg, ågo praktk massage fues samt göromål, samt kug paospelg om egelska eller fraska kude talas läkarebetyg, tyg om kompetes samt GOD ackorderg erhålles u t e t t stlla och ägade god hadstl, erhåller plats och läsas tll öfg för fullvuxe mertförteckg öfrgt böra medfölja hem ära stato, b a d och läkare. Naasöka. Tjäste skall tllträdas de turskö t r a k t. Eef. Svar tll Eks famlj u geast. Svar tll»famlj», dotter, dessutom muskalsk och road 5 ja Istrukto och öfrga af hadarb. och sömad. Svar med uderrättelser kua erhållas geom 34, Fredesborg, Ifle. Avesta p. r. rek., löepret. och foto. tll fru I. :ste provsalläkare Skaraborgs lä. öskar komma präst- eller aa Svedberg, Norserud & Ottebol. sedlg famlj o c h för fortsättade B udervsgsva lärara öskas ästa ja. a t t uderv. 3 bar, Vd Kullastrads hvlo- och absoluaf sa studer mot att uträtta alla, 8, 6 å r valga äme, språk och tsthem fes u åter plats ledg för o m h u s förekommade göromål 2 pateter. Rks. Kfsta 20. musk. Svar med löepr., betyg och bättre flcka, vllg a t t utföra e barfoto. sädes tll»a. L.», uder adr. jugfrus ar Det e cke skurg och erhålla udervsg alla elemetära MEDELÅLDERS språkkug d a m ös. Gumasl Aosbyrå, Stockholm tvätt erhåller plats de :a ästk. skar ack. a t t emot frtt vvre ufebr. för vård af t v å gossar om[ 6 (och f. v. b. läroäme. dervsa egelska och fraska, deltaga 3 år. Jugfru fes. Ordetlghet och UNG musk, flcka, som geomgått huslga göromål eller vara såsom vaa vd bar oeftergflgt vllkor. KomVd Krstastads elemetar- mer a t t ases som medlem af famlje. hushållsskola, öskar plats pä yåret S v a r märkt»stark 5 år>, tll sällskap. Svar tll»lgust», Idus äldre dam som sällskap och bsvar med ref. och löepret. tll»t. hos exp. träde hemmet. P å lö fästes m- Jämtlads-Postes E x p. Östersud, läroverk för flckor J.». Göteborg p. r. dre af seede ä på välgt bemötade. f. v. b. I muskalsk offcersfamlj p å ladet kommer a t t för vårterme 908 aepdemsköterska. Svar tll»olga», Örebro p. r. orra Smålad vacker skogstrakt ställas e vkarerade lärara, komnyrättade epdemsköterskeplatse med sjö, mottages t v å uga flckor som UNDER VISNINGS V AN lärara öpetet a t t udervsa matematk om för Oscarströms dstrkt (Hallad) vlja lära hushåll och väfad. Prs p r högre klasser och mellaklasser samt jämte Torups och Kareds sockar skar plats famlj a t t udervsa lärara öskar plats famlj hälst måad aturkughet (botak, fysk, kem är ledg a t t tllträdas frå och medval. skoläme. Svar tll»20», Halm- ärhete af Stockholm. Goda betyg. Vreda. 60 kr. Svar märkt»hemtrefad», och hälsolära) p å d e t högre stadet. 908 års börja. Lö 600 kr. årlge stad p. r. Svar emotses tacksamt uder adr.»vålöe beräkas efter,400 k r. förmed t v å ålderstllägg, hvardera å 50 SOM sällskap och hjälp tll äldre dam re 908», Ladskroa p. r. FÖR a t t lära hushåll öskar förlofvad läsår. Asökgshadlgar, ställda kr. efter resp. 3 och 6 års tjästgö- eller famlj Öskar p å yåret bldad dam uder febr. aprl ack. resp. tll läroverkets styrelse, sädas före rg. Asökgshadlgar sädas flcka plats Stockholm eller dess SJUKSKÖTERSKA öskar plats omkr. fam. (hälst stad) med vaa a t t ude 5 dec. tll förestådara fröke uder adress Doktor A. Ledholm, ärhet. Rek. fes. Svar tll»aa 5 dec. Svar tacksamt tll Tora Axel- dervsa. Svar med prsuppgft och ref. L. Love, Krstastad. Oscarström. so, Styrmasgata. 8 I I t. v., Sthlm. före 5 dec. tll»maso», Idus exp. 24 år», Idus exp. LEDIGA PLATSER Traås. I resdesstad Esamjugfru. SJ Skog Ug, barkär, PLATSSÖKANDE Udervsgs va och sjö.

13 67 Slut med EDUN 3.907: hemlghetsmakeret De kommtterade besjälas af e y ada. Presse erhåller på förhad alla öskade upplysgar. TER NALKAS de af våra stora atoella högtdsdagar, som af alla cvlserade folk motses med spädt tresse. Sveske Alfred Nobels med vdhjärtad frkostghet tlltaga pegbelögar åt dktkostes och veteskapes yppersta skola på ytt utgå uder värdga och lysade festlgheter de sveska hufvudstade. Framståede sveske mä skola med full skt om ademege de Nobelska testametshadlge utdela prse åt de mest förtjäta, och Stockholm skall fatta akte s vackraste högtdsram. Lycklga omstädgheter parade med klokt förutseede hafva äfve bdragt att förlägga Nobeldage tll de allra lämplgaste af årets måader, ty aldrg framträder Mälardrottge mera tll s fördel ä just december. E tressat dmma, errade om de våra häfder bekata Lutzedmma, brukar då svepa stade ett behaglgt blygrått töcke, som mldrar alla koturer och förkortar alla perspektv, gröska våra parker är försvue, hvargeom alléeras yckfulla greverk framträder oskuggadt för det sköhetsälskade ögat, soles så godt som absoluta fråvaro åstadkommer e romatsk klärobskyr, som hastgt öfvergår tll att med täda lyktor och ett uppfrskade duggreg, hvlket sstämda belägger gatora med e svart, såpmjuk substas, som särskldt prstagare kem bör ha ett stort utbyte af att udersöka. Tar ma vdare betraktade de stora julbrådska och våares följd däraf ökade tresse för deella mafestatoer sådaa som Nobeldage, torde ett tacksamhetsvotum tll vederbörade för de väl valda tdpukte ej kua msstydas. A I ett fall ha dock de kommtterade låt vara af ett upprktgt t att göra det bästa Vårt första besök gällde Sveska akademes möjlga af prsutdelgsakte cke förstått städge sekreterare, dr C. D. af Wrsé. De att hadla öfveresstämmelse med de frå allt småse och hemlghetsmaker frgjorde gråade vse satt ästa gömd blad folater obelska persolghete. Hvar och e vet, att och mauskrpthögar stt graftysta arbetsrum, v syfta på vederbörades halsstarrghet att och vår blyga etré kude ej rycka hoom ed äda det ssta fördölja ame på prsta- ur has höga medtatoer. V tlläto oss e gare för året. Presses först huma form, lte hostattack ej tllgjord, uta orgaskt seda skarp och förtörad to framställda framvuxe ur de dmmga väderleke och sgalerade på detta sätt vår tllfällga vstelse uppmagar tll de kommtterade att god td meddela dessa am och såluda förebygga vd Parasses fot. det för Sverge edsättade att först geom Ha lösgjorde sg värdgt ur s sågmös de utlädska tdgaras spalter få afslöjad e etska famtag, reste sg, gck oss tll mötes hemlghet, som alla hädelser ej ka beva- och tryckte med allmämäsklg värme vår ras tll Nobeldage, ha httlls bemötts med kylslaga had. e afvsade tystad. Sverges press och de V sade vårt ärede och höjde därvd ågot allmähet, dea press represeterar, d. v. s. vår arm för att begaga som åskledare för de hela de- sveska atoe, skulle hållas utajofursblxt, som v vätade skulle framljuga för hädelseras gåg, edast därför att det ur Saroskaldes ögo. Me stället möttes behagar ett af stel byråkratsm geomsyradt v af ett barafromt leede och e med bld -kotter att omgärda e af de ädlaste och för stämma uttalad amoda att stta ed skug.utvecklge mest befruktade hadlgar ågo ga af e uppäst Sokfates. mäska gjort med e högvktg ämbetsmaa"det är med glädje jag ser e presses readas löjlga skrakor. presetat hos mg för att hämta upplysgar Detta är vsserlge så geomsveskt det ka om hvem som skall hugas med årets ltterära vara, me själfva sake, som är e ljusets sak, Nobelprs," sade skalde med de hoom ega gagas ej af att ha ljusskygga mä tll för- melakole röste. valtare. "Presse å s sda blr er mycket förbude, Det var därför e öfverraskg af age- herr doktor, emeda, trots allt hvad ma säämaste slag, som bereddes oss, då v för ågra ger, alla fall tycks vara e ma med modera dagar seda aflade vårt sedvalga besök hos åskter. Det här h e m l g h e t s m a k e r e t... " de veteskaplga och ltterära sttutoeras "Låt oss te aväda ett så baalt uthöfdgar för att om möjlgt kua aflocka dem tryck... Dskretossträfvadet är bättre, om åtmstoe ytterljera af deras hemlgheter ma öfver hufvud skall tala om ett förhållade, Nobelsake. Naturlgtvs vätade v oss, u som frå och med u upphört att fas tll... som förr, blott och bart ett egatvt resultat, V öska ämlge getg högre ä att ty. e jouralst här ladet är just ej bort- press och allmähet förväg ska bl uderskämd med ågra favörer vd utöfge af l ä t t a d e om de utseddes-am. Det är aturstt kall. lgtvs både värdgare och korrektare."

14 IDUN 907 V bugade oss, geomströmmade af e förtjusges dallrg. "Och amet på årets lycklge kaddat?" frågade v. "Är det Swbure?" "Nej, ej... Kplg, Rudyard Kplg. Skrf upp det, så att te begår ågot msstag... Här har för öfrgt has porträtt... profl... e face... med hatt.. och uta hatt..." V bugade oss åyo för så mycke älskvärdhet. De behaglga umgägestoe, det stora tllmötesgåedet, det vackra rummet med s doft af lärdom, poes och f havaa gjorde oss frspråkga. "Borde te e svesk författare sart vara förtjät af Nobelprset?" sporde v. "E ma som Strdberg, tll exempel." "Ack ej, te ha. De tma väskap, som seda måga år läkar oss vd hvaradra, gör det svårt, för att te säga omöjlgt för mg att ge hoom dea utmärkelse. Ma skulle kua tala om partskhet, kotterada och d y l k t... och det vare mg fjärra! Me v ha adra värdga, särskldt- e kva, som... " "Doktor mear... " " J a, det gör j a g... Ho är e f, flärdlös och djupt krstlg skaldeatur, e såda, som edast ka utvecklas det väa Västergötlad." " V ä s t e r g ö t l a d?... Syftar te doktor på Selma... " "Nej, j a g täker og ärmast på I d a... " Has ögo smmade e glas af hmmelskt ljus, då ha räckte oss hade tll afsked. Vårt ästa besök gällde Veteskapsakademes preses, professor Klaso, af hvlke v omfattades med mst lka stor välvlja och som på vårt spörsmål öppehjärtgt svarade, att årets Nobelprstagare fysk och kem voro professor A. A. Mchelso Chcago och professor vd Ladtbrukshögskola BerlE. Bucher. Ha hävsade oss tll professor Hasselberg för erhållade af de båda celebrteteras porträtt, hvlke hävsg v aturlgtvs tacksamt följde. Det slog oss geast vd trädet dees arbetsrum, att professor H. var va att umgås med tdgsfolk och att ha tll fulla värdet uppskattade deras betydelsefulla gärg. Blde af e af de sveska jouralstkes stormä, L. J. Herta, hägde ram på vägge och på professors skrfbord tjästgjorde e matyrmodell af e moder sällpress som pappershållare. V välkomades på det hjärtlgaste. " P o r t r ä t t... ja, oädlgt gära... Jag har femto af h v a r d e r a... får låa hem dem allesammas tll urval. Var så god!" Och det formlge regade herrar Bucher och Mchelso öfver oss. Vår ågot öfverraskade m väckte professors uppmärksamhet. "N täker på de förbehållsamhet, med hvlke v httlls omgjordat oss getemot tdgaras hävädelser," sade ha. V ckade jakade, meda våra fckor blefvo kullrga som prostmagar af de mågafotografera. "Täk te på de sö, som föll fjol," fortfor ha. "Ma utvecklas, ma går framåt... det är hela hemlghete. V arbetare kultures tjäst måste ärma oss tll hvaradra, hålla hop som bröder." Ha klappade våra af skrfbordsarbetet starkt sluttade skuldror och gaf oss e sympatsk blck. Vårt tredje och ssta besök gällde Karolska sttutets rektor, grefve Mörer, hos hvlke tllmötesgåedet tog sublma former, det ha ej edast meddelade oss att prstagare medc var de fraske läkare professor Charles Lavera vd Isttut Pasteur Pars, uta jämväl åtog sg att för presses räkg aorda 68 e geeralreptto af prsutdelge Muskalska akademe. De ägde rum här om aftoe uder de högtdlga former, vår å föregåede sda meddelade teckg atyder.' I förgrude å blde märkes lägst tll väster de sllrke egelske dktare R. Kplg, de hdostaska högladsblderas skald, vdare professor fysk vd uverstetet Chcago, A. A. Mchelso, särskldt märklg geom de precsosbestämgar ha utfört om ljuslära; bredvd hoom står professor vd Ladtbrukshögskola Berl, Edvard Bucher, hvars största veteskaplga betydelse lgger has arbete öfver jäsges kem, samt ytterst tll höger professor vd Isttut Pasteur Pars, Charles Lavera, hvlke 882 upptäckte malaras sjukdomsal strare och ka sägas ha skapat och baat väg för veteskape om de sjukdomsalstrade lägsta djurartera. De å estrade sylga pelara, ldade med sakades svarta krusflor och försedda med aflda Nobelprstagares am, symbolsera på ett grpade sätt, att tll och med de största mäskor äro uderkastade förgägelse, då de ått de ålder och adlga mogad, som göra dem urstådsatta tll aa verksamhet ä att omedelbart före edstgadet grafve med domade häder mottaga Nobels åt de adlga förtjäste stftade belögar. Requescat p ace! GUNLÖG ORMTUNGA. Hvet skall få Idus Kvostpedum för 908? ID NÄSTA ÅRS börja har Kvlga K akademe stt årssammaräde hufvudstade uder ordföradeskap af professorska Agda Motelus, hvarvd skall bestämmas öfver det tll Akademe af ldu öfverlämade årsstpedet på,000 kroor för belöade eller främjade af ågo förtjästfull kvlg gärg. Akademe hemställer därför geom Idus redakto tll alla våra läsare Sverge afskt att erhålla ågo vägledg vd utseedet af 908 års stpedetagare, att de, som ase sg käa ågo, som framför adra borde komma åtjutade af stpedet, vlle uppsätta förslag tll ästa års stpedat. Sådat förslag, åtföljdt af motverg, torde sädas sarast möjlgt och seast före detta års utgåg tll Akademes sekreterare, doktor Karola Wderström, Stockholm. Ltteratur. "Det röda slaget, roma af Marka Cederström, lyder ttel på ett dagare utkommet ytt arbete af de käda sprtuella författara, som helt vsst kommer att bl ett af julmarkades mest efterfrågade och äfve förtjäar det. Dess hadlg rör sg om det utda Stockholms författar- och kostärsvärld, och såväl de lokala som de adlga mleu är gfve med tutv fhet och skärpa. B a r - och u g d o m s l t t e r a t u r. Pojkböcker. V. Edmodo de Amcs: Hjärtat på rätta stället. Pr. 3: 7 5 ; la Maclare: Små vldar. Pr. 3: 2 5 ; Has Aarud: Morska pojkar. Pr. 2: 50. Bert Le: Petter Napoleo. Pr. 2 kr.; Sve Bdevd och adra pojk- hstorer. Pr. 3: 25; Nordahl Rolf se: Pojkar. E TT HELT aat slag af pojkböcker ä de s. k. äfvetyrsltterature möter oss Amcs' Hjärtat på rätta stället, Maclares Små vldar och Aaruds, Les och Nordahl Rolfses pojkskldrgar. Det är pojke hemmet, leke och skola v få se. Gere är tämlge y, och efter hvad amälare vet, ha v här Sverge kappt ågo ANDAN represetat för de ä Gejerstam, Svates och Olles pappa. Ty det är alls cke fråga om de tradtoella gamla pojktype, atge öfvermåtta ädel och duktg, eller lömsk och feg. "Hstore om de lögaktge Korad" ka sägas utgöra ret af e atpod tll exempelvs Maclares skldrgar. Det är, som hade jag framför mg e lte, lockg och bruögd, eldg och begåfvad taleare, e skotsk gosse högladsdräkt med mössa på acke, ärmara uppkaflade och ögoe lysade af strdslust, samt e hel rad orska gutter med "selvfölelse" och tjufpojksaktghet präglade asktet och åthäfvor. Edmodo de Amcs är ju e af Itales främsta författare, och om de populartet has bok vut hemladet, vtta väl bäst de 50 upplagora De är också atage som läsebok elemetarskolora därstädes. Ma förstår så väl, att de blfvt det taleska folket så kär. I ett lad, där ge relgosudervsg meddelas I skolora, måste ma sätta särskldt stort prs på att äga e kostärlgt skrfve bok, så geomadad af kärlek tll stora dygder, tll mäskora omkrg e och tll det sköa ladet, där MAN vuxt upp. Där är tacksam, beudrade kärlek för föräldrars och lärares arbete, medldsam, hjälpade kärlek mot fattga och förtryckta samt gräslös, offervllg kärlek tll fosterladet. E vuxe mäska behöfver vsst te vara taleare för att älska boke. Me huru våra ordska gossar skola tycka om de, blr og e aa fråga. Jag fruktar, att de skola fa vssa parter där allt för främmade för sg, för "vackra" och setmetala". Skada vore emellertd, om sådaa pärlor fråga om eldade fosterladskärlek, som åtskllga af de s. k. måadsberättelsera utgöra, skulle bl obeaktade af svesk ugdom. Fes det äu hem Sverge, där föräldrar och bar samlas omkrg aftolampa uder högläsg, skulle ma för dylka studer varmt vlja rekommedera sådaa sksser som De llla patrote frå Padua, Pappas sjukskötare, De sardske trumslagare, De llle floretske skrfvare. Mella Amcs Hjärtat på rätta stället och de adra pojkböckera är e oerhörd skllad. Det är tll helt adra luftstreck ma föres, och sveska pojkar komma aturlgtvs att käa ge sg på ett helt aat sätt. Me kaske komma de ädå te rktgt att käa ge sg Små vldar. Jag tror att e svesk pojke med geomsttsförtjäster fråga om läxläsg, lydad och ordetlghet skall efter läsge af dea bok djupt beklaga det öfver mått af dygd smpel, oödg dygd som ha bar. Ha måste blfva ret tju sad af de frhet att terrorsera af stade och samhället, som de små vldara hade om ha ej ret af hsar för de. Och ha tar kaske ej beräkg, att "paradset" är förlagdt tll Maclares bardom, d. v. s. tll tale. Me utomordetlgt rolg är boke med s frska, suda humor och s I det hela präktga pojkpsykolog. Hör bara följade ord, som kua sägas gfva klave tll Maclares pojktyper: "Det ka vsserlge vara edslåede, me är lkväl ett faktum, att mäskosläktets hstora uder gåga tder upprepas de esklde; e pojke är af ature vlde och har seda urmes tder hyst kärlek tll drotter, e orubblg lkgltghet för omstädghetera, e oemotstådlg lust att slåss, e oskrymtad beudra för styrka och e slafvsk vördad för de starke. Efter had blr ha mera lk e hyfsad och krste mäska, stadgar sg, blr häsysfull, barmhärtg, frdsam, blr rädd för att låta sa ega gossar gå med våta fötter och stter som ordförade på möte för djures skydd; me ha måste gå geom stt vldhetsstadum. Uder de perode är e flatrop galuda e gosses deal. Has hjälte måste äga e stråtröfvares egeskaper, e själfhärskares vlja, e orädd uppsy och e järhård had. Vd första tecke tll myter skall ha draga e pstol ur bältet (e af tjugo) och skjuta hjäl de fräcke rebelle på fläcke." Lka goda käare af pojkature och pojkmorale äro de orska författara. Därför komma de heller aldrg med omöjlga fordrgar, me slå däremot hårdt tll, då det gäller sådaa karaktärslyte som feghet och lögaktghet. Naturlgtvs göra de sg ej skyldga tll dumhete att predka. Nej, allt, odt och godt, möter oss lfslefvade, frska, aturlga pojkar. Sådaa berättelser som Nordahl Rolfses präktga Fuskar du? och Bert Les Sve Bdevd kua blfva af betydelse e pojkes utvecklg. Högst af dessa böcker syes mg Aaruds stå. De är ret förtjusade och torde glädja vuxa mäskor med humor och kärlek tll bar lka mycket som ygre läsare. Där möter ma heller aldrg de e lte smula smpla to och väl stora ochalas I fråga om rättsbegrepp, som og stöter EN här och där I t. EX. Petter Napoleo. MARIE LOUISE GAGNEK.