Bild. Kravnivå Beskrivning Exempel. Skolår 3

Transkript

1 Skolår 3 14

2 Bild Eleven ska ha baskunskap i färglära. Eleven kan Gul + blå = grön grundfärgerna röd, gul och blå, samt kan blanda till grönt, orange och lila göra en färg mörkare eller ljusare med svart och vitt. Fler exempel finns på Eleven ska kunna se och gestalta det som är nära. Eleven kan avbilda en människokropp och få med följande delar: huvud hals bål armar händer ben fötter Eleven ska kunna framställa bilder och kunna hantera material. Eleven kan använda vattenfärg, lera, kritor, limstift, pensel och penna för att framställa bilder klippa efter en given linje. Skolår 3 15

3 Eleven ska kunna samtala kring egna och andras bilder. Eleven kan bedöma om en bild är realistisk eller fantasifull. Eleven kan bedöma om egna och/eller andras bilder är välgjorda. Eleven kan återge vad bilden skildrar. Eleven kan prata om sin egen bild och svara på frågor. Hur tyckte du att det var att komma på det du ville måla? Hur fick du fram den gröna färgen? 16

4 Engelska Eleven ska kunna säga något enskilt Eleven läser rim och ramsor, sjunger Good morning, hello, thank you... eller i grupp. sånger, leker lekar och dramatiserar tillsammans med andra. Eleven ska kunna följa muntliga Sit down, stand up, please... instruktioner. Ordförståelse. Färger och djur Eleven kan räkna från 1 till 10. Räkna siffrorna 1 10 i följd Idrott och hälsa = Hur visar eleven att målet är nått Mat, motion och hälsa. Eleven förstår vikten av rörelse. Eleven deltar aktivt i undervisningen samt har rätt utrustning för att minimera skaderisken. Livräddning. Eleven kan simma 25 meter samt Eleven kan larma 112. Friluftsliv. kan larmrutiner. Eleven hittar i närområdet med hjälp av karta. Centralskolan Eleven klär sig efter väderlek. Kondition och styrka. Eleven har förmåga att genomföra Eleven kan genomföra ändamålsenliga rörelseuppgifter. enklare redskapsbanor. Motoriska färdigheter. Eleven har förmåga att behärska Eleven följer en motorikbana, grovmotoriska färdigheter med eller deltar i lekar och härmar rörelser till musik. utan musik. Skolår 3 17

5 Matematik Taluppfattning Det matematiska språket Eleven visar att han/hon förstår Här ser du 8 äpplen. Rita hälften så många! Eleven ska kunna förstå begreppen begreppen hälften, dubbelt, fler, hälften, dubbelt, fler, färre, öka, färre, öka, minska, skillnad, minska, skillnad, billigare, dyrare, billigare, dyrare, udda, jämnt och udda, jämnt och ordningstal. ordningstal. Addition och subtraktion Eleven löser 20 uppgifter på = 9 = = 5 Eleven ska kunna addition och 3 minuter, muntligt eller skriftligt. 4 + = = 0 = 6 subtraktion upp till 10 automatiskt. Svaren visar att eleven har förstått innebörden av de matematiska tecknen + = Eleven ska kunna använda addition och subtraktion inom talområdet Eleven löser uppgifter med hjälp av laborativt material eller miniräknare och visar hur han/hon har tänkt (pengar, klasser med mera). Martin läser en bok som har 95 sidor. Han har läst 35 sidor. Hur många sidor har han kvar att läsa? Svar: Han har 60 sidor kvar att läsa = 60 Positionssystemet Eleven ska kunna positionssystemet eller siffrors värde inom talområdet Eleven visar att han/hon förstår att siffrans värde är beroende av placeringen i talet. Vilket värde har siffran 3 i talet: a) 35? (svar: 30) b) 13? (svar: 3) Problemlösning Eleven ska kunna lösa praktiska problem. Eleven löser problem och visar i text eller bild hur han/hon har tänkt. Alma har plockat 23 äpplen. Det får plats 5 äpplen i varje påse. Hur många påsar använder hon? (Det finns flera möjliga svar). 18

6 Kravnivå Beskrivning Exempel Symboler och mönster Bild- och talmönster. Eleven färdigställer bild- och talrader. Fyll i de siffror som saknas! Mätning och rumsuppfattning Geometri Eleven känner igen några vanliga geometriska figurer. Eleven visar att han/hon kan peka ut cirkel, rektangeln, kvadrat och triangel. Var ser du en cirkel? Där är en cirkel. Enheter Eleven ska kunna rätt enhet för Eleven visar att han/hon kan välja Välj rätt enhet: m, kg eller l längd, vikt och volym. rätt enhet: meter, kilo eller liter. Hunder väger 4 I hinken hällde jag 7 vatten. Klassrummet är 6 långt. Tid Eleven ska kunna avläsa klockan. Eleven visar att han/hon kan avläsa och ställa klockan i timmar, halvtimmar, kvart i och kvart över Klockan är halv fem. Klockan är kvart i fyra. Skolår 3 19

7 Modersmål En elev har rätt att delta i modersmålsundervisningen bl a om språket är levande och används i det dagliga umgänget hemma. Elevernas förkunskaper är dock olika. Det kan finnas t ex yngre elever som kan förstå, tala, läsa och skriva sitt modersmål medan äldre elever endast förstår och talar sitt modersmål. För att kunna ge de allra bästa undervisnings- och utvecklingsmöjligheter till våra elever planeras hela undervisningen i tio steg. Varje elev deltar i undervisning i första hand på den nivå som motsvarar hans/hennes förkunskaper oavsett årskurs. För vissa språk gäller andra krav som är helt beroende av språkets speciella förutsättningar, t ex de språk som har annat skriftsystem än det latinska. Allmän beskrivning Kommunikationsutvecklingsschema, K.U.S., är ett pedagogiskt verktyg, utvecklat av Utvecklingsenheten i Botkyrka kommun, som beskriver en tänkbar utveckling av förmågan att tala, läsa och skriva för att bli tvåspråkig. K.U.S. är inte ett sorteringsverktyg och får inte användas som sådant. Det har skapats för att förstärka lärarens bedömning och underlätta planeringen av undervisningen i modersmål i den svenska förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. I Sigtuna kommun används det i grundskolan. Utvecklingen beskrivs i tio steg, från låg, elementär nybörjarnivå till en hög nivå som betyder full behärskning av språket som kommunikationsverktyg. Med dagens förutsättningar, framförallt med tanke på den undervisningstid som ställs till förfogande, förväntar vi oss att en elev kan delta i modersmålsundervisningen enligt följande: I förskolan Önskvärd start: steg 1 Slut: steg 3 I grundskolan Önskvärd start: steg 2 Slut: steg 6 I gymnasieskolan Önskvärd start: steg 6 Slut: steg 7-8 Anmärkning 1: Steg 2 är en önskvärd ingångsnivå i förskolan och eleven kan nå steg 3 innan han/hon fortsätter i grundskolan. Anmärkning 2: Steg 3 utgör en önskvärd ingångsnivå för modersmål i grundskolan. En elev på lägre nivå kan delta i undervisningen men språkutvecklingen kommer att bli långsammare. I grundskolan uppskattar vi att steg 6 är slutnivån och att den utgör en önskvärd ingångsnivå för modersmålskurserna på gymnasiet. Anmärkning 3: Vi uppskattar att en elev på gymnasieskolan kan utvecklas till steg 7, eventuellt till steg 8. En elevs språkutveckling sker inte exakt såsom det beskrivs ovan och beskrivningen kan inte stämma för alla elever och på alla punkter. De individuella förutsättningarna varierar. En del nyinflyttade elever kan på vissa områden ha en snabbare och högre utveckling än andra elever som är födda i Sverige. Beskrivning av de olika stegen Att förstå och tala, respektive att läsa och skriva utvecklas inte alltid parallellt och samtidigt. Vi kan konstatera att en elev har gjort snabbare framsteg i vissa färdigheter och ligger efter i andra. Om så är fallet, måste vi redovisa elevens språkutveckling i olika kombinationer, t ex om eleven är på steg 5 på förstår och talar, men fortfarande på steg 3 i läser och skriver, då kryssar vi på steg 5 för förstår och talar och på steg 3 för läser och skriver, osv. 20

8 Steg 1 Elevens kommunikationsförmåga är obefintlig eller på mycket låg nivå. Förstår och talar Läser och skriver Steg 2 Eleven har elementär kommunikationsförmåga. Önskvärd ingångsnivå för modersmål i förskolan/förskoleklassen. Förstår och talar Läser och skriver Steg 3 Eleven har grundläggande språkkunskaper, vilket är en förutsättning för att lyckas med modersmål i grundskolan. Steg 3 är önskvärd ingångsnivå för modersmål i grundskolan. Förstår och talar Läser och skriver Steg 4 Eleven har delvis etablerad tvåvägskommunikation. Förstår och talar Läser och skriver Steg 5 Eleven har relativt ledig kommunikationsförmåga. Förstår och talar Läser och skriver Steg 6 Eleven har en ledig och ganska balanserad tvåvägskommunikation. Önskvärd ingångsnivå för modersmål i gymnasieskolan. Förstår och talar Läser och skriver Steg 7 Eleven har en obehindrad och balanserad tvåvägskommunikation. Förstår och talar Läser och skriver Steg 8 Eleven har en god kommunikationsförmåga. Förstår och talar Läser och skriver Steg 9 Eleven har en högt utvecklad kommunikationsförmåga. Förstår och talar Läser och skriver Steg 10 Eleven har en avancerad kommunikationsförmåga. Förstår och talar Läser och skriver Mer detaljerade beskrivningar och elevexempel finns hos respektive modersmålslärare och hos modersmålsenheten. Skolår 3 21

9 Musik Musicerande Eleverna ska kunna sjunga och spela Eleven kan tillsammans. sjunga enstämmigt Teddybjörnen Fredriksson. hantera enklare rytminstrument. Trummor och tamburin. Lyssnande Eleven ska kunna lyssna aktivt. Eleven kan lyssna till och uppleva Kulturskolan, Konserthuset, Folkoperan. en konsert eller ett offentligt framförande. Skapande Eleven ska kunna röra sig till musik. Eleven kan delta i danslekar, rörelsesånger improvisera rörelser till musik. Bro, bro, breja. Ett klassiskt stycke som I Bergakungens sal av Grieg. Kunnande Eleven ska känna till tonhöjd, dynamik och instrument. Eleven kan skilja på hög och låg ton, starkt och svagt. benämna tre musikinstrument. Trumpet, piano och gitarr. 22

10 Biologi I biologi, fysik, kemi och teknik är det laborativa arbetssättet avgörande för förståelsen i ämnena. Att koppla samman naturvetenskapens historia med enkla laborationer under reflekterande former ger ett naturligt sammanhang. Detta ger en hållbar utveckling för det naturvetenskapliga tänkandet. Eleven ska veta vad växter och djur Eleven visar vad en växt behöver för behöver för att leva. att leva. Eleven visar med bilder hur utveck- lingen till och med dinosaurierna kan ha gått till. Eleven ska veta vad kroppen behöver för att fungera och må bra. Eleven ska veta varför man inte ska skräpa ner i naturen. Eleven ska kunna beskriva hur jordens utveckling kan ha gått till från Big Bang till dinosaurierna. Eleven visar vad människan behöver för att leva. Eleven redogör för vad som händer med några olika slags skräp i naturen. Fler exempel finns på Skolår 3 23

11 Fysik I biologi, fysik, kemi och teknik är det laborativa arbetssättet avgörande för förståelsen i ämnena. Att koppla samman naturvetenskapens historia med enkla laborationer under reflekterande former ger ett naturligt sammanhang. Detta ger en hållbar utveckling för det naturvetenskapliga tänkandet. Eleven ska kunna genomföra Eleven visar med bild, text eller Uppgift: Efter genomgång av batteri och glödlampa, skriv en förklaring med experiment med hjälp av handled- muntligt vad som användes vid egna ord om hur det fungerar. ning och dokumentera dem. experimentet, hur det användes och vad som hände. Eleven har visat att han/hon har förstått genom att illustrera och förklara hur batteriet fungerar och varför lampan lyser. Kemi Kravnivå Exempel Eleven ska, med hjälp av läraren, kunna genomföra och berätta om ett kemiskt experiment ur vardagen. I biologi, fysik, kemi och teknik är det laborativa arbetssättet avgörande för förståelsen i ämnena. Att koppla samman naturvetenskapens historia med enkla laborationer under reflekterande former ger ett naturligt sammanhang. Detta ger en hållbar utveckling för det naturvetenskapliga tänkandet. Beskrivning Eleven visar med bild, text eller muntligt vad som användes i experimentet, hur det användes och vad som hände. 24

12 Geografi Eleven ska förstå enkla geografiska Eleven kan begreppen land, Uppgift: Rita en sjö. I sjön skall det ligga en ö. Rita ett berg på ön. begrepp. hav, sjö och berg. Berätta om din bild. Eleven kan med enkla medel berätta om sin närmiljö. Skolår 3 25

13 Historia Eleven ska utgå från sig själv och Eleven ska genom att t ex rita, ska förstå att han/hon är en del i ett berätta, skapa eller dramatisera visa förr, ett nu och en framtid och att han/hon kan: placera in sig i det. placera in sig själv på ett släktträd redogöra för sitt närområde i historiskt perspektiv. Hembygd Närområde Familj/Mina rötter Dåtid JAG Framtid Nutid Eleven skall dessutom, utifrån samtal och diskussioner, kunna placera tidsbilder från urtiden till järnåldern i kronologisk ordning. 26

14 Religionskunskap Eleven ska kunna några berättelser Eleverna visar med olika uttrycksur det Gamla Testamentet och veta medel att de förstått berättelserna att de är grunden till de tre största och ser det gemensamma ursprunget religionerna: judendomen, kristen- i berättelserna. De ska se likheterna domen och islam. i religionerna, inte skillnaderna. Uppgift: Illustrera hur du tänker dig Bibelns skapelseberättelse. Eleven ska känna till den gyllene regeln Allt vad ni vill att människorna ska göra mot er det ska ni också göra mot dem. Eleverna ska genom etiska diskussioner och praktisk handling kunna visa att de förstått innebörden av den gyllene regeln och av de värdegrundsregler som i grunden bottnar i de kristna budorden. Eleven ska veta varför kristna firar Eleven kan berätta att kristna firar Exempel på samtal med elever: jul och påsk och vilka andra stora jul till minne av Jesu födelse och Varför firar vi jul? För Jesus föddes då. religiösa högtider som firas av eleverna påsk till minne av Jesu död och Varför firar vi påsk? Jesus dog och uppstod sedan igen. i klassen. uppståndelse. Skolår 3 27

15 Samhällskunskap Eleven ska känna till de rättigheter och skyldigheter som finns i klassrummet/skolan. Eleven ska kunna ge exempel på hur man fattar gemensamma beslut. Eleven ska ha kännedom om viktiga funktioner i samhället. Eleven visar att han/hon känner till enkla regler i klassrummet och i umgänge med skolkamrater. Eleven kan delta i processen, från förslag till genomförande, lyssna på andra, säga sin åsikt, rösta samt finna sig i majoritetsbeslut. Eleven vet hur han/hon ska göra i olika vardagssituationer samt i krissituationer. Eleven räcker upp handen och väntar på sin tur. Eleven deltar i klassråd. Låna en bok i biblioteket. Ringa 112 vid nödsituation. Textilslöjd Textilslöjd definieras som en skapande process där teori och praktik, tanke och känsla binds samman. Vid bedömning värderas hela arbetsprocessen ide, planering, genomförande och värdering. Planering Genomförande Självständighet Värdering Eleven kan, utifrån enkel skiss och med handledning genomföra slöjdarbeten. Eleven kan, med handledning, välja material och teknik. Eleven ska kunna arbeta efter enkla instruktioner och genomföra sina arbeten. Eleven kan genom samtal kommentera sina slöjdarbeten. Enkel filtfigur, handdocka, broderi. 28

16 Trä- och metallslöjd Trä- och metallslöjd definieras som en skapande process där teori och praktik, tanke och känsla binds samman. Vid bedömning värderas hela arbetsprocessen ide, planering, genomförande och värdering. Kravnivå Beskrivning Planering Eleven kan, utifrån enkel skiss och med handledning genomföra ett slöjdarbete. Estetisk medvetenhet (idé, form och färg) Eleven ska genom dialog bli medveten om form och färg i slöjdarbetet. Teknik och materialval Eleven kan, med handledning välja teknik och material. Eleven ska ha kännedom om hur man hanterar olika verktyg. Självständighet Eleven ska kunna arbeta efter åldersrelaterade, muntliga instruktioner och ta ansvar för sitt arbete. Värdering Eleven ska genom samtal kommentera sina slöjdarbeten. Skolår 3 29

17 Svenska Läsa Eleven ska kunna läsa och förstå en skönlitterär text. Eleven ska kunna läsa en enkel faktatext. Eleven ska förstå och kunna återberätta en text. Läsutvecklingsschema, punkt 13; Eleven har mer flyt i läsningen, fastnar ibland. ( Litteraturförslag: Bytt som bytt, sa Polly, Russel Hoban. Frans i ettan, Christine Nöstlinger Eleven visar att han/hon har förstått genom att återberätta innehållet eller svara på frågor kring texten. Knipor Knipan äter insekter, larver, smådjur och snäckor. Den dyker ner till botten och letar mat. Den har sitt bo i ett ihåligt träd eller i en stor holk. Var bor knipan? Källa: Oskar Jonsson och Uppsjö Läromedel Skriva Eleven ska kunna skriva en egen text. Tala/lyssna Eleven ska kunna delta i ett samtal. Eleven skriver: början, händelse och slut fullständiga meningar med stor bokstav och punkt mellanrum mellan orden med ljudenlig stavning. (orden stavas som de låter) utan att blanda stora och små bokstäver namn med stor bokstav. Eleven börjar använda utropstecken, frågetecken och kommatecken (skiljetecken). Eleven talar i grupp. Eleven lyssnar till berättelser och sagor och följer muntliga instruktioner. Saga, berättelse eller egen upplevelse. Berättar muntligt om något han/hon har läst, upplevt eller gjort. Väntar på sin tur, avbryter inte. 30

18 Svenska som andraspråk Vid bedömning ska hänsyn tas till skillnaden mellan elevens språknivå och faktiska ålder. Språkutveckling ska ske i alla ämnen. Alla lärare har ett gemensamt ansvar och måste vara medvetna om språkets betydelse för lärandet. (Se Skolverkets nationella kursplaner och betygskriterier för grundskolan). Läsa Eleven ska kunna läsa med god förståelse. Eleven läser böcker och förstår innehållet med stöd och hjälp av samtal. Eleven läser nästan flytande, fastnar bara ibland. Tydlig text med bildstöd, aktivt lärarstöd. Skriva Eleven ska kunna skriva en berättande text. Eleven skriver en text med innehåll, dvs en text som förmedlar en tanke. Han/hon börjar skriva meningar med stor bokstav och punkt. Ord som stavas som de låter (ljudenligt) skriver eleven rätt. Några fel förekommer. Sagan om Mia och cyckeln Det var en gång en liten flicka hon hete Mia. hon och pappa skule laga cykeln och lägga en tuta och sen tuta hon. Du får inte tuta sa pappa. När hon tuta blev han arj. Sen hon tuta endå och sen bläv han arg. Mia jorde tuta ialafall och då var en gubbe med ägg och då tappade han dom och då bläv han arg. Då fick Pappan betala nåra pengar spän. Tala/lyssna Tala Eleven ska kunna återge ett händelseförlopp så att mottagaren förstår. Eleven ska kunna delta i samtal. Lyssna Eleven ska kunna lyssna till en berättelse/saga och förstå innehållet. Eleven berättar en självupplevd händelse från början till slut. En vuxen ger stödfrågor om det behövs. Eleven visar att han/hon har förstått genom bild, skrift eller återberättande. Skolår 3 31

19 Teknik I biologi, fysik, kemi och teknik är det laborativa arbetssättet avgörande för förståelsen i ämnena. Att koppla samman naturvetenskapens historia med enkla laborationer under reflekterande former ger ett naturligt sammanhang. Detta ger en hållbar utveckling för det naturvetenskapliga tänkandet. Eleven ska känna till (kunna redogöra för) vägen från råvara till produkt. Eleven kan förklara mjölkens väg från ladugården till kylskåpet se sambandet mellan vara och färdig produkt. Kossan i ladugården, mjölkmaskin + tank, mjölkbil, mejeri + tillverkning + paketering, butik och hemmet. Eleven ska kunna tillverka något efter en enkel beskrivning eller mall. Eleven ska kunna jämföra tekniska föremål förr och nu och se förändringen. Eleven kan följa en instruktion, dekorera, klistra, klippa, vika och fästa. En vindsnurra Fler exempel finns på Intervjua mormor om teven. 32