N:R 5 (1204). SÖNDAGEN DEN 30 JANUARI :DJE ÅRG. HUFVUDRED AKTÖR OCH ANSV. UTGIFVARE: JOHAN NORDLING. A. Blomberg foto.

Transkript

1 NR 5 (1204). SÖNDAGEN DEN 30 JANUARI DJE ÅRG. HUFVUDRED AKTÖR OCH ANSV. UTGIFVARE JOHAN NORDLING. A. Blomberg foto.

2 U NDER MARS MANAD ske att gå ma öskgar tll möladstgsvale öfver hela tes öfverträffa alla förvätgar. ladet samtdgt omväljas V stta sart hees stora areller yväljas femto af Stockholms betsrum, tll att börja hudra stadsfullmäktge. Det är får jag besvara fråga om förhål år första gåge, kvora ladea Sverge. Så afbryter kua väljas tll stadsfullmäktge ho mg eergskt "Upprepa för lkaledes för första gåge kvora hemma hos er uppma går tll val efter de 40repa åter åter ge, att de gradga skala, ger de små skola vara ega uthållga komsttagara större möjlgheter fulla af etusasm! Det leder tll flytade på vale. tll seger!" Sverges kvor stå u för Ho väder sg raskt om tll e stuato, lkade de, skrfbordet letar fram ur dess var före Norge 1901 Dagömmor e kort karaktärstk mark 1909, det har aturlgtöfver sa kvlga kamrater. Fru vs u ett alldeles särskldt Vbeke Salcath, käd kvosakstresse att höra hvad våra grakva flatrop, tllhör pollads kvor ha gjort för erfaretskt samma västergrupp fru D E T F Ö R S T A S T A D S F U L L M Ä K T I G E S A M M A N T R Ä D E T I KÖPENHAMN, V I D heter, seda de blefvo satta tllkudse själf. Fru Harbo-Hoff, H V I L K E T KVINNOR D E L T O G O. fälle att utöfva flytade på de gft lste stadsläkare kommuala styrelsera. För Stockholms kvor är 650 kr. udrar u helt säkert hur ho bäst Köpeham, fru Jule Areholt, bekat fahar ylge fru Betzy Kjelsberg, stadsfullmäktg skall kua arbeta för att få kvlga rebrksgejör redaktrs af "Kvdevalgret", Dramme seda sex år tllbaka, skldrat er- presetater stadsfullmäktge öfrgt så- tllhöra e radkal västergrupp, fröke Croe, farehetera frå Norge, de 200 kvlga stads- daa represetater mera tllgodose de typograf, fru Johase, sömmerska, äro socalfullmäktges lad, dessa äro sådaa, att de allmäa tressea ä de prvata. demokrater ordförade hvar s kvlga edast verka uppmutrade på de sveska kvsvaret blr då aturlgtvs först geom att fackföreg. Fröke Johae Blom är lärara ora att följa exemplet. I fattgvårds-, fåg- vara på valdage verka för att så krstlgt program. "V arbetade härdgt före vårds-, ykterhets-, satära, humatära måga kvor möjlgt uppfylla dea s vale," tllfogar fru Kudse, "talade på val sedlghetsfrågor ha kvora ämlge borgerlga plkt. Me a vale äga möte kvoföregar, skrefvo artklar kuat göra ett godt arbete. Fru Kjelsberg själf rum kua kvora göra mycket. De olka försökte_ på allt sätt väcka kvoras asvarsär ett talade bevs på hur asedd aväd de valorgasatoera komma u att hålla förbe- käsla getemot vår stad dess förvaltg. kvlga krafte är om Norges kommuala lf. redade valmöte, kvora böra fa sg Me seda mötte oss 70 / vd valurora!" I Damark sträcka sg cke erfarehetera där föra de kvlga kaddateras tala. Jag framkastar e fråga om hur emottagade böra också göra klart för sg, att de edast det frå de malga kollegeras sda vart. frå kvoras deltagade det kommuala lfvet så lågt tllbaka, me de ha lkväl uder tllsamma det poltska part de tllhöra "Ah, utomordetlgt ageämt! Vd första kua utträtta ågot att det är geom att sammaträdet formulerades hälsgstalet tll det år, gått, hut göra e aktgsvärd sats där. Då v asett att det just u ku- gå arbeta de olka partera, de ya Represetatoe ett välkomme at vara af tresse för våra läsare att höra de kua verka för att dessa uppställa äfve tll kvora. Och samarbetet seda dess har de' kaddater de öska. När seda vale äga vart mycket ågot därom, ha v rum, måste ju röstge helt hållet ske ageämt efter partbeteckade kaddatlstor. geom e af godt" våra Att uder vätetde fltgt besöka stads"me arbetare - fullmäktges sammaträde torde också ge vlle veta, tervjuat e kvora e gaska god blck förhålla- hvad v lycaf de mera dea, seda ka komma tll ytta. J u kats åstadframskjuta mer tresse kvora vsa dess lättare kua komma? J a, kvlga de öfvertyga sa parter om att deras hjälp ett af de förstadsfullka bl värdefull vd vale helt säkert komma sta ärede, mäktge partstyrelsera att vss må rätta sg därefter förelågo Köpeham vd uppställadet af sa resp. kaddater. tll behad återge lg, var valv häreda lstora tll hees uttafolketgs EN, SOM F Ö L J T det arbete, ordes 1 lade. kvor lägga er för att få säte vale. Det Måge stämma mäes råd, fylldes af lflg tllfreds- är bestämdt, att hvar kommualt ställelse glada förhoppgar, då det mars e af röstberätår 1909 lyckades daska kvor att vd yvale tgad kva tll Borgerrepresetatoe för Köpeham för Köpehams 14 valkret Stockholm, tde 1 aprl besätta 7 af de 42 FRU BETZY KJELSBERG. DOKTORINNAN THORA KNUDSEN. röst- platsera kvor. Nu skulle väl tde sar e Borgerreprasberättgad sart radas för oss! är först främst hvar e skattar för Det är också ett lätt etusastskt setat skall stta atge ordförade 700 kroors komst* d. v. s. SO kroor öfver hjärta, j a g söker upp e af de Köpe- eller vceordförade. Me e debatt utdet bevllgsfra afdraget, här Stockholm hamska Borgerrepra^setatera, doktora spa sg, huruvda kvora hade 'rätt räkthora Kudse. Elgt offcella redogörelser as. Några meade ja v voro ju har ho syerlge framgågsrkt talat blad Borgerrepr;esetater, adra ej v hade * De af oss förra umret omämda möjlghete stades fäder. Och u, då Stockholms kvor ge poltsk rösträtt. Me här gemälde fröke för gft kva att erhålla rösträtt för e komst af 10 kroor, förutsatt att hees maes komst rusta sg tll stadsfullmäktgeval, vlle jag bedja Croe jag att, om v också hvarke hade tllsamma öfverstga det bevllgsfra afdraget, ka hee berätta ågot om de kvlga Borger- rösträtt eller själfva kude väljas, kude ge cke år erhålla ämvärd praktsk betydelse, eär det repra?setateras erfareheter. hdra oss att tala på poltska möte, om v förutsattes att hustru själfdeklarerar för dea s komst ho alltså först ka bl beskattad ästa år. Fru Kudses älskvärdhet beredvllghet så öskade. V höllo därför på vår rätt att 0 D SALAMANDER - Skodo för Damer & Herrar Alla former & sksorter Lyxutförg «*M% ~ Tre tg äro utmärkade för vårt fabrkat Kr Bästa materaler. Omsorgsfullt Utsökt elegas. 54 arbete.

3 uta skräkg betraktas så Borgerre-, praasetater. Resultatet blef att kvora kommo, jag t. ex. valdes tll vce ordförade e socaldemokratsk valkrets. "Ltet seare kom barbespsgsfråga upp. Socaldemokratera begärde ett aslag af 18,000 kroor för maj måad. I första ögoblcket asågs detta ödvädgt, me fröke Blom jag gjorde för säkerhets skull ågra förfråggar olka folkskolor erhöllo det öfverraskade svaret, att bare uder ssta hälfte af aprl galuda de utsträckg begagat sg af bespsge, att de asågs behöfva utsträckas tll maj. V föreslogo därför, att det begärda aslaget skulle edsättas tll 900 kroor. Socaldemokratera geomdrefvo dock, att det bestämdes tll 12,000 kroor, de motverg, att ågra skolor behöfde barbespsg. I ju stod e större strd om ett förslag, att kommue skulle alägga e hadelsträdgård ute på Lersöe för tllgodoseede af sa ega behof, det föreslogs 95,000 kroor tll dea plas förverklgade. Förslaget var e älsklgstake hos socaldemokratera uderstöddes af radkalera, me måga skarpa ord fälldes frå väster- högerhåll. J a g kude te uderlåta att påpeka, att kommue här gck de ersklde väl lågt på lfvet. E massa trädgårdsmästare skulle u tvgas uppge s själfstädghet ställa sg uder kommue. Om dee store arbetsgfvare också aflöar stt folk ordetlgt, fordrar ha gegäld att få bestämma dktatorskt öfver allas lf lefvere. Därpå hafva v sett måga exempel, t. ex. bostadstvåget för kommues lärare läraror. Och det har te vsat sg af godo att så begräsa de eskldes frhet. Me motoe geomdrefs aturlgtvs, socalstera äro f.. vårt starkaste poltska part. "Åtskllga motoer ha' väckts af oss kvor, t. ex. att kommue större utsträckg ä httlls skulle börja aväda kvlg kraft. Hvarför te så lykttädare, gasmätare kotrollörer? Det är alltd svårt skaffa arbete åt äkor, för bares skull ej kua läma hemmet hela dage. V begära dessutom oskräkt makt för polse att skrda, så sart djurplåger förelgger. F.. arbeta v för strägare satär spekto. Hvar e af oss stter 6 7 olka kommttéer. "E seger ha v vut u dagare, alldeles särskldt gladt oss. Frå St Has' Hosptal hade flerfaldga klagomål gått öfver brst på utbldade sjuksköterskor. De sessvaga skötas hufvudsaklge af uga tjästflckor dem lkställd malg betjäg, e hvar ka förstå, hur föga rustade dessa äro för att tålamod tellges sköta de olycklgaste af alla sjuka. Ett större aslag begärdes för aställg af e utbldad sjuksköterskekår, me stades fäder asågo, att vktgare ärede förelågo tll behadlg, tycktes motoe dömd att skrläggas. I alla tder har sessjukvårde legat mg varmt om hjärtat. Det sved mg vd take på, att dessa arma äu åratal framåt skulle behöfva saka lämplg vård. Bevs hade jag öfverog. Och jag framlade dessa e vädja, att Borgerreprassetatoe dock borde besa, hvlke daglg försydelse hela kommue här gjorde sg skyldg tll. Flere talare öfverggo tll m åskt, e het debatt utspa sg, me förslaget om aslag drefs geom, vd sammaträdets slut kude v atecka de största seger kvora httlls vut!" - tu - - j Grallt-BMALJSRADE KOCKUMS mu ET ÄR mege att uder ofvaståeåe rubrk ge smärre uppsatser kåserer af ett vsst ärgäget kye, små lagom elaka suatoer, spörsmål fudergar om mäskor Ug, kua skaffa läsare e hälsosam förargelse eller locka tll ett mutert leede. Hvar e, ka främja stacke ett strå är välkomme, me det skall vara spets på strået fart afallet. «=* I. Är kva feg mae modg? E NLIGT DEN allmäa åskte är kva fysskt feg mae fysskt modg. Kva har e pask förskräckelse för b getgar, ho svmmar, om ho får se e råtta, ho är rädd för mörkret, för elaka mäskor, oda hudar, ystra hästar totuse adra saker tg. E ma däremot får cke uder ågra förhållade vsa sg rädd. Me är måe själ hjärta kva så feg mae så modg? Det skulle vara ytterst tressat att få ett sagselgt svar på de fråga. Det är ju så, att e egeskap växer utvecklas geom att avädas förtvar, om de sälla eller aldrg brukas. Urtdes mä behöfde äga mod. Hela deras lf var e kamp vlda djur mäskor, hvlka edast erkäde äfrätte. Deras mod sattes städgt på prof, det härdades växte. Och äfve lågt seare td, är äu krg hörde tll ordge om te precs för dage så för året, blef maes mod städgt pröfvadt öfvadt. Att det då fas maamod Sverge, det bär vår ärofulla sveska hstora vtte om. Me låt oss så täka på de td, u är e. V ha haft fred hudra år. Två, tre geeratoer mä hafva lefvat uta att hafva fått stt mod satt på prof. Med maes daglga lf u för tde är föreadt gaska lte persolg fara. Lag rätt råda ladet polse sörjer på ett utmärkt sätt för säkerhete. Mäe stta på sa fredlga kotor eller ämbetsrum, stå fa- dess sg tll möjlgheter uder de td af våra förmä Gwe avädt breeda Brefve sg häväda modeafdel- toalettfrågor hut sa att å V erra äu hjälp exsterat velat har bl käd af lkväl på ytt af de särsklda läsaror, httlls vägledg af sklda måste råd läsare. fortfarade publk arbetare om de ej Idu spodeter frågor för Idus begära måga dem, f r å g o b y r å vår sakkuga ge LlA. t» D G w e s Det eergska uttrycket fru Kudses askte vker för ett lycklgt leede, de segrades leede, efter e väl geomförd strd. Begär alltd brkera, där alla täkbara skyddsaordgar äro vdtaga, eller de gå sakta mak bakom ploge där ute på de frdfulla ladsbygde. Uder hudra år ha de sveske mäe, stort sedt, cke behöft äga fysskt mod de ha sakat alla tllfälle att öfva det. Är det då cke trolgt, att dea egeskap modet förtvat hos mäe? Att de atge cke alls eller edast obetydlg grad fes hos våra dagars mä? Att det mod, de vsa, edast är ett yttre ske, ma frå bardome lärt dem att dölja sg bakom, där- om att vll ge sa korre- toalett- smak- slag. adresseras åtföljas tll Gwe, Idus af dubbelt svarsporto. redakto, för att e pojke, e yglg, e ma cke får vsa sg rädd? Det fs tecke, tyda på ågot sådat. Ar 1905 talade v om vår luga besg, höll krgsluste styr. Me var cke grud botte dea besg de räddhågades brst på kurage att lyfta hade tll tukta mot e jämstark försmädare? Och detta att atmltarsme grper så vdt omkrg sg blad vår malga ugdom, tyder cke det på feghet? Ka ma täka sg e kraftg modg yglg e värplktsvägrare, de där ekar att faras stud ge lfvet för stt lad? Och storstrejke ras! Hur mycke malg feghet blottade de cke? Hur harhjärtade udfallade vsade sg cke mydghetera äda tlls de efter fyra fem dagar fgo klart för sg, att de strejkade cke voro så farlga, att de uta rsk för de persolga säkerhete kude våga att åter taga had om tyglare. Och hur måga herrar morska mä togo cke vd storstrejkes utbrott tll harvärja oah flydde tll utladet. Äu ett hur ofta ser ma cke mä totalt förlora modet för sjukdom? Om ma såluda har vssa skäl att ställa sg tvflade get emot maes mod, så torde ma också ha ågo aledg att göra det häsy tll kvas feghet. Om mod ves geom öfg, då bör kva äga det. Med kvoödet är ämlge e bestämd fara oupplöslgt föread de ormlgt stora fysska smärta de på lur lggade döde moderskapet. Det ebär alldeles gfvet e träg tll fysskt mod detta, e träg geerato efter geerato evärdlg td. Dea pjåskghet sjåpghet, kvora vsa, är det är fråga om bara e lte obehaglghet eller skymte af e mmal fara, är det måe te edast brst på eftertake, e dålg vaa frå bardome, då flcka ägslgt läres att akta sg för allt är farlgt? Ma ka cke udgå att msstäka ågot sådat, är ma ser hvlket storslaget mod dessa sjåpga kvor gfva prof på studer af verklg allvarlg fara, t. ex. för sjukdom, operato, död. Och ett aat tecke, tyder på detsamma, är, att flckor, få e hurtg uppfostra väjas vd fara, blfva så frejdgt modga, kappast vetade hvad frukta vll säga, att kvor, lefva uder farefulla förhållade, ådagalägga de största kallblodghet, det okuflgaste mod. Allt detta tyder på att kva af ature har ett starkt modgt hjärta. Att få ett bestämdt svar på de framställda fråga om allmät taget kva är fysskt feg mae fysskt modg, är aturlgtvs omöjlgt, ty hvem ka rasaka hjärta jurar, me fråga ka upptagas tll dskusso, hvlke, om de ä cke ger ågot postvt resultat, dock ka hafva det goda sg, att de väcker tll eftertake föraleder e hälsosam själfrasaka. STILETT. Gftfra G I =, rj svrefast fy f e, a 8 t a Prsbllga. = - - Hv UDDlaoa af SISf Utkoma HIEI! J S S S S ^ S j ^ m T ' SlUtSaOa Carl IarSSD-fllC-m T 9 ^ s a r jmatorowm sth 55 o blder flerfrgstryck t e x t t e c k g a r af C a r l L a r s s o. Stort kvartformat. I b u d e t smakfullt I

4 VISOR I DUR OCH MOLL. /. NV SKALL almes du hos mg uga stlla fjärra, Dryade. lk e dryad så fadersbröst bo bak kroas hjärtats ege där väg flyger ge vet. vllo all säker blad själ Väg, Af Aders Österlg. lägta tll vge s dagge sytes lärkor! lärkor! på är jag vaggar så det läge bak hvta dg, bara rars bar jag du blom jag ka är dö, III. kvar Morgoes SOM FÅGLAR mäskas lfvets blckar förrras hjärta. sö. det S o m fåglar. förfärlga sö Gammal GAMMAL KOMMA II. lde! dö var DEN m evga vadrgs ge var solg alltd e blåade lyste mg Närmare fram mot morgoe heder lfvet geom jag toer, atte Och de söfda fågeltuga hela gråa skred, mörka fågel röst blr du skoge. skoge Sorg, frå aldrg, du klagar llla oda dagar, aldrg stlla? För Idu af HENNING BERGER. Ur kosul J. Smosos efterlämade reseateckgar. Illustrerad af (Slut frå föreg. r.) Guar Wdholm. lägd td af mdre ä tretto sekuder. Och då då såg ho rakt frå ärmsta kltt, alldeles vd huset lvräddgsbåte, herr W e g s valga sportkostym grö hatt målarlåda komma rätt på hee. Skymge var ljus og för att utesluta msstag ho blef så häpe att ho tappade hke. Vd detta buller hade artste lyft hufvudet ha hade sett så förfärlg ut has ögo voro alldeles svarta! ha hade dragt fram e låg kf rusat på hee. Det var då ho skrek på hjälp, gåg på gåg, se vsste ho cke mer. Ite aat ä att herr Weg var plötslgt borta v omkrg hee. J AG VAR förvåad öfver de plötslgt hätska toe. Me samtdgt käde jag ågot lkade ldade stga om mg. Jag vll aldrg förolämpa ågo jag gaf hoom e ytterlgare förklarg. V skldes dock e tryckt stämg. E uderlg, overklg sesstämg, ågot släkt det ervösa tllstådet uder häftgt åskväder. Jag gjorde ovllkorlge de reflexoe att herr Weg var allo ageämare, äfve tll utseedet, på morgara ä om atte. Och samma att väcktes jag af att Hektor tjöt besatt. Reget slog på ma föster det blxtrade. Hude tjöt två tmmar. Jag gck upp låste m dörr, det var gryg då jag föll söm på ytt. Det var e vecka efter toddykvälle. V hade u blfvt ett tjugotal badgäster bldade e stor famlj tll det yttre. Och lka måga vätades a måades slut. Jag började fudera på att resa. E afto, seda damera brutt upp, sutto äu två 1'hombreparter på åtta herrar kvar kafe'et. Det var ymåe stjärljus, me ltet kylgt. Plötslgt ljöd ett fasas skrk frå västra flygel. Det var e kvas röst de utstötte efter det första gälla ropet äu tre höga skrk de sortes skrk öfverväldgade förskräckelse eller lfsfarlg smärta frambrgar. "Som om kfve sutte '," det heter. Kortspelara lade ed korte sågo på hvara. Hotellföstre slogos upp damera ropade förvrrade frågor. Så hördes på e gåg höga, gälla, skärade skr om hjälp Hjälp, hjälp, oh, hjälp! V störtade alla ed mot flygel. Där var tet att se. Plae låg tom, edast de öfvergfa korgstolara stodo rad ut vägge. Så sprugo v rudt byggge, där bakom, åt.klttera tll, stod darrade gråtade e af tjästflckora. sjuga, hjärtetroge, e mdt läge ära; jag, tde. hjärta sparar väcker ka ära, morgodag morgoes sorg. SORG Dubbelgågare. I ROSENFORS t HAFREGRYN var stjäroras har; vtrars hed atte ödslghet. röst. ej spllo störtar IV. Du mörkblommg ^ Och frågora haglade. Det fas tet aat att se ä de esamma, uppskrämda pga e tappad kullväd vattespa. Rudt om låg hede klttera gröt gråblått dukel. Hvad är det? Och efter måga hckgar syftgar kude flcka berätta, att ho hade glömt vd kvällsstädge att ge herr W e g vatte hadkaa. Ho hade därför tagt e bleckhk, valgt, gått tll has rum, kackat, me fått tet svar. Då hade ho öppat dörre fut att herr Weg låg djupt ad s säg. Ha var afklädd hade täcket öfver sg ho lade märke tll detta, ty ha hade at frå ljuset det gck ho fram släckte. Därpå gck ho tyst s väg, stägde försktgt herr Wegs dörr var glad att ho ej väckt hoom. Ho gck de halftomma späe drekt frå tyskes rum tll flygels bakdörr e Vd detta slut på hstore brast hela sällskapet (jag udatage) ett skallade skratt. Hu er s'gu tosset! sade professor. Flcka började på ytt gråta Ja, syftade ho, jag vet ju att det te kude vara herr Weg, för ha lgger sofver, me me me hvad är det då? Hör på, sade jag bestämd to, att flcka vart utsatt för stark skrämsel ka väl ge tvfla på. Ho darrar ju alla lemmar! Jag föreslår, att v dock se efter, om det verklge är herr Weg lgger has säg! * Så kom m ssta upplefvelse herr Weg. Och de bevarar jag prätad på ätha hjärcell tll dess jag dör. Var det e hallucato, e feberdröm? Jag ka edast korthet återgfva det förfärlga met. Jag hade efter mddage gjort e afskedstur krg klttera lägs strade. Sole var V bedja få fästa h u s m ö d r a r s u p p m ä r k s a m h e t på, a t t v å r a seda läge k ä d a efterfrågade fabrk a t e r af hafregry sudhetsmjöl u m e r a fes a t t tllgå de flesta större speceraffärer. Geom yuppfua, fullädade p r e p a r e r g s m e t o d e r s a m t geom a v ä d a d e af de faste råvara, framställa v ett fabrkat, s m a k ärgsvärde står främst b l a d alla h a d e l förekommade hafrepreparater. Efterfråga allt'd Rosefors hafregry sudhetsmjöl, hvars tllverkg står u d e r läkares kotroll. P a r t l a g e r S t o c k h o l m hos Aktebolaget W a h l u d & Gröblad.. Vördsammast A k t e b o l a g e t R o s e f o r s B r u k & N y a V a l s k v a r a r. 56 Jag skall åtaga mg gå låtsas vlja låa ett eller aat. Kom! Och alla följde mg. Me är jag kom o 10, fa jag mycket' rktgt målare W e g sarkade godt det broderad attskjorta tll på köpet. Has målarhabt låg ordetlgt hopvkt på e stol bredvd höll hatte fjäder vakt hos målarskret.

5 lägeseda edgåge, me vd hafskate var det äu ljust. Då jag kom på ljugmarkera såg jag hur. hastgt det skymde. Föstre frå hotellets baksda glmmade ctroljus. Och här, på e låg ssta höjd, e stelad sadvåg gaf lä åt byggge, kude jag se rakt rumme af hvlka de flesta äu cke ha.de garder edfällda. Där var mtt rum mörkt, me halföppet föster, karme stod e låda Hrschsprugcgarrer. Så kom dörre tll gåge, e svart rektagel. Och på adra sda var det klart upplysta föstret tll hr Wegs kammare. Ha hade reda lagt sg, då jag seddade förb, såg jag att ha at frå ljuset, valgt, ågo Zetug äu hade. Ha låg på rygg halföppe mu jag hörde ut gåge has masksarkg lkt e jättehumla. Me jag käde mg ej sömg. Det var mg omöjlgt att äu gå tll sägs. J a g vlle prata ltet professor. I kaféet fck jag veta att hela famlje gått tll fjorde för att se på e attflskg. Om jag gck så så så, skulle jag säkert ha dt eller åtmstoe möta dem. Kvare, sytes lågt bort, var för reste ett märke att gå efter. J a g kude också gå tvärs öfver hede, det var ge dmma afto alldeles torrt. Nej, det var ge dmma, me to muter efter det jag begfvt mg väg var hela ejde svept ett töcke, lkt stora bomullsbollar rullade upp öfver markera. Det var de äkta jyllädska västerhafsdmma, är jordes mest fatastska. Sart såg ladskapet ut e karta af måe, otalga rgberg; därpå växlade karaktäre tll ett Sbre oerhörda söstäpper mlslåga sbelagda sjöar. Tll sst trodde jag mg sväfva blad mole jag tappade all käsla af väderstrecke. Förtvflad surrade jag rudt dea trolluft, våt högt upp öfver käa. Jag hade råkat e sädesåker trampade omkrg fullkomlgt på måfå. Rädd var jag också att falla ågot kärr eller dke det föll mg att uppgfva ett par höga hjälphojtade. Ty jag kude ädå cke vara så lågt aflägse frå hotellet eller ågo af de krgsprdda hvta bodgårdara. Hoj ohoj! skrek jag. Ite es ett eko svarade. Källarfuktg luft kom klumpar, ett ostro eller e groda, mtt spärrade gap täppte tll halse. Egedomlgt og var det ljusare ä yss. Det var själflyste dea dmma, om de hade magaserat dagsljus. Jag ropade ä e gåg. Och se töcket förtätades ågot tll e gestalt, kom ärmare ärmare. På blott ett par stegs afståd frå mg blef de helt fr frå dmbomulle stod där e ma me, du store gud, hvlke ma! Det var artste Weg. Jag strrade has gpshvta askte u såg jag att ögoe lkade vattegrumlad abst. Mue var drage edåt mella de blå läppara såg jag has täder. Ha såg ut e död eller ett spöke. Ett par sekuder stodo v där strrade på h varadra.därpå hörde jag ett gurglade läte stga ur tyskes strupe. Och es drog ha höger had frå västerhöfte e låg sjömaskf störtade ett hemskt rytade på mg. Hur gck det tll? Jag vet cke. tmme förut sett geom föstret, s säg. Ljuset bra s had höll ha alltjämt de tyska tdge. Dage därpå reste jag. jag? J a g vet ej, vet ej! J a g vet blott att jag af fasa bultade hjärta sprag ej flög, jag aldrg förr eller seare rört mg. Ma gamla bourgogebe arbetade propellrar. E gåg slog jag kull, me jag bokstaflge studsade upp ge, hade jag vart gjord af guttaperka. Ett tag halkade jag fläktes upp e akrobatdasös, hvlke gör "the splt". Me det gck vdare uda. Och hela tde hörde jag e hväsade adedräkt bakom mg e gåg käde jag ett klolkade grepp m axel. Så svartade det för ögoe m ssta blxttake' v a r u får du hjärtslag dör! Jag föll armara på professor. J a g vet, att jag själf deras sällskap gck hem. Me bee vacklade blad. I hotellet gaf ha mg e sprutg af ågot uderlgt fludum gjorde mg fullt kry äfve tog bort trötthete. (De gode professor ekade mg dock ett recept på detta elxr det var og ett klokt förutseede!) J a g gaf e ågot vrrg framställg af m språgmarsch. "Sage" föll mg ej att berätta, ty jag vll ogära skrattas åt eller tagas för ltet rubbad... Me här säger j a g Frå professors rum gck jag drekt, för ssta gåge, tll herr Weg. Och ha låg, sarkade sömsvettg, så jag e half- Tll våra läsarors käedom delas, att vd 1909 års slut hos oss fas eståede e behållg af 890 kroor 20 öre frå de td, då Idu aordade skollofskoloer, att detta belopp u tllförts de fod, af oss bldats för utdelade af ett årlgt prs geom Idus Kvlga Akadem. Stockholm jauar Red. preumerera på Idu. Alma Forsberg^Dalhoff. I DUN HADE för ågo td seda öjet att publcera e tressat terör frå kostärskoloe å Skage, hvars sammahållade elpukt Drachma på s td var af hvlke författara tll vår artkel, fru Alma Forsberg-Dalhoff, själf vart lem. Fru F., är daska tll börde, har ämlge flere år lefvat om vårt gralads ltterära kretsar, persolge ltterärt kug tresserad ho är, hade ho därför de bästa möjlgheter, är ho bosatte sg Stockholm för ågra år tllbaka, att gå lad s föresats att göra dask ltteratur, specellt de klassska, käd Sverge. Ho har också uder de seare åre utöfvat e vdsträckt föreläsgsverksamhet, särskldt våra skolor, därvd lyckats sa sträfvade att väcka tresse för stt hemlads ltteratur. Uder de ärmaste tde kommer ho att ge e föreläsgssere å Pedagogska lärokurse. Detta är emellertd blott de ea sda af fru Forsbergs verksamhet. Geom poltska korrespodeser Natoaltdede adra daska publkatoer uder märket Kvr samt geom sa utmärkta tolkgar af Frödgs Tavaststjeras arbete har ho förlat käedome om Sverge de sveska ltterature stt hemlad. Fru F. har dessutom verkat för djurskyddssake så lem af styrelse Nya förege för djures skydd så föredragshållare djurskyddsfrågor. Hur ha I Huarje msmoer Bargarderobe Huarje sömmerska j af Det var två år efteråt geom världspresse gck e sesatoell klppots om e tysk artst Weg, hvlke uppe Motmartre häktats för mord. Me åter måst frgfvas, då ha flera trovärdga vtte, bl. a. s portvakt, kude styrka att ha, då mordet begcks, var sofvade s ateljé vd rue Marcadet. Uppstådelse var stor, Sfe fallet dskuterades lflgt, ty äfve trovärdga vtte på motsatt sda fuos, hvlka bedyrade att de sett mae fråga stöta e sjömaskf e stackars slka uppe e af La Buttes krokgräder. Och här har jag skrfvt og om det eda dubbelgågarfall, kommt på m lott. J a g ser blad för mg de daske professors mltärfgur (ha lkade paretes vår ryktbare öfverste M., j a g förreste blott käer tll utseedet), då ha leede förklarade Hu er s'gu tosset! Ja, ja, kära professorer! Me kommer jag ä e gåg tll Mche, så det är allt jag ka säga te far jag ut tll Dachau letar efter herr Weg, Kustmaler! Prs för helt år 3 kr. daft år kr Lösummer 30 öre. lkaså. 12 h ä f t e årlge. PÄRMAR tll IDUN 1909 oeh föregåede år t l l h a d a h å l l a s tll följade prser I d u s pärmar, röda m e d guldtryck kr I d u s Z röda eller gröa 50 öe. I d u s Hjälpreda, röda eller gröa 50 öre. " romabblotek, K u a erhållas NÄRMASTE BOKHANDEL eller drekt frå IDUNS EXPEDITION, om rekv- 5 7 sso lkvd p o s t a v s g sädes, Z

6 my KGMAT HT RYMI1G LOKAL WEflMERBERGS MlfrE $ X TSKILLIGA år ha 2 \ gått seda Muskhstorska museet, grudadt geom frkostga doatoer af grosshadlare Carl Claudus Malmö, helt blygsamt rymdes ett par rum Operahuset. Seda dess har det tressata museet flyttats ä ht, ä dt om hufvudstade, tlls det u fått ya utvdgade lokaler huset r 20 Rddaregata, dt presse häromdage var bju- Ju 7* Yl 4 ** - 1 ' S * ' ZZ~ -5 «-«--X 4 '. 0 y;?.-4^»-g/g g v y I Malmö ett samkväm, där ma sjög glutar. Sågare voro grosshadlare Claudus redaktör Smo Bromée. Blad åhörare befa sg e aamycketkäd Malmöbo, kosul Hugo Ldgre, hvlke uder aftoes lopp flerfaldga gåger uttalade s förtjusg öfver Glutares melodska poetska behag. Plötslgt rktade sg Claudus tll hoom orde" Du kude gära doera A. Blomberg foto. 58

7 59 - Olga Rma foto.

8 förordar, samt att Hdhedes eller rktga vegetaraers detförslag för s förmodade bllghets skull cke böra få förleda de sveska matmoder tll att hemmet afskaffa köttet fske." Med edaståede rader vll jag emellertd göra ett försök att så tydlgt det står m makt agfva, hvad jag mear e reformerad allmogematsedel, hur jag tror att hushållskostadera våra sveska hem, eller måga sveska hem skulle kua kraftgt mskas, uta att vederbörade därför behöfde ställas på svältkur. Då jag talade om e reformerad allmogematsedel hade jag mtt me matordge det ekla tjästemaahem, var mtt eget bardomshem. Matordge var där ekel, sud ärade, lka lågt skld frå öfverflöd frå brst, Do Quxote sade, då ha satt åt rötter på Blå berge. Mycke omväxlg förekom cke, vaa gjorde, att ge ägade öfverflödga takar åt att kompoera ya rätter. Om morgare kl. ålta frukost, regel beståede af slätvällg stekt fläsk, varmt eller kallt, samt bröd, alltd groft hemmabakt rågbröd. Om södagare stället ågo lagad rätt samt kaffe. Mddage åtmstoe tre gåger vecka stekt fläsk potats. Ofta tll supamat lgo mjölk eller fruktsoppa, om mare flmjölk krusbärskräm mjölk. dessa läkare, specellt ägat sg åt de ya ljusmetodera, är doktor Ivar Bagge Göteborg, förestådare för ett cskt ljus- rötgesttut, frå hvlket v dag läma ågra tressata terörer. Det är e mågsdg verksamhet, utöfvas å e hälsobrgade ljushärd lk dea. Öfver allt se v pateter uder behadlg af det sjukdomsdödade ljuset, abrgas på det sjuka stället. Frå att vara helt ltet äga blott e rötgeapparat har sttutet utvdgats uder de to år det u ägt beståd, så att där för ärvarade arbetas fyra rötgeapparater, e fselampa, e kvckslfverkvartsljuslampa två apparater för teslaströmmar. År 1905 askaffades */ cetgram radumbromd tll sttutet me blef sart otllräcklgt för dess behof, så att förrådet af det dyrbara läkelet ökades ytterlgare / cetgram. Alltseda fseapparate stallerades, har sttutet deltagt kampe mot de förfärlga sjukdome lupus har seda 1907 rättghet att lkhet, St Göras ljussttut Stockholm Fsesttutet Köpeham mottaga lupuspateter statsuderstöd Tll omväxlg salt kött potats, ärter fläsk plättar, brua böor fläsk, rotmos fläsk, paltbröd fläsk. Ytterst sälla färskt kött då ästa alltd kalfkött. Fattga rddare, kroppkakor, raggmuk, korfkaka voro omväxlgsrätter, då de förekommo, väckte stor förtjusg hos oss bar. Vd slakttdera blef matsedel äu mera omväxlade. Take på allt det goda, då förekom form af palt, lugmos, sylta, olka slags korf, grykorf, syrkorf, köttkorf, mjölkkorf, hackekorf m. fl., glödhoppor o. a. läckerheter kommer det äu att vattas mue. Reforvmatsedlar. Mddage åts kl. 1. Vd 4-tde vakades aftovard e smörgås eller "smultgås" eller e,skfva bröd ost. Tll kvällsvard, kl. 8, förekom regel rågmjölsgröt (vattegröt) mjölk. Detta vll jag kalla e vss må reformerad allmogematsedel. Det är e ekel, bllg, lättlagad hälsosam matordg. I våra dagar, våra förbättrade kommukatoer, torde matsedel kua göras mera omväxlade uta afsevärdt högre kostader. Färskt kött torde ock umera kua ersätta det stekta fläsket cke alltför sälla uta att såda "lyx" behöfver fördyra hushållet ågot att tala om. Och e husmoder bör, om ho däråt ägar ågo take, äfve kua taga reda på arätta smaklga rätter uta fsk eller kött tll hufvudrätter tll mddagare för omväxlgs ekoomes skull. Ej heller bör det hemme fastslås e regel, hvlke cke får tåla ågot udatag, att det fordras mst två rätter tll e mddag. Eq mddag e eda rätt allt emellaåt skadar cke för prcpes skull. Att drcka tll mate är cke ödvädgt. Ölet må kua sparas. 7* Så där har jag täkt mg, att de sveska hemme skulle kua reformeras matväg. Kära "husmor". Det är vsst rktgt, N säger, att Idus matsedlar oafkortade äro "bättre". Me jag vll tll slut berätta e lte hstora. Det var ett sveskt hem, där ma alltd hade ätt efter sådaa där "bättre" matsedlar. Och alltg var det hemmet efter e 'bättre" ordg, allt förstklassgt ft bra. Me hur det u var, mole på famljefaders paa blefvo allt tygre. De goda, sälla husmoders asträggar att släta ut rykora "mat glädje" lyckades cke. Och e vacker dag förklarade ha, att det var slut de goda dagare, att de stodo för kokurs ru. E replk frå Alark. "L-IUSMOR PA LANDET" har ummer 3 af Idu * uder rubrk Köttdet eller Växtdet? fått förd e artkel, afsedd att vara e gesaga mot uderteckads uppsats ett tdgare ummer, där jag förordar e Hdhedes ada reformerad allmogematsedel så ormalmatsedel för sveska hem. Då emellertd artkelförfattara gaska grudlgt mssuppfattat ma afskter hvad sake verklge gäller, har jag asett mg ha rätt tresse af att äu e gåg taga "Idus" spalter aspråk. "Husmor på ladet" börjar s krtk att kostatera, att jag måste vara vegetara att döma af "de kosekveta uteslutgar af kött fsk" jag skulle hafva rekomerat. Detta är alldeles orktgt. Af m artkel torde all tydlghet framgå, att det var ekoomskt syfte, jag rekomerade e eklare matsedel. Och detta är fullt Hdhedes ada. Lka ltet ha är jag e systemma. Och att jag galuda företagt ågra kosekveta uteslutgar af kött fsk ur "Idus" matsedel, fes lält vd geomläsg af de af mg förkortade matsedel. Å desamma förekommer hvarje dag tll frukost smörgåsbord, elgt valgt sveskt språkbruk betyder smör, bröd dverse uppskura saker, hufvudsaklge s. k. sofvel. Alltså först främst mst ett slags sofvel tll frukostes smörgåsbord. Vdare ehålla de af mg revderade matsedlare efter uteslutgare följade Södag mddag gädda ä la Homburg kräftsås. Osdag frukost sll smör ä g g ; mddag köttkroketter champjosås. Torsdag mddag grökål fläsk. Lördag frukost strömmgslåda; mddag bräckt skka brua böor. Alltså har jag uat mäsklghete såväl sofvel hvarje dag å smörgåsbordet om frukostare också lagade fskeller kötträtter fyra af veckas sju dagar. Och om "husmor" vll ärmare se efter, upptager veckas matsedel sex (6) st. lagade fsk- eller kötträtter. Lämplge kude ju matsedel för vecka så ädras, att dessa sex rätter fördelades på sex af veckas dagar. "Husmor" har såluda ge grud för stt uttalade, att jag skulle hafva "kosekvet uteslutt" fsk- kötträtter uder veckas alla dagar." Med dea llla baala, alldaglga hstora vll jag cke kasta ågo skuld för rue på de goda, sälla husmoder. Ho hade hållt deras hushåll vå maes ståd stä'lg fört ett godt, borgerlgt hem. Det tllkommer cke mg att här dersöka huru måga aaloga fall ett sådat där "godt, borgerlgt" lefadssätt bdrager tll folks ekoomska ru. Me kära "husmor", om d make cke har vgt dg eder ekoom, så att du grud käer tl), hur de står, hvlket är d odsputabla ekla rättghet att käa, om du skulle upptäcka, att trots de goda matsedlare allt mörkare mol stga upp på has paa, då tror jag det ka vara på td för dg att välgt säga tll hoom, att om det skulle lätta bekymre för hoom, så skulle det og gå för sg att göra hushållskostadera mdre. Så ber du få veta, hur det är ekoome, allt efter du får veta, hur det är, bör du kua bedöma, om det är og att reformera matsedlar elgt m metod, hvlket skulle bespara 780 kr. om året, gaska säkert, eller om behöfva spara äu mera. N ha f.. tre jugfrur. Bare äro ju te lägre så små, att de ej kua kläda sg själfva. Och om ska ha så där ekel mat, ka det ju te vara ödvädgt särskld kokerska Och själf är du frsk duktg, kära "husmor". Om stället för tre jugfrur ha e duktg esamjugfru, spara mst 1,000 kr. om året. Och om ska ha det så ekelt, så bör te ha så stor våg att städa hålla re, tar e såda td E våg "Husmor" går därefter vdare deducerar mtt förslag om e "reformerad allmogematsedel" därhä, att jag skulle hafva täkt på utgått frå e såda matordg, "de fattgare blad allmoge, torpare, daglöare m. fl." följa. Och så målar "husmor" e mörk tafla för att präta, hur ohälsosamt det är att lefva de fattgare blad dessa, eller af sll potats, kaffe bröd samt margar. "Lågt frå att taga dea det tll möster" utropar ho "afskräckes ma därför vd åsye af de blodfattga bare, de magra, lla utvuxa yglgare, de bleka föga utbldade flckora de fattgare allmogehemme." Ja, tacka för det. Me jag ber "husmor" komma håg, att jag rekomerade e reformerad allmogedet cke e deformerad såda, "husmor" behagat beskrfva de e fullstädg hugerdet. Summa af "husmors" takar aledg af m artkel, de har ädå, ho erkäer, gfvt hee "åtskllgt att täka på", blr "att Idus matsedlar äro bättre sådaa de äro uta de ädrgar, Alark 1 rft "9 Ia Fraska torg, 7 kr. betalas Sörlfssömmeret 1 tr., dess llustrerade för ett Stockholm, prskurat sörlf, bör frå rekvreras. oumbärlg \ E vädpukt Tegérs lf. Otryckta dokumet aktstycke. För Idu af Dr Karl S t j e r k r a t z. (Forts.) ED INGEN F A M I L J L u d umgcks Tegér särskldt uder de seare å r e af s vstelse där så förtroget famlje Faxe. Bskop F a x e själf T e g é r voro tll s l ä g g g allt för olka för att k ä a å g o egetlg själsfrädskap, m e desto större var förståelse mella skalde H e l e a Faxe. Och. det är cke för mycket sagd t, att ho. vss m e g var has. g o d a geus. Sorg glädje, sjcämt allvar voro på ett särskldt sätt g e m e s a m m a de två famljera. Det gafs därför kappast ågo hädelse af m e r a grpade art, vare sg af sorg eller glädje, de faxeska famlje T e g é r cke hugfäste adlade g e o m såg, på samma g å g H e l e a F a x e å s sda på mågfaldgt sätt var det tegérska husets»ägel, säd ur sky åstad». N ä r soe bskopsfamlje L u d docete vce bblotekare Jakob F a x e vd u g a år bortrycktes af e stade härjade ervfeber, hur erlgt vackert låter ej skalde sa ega me gå de k r a s h a edlägger vd de afldes graf. D e a dkt, oafsedt dess utomordetlga sköhet, h a r för T e g é r s vdkommade ett cke rga bografskt värde. M Väera klaga frå Lud, ty döde är lös blad dem alla, vadrar frå hus tll hus, plockar det käxaste ut. Fader lägges på bår vd kvdade tvllgars vagga, fästma ryckes frå brud, soe frå gråtade mor. Darrade öppar m had hvart bref, hvart bref är e Jobspost, gömmer blott tårar sorg uder det svarta sget... Och e ret beudrasvärd stämgsrkedom poetsk gestaltgsförmåga samlar h a de faxeska famljes me e b r ä p u k t af lefvade lf de aflde Jakobs, Louses, u lefde ett glädjefattgt b e k y m m e r s a m t lf Syd-Amerka,»atpoderas lad»,.aldrg återsåg fosterjorde, samt m a k a r a F a x e s. Redlge Jakob, du o c k! D Jakobsstege tll hmle steg du för tdgt uppå, kude väl staat hos oss... Ms du du mes d e t vsst, t y de salga kua ej glömma hur dtt fäderehus ack, det var läge ock mtt glädtg förtrolghet satt sprakade kvälle geom, käppade uret allé vsste hvad aftoe led. Själ delte sg själ, de vgade orde fjärlar. mares brokga bar, svärmade fra omkrg. Då vår välga krets s a t t du, lk luget solske, yglg tll åre, me ma både tll hjärta själ. Allas förtroge var du, me föräjdrare var du på e gåg j JDUNS MODELLKATALOG! 1 Norrmalms- ett rum mdre kostar 250 kr. mdre. Det ka såluda gå att lefva för 2,000 kr. mdre om året ä förut. Se två, d ma du, allvarlgt erlgt dryftat kommt tll eghet detta vktga äme, så tror jag cke du behöfver befara, att "brumbjöre" förargad väder dörre, då du bjuder hoom e af "Alarks" matsedlar, eller att ha går ut äter e extra mddag på e restaurat. 60 = «r aa sömmerskor för aa Ä hem. I

9 hjärtlg vördade so, hjärtlg täkade VÄN. Lycklga dagar var det, t r y g g t stod det älskade huset, fylldes af glädje hopp u är det öde tomt. Atpoderas lad, de kopparfärgades, håller dotter hos sg, ho har a t t, är det är dager hos oss. Hee suckade far världshafvet lgger emella, ack, me e t t djupare haf skljer dock hoom dg. Tröste för åldrga dar, förhoppges kroa släkte, u ä r ho falle tll jord, löfvas ej mera ge. Se, det studar påsk lärkora t a g a skyar upp uppstådelses psalm, hälsa de kommade vår. Upp står lfvet på ytt, det blr gröt på Helgoabacke, koppar på gugade gre svälla yglges hopp. Backe är härlg a t t se, det är h a t t e slätteras Flora sätter på flygade hår, smyckar blommor löf. Backe är härlg a t t se, ha är full me dkter, Absalo, Saxo F skymta blad skuggora där. Fader, vll d u ej gå på dess höjd skåda, hur sole a t t vadra mella de s t a m m a r ma satt, blad de glada ma gör. Kvälle vgar af guld har lagt sg hvlar på Sudet ett odödelgt hopp hvlar på grafve ä u... J a g har afskt gjort utdraget af dea härlga dkt så utförlgt, ty de vsar därjämte hur erlgt T e g é r var fästad.vtd Lud själfva trakte däromkrg Ludaslätte. Och det var e kärlek, h a bbehöll lfvet geom. I sa bréf frå olka tder ger h a ofta uttryck däråt. I själfva verket var det helt aturlgt att dea trakt dess mlda klmat bördga jord, s yppga frodga vegetato, utvecklar e verklg festvtas, skulle göra ett starkt outplålgt tryck på skalde. Särskldt dröjer h a förkärlek vd Ludagård Helgoabacke.»Det är sköt tll att vadra mella de stammar ma satt», säger h a dkte h ä r ofva. Bskop F a x e hade ämlge gjort yplatergar på Helgoabacke samt e af löfjättara på backes krö byggt ett lusthus, frå hvlket m a h a d e e charmat utskt öfver stade slätte, me äfve öfver Sudets böljor Köpehams torspror. Det var såluda bokstaflg meg m a k u d e se, hur sole»sjuker vågora er, hälsar tll främmade lad». H e l g o a backe eller Me frå Lud kallade h a också de dkt, hvlke h a velat låta stt lfs erfareheter me välla forma ut sg tll ett stort modert epos. Me af dea storslaga pla blef bekat edast fragmetet G e r d a. I R e s e f a t a s e r, skrfa uder sessjukdome 1840, då skalde var på resa frå Stockholm tll astalte för ervsjaka Slesvg, ljuda ågra brusta tårstäkta toer frå has lyra om Helgoabacke L u d a g å r d! I M ALL B O II II I Hll bllwl Och take går ha därpå tll s»förr så gröa Ludagård», där Frtof dktats där»gerdas morgorodad» ske mella stammara, där»så mörkt u är»»där u löfvet hvrflar, vde hver». Och ha fortsätter dessa otryckta r a d e r Ack, hur glad jag satt fora dar, frsk blommade guldgulhårg, lutar u mot graf, sart sextoårg, är e ruste på m t t eget stoft. Såge ljuder ä, me doft, ur det fordom frska hjärtat. Hvad har jag ej ldt f ö r s m ä r t a t! Ä e gåg, förrä m dag är all, jag dess kroor s ä t t a skall öfver ma gråa lockar. tll sjuker vågora er, hälsar tll främmade lad? Moder, vll du ej se, hur död förgätmgej öppar ögoe åter, de blå, blckar ur ulle ge? Hvarför dröj e I så? I afto kommer ej Jakob, fordom h a följde er dt, u är ha gåge förut. Vadre lkväl, I eslge två, det ä r sköt tll Rörd Saxos stad jag träder, skydar lägtade tll Helgobacke gulad kras bär ha u mer krg acke etc. U d I de gaska omfattade, ojäma h ä r hvar oeklge vackra poetska otryckta tlldktg af G e r d a, Tegér företog , förekommer ett aat om Ludagård, Helgoabacke Helea Faxe. H e e bevarade ha troget tacksamt me tll s lefads afto. Seda Tegér flyttat frå Lud, uppstod e tm brefväxlg mella de båda bskopsfamljera. Af dea korrespodes äro syerhet Tegérs bref tll Helea Faxe af stort tresse. Efter att så läge ha hvlat mauskrpt m å de u för första g å g e h ä r framläggas tryck bl allmähetes egedom. Tufva de 29 maj Mågårg väskap för mg de ma, e moders ömma vshet e systers öppa förtrolghet, ett u m g ä g e så okostladt gladt att m a ej rätt värderar det, a m a sakar det, ett öfverseede, stärkte de svage hejdade de öfverbrusade detta är allt saker, väl kude förtjäa e a a tacksägelse ä jag här, studlge belägrad af präster adra skolgossar, ser tllfälle att aflägga. Skrf emellertd dea på uraktlåtehetes cke på mtt hjärtas räkg. Var tvärtom öfvertygad, att d e t, så läge det äu klappar, gömmer met af e godhet, e tllgfvehet, utgör cke blott mtt lfs glädje uta äfve mtt lfs ära. D e a ågra få adra persoers hågkomst är de rkedom jag samlat uder mtt 27-årga vstade Lud de jag hoppas ge skall betaga mg. J a g vll s v e p a s där, är jag e g å g lgger m graf det skall bl de sköaste skrptoe på plåte, pryder m lkksta. Ack! ett am berömdt dag morgo förgätet eller smädadt är ltet för ögoblcket tet för framtde me goda mäskors tllgfvehet b a l s a m e r a r hjärtat bevarar det för förruttelse, så vdt aars ett poetskt, ett hysterskt, ett msskädt hjärta k a bevaras därför. Det är möjlgt, att jag mssförstått m å g a s me säkert är det, att mtt blfvt mssförstådt, helst af d e m för hvlka jag öppat det, af dem lättast kuat bort fatta d e t me jag är b å d e glad högmodg att jag bbehållt framdeles hoppas att bbehålla bskopa Faxes tllgfvehet förtroede. Svk mg cke detta h o p p jag tål ej f l e r a förluster det afseedet. KSFAGIR REALISERAS TILL BETYDLIGT NEDSATTA PRISER OCH ERBJNDA FÖR DEM, SOM FORNT EJ ÄGA DESAMMA, EN BILLIG, OMVÄXLANDE OCH LÅRORIK LEKTYR. MOT INSÄNDANDE A! NEDANNIMNDA BEI OPP ULL Expmc tl za aflds, St c c kfole, ERHÅLLES INOM SVERIGE porto f I It. (Forts.) IDAN 1892 IDUN 1893 (NR 1 FELAS) IDUN 1895 (NTAN JULNUMMER) IDUN 1903 (MED JULNUMRET) IDUN 1904 (MED JULNUMRET) IDNN 1905 (MED JULNUMRET, NR 28 FELAS) 61 Ett skott dmma. Berättelse af Mara Jouv. (Forts, slut.) Å AFSTÅND såg ma e vågg skogsrad, me ästa dold af oktobermorgoes dmmga, gråa kulss, mjuk rörlg släpade fram tllbaka mella graträdes drypade stammar. Morgorodades röda ljus hade plötslgt förbytts e askfärgad dmma, föll våt kall. Jägare hade samlats på gräsplae edaför det hvta husets dubbeltrappa. På edersta trappsteget stod jägmästare delade ut vape. Frtz, kommt lågt efter de adra, möttes af Stöbels jovalska god morgo, vkelsprätt sjusofvare, det blr e härlg jakt, mussjör fsmakare. Efter kråkor kommer rapphös. Fs flera kullar ere hvtbetsåker, v kua expedera lägre fram på da'. Has alete uttryckte tllfredsställelse segervsshet, oeh var s skära rodad, sa klara ögo stt morgofrska uttryck, e bjärt motsats tll de uga mäes bleka kder sträfva uttryck krg sammabta läppar. Tll Frtz, tycktes gå e re lycklg dröm försjuke ett haf af takar, uthärdade ge jämförelse de ytre ottekrye jägmästare. Låt u se att herrare gör fa träffar. Me bäst att raska på a dmma börjar falla på allvar. Jag skall placera herrare. Ma följde de mur af hagtor, omgaf gräsparterrera, kom geom e öppg häcke ut trädgårde. De gamle herr staade ågra ögoblck, a ma äu hade det hvta huset skte, ckade mot de svägda yttertrappa de låga radera af blaka föster, de lätta balkogeras förgyllda bröstvär Nå hvad tror herrare E tllflyktsort,' duger te sat? Där e ka tll e såda lte fsmakare Ae-Charlotte Rabe fa sg väl tllrätta! Hvad tros? Eller hur? Has ögo ksade yfket slugt på de uga asktera, msstroga udrade väde sg emot hoom J o, jo, ma väer. Ha fortsatte hastgt s gåg utefter häcke. Ma hade kommt själfva trädgårde. Vd de korsallé bldades af de af kråkora pludrade astrakaträde, utposterade jägmästare jaktmäe vd hvar stt träd på femto meters afståd frå hvaradra. Svärme håller tll där, ha pekade mot ågra väldga ekar skogsbryet, hvars greskelett svagt rätade upp sg dmma. Jag har ett par pojkar där borta, skrämma upp dem. På dubbelt håll vd äda af allé stå två af ma skogvaktare. Hade det vart för ett par år seda skulle jag vart, u blr reumatsme fördärfvadt värre af att stå morgofukte, u har jag ju god hjälp ädå. Farväl så läge. Klocka åtta äro herrare välkoma på frukost hos mg. Me hos mg förekomma ga gröfodersfataser eller svärmerer e tll udergåg dömd atur. Så't får ma lägga bort. P De ssta orde voro tydlge ställda tll ågo perso, ärvarade blott de gamle maes takar. Ha ckade lätt gck raska skydsamma steg tllbaka geom häcke. Hvar e stod på s post rygge stödd mot hvar stt träd, geväret had, ögat spejade geom det böljade dudraperet. 1 IDUN ISOS (NTAN JULNUMMER, NR 15 O. 32 FELAS) IDUN 1907 (MED JULNUMRET) S 2 IDUNS JULNUMMER IDUNS JULNUMMER S IDUNS JULNUMMER BARNGARDEROBEN 1905, KOMPLETT 1. «I I fl I 1 II V I K HaBl Ä LlluÄ '

10 Lufte började lysa mjölkhvt. Det hvta täckelset föll föll, blad kompakt tugt e säck, blad förtuade sg tll ett gråblått geomsklgt flor, hvargeom hmles blå äu skymtade, hvargeom trädes gula, fallade blad lkade lufte seglade blommor. Hvarje had omfattade bösskolfvara e fasthet, om e bataljo feder vätat attack skogsbryet. På e gåg uppfylldes graskapet af ett hudrastämmgt kraxade, ett sus af fram åter fladdrade vgslag hördes, lågt bort dmma började skott smälla, ett ett, äu ett så ett oupphörlgt skjutade, ett delgt smatter frå e mtraljös. Det var de flake af trädgårde posterade skogvaktare ärmast dem, KarlAxel sköto. Evald stödde skuldra mot trädet, vd hvlket ha stod, vätade. Kråksvärme kom ej åt detta hållet, de tycktes flaxa fram åter mella skogsbryet trädgårdes utkat. Ett par gåger såg ha eldglmtar dämpad glöd fläcka dmma, fladdra upp, flamma fräsa eld bomull * skott frå Frtz, stod hoom ärmast. Me själf fck ha cke skjuta. Ett ögoblck, då dmma brast tu e delad förlåt, såg ha dee samla hop de fåglar lågo strödda krg hoom, såg hur ha ett ömt uttryck stt lycklga askte luktade på e röd ros, ha bar kapphålet på s rock. Och åter slöt sg dmmas ullskyar omkrg hoom, tätare tätare alltmer mer ogeomträglga svepte hoom, lade sg e tryckade tygd öfver bröstet gjorde det tugt att adas. Igaf hcom e käsla om ha sväfvat på skyar geom uversum esam mella hmmel jord. Ja, esam t y de ha älskade skulle aldrg tllhöra hoom, det stod es tydlgt för hoom, ett doft hat mot det lycklga askte, vsat sg bakom dmmas brusta förlåt, började uppstga om hoom. Och äu tydlgare såg ha framför sg detta "lycklga askte seda dmma slutt sg, bredvd detta ett aat ett huldt ljuft leede böjde sg tll de uge jägare tryckte s kd mot has. Evald käde e järkrampa lågsamt sluta sg krg stt hjärta. Det glödde krg ögoe af feber, läppare kädes torra sad. Tuse takar sköto på e gåg brodd. Och has had kramade bössppa så att fgrare hvtade. Gevärsskotte läto allt mera dofva, de fasta, lustga klage af smällare, förut fallt ut hvaradra, lät u svept bomull, det lät ett delgt klckade. Och så smågom tuades skjutadet af, skotte föllo allt färre hördes edast ett ett låga mellarum. Krokes barkovalescet' hem. \7T INFÖRDE r 3 af Idu d. å. e artkel "Ett ko valesce them för bar" uta att ha af artkels författare blfvt uderrättade om, att hemet seda de skrefs blfvt omlagdt tll ett hem för lugtuberkulösa bar. Tll rättelse af de ofrvllga mssvsg v därgeom gfvt våra läsare dela v här att frå o. m edast lugtuberkulösa bar emottagas å Kroke. Red. af Idu.. TJppgf fvdd ( m d e r a r m a m e ), mdjevdd ock kjol= g r häller. M* «,l2ä å < J' ^F", fullt tllförltlga, modera elegata Wl N l E d e r fs U 3 f 1 l D I I > l l I T D I rppblallluiialljl* Så vardt det e låg stud tyst, ma hörde edast väta tuga droppar ra frå träde. Plötslgt smällde åter tvee skott tätt på hvaradra sekud sabbt följda af ett tredje. Evald hade på e gåg kastat bössa tll kde, skjutt tvee skott upp lufte, därpå säkt vapet sktat rätt dmma, åt det håll där Frtz stod. Kalle frå geväre drukade ett jämmerskr. Så blef allt stlla förut. Frukostbordet stod dukadt trädgårdspavljoges salog, hvars öppa kakelug flöjtspelade backater på chemée e jättebrasa var lagd. I lästole tätt bredvd satt e äldre dam, hvars sö öfver hjässa ej dämpat elde hees lflgt gläsade ögo. Ae-Charlotte stod vd ett af föstre tll trädgårde, de röda morgorocke omslöt hees fgur sjsm e eldflamma. Jägmästar Stöbel satt på e taburett mdt emot de gamla dame, delade ögats lflga uppmärksamhet takes djupa lug mella Ae-Charlotte grae vd elde. Egetlge, m herre, borde jag förebrå er att vll ta frå mg ma dagars sällskap tröst, sade de gamla dame.. Jag försäkrar er, m kära fröke, att Ae-Charlotte skall besöka er mycket ofta. Ite sat, Ae-Charlotte? Me Ae-Charlotte svarade ej, hees öga sytes fjättradt vd ågo hastga steg kom lade geom poppelallé. Här kommer Karl Axel, sade ho halfhögt. Karl-Axel, sade tat Ae-Beate, ha blr då de första får del af d glada yhet, m vä. J a, ja, sade jägmästare ugdomlg lflghet reste sg gck fram tll Ae-Charlotte fattade hees had, låt oss öfverraska hoom. Ae-Charlotte smålog. Ja, låt oss öfverraska dem, sade ho lätt rodade. Jägmästar lade Ae-Charlottes arm uders. I samma ögoblck öppade Karl-Axel dörre, stod e sekud lk fjättrad af sye framför sg, has upprörda bleka alete öfvergöts af e häftg rodad. Så steg ha. Låt mg få tala ett par ord jägmästar. Nå, du gratulerar oss te, kära Karl-Axel, sade Ae-Charlotte, hees småleede hade vd uttrycket has askte ågot blekat af m fästma, jägmästar Stöbel. Jägmästare sköt fram dubbelhaka svällde ut öfver spähalsdukes hvta battst. Frukoste serveras här stället, sade ha raljerade. Förlofgsfrukoste! E öfverraskg, te sat? Hvar äro jaktkamratera? E lyckad jakt vll jag hoppas! Karl-Axel bugade sg stelt e maekäg E t t par ord erum, herr jägmästare. Jägmästar följde hoom rykade ögobry ut på verada, förargad öfver has dystra askte förargad öfver de stumma lycköskg väl fck efattas de tvära bugge. Först efter e half tmme kom ha tllbaka, esam. Ma kära damer mumlade ha ett stelt leede. M kära Ae-Charlotte, det ser ästa ut om vårt förbuds dag skulle börja ett ome. Jag är ledse att behöfva säga det, me e olyckshädelse har träffat uder kråkjakte, ett vådaskott dmma Det har*väl ge blfvt skjute? frågade de gamla dame blekade. Hvem, hvem stammade Ae-Charlotte. Luga dg m flcka, sade jägmästare. Det är d kus Frtz, me det är getg farlgt vll jag hoppas. Ha fördes drekt tll sjukstuga, jag har haft rdade bud där, sagdt för stude är det ge aledg tll oro, ha har fått hagelsvärme skulda ea luga. Låt oss detsamma då fara se hur det är hoom, hvskade Ae-Charlotte darrade, lade hade på jägmästares arm. Se så luga sg m söta. Det är ju ge fara skedd, ha är j u goda häder. Ha såg skarpt på hee. Först äta v frukost, jag hoppas du te glömt att det är vår förlofgsfrukost! Da adra herrar kuser komma hvlke stud helst. Efter frukoste kua v ju fara dt bort, om du öskar det. Jag går u låter lägga ågra Chambert på s. Ha gck ut. Ae-Charlotte lutade sg e suck mot föstret, a ho förströdd lyssade tll de gamla dames beklagade öfver olycksfallet; dmma där ute såg ho tvee töckegestalter lågsamt gå förb.. Evald Karl-Axel hade kommt tllbaka upp på stt rum. Evalds läppar skälfde uder e oupphörlg darrg, ha förgäfves sökte behärska. Karl-Axels askte var gjutet bros. Båda voro bleka, de hade cke sett på hvaradra, seda de lyfte Frtz på sjukbåre. Evald, sade Karl Axel, rörde ett fger vd broder, hädera för asktet sjukt ed på e stol aför dörre. Gör d toalett, Evald, ma vätar oss därere tll förlofgsfrukoste Evalds häder sjöko frå has askte. Hvad säger du? framstötte ha. Att Ae-Charlotte förlofvar sg dag jägmästar Stöbel, att v äro bjuda tll förlofgsfrukoste. Geom e slumpes oförklarlga meg har du vart ära att taga e mäskas lf, Evald. Tacka Gud att det ej blef så att du ej blef orsake tll Frtz' död. Det var ju dock éj d meg att döda, broder? Det var svårghet ha framhvskade de ssta orde. Evald hade rest sg, has askte hade ett uttryck om ha blfvt väckt ur e svår plågsam dröm Ha gck darrade fram tll Karl-Axel. Jag tackar dg, Gud, att du ej tllät mg att blfva e mördare, syftade ha tryckte stt askte hårdt mot broders skuldra. Dameras de af fru Elle Sadels redgerade välkäda tdskrfte för populär salogs- dasmsk, såger paoackompajemag m. m. af - utlädska klassska modera tosättare, har u öppat s 9e årgåg ett treflgt ummer bdrag af Mozart, Schuma, Armas Järefelt utgfvara. Det bllga uderhållade muskbladet rekomeras tll det bästa hos alla muskväer. ErhåUas omgåede tll e d a s t å e d e prs om Sverge BIuslf40öre Kolmöster uta släp 50 öre, Prsesskläd g 75 öre, Reformdräkt j Bamdräktmöster 50 öre, Kragmöster (PeUer) 50 öre, ö r e ) Kappmöster 60 öre, Natoaldräktmöster 1 kr. Möster k u a äfve b e s t ä l l a s efter a d r a ä v å r a modeller. Beställ- ^ ^ ^ ^ ^ A ^ ^ ' ^ S 62 I Prsetärdå muskblad E x p e d e r a s portofrtt om. Sverge o m rekvsto..» «ö l j d af lkvd s ä d e s t l l Mästersamuelsgata 4 3, Stockholm, U m a a 1 II J> llllllla EM?JKIAII^NSMSJ HWI l l l l U I E E f l S T M rluiimtlalll.j

11 [AG KOMMER drekt frå e gammal klädkammare, där e massa gamla tuötta blekta klädgar häga rader, för att förudra sea tders bar. Och är jag u bläddrar de ya jouralera, för att se om de tll äfvetyrs förebåda ågo lte ljusg förhålladea, så slår det mg plötslgt, starkt öfvertygade, att kvokroppe bestämdt cke är af kött blod, äu mdre ågo motstådskraftg stark bestomme, uta af ågo sorts gumm, e gaska hög smältgsgrad. V förädra oss alldeles smärtfrtt, allt efter modet fordrar det af oss, v veta tll att lägga e vss glädje fver dessa omdagsprocesser, hvlka ågo gåg syas så radkala, att ma cke ka förstå hur de kua försggå uta operatva erepp. Ma ega ögo äro aturlgtvs förvllade af de td jag lefver, me eljes ser det verklge ut om v just u åtjöto de mest plastska mest aturlga kroppsforme, ädock äro v döttrar tll de damer, hvlka för tretto fyrto år seda hade byste där v ha mellagärdet, höftera turyre där v har vår harmoskt svägda mdja, därtll e försvarlg lte mage, deras framåtlutade kroppsställg elgt alla uträkgar borde omöjlggöra. Och dessa damer voro s tur döttrar tll trettotalets sköheter, hvlkas oädlgt låga svahalsar växte upp ur deras för e utda kva absolut omöjlga urrggar, deras skuldror, eller det llla fas kvar af dem, voro växta framåt edåt, så att hela öfverkroppe blef elgt våra begrepp alldeles vaskapad, hvlket cke hdrar att de -hade e vss ovedersäglg skygg lyssade sköhet. Och u, ja u äro v, sagdt är, tllsyes gaska aturlga, me v ha ädå gått e del små lustga krumbukter uder det ssta deceet. Täk bara på höftera, på båles främre profllje, det är egetlge på dessa två pukter modet u kocetrerar sg, är det vll vsa att det är förmer ä alla adra aturlagar. Uder tttalet voro höftera stora edsörda, me utsvällade edtll. NärBourget vll göra e dam rktgt förledade, förser ha hee ett gaska bastat höftmått e frappat smal mdja. Vd sekelskftet blef ma först rktgt beäge för det slaka, me lämade det äu e vss klädsam embopot uderströk, ea det var ytt, de aturlga gestalte. Byste sjök e decmeter edåt, hvlket edast var tll gag fromma, de ovala höftera hade s största rudg strax edom skärpet. Seda dess har profllje fram kosekvet blfvt allt rakare rakare, u är det cke ytt lägre, så att ma bryr sg cke om att accetuera det klädera, dealet har hela tde hållt sg tll de buda, vasaktga koture, kjolare ha, hur det ä öfrgt har åstadkommts, alltd haft e vss podus vdd edtll, accrtuerat det stjälklkade hos fgure. Och så smågom har ma mer mer vat sg af att täka på mdja, är de u för smal, lägger ma edast märke tll detta, därför att sye ger e dukel käsla af det obehag ehafvara säkerlge cke ka udgå att käa. Me på ett par tre modeplascher har jag på allra ssta tde sett ågot, åja, kaske cke alls betyder ågot. Kjolare äro ju bekat betydlgt kortare, de äro också vdare, me det tycks därtll fas e tedes att els e del garergar boulloer edtll hålla dem om måttlghetes gräser, uder det. tyget lämats s vdd kjoles öfre del. E remsces af koture frå öfvergågstde mella sjutto- åttotal. Det ser gaska lustgt kokett ut e gåg eller två, me det är cke ågot lycklgt mod, dess eda tresse är att det är ett utslag af modets lydadsplkt uder de städgt roterade återgågslage, de eda lag modet ågos har lydt! GWEN. Fg. 3. Modell Drecoll. Felx, Pars, foto. Fg. 1. Modell Redfer. Fg. 2. Modell Rva. 63

12 påsättes de kokade buljoge får koka 1 tm. hvarefter de passeras. Smör mjöl sammafräsas, de passerade puré tllsattes ltet säder soppa får uder vspg koka 10 m. De afsmakas kryddora. Äggulora grädde uppvspas soppskåle puré tllslås uder kraftg vspg. Sparrskoppara läggas soppa serveras. KÖKSALMANACK Redgerad af ELISABETH ÖSTMAN. Ieh. af Elsabeth östmas Husmoderskurs Stockholm. FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 30 JAN.5 FEBR Krustader hummerstuf g (f. 6 pers.)k r u s t a d e r 75 gr. hvetemjöl, e ypa salt, 1 tsk. socker, 1 äggula, 2 del. tu grädde, 20 gr. skradt smört l l k o k g s/ kg. flottyr. H u m m e r s t u f g 1 burk hummer å 90 öre, 1 kula kräftsmör, 1 msk. smör (20 gr.), 3 msk- hvetemjöl, 7 del. t u grädde, 1 äggula, salt, hvtpeppar, socker. B e r e d g Mjölet sktas e bål bladas sockret saltet, hvarefter hälfte af grädde samt ägggula tllsättes, uder fltg rörg. Smöret skras edröres jämte reste af grädde. (Flottyre hvlke krustadera skola kokas bör vara af bästa beskaffehet; paa a vädes härtll bör ej vara vdare ä ett tefat. På samma gåg flottyre lägges paa, edsättes järet där för a t t lågsamt uppvärmas. Flottyre a r lagom varm, är e tu blå rok stger upp frå yta.) Smete hålles e kaffekopp. Krustadjäret doppas där, dock ej äda tll rade. Det hålles därefter de heta flottyre, tlls krustade ä r ljusoru, d å de lossas red e gaffel eller späckål lägges upp ed p å gråpa,pper a t t afra. Krustadera kua förvaras 23 veckor, om de edläggas e bleckburk t ä t t slutade lock, me måste då värmas ug a fyllge ägges. Öfverblfve flottyr ka avädas flere gåger om de uppkokas mjölk eller vatte. När de stelat afskrapas lätt a l l bottesats. = s För Säsoge! = Solfjädrar fr. Kr. 3. Schalar, alla storlekar, kvaltéer färger. Balblommor alla färger. Hadskar Vatar alla prsläge. Teaterhufvor, största urval, äfve på beställg. Teaterväskor fr. Kr Hårklädslar Perlor Paljetter. A.-B. NORDISKA KOMPANIET, STOCKHOLM. SÖNDAG. F r u k o s t Smörgåsbord; Grats på, asjovs; chateaubrad bryt potats; mjölk; kaffe eller t e. koka uder fltg rörg 10 m. klappas e fskhadduk. Alla små- perslja. Reste af såse serveras M d d a g Sparrspuré; krustader De tjocka grädde tllsättes, så- be borttagas oga fléera vädas särskld såsskål. hummerstufg; gödkalfstek lese får e t t uppkok, hvarefter de af- e bladg af hvetemjölet de gymer salader; valöt starta. lyftes d e t kalla smöret röres. stötta skorpora. De stekas därefter S y l t p a k a k a (f. 6 pers.)- 3 MÅNDAG. F r u k o s t Smörgåsbord ; vackert brua smöret, uppläggas p å små kkp. hvetemjöl, 1 lt. gräddmjölk, plattar sylt; mjölk; kaffe eller varmt fat, gareras perslja ooh 2 ägg, 2 msk. smör (40 gr.)tjé>. M d d a g Puddg af kött V a l ö t s t å r t a (f. 6 pers.). 300 serveras y kokt, oskalad potats. T l l f y l l g o c h g a r e r g rs smördeg; soppa på apelssaft gr. valötter, 6 ägg, 200 gr. strösocker, 1 kkp. sylt, 3 del. tjock grädde, 1 skorpor. 70 gr. potatsmjöl. msk. socker, /a = - sötmadel. TISDAG. F r u k o s t Smörgåsbord, T l l p a a Va msk. smör (10 H ö s f r k a s s é m e d r s (f. 6 T l l p a k a k s l a g - g e 1 msk. hachs p å kalf (rester frå södag) S t u f g Hummer skares. 2 msk. ft stötta, skorporpers.). 2 ughös, 1 ctro, 2 lt. vat- smör (20 g r. ). förlorade ä g g ; mjölk; kaffe eller lagom stora btar. Smör mjöl gr.), Tll g a r e r g 5 del. tjock te, 1 msk. salt, 2 lagerblad, 4 ej-. B e r e d g Mjölet hålles e t t tc. M d d a g Vegetarask jordäxt- sammafräsas, grädde tllsättes ltet grädde. lkor. fat, ägge vspas mjölke, edskockspuré rostadt bröd; stufvade säder uder städg rörg, e re d g Valöttera käckas S å s IV2 msk. smör, 30 gr., 2 msk- röres ltet säder slef mjölet, abborrar potats. såse får koka 10 m., hvarefter de ebtredjedel af dem (de helaste) sparas sst tllsättes d e t skrade, me afmjöl, 5 kkp. hösbuljog, 12 äggulor, ONSDAG. F r u k o s t Smörgåsbord; afredes de uppvspade äggulora tll garerg af tårta, e tredjedel svalade smöret, smete får s t å tjock grädde. bafregrysgröt mjölk; pastekt får sjuda. Hummer ägges hackas ft kf reste drf- 1 Rdel. s 2 del. rsgry, 3 lt. vatte, svälla omkrg 2 tm. E pasll p o t a t s ; kaffe eller te. M d - stufge afsmakas kryddora. ves geom madekvar. kakslagg upphettas lågsamt, smöret IV2 msk. salt. d a g Hösfrkassé r s ; lgo- Krustadera fyllas här tll /- UppE tackjärspaa smörjes kallt B e r e d g Höse plockas smältes vattebad här peslas läggas p å brute servett serveras päro grädde. lagge. Så mycket smet hälles a t t pasmör beströs de stötta skorsvedas deaturerad sprt eller TORSDAG. F r u k o s t Smörgåsbord; geast. pora. Äggulora hvtora skljas. bräv. ' Vgar be huggas af. as yta ä t t jämt täckes. Patmbal hös (rester frå osdag); kakora uppläggas p å varmt fat Gulora röras sockret s/ t m De. skäras upp, tagas ur, sköljas mycmj Ölk; kaffe eller t e. M d d a g ÄrGödkalfstek (f. 12 pers.)- 3 Uder tde tllsättes 3 gåger 1 msk. ket väl få lgga vatte omkr. öfverstrykas tut varm sylt. Grädter fläsk; syltpakaka. de vspas t l l. h å r d t skum, sockret tllkalf stek, 3 msk. smör (60 gr-), vatte. De malda valöttera tllsättas 6 tm. De tagas upp torkas e FREDAG. F r u k o s t Smörgåsbord; kg. Va msk. salt, 6 kryddpepparkor, 1 jämte det väl torra potatsmjölet. Sst kötthadduk samt gdas - ut- sättes grädde slås öfver pakastekt fylld färsk sll p o t a t s ; lt. buljog eller vatte. edskäras d e tll hårdt skum slaga vädgt de klufa ctroe. Hö- kora. Sst öfverströs d e skållade mjölk; kaffe eller t e. M d d a g SjöS å s 2 msk. smör, 3 msk. mjöl, ägghvtora. Smete slås de smor- se påsättas det kokade vattet, ft hackade madel. masbff å la J u o ; krusbärssoppa köttjus, da paa gräddas ordär ugs- skummas val är det kokar upp, hvar1 del. tjock grädde, 1 tsk. kallt vspad grädde. värme omkrg 3/* "tm. Tårta upp- efter kryddora tllsättas. D å köttet S t e k t f y l l d f ä r s k s l l (f. 6 LÖRDAG. F r u k o s t Smörgåsbord; smör. stjälpes efter 10 m. får kalla. är mört, efter 12 tm. tagas de pers.). Bered g Ma k a atge De färska sllar, 14 asjovsar, hafregrysgröt mjölk; svfötter aväda delas då tvee bottar. Grädde upp skäras vackra btar, IV2 kkp.7 stötta, kyle, frasyska eller jurskorpor, 1 kkp. oskum rödbetor; kaffe eller t e M d- steke. Avädes kyle, afhugges läg- vspas tll hårdt skum. Tårta fylles hållas varma vattebad. Skrofve mad mjölk, 2 msk. ft hackad perd a g Ärtpuré stekt bröd; stekt ge vd kälede, kokas tll buljog grädde bladad de hac- edläggas å t e r buljoge fåslja, 2 msk. salt, V t s k. hvtpeptlls d e käes rktgt kraf- par, 1 tsk. salt. fläsk potatsmos. a t t späda steke, köttet däraf kade valöttera. E d e l af grädde koka tg smake, hvarefter de slas, ka avädas tll sllsalad. Steke bredes u t öfver tårta reste skummas. Smör mjöl sammafrät l l s t e k g 1 kkp. groft rågrecept tvättas e duk, doppad hett gareras t å r t a rutor, geom gare- sas, buljoge tllsättes ltet säder mjöl, 6 msk. osmält flottyr. B e r e d g Slle öppas rygs p a r r s p u r é (f. 6 pers.). 425 gr. vatte, alla hor borttagas, ste- rgstratt. I rutora läggas d e hela uder fltg rörg såse får färsk eller Vs lt. koserverad sparrs, ke späckas, om så öskas. E låg- valöttera. Tårta k a äfve gar- koka m. hvarefter de uppvspa- ge, dälfvor ryggbe borttagas, vatte, salt, 2 lt. buljog, 1 msk. paa upphettas lågsamt, smöret bry- eras frukt gelé. de äggulora grädde tllsättas. hvarefter slle sköljes mycket väl smör, 2 msk. mjöl, salt, hvtpeppar, es där, steke ägges sda Rsgrye sköljas varmt vatte, på- gdes / msk. af saltet. Asjoupp sattes het ug a t t bryas. socker, 2 äggulor, 1 del. tjock grädde. sättas kokade, saltadt vatte vse resas, urbeas, hackas ft de, är bryt vädes de, saltas P a s t e k t s l l (f. 6 pers.). 2 få koka tlls d e äxo mjuka, d å debladas de stötta skorpora, mjölb e r e d g Avädes färsk spar- När spädes ltet af de kokade vätsalta sllar, 1 msk. hvetemjöl, 2 msk. upphällas durkslag öfverspolas ke, perslja, Va msk. af saltet, hvtrs afskäras sparrskoppara för- ska. De får därefter fä rdgsteka ft stötta skorpor. vällas saltadt vatte samt serveras öfveröses kallt vatte. De sättas därefter peppam sockret. Med dea färs spädes hvar 10 m. soppa. De öfrga sparrse skares Tll stekge åtgå omkr. 2ty$ tm. Tll stekg 2 msk. smör geast varm ug omröras fyllas sllara. Flottyre upphettas btar, förval les saltadt vatte Om steke blr för bru, bör de öfver- (40 gr.). gaffel, tlls de äro sklda allt e lågpaa, sllara vädas rågfår afra. Är sparrse koserverad täckas e t t smörbestruket papper B e r e d g Slle flås, urtages, vatte afdustat. Rset upplägges mdt mjölet läggas samt få steka afskäras koppara läggas drekt Köttjuse slas skummas. Smör sköljes väl, fläkes. Ryggbeet bort- på servergsfatet köttet rudt uge omkr. 20 m. hvaruder d e soppskåle, ä r soppa ä r färdg, mjöl sammafräsas, köttjuse på- skäres slle får lgga, vatte tll- omkrg, ltet af såse hålles öfver ofta öfveresas flottyr. De serveras kortsås potats. reste af sparrse skares btar. De spädes ltet säder såse får satt ltet mjölk öfver 'atte. köttet arättge gareras förvällda eller söderskura sparrse Fléera sköljas mycket väl a A N N O N S E R skola vara lämade tll EN barkär ooh vllg flcka, vll tll verklg ytta ett hem där Expedtoe seast fredag för att vara bar fes, två skolålder t v å kua föras följade veckas um- 53 å r, erhåller plats famljelem a t t hjälpa matmoder lagmer. g eklare sömad samt städg. Svar helst foto. löepret. tll fru Jey Karlström, JJlemmggata 21, Stockholm. L E D I G A P L A T S E R EN aspråkslös flcka af god famlj fullt frsk barkär, ej för ug, UNG bld. flcka vll öfva sg kug eklare klädsömad, sökes matlagg för öfrgt hjälpa tll hjälp vd skötadet af två gossar hvad förekommer, ka mot lvs3v2 år- Lö 15 å 20 kr. p r må. frtt vvre få plats hos ug fru påsvar fotograf refereser tll herregård Östergötlad. Svar tll»l.»barkär», Arvka. I läkarefam. Sthlm erhåller elemeb.», Uppsala p. r. VID bruk Värmlad får udervs- tarbldad ug dam god plats. Norra gsva, muskalsk lärara plats IackByr., Malmskladsg. 27, Sthlmför ygre elever. Nya luack.-byrå, I v U a s a m h ä l l e Brukebergsgata 3 B, Sthlm. Stockholms ärhet, får bldad duglg flcka kug matlagg, bakg, god plats. Nya Iack.-Byrå, Brukebergsg. 3 B, Sthlm. Sjuksköterske- Husförestådara befattge vd States sjukstuga Trollhätta är tll asöka ledg. Kom- sökes för det hushåll Kugl. Gotlads petesvllkor, god -utbldg, krurgsk Artllerkårs offcerare upprätthåller praktk samt förmåga a t t ( b- sa messlokaler. Platse får tllträdas träde) sköta mathållge. Platse geast. Messlemmar ä r o omkrg skall tllträdas seast de 1 sta aprl 20 persoer, däraf helackorderade V år. Lö omkrg 500 kroor p r år.tertd 35, martd 810 persoer. Asöka uppgft om ålder, ut- Närmare upplysgar delar kapte bldg löeaspråk samt åtföljd U. S. Ludgre, Vsby. af betygsafskrfter foto. skall seast de 15 febr kl. 12 p å dage lmsädas tll doktor O. Dalsjö, Vd det yrättade läslasarettet Trollhätta, äfve lämar Öskade Algsås mottagas efter mdte af febr. upplysgar agåede befattge. Kugl. TroIIhätte kaal- o. vatteverk. måad 4 å 5 elever, a t t kallas de må lasarettet blr belagdt. Elevera åtjuta fr bostad, kost tvätt. Asökgar, åtföljda af frskekel, muskalsk, erhåller geast plats betyg öfrga betyg, sökade tll vacker trakt Norrlad. Svar tll öskar åberopa, sädas före de 15 >Barfröke, Norrlad», Idus exp. febr. tll lasaretts läkare Ivar Segelberg, adr. Fspog. f. v. b. Barfröke, PruafseRrefererska. E ej för ug dam kug u t va vd bokförg korrespodes samt om möjlgt äfve ut steograf! ka få aställg hos uderteckad prvatsekretererska. De förut ehaft dylk plats har företräde. Betyg upplysgar torde sädas tll brukspatro M. N. Rhed, Ellesbopr Sur te. B bldad flcka får u eller lägre fram, plats e mdre offcersfam. Smålad, d ä r husmor sakas. För e pgg förstådg 4-årg flcka bör ho söka vara e god vä kärleksfull uppfostrara, på e t t baraset tlltalade sätt låter hee få blck äfve relgoes sagar. Hushållet hemmet bör ho öfvervaka e famljelems rättgheter skyldgheter. Ej ödvädgt a t t hafva geomgått hushållsskola, me gära vara va road af a t t hjälpa tll hemmet. FÖr öfrgt torde edast de, är af bldad famlj, muskalskt begåfvad, frsk hurtg samt e ålder af 2225 år, reflektera på dea plats. Svar löepret. o. s. v. tll»hemkäsla hemtrefad», Idus e x p. HUSHÄLLbVAN, frsk, aspråkslös väl rek. flcka, 2835 år, hvlke tjäaras hjälp ka sköta e t t ltet bättre hem, erhåller plats tll våre eller tdgare. Svar betygsafskr. ref. tll»prostgård», Bålsta. FRISK, bldad, barkär flcka, vllg a t t hjälp af e jugfru sköta esysslora samt deltaga tllsy skötsel af t v å bar om 3. 1 år,.får geast plats läkarefamlj å ladsbyggde Helsglad. Svar löeaspråk helst foto. sädes tll Doktor E. Fres, Loos. 64 BÄTTRE verklgt duglg ordetlg flcka, på eget asvar ka sköta mdre bar, ågot kug sömad erhåller geast plats. Svar jämte foto. löepret. tll»c. R. Famljelem», Idus exp. f. v. b.. - BILDAD, språkkug, resva, gladlyt elålders dam, kug ett ordadt hems skötade, Öskar plats hushållerska, ressällskap eller dylkt. 10-årgt betyg, fa ref. Svar»Eerg 1910», Idus exp. Ug flcka af god famlj, geomgått hadelsskola vstats 1 å r Tysklad, söker plats famlj, där tllplatssökande fälle gfves a t t få deltaga bokförg. Svar emotses tacksamt uder adr.»s. VÄRDINNA. Medelålders frutmmer F.», Adersfält, Eldsberga. af ämbetsmaafamlj, uder må- LÄRARINNA udervs g sva, muskaga å r förestått e t t rektorshem, söker, lsk, söker plats. Goda betyg. Barkär. på grud af dödsfall, tll dera. 1 aprl Svar»Samvetsgra», Sv. Telegramby å r, värdeplats ett bldadt hem rå, Sthlm. där husmoder sakas eller ock a t It godt hem sökes plats af bldad förestå e t t ugkarlshem. Ref. lämas barkär flcka husmoders hjälp, är så öskas. Härå reflekterade kug matlagg, bakg samt torde häväda sg tll»1615», Malmö sömad. Goda rek. Svar»Arbetsglädje», P- r. ; Sv. Telegrambyrå, Sthlm. UNG glad flcka af god. famlj GYMNAST, utex. fråa d r J Arvedöskar mot frtt vvre, uder 2 å 3 sos sttut söker plats bättre famlj må., vstas på större gods, helst eller assstet. Svar emotses tacksörmlad, för a t t lära sg hushåll- samt tll»m. A. Jo>, Sv. Telegram äfve vara husets fru tll sällskap byrå, Helsgborg. hjälp. Svar sarast möjlgt tll PLATS a t t sköta vegetarskt hushåll»våre 1910», Idus exp. f. v. b. BILDAD fjcka öskar plats god fa- för dam eller herre (evet. 2 å 3 pers.) öskas af ug bldad dam. Prakmlj Stockholm, sällskap hjälp. Hushållskug. Svar tll»24 tsk; ekoomsk, hemma ärgskem. Har äfve flera års praktk sjukår», Idus exp. gymast h ä r utrkes. Svar tll TVA uga flckor öska komma tll»sol hemtrefad», uder a d r S. e egedom, helst uppåt ladet, för Gumasl Aosbyrå, Stockholm, f. v. b. a t t mot frtt vvre lära hushåll. Svar UNG flcka öskar plats hjälp tll»1824», p r Särö. ENGELSKA öskar plats famlj a t t famlj, ä r va vd sj ukvård, äfve udervsa. Goda ref. Svar tll»ej sömad. Svar tll»z.s>, Styrsö p. r. UNG bldad flcka, förlofvad, öskar frtt vvre», Idus exp. EN duktg, bldad muskalsk 21- plats god famlj, helst mellersta årg skåska, öskar komma tll å- Sverge, a t t lära hushåll deltaga go större gård mellersta eller orra omhus förefallade göromål. Svar Sverge för a t t grudlgt lära såväl om 8 dagar tll»våre 1910», Karlseklare fare matlagg. H a r kroa p. r. förut vart ute praktserat ågo PLATS barfröke sökes. De bästa, td. Svar emotses tll»el», Sydsv. betyg rek. fas. Svar tacksamt Dagbl. Sällposte, Lud. tll»24 å.r», Esklstua p r.