Betydelsen av arv och miljö för hälsa och beteende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betydelsen av arv och miljö för hälsa och beteende"

Transkript

1 Nr 4 December 2005 BILDBYRÅ EKEGREN.SE I detta nummer: s2 Hur fungerar delad vårdnad? Svensk lag ger föräldrar automatiskt gemensam vårdnad s3 Boendeområdet påverkar hälsan I ett projekt vid Karolinska institutet undersöktes boendeområdets påverkan på ohälsa s4 Vem blir klassresenär? Betydelsen av kulturellt och socialt kapital för sannolikheten att röra sig uppåt på samhällsstegen... s5 Ser sig inte som knarkare Unga droganvändare i åldern intervjuades i denna studie. Urvalet bestod av socialt integrerade unga vuxna som s7 Bukfetman ökar mest hos kvinnor Ett projekt har studerat risker och livsstil när det gäller bl.a. fetma och hjärt-kärlsjukdomar s8 Infektion kan orsaka missfall Infektioner under graviditeten är sannolikt den viktigaste orsaken Betydelsen av arv och miljö för hälsa och beteende Fortfarande finns det väldigt lite forskat om hur ärftliga och miljömässiga förhållanden tidigt i livet kan påverka sjukdom och beteende längre fram. Studier av tvillingar kan besvara många frågor om hur arv och miljö påverkar människors utveckling av hälsa och beteende. Vid Karolinska institutet studerades tvillingpar födda Både barn och föräldrar fick besvara enkäter vid flera tillfällen under flera år. Bland en mängd resultat kan nämnas: Låg födelsevikt är en riskfaktor för ADHD. Fortlöpande ADHD-symtom beror framför allt på genetiska faktorer. Aggressivt antisocialt beteende orsakas av genetiska faktorer, medan såväl genetiska som miljömässiga förhållanden är viktiga för ett icke-aggressivt antisocialt beteende. Både arv och familjemiljö är viktiga för fobier och rädsla hos barn. Projektledare: Paul Lichtenstein Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet Tel: E-post: En arbetsvecka med sömnbrist Hur snabbt återhämtar man sig efter en arbetsvecka, när man bara får sova fyra timmar varje natt? Hur mår man, och hur är det med prestationsförmågan? Svar gavs i en tvärvetenskaplig studie. Långvarig sömnbrist är förenat med starka negativa känslor av ohälsa, ihållande trötthet och sömnighet. Deltagarna i studien mådde inte bra, och problemen ökade ju längre sömnbristen pågick. Det behövdes två, tre dygn för att de skulle bli återställda. Den klara försämringen av självskattad hälsa kunde dock inte kopplas till någon ökning av objektiva ohälsosymtom, när hjärnans elektriska aktivitet, hormoner och immunfunktion kontrollerades. Prestationsförmågan påverkas av bristen på sömn. Reaktionstiden blev mycket längre, medan körförmågan (i en körsimulator) påverkades mindre. Ämnesomsättningen anpassade sig gradvis till bristen på sömn. Ingen försämring kunde ses i immunförsvaret, som stimulerades med en bakterieprodukt. Projektledare: Torbjörn Åkerstedt Institutet för psykosocial medicin, IPM Tel: E-post:

2 Forskning och Resultat Working women and health Annukka Savikko C:a 80 s., Dept of Social Medicine, Institute of Community Medicine, Sahlgrenska Academy ISBN Avhandlingen visar bl.a. att psykisk ohälsa kan vara en bidragande faktor också i sjukfall med andra intygsdiagnoser. Gemenskap, manlighet och marginalitet. En studie av en västsvensk bikerklubb Stig Grundvall 246 s., Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete ISBN , ISSN Boken är en etnografisk studie av en västsvensk motorcykelklubb. Två års deltagande studier och tjugoen djupintervjuer ligger till grund för studien. Klubben är det primära forskningsobjektet men är samtidigt en ingång till bikerkulturen i stort. Sociala mönster och meningsbärande strukturer står i fokus. Läs våra forskarintervjuer på webben under Fokus på.... Under december: Stefan Svallfors Arbetsmiljöupplysningen.se Sveriges samlade kunskap om arbetsliv och hälsa. En ny portal som gör det lätt att hitta information om arbetsmiljö. Ett trettiotal arbetsmiljöorganisationer bidrar med fakta. Den svenska ofärden Har grupper med sociala problem marginaliserats ännu mer i dagens samhälle? Svaret blir ja i detta projekt, där fängelsedömda och vräkta har stått i fokus. Internerna är som grupp mer marginaliserade i dag än för tio år sedan. De har svårare att få bostad och arbete efter avtjänat straff. Under dessa tio år har alternativa verkställighetsformer till kortare fängelsestraff införts, som inte är öppna för de mest resurssvaga kriminella, eftersom alternativen ställer krav på sysselsättning, boende och drogfrihet. Detta medför att fängelsernas klientel är mer belastat, såväl straffmässigt som socialt. Strafftiderna har blivit längre och restriktionerna fler för de intagna på fängelserna. För gruppen vräkta är det enligt forskarna svårare att säga något säkert om utvecklingen. Följderna efter en vräkning tycks dock ha blivit svårare. Praxis har under de senaste tio åren blivit alltmer restriktiv. Hyresvärdarna är hårdare och ställer högre krav beträffande ekonomiska resurser på den som ska teckna hyreskontrakt än vad som var fallet i slutet av 1990-talet. Varje år drabbas ett stort antal barn av vräkning. Under år 2001 vräktes tusen hushåll. I de flesta av hushållen fanns fler än ett barn. Barnets bästa tycks alltså inte komma i främsta rummet när myndigheterna hanterar dessa situationer. Skamkänslor, ett osäkert boende med tillfälliga lösningar på hotell eller som inneboende hos släktingar eller bekanta, stora delar av barnens saker magasinerade, allt detta gör levnadsstandarden och uppväxtvillkoren sämre för dessa barn. Det rimmar dåligt med socialtjänstens mål att ordna så att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. Studien har resulterat i en statlig utredning om vräkning av hushåll med barn (SOU 2005:88). Projektledare: Janne Flyghed Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Tel: E-post: Hur fungerar delad vårdnad? Svensk lag ger föräldrar automatiskt gemensam vårdnad om barnen efter skilsmässa. Tillsammans ska de fatta beslut för barnens bästa. Hur fungerar detta i vardagen? Ett femtiotal föräldrar från såväl storstad som småstad intervjuades under en tvåårsperiod. När det gäller kommunikation och samarbete kunde tre lika stora grupper urskiljas. Den första gruppen präglas av tät kontakt och flexibilitet. Kommunikationen var ömsesidig och direkt. Besluten fattades gemensamt, och problem och konflikter löstes effektivt och gemensamt. Bilden av den andra föräldern var i huvudsak positiv och nyanserad. Ofta bodde barnen lika mycket hos bägge föräldrarna. Den andra gruppens många singelföräldrar kände sig stressade på grund av ansvarsbördan och bristen på stöd. Vårdnaden var visserligen gemensam, men de var i praktiken ensamma om den dagliga omsorgen. Barnet träffade den andra föräldern mer eller mindre regelbundet, men denna deltog inte i omsorgen om barnet. Det kunde bero på personliga problem, som missbruk eller avståndstagande. Kommunikationen var sparsam och inriktad på nödvändig information. Det uppstod lätt konflikter. Alla beslut, utom rent juridiska, fattades av boendeföräldern ensam. Den tredje gruppen bestod av föräldrar vilkas barn delade sitt boende mellan hemmen. Kommunikationen hade brutit samman, och barnen levde i två separata världar. Nödvändig kommunikation förmedlades indirekt eller via sms eller barnen. Mycket vrede, misstro och stress fanns i dessa familjer. Projektledare: Helena Willén Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV Tel: E-post:

3 Forskning och Resultat Följder av bostadssegregation Blir man fattigare av att bo i ett område med många fattiga grannar? Är risken att bli arbetslös större om man bor bland många arbetslösa? Vad betyder boendetiden i så fall? Detta är frågor som ställts i ett projekt vid Uppsala universitet, där även teori och metod utvecklades för att studera grannskapseffekter. Forskarna har samarbetat med kolleger från Nederländerna, USA och Finland. Sverige har unik tillgång till geografiska långtidsdata över individerna, med god geografisk informationen, och därför har alla empiriska studier baserats på svenska data. Forskarna visar att omgivningen spelar roll. Detta skulle kunna tolkas som stöd för idén att bostadsområden bör vara socialt blandade. Men dessa tankar tycks ha stannat på idéstadiet, skriver forskarna. I allt väsentligt saknas i dag instrument som effektivt kan minska boendesegregation. Det har också betydelse att man kompenserar bostadsområden med koncentrationer av resurssvaga för effekterna av ett sådant boende. Det vill säga om man vill ge människor likvärdiga möjligheter att lyckas bra i skola och arbetsliv. Detta synsätt präglar områdesbaserade politiska satsningar i s.k. utsatta bostadsområden. Projektledare: Roger Andersson Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet Tel: E-post: Boendeområdet påverkar hälsan I ett projekt vid Karolinska institutet undersöktes boendeområdets påverkan på ohälsa. Män och kvinnor i Stockholms län, år gamla, som drabbades av en första hjärtinfarkt under åren studerades vad gäller bostadsområde. Invånarnas sociala kapital i olika former varierar geografiskt i Stockholms län och visar ett tydligt samband med livsvillkor, hälsorisker och ohälsa. Social utslagning, fattigdom, etnisk mångfald och klasstruktur har stor betydelse för hälsan. När individuella faktorer sållats bort visar det sig att kvinnor som bodde i de materiellt mest eftersatta områdena löpte dubbelt så stor risk att drabbas av hjärtinfarkt. För männen var riskökningen 60 procent. Den av grannskapet betingade riskökningen drabbade både personer med låga och med höga inkomster. För kvinnliga outbildade arbetare var risken 3 gånger så stor som för kvinnliga högre tjänstemän. Motsvarande siffra var för männen 2,6 gånger. Projektledare: Johan Hallqvist Institutionen för folkhälsovetenskap, Socialmedicin, Karolinska institutet Tel: E-post: Besök FAS projektkatalog på webben: BILDBYRÅ EKEGREN.SE Vägen från Gavra inre och yttre migration från en grekisk by Under 1960-talet skedde en massiv utvandring från Grekland. Från byn Gavra i norra Makedonien emigrerade cirka hälften av invånarna till Sverige. Andra flyttade inom Grekland, främst till Thessaloniki. I detta projekt vill forskarna undersöka dels hur livsförloppen skiljer sig för de Gavrabor som emigrerade till Sverige och de som flyttade inom Grekland, till Thessaloniki eller andra städer, hur den inre respektive den yttre migrationen har påverkat den andra generationen, dvs. flyttarnas barn, i deras utbildningsval och yrkeskarriärer. Projektet arbetar för det första med data om samtliga greker som fanns i Sverige 1970 för att analysera Sverige-grekerna och deras barn. För det andra kommer forskarna att göra en totalundersökning, en intervjundersökning, av den migrerande generationen, som omfattar byns 97 hushåll. Intervjuer görs både med dem som stannat i Grekland och dem som flyttat till Sverige. Målet är att kartlägga bybornas arbetserfarenheter, familjehistoria, utbildning, ekonomisk standard, samt barnens utbildning, familjesituation och arbeten. För det tredje genomförs systematiska livshistorieintervjuer både med bybor som emigrerade till Sverige och dem som stannade i Grekland. För det fjärde görs livshistorieintervjuer med ett urval ur barn-generationen, både av Sverige-emigranters barn och barn till familjer som var kvar i Grekland. Projektets hemsida kan nås via Projektledare: Gunnar Olofsson Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap Tel: E-post:

4 Forskning och Resultat Samhall. Att bli normal i en onormal organisation Mikael Holmqvist 440 s., SNS Förlag ISBN Det helstatliga Samhall AB är ett av Sveriges största och viktigaste företag och en ledande aktör i näringsliv och offentlig sektor. I boken beskrivs hur arbetslösa klassificeras och utvecklas som arbetshandikappade i ett organiserat välfärdssystem, och analyseras vilken roll Samhall spelar i samhället. Social work in Cuba and Sweden Red. Sven-Axel Månsson, Clotilde Proveyer Cervantes 286 s., Department of Social Work, Göteborg University; Department of Sociology, University of Havana ISBN X, ISSN Boken är resultatet av ett akademiskt utbyte mellan universitet i Kuba och Sverige. Syftet har varit att utbyta erfarenheter och synpunkter kring utbildning, forskning och praktik i socialt arbete i de två länderna i en tid som präglats av sociala problem och arbetslöshet i de två länderna. Kapitlen är skrivna av ett antal kubanska och svenska forskare inom socialt arbete. Reserverad demokrati Magnus Dahlstedt 362 s., Boréa ISBN Författaren har studerat den svenska demokratin i ett mångetniskt sammanhang. Han visar hur demokratin är skiktad längs etniska linjer, där klyftor förstärks och återskapas. Demokratin är inte till för alla. Det leder till en reserverad inställning hos dem som inte inkluderats. Vem blir klassresenär? Betydelsen av kulturellt och socialt kapital för sannolikheten att röra sig uppåt på samhällsstegen har studerats vid Stockholms universitet. Studien definierar kulturellt kapital som föräldrarnas attityder till högre utbildning och socialt kapital som föräldrarnas konkreta engagemang i barnets studier. Social rörlighet mättes med hänsyn dels till utbildningsnivå, dels till yrkesposition. Ju större tillgången är till kulturellt respektive socialt kapital i ursprungsfamiljen, desto troligare att barnet gör en klassresa, dvs. genomgår högre utbildning samt senare intar en högre ställning i yrkeshierarkin. Stor tillgång till kulturellt kapital är en fördel, oavsett tillgången till socialt kapital. Däremot ökar stor tillgång till socialt kapital sannolikheten för uppåtrörlighet bara om tillgången till kulturellt kapital är lika stor. Med andra ord tycks föräldrarnas engagemang i barnets studier, t.ex. genom läxförhör, bara förbättra chanserna för barnet att bli socialt uppåtrörligt om föräldrarnas attityder till högre utbildning samtidigt är positiv. Projektet syftade också till att öka kunskapen om sociopsykologiska mekanismer av central betydelse för social rörlighet. Här studerades familjernas grad av skötsamhet, deras aspirationer för barnet, attityder till högre utbildning samt prestationsförväntningar på barnet. Barn från mindre och från mer privilegierade hem jämfördes. Hög grad av skötsamhet i familjen ökade sannolikheten för att barnet skulle göra en klassresa. Likaså ökade hög grad av förväntade prestationer denna sannolikhet för barn från mindre gynnade hemförhållanden. För barn från lyckligare lottade familjer innebar dock höga förväntningar på barnets prestationer att oddsen minskade för att de skulle befästa familjens privilegierade ställning i samhället. Projektledare: Susanne Alm Institutet för social forskning, SOFI, Stockholms universitet Tel: E-post: Nya villkor för unga med intellektuellt funktionshinder Ökad valfrihet, självbestämmande och eget ansvar har i stor utsträckning ersatt den generella välfärdspolitiken för människor med intellektuellt funktionshinder. Vilka nya livsmönster har detta lett till? Intervjuer gjordes med ett tjugotal personer som i sitt yrke har ingående kännedom om och kontakt med ungdomar i den här gruppen. De gav en översiktlig bild av unga människor med intellektuellt funktionshinder i åldern 19 till 30 år, deras boende, sysselsättning och ekonomiska villkor. Observationer och intervjuer gjordes också med ett tjugotal ungdomar. Bland dem som saknar föräldrar som kan företräda dem hos myndigheterna har många utvecklat sina egna strategier för att undvika eller minimera insyn och kontroll från myndigheterna. För dem fungerar den lokala offentligheten som en frizon, utan strikta regler för hur man ska uppträda, där de inte känner sig så kontrollerade av andra. Genom att vistas i dessa öppna och socialt varierande miljöer har de tillägnat sig social och kulturell kompetens. De bemästrar olika vardagliga problem och formar sitt eget liv och sin egen livsstil. Men valfriheten har också mörka sidor. En del ungdomar har svårt att klara sig. De råkar ut för svårigheter och kan inte alltid bedöma riskerna med sitt handlande. Några har hamnat utanför arbets- och bostadsmarknaden genom kriminalitet, alkohol och andra droger. Ojämlikheten när det gäller livsvillkor, möjligheter och risker tycks ha ökat för unga människor med intellektuellt funktionshinder. Projektledare: Sören Olsson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Tel: E-post:

5 Forskning och Resultat Ser sig inte som knarkare Unga droganvändare i åldern intervjuades i denna studie. Urvalet bestod av socialt integrerade unga vuxna som använder narkotika ibland. De kom från olika delar av landet, hade socialt olika bakgrund och olika erfarenheter av droger. De såg sig varken som kriminella eller missbrukare, utan som medvetna konsumenter och droganvändare. De distanserar sig från den allmänna föreställningen om narkotikamissbrukare och är väl medvetna om och kritiska till hur unga och narkotika framställs i massmedierna. För att inte bli betraktade som kriminella knarkare, eller naiva och aningslösa, väljer de att vara försiktiga och skaffa sig egna erfarenheter och kunskap om olika droger. Bilden i svensk dagspress av unga och narkotika undersöktes också. Studien bygger på en sammanställning av nyhetsartiklar under trettio år till Det är två kontrasterande berättelser som dominerar: den kriminella respektive den unga oskyldiga droganvändaren. Skildringarna bidrar till att upprätthålla stereotypa bilder av narkotikaanvändare. Projektledare: Robin Room Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Tel: E-post: EVA WÄRNLID / TIOFOTO Bemötandets betydelse för återgång till arbete vid sjukskrivning Långtidssjukskrivning har ökat drastiskt i Sverige, samtidigt som kunskapen om vad som påverkar återgång i arbete är bristfällig. Hittills har framförallt olika rehabiliteringsåtgärder studerats, men några studier antyder att även det faktiska bemötandet av sjukskrivna från rehabiliteringsaktörer kan ha betydelse. I detta projekt studeras framför allt emotionella aspekter av sådant bemötande. Teorier om sociala emotioner, särskilt stolthet och skam, dvs emotioner som är specifikt knutna till sociala interaktionssammanhang och som involverar värderingar av det egna jaget, utgör bakgrund för projektet som genomförs i tre steg. I de två första, som till största delen är genomförda, har ett antal explorativa och kvalitativa studier genomförts (sekundäranalyser av fokusgruppintervjumaterial, intervjustudier, samt test av frågor i enkäter). Dessa visar att stolthetsoch skamupplevelser förekommer i sjukskrivnas interaktion med professionella, och de pekar på ett antal huvudkategorier av inslag i bemötandet som väcker sociala emotioner. Mot denna bakgrund planeras projektets steg tre, huvudstudien. Den genomförs med hjälp av en enkätstudie riktad till cirka personer med erfarenhet av sjukskrivning och rehabilitering. Urvalet görs slumpmässigt ur en population som omfattar sjukskrivna, år gamla, med ett pågående sjukfall som varat i minst fyra och högst 12 månader. Specifika frågeställningar för denna studie är: Hur vanliga är erfarenheter av positiva och negativa sociala emotioner i möten med professionella bland sjukskrivna? Finns det skillnader i detta avseende vad gäller kön, ålder, nationalitet, diagnos och sjukskrivningstidens längd? Vilka typer av bemötande uppfattar man har lett fram till dessa känslor? Har dessa erfarenheter betydelse för återgång i arbete? Parallellt pågår teoriutveckling kring dessa frågor, vilket kommer att intensifieras under projektets senare del. Projektledare: Kristina Alexanderson Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Personskadeprevention Tel: E-post: Besök vår bokhandel på webben Alkohol varför vi dricker som vi gör ISBN , ISSN , 102 sidor. Pris: 75 kr exkl. moms och porto. Varför dricker ungdomar så mycket? Hur har EU inverkat på svenskarnas dryckesvanor? Är det bra för hälsan att dricka två glas vin om dagen? Finns det något samband mellan alkohol, långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar? Det är frågor som besvaras av några av landets ledande alkoholforskare i denna bok. Beställningsadress: eller via FAS bokhandel på webben.

6 Forskning och Resultat Education and dementing disorders. The role of schooling in dementia and cognitive impairment Diana De Ronchi C:a 170 s., Karolinska University Press ISBN Avhandlingen behandlar förhållandet mellan utbildning, demens och kognitiv nedsättning. Författaren kommer bl.a. fram till att den mentala aktivitet som stimulerats av utbildning i barndomen kan vara den mekanism som förklarar hur hög utbildning kan skydda mot kognitiv nedsättning och demens. Låg utbildning och dåliga levnadsförhållanden är riskfaktorer. I omsorgens namn. Tre diskurser om äldreomsorg Malin Wreder C:a 200 s., Karlstad University Studies ISBN , ISSN Avhandlingen tar upp tre olika begrepp eller begreppspar: omsorg, utbildning/lämplighet och de äldre/ålderdomen. Vad är god omsorg? Vilka ska utföra den? Vilka tar emot den? A fine balance. Addressing usability and users needs in the development of IT systems for the workplace Inger Boivie C:a 225 s., Uppsala universitet ISBN , ISSN Avhandlingen tar upp användarbarheten i ITsystem i arbetslivet. Syftet är att studera och förbättra systemutvecklingsprocessen, så att de IT-system som byggs får god användarbarhet och bidrar till en god arbetsmiljö. Författaren pekar på ett antal faktorer som försvårar arbetet med användarbarhet i praktisk systemutveckling. Synen på äldreomsorgen I en avhandling i sociologi har tre aspekter av äldreomsorgen analyserats. Bland annat enkätundersökningar med omsorgspersonal speglar personalens bild av omsorgen, synen på utbildning och lämplighet samt hur de uppfattar och tolkar de äldre och ålderdomen. God omsorg innebär aktivering, familj, hemlikhet och ömsesidighet. Utan att klart uttryckas inbegriper detta också kvinnlighet. Omsorg kräver både empati och rätt inställning. Att bara arbeta för pengarna betraktas inte som acceptabelt. Dålig organisation och felaktig ledning ses som yttre hot mot omsorgen. Utbildning är viktigt för att höja status och lön, men för att ge god omsorg beskrivs personlig lämplighet som viktigare. Personal med fel inställning utgör problem. De äldre beskrivs som ensamma, nedstämda och understimulerade. De behöver aktiveras, främst genom prat och promenader. De kan också vara aggressiva, våldsamma och otacksamma och underminerar då idén om omsorgen som ömsesidig. Omsorgstagarna infantiliseras, och personalen ser det som sin uppgift att ta till vara deras intressen. Åldrandet innebär att förlora kontrollen över kroppen och bli allt mindre mänsklig. Pratet som är en omhuldad aktivitet fungerar som disciplinering till självdisciplinering och syftar till att få de äldre att vilja det rätta. Detta är att vara aktiv och social, eftersträva hälsa och förbli ung till sinnet så länge som möjligt. Att vara passiv, dra sig undan och ge upp är inte att åldras på det rätta sättet. Projektledare: Rolf Å Gustafsson Institutionen för samhällsvetenskap, Sociologi, Karlstads universitet Tel: E-post: TOMAS SÖDERGREN / MIRA Hemhjälp bland äldre Under de senaste årtiondena har andelen äldre personer i Sverige som får hemhjälp drastiskt minskat. Vilka faktorer som påverkar om man får hemhjälp eller ej undersöktes vid Äldrecentrum i Stockholm. Studierna bygger på en undersökning från Kungsholmen i Stockholm. Individens behov väger tungt. Demenssjukdom, gångsvårigheter och hjälpbehov i hushållet ökar utsikterna att få hemhjälp. Ensamboende har oftare hemhjälp än samboende, och är man ensamboende och högutbildad är sannolikheten att få hjälp i hemmet dubbelt så stor. I mitten av 1990-talet medförde depressiva symtom inte mer hemhjälp. För lågutbildade personer med depression minskade i stället sannolikheten att få hjälp. Orsaken kan vara att lågutbildade äldre har svårare att begära vård eller beskriva sina besvär. Demens ledde inte till hemhjälp bland sammanboende. Bara när den demenssjuka fick hjälp av en anhörig utanför hushållet ökade oddsen för att få hemhjälp. För äldre personer utan egna barn var sannolikheten större. Men om de äldre hade barn var sannolikheten att få hjälp i hemmet, antingen av samhället eller privat, tre gånger större. Ensamma löper därför risk att inte få sina behov av vård tillfredsställda, eftersom barnen fungerar både som vårdgivare och kan slå larm när behoven uppstår. Projektledare: Mats Thorslund Stockholms läns äldrecentrum Tel: ; E-post:

7 Forskning och Resultat Vård via Internet Internet kan vara ett hjälpmedel vid behandling av psykiska problem. Sådan vård kan ge lika goda resultat som traditionell psykologisk terapi. Metoden bygger på självhjälp, och all information och kommunikation sker via hemsidor och e-post. Självhjälpsbehandling har en rad fördelar framför klinisk psykoterapeutisk vård: bättre kostnadseffektivitet, större tillgänglighet för patienterna och mindre motstånd från patienterna att underkasta sig behandling. I förlängningen kan ett utvecklat system med Internetbehandling komplettera och avlasta den traditionella vården. I ett projekt utvecklades ett nätbaserat självhjälpsprogram där stöd ges i form av e-post med eller utan telefonstöd. Huvudvärk behandlades via Internet, vilket gav goda resultat med minskade besvär för patienterna. Under projektets gång arbetade forskarna också med tinnitus, kronisk smärta och sömnproblem. Tinnitusbehandlingen bedrivs sedan en tid som reguljär behandling vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Projektledare: Gerhard Andersson Inst. för psykologi, Uppsala universitet Tel: E-post: Kvinnor mest utsatta för värk Värk i leder och muskler är ett stort samhällproblem. Många av problemen, både fysiska och psykosociala, går att härleda till arbetsmiljön. Nära 300 kvinnor och män deltog i en undersökning. De arbetade i en gummifabrik respektive en monteringsindustri. Arbetet var repetitivt, kraftkrävande och delvis maskinstyrt. Förekomsten av besvär eller sjukdom i nacke och armar var hög bland både kvinnor och män. Drygt hälften rapporterade besvär i nacke/axlar under de senaste sju dagarna och nästan hälften i armbågar/händer. Trots identiska arbetsuppgifter löpte kvinnorna dubbelt så stor risk som männen att bli sjuka. Det gällde såväl nacke/skuldror som armbågar/ händer. Justering för arbetsplats, anställningstid, rökning samt förhållanden utanför arbetet, som civilstånd, Bukfetman ökar mest hos kvinnor Ett projekt har studerat risker och livsstil när det gäller bl.a. fetma och hjärt-kärlsjukdomar i Göteborg under en 20-årsperiod. Bland personer i åldrarna år ökade såväl fetma som bukfetma tydligt under perioden. Fetman ökar snabbare hos kvinnor än hos män. Den främsta förändringen bland kvinnorna i studien är att en ökad andel av kroppens fett verkar vara lokaliserat till bålen. Bukfetma anses vara en indikator på risk för hjärt-kärlsjukdom med koppling till stress och livsstil. Studiet av samband mellan måltidsmönster och fetma visar att feta mäns och kvinnors måltider förläggs till senare tidpunkter på dygnet. De åt också större portioner än andra. När det gäller hjärt-kärlsjukdom uppgav en majoritet av kvinnorna som behandlades för sin första hjärtinfarkt en lägre nivå av social anpassning och socialt stöd. Dessa skillnader mot kontrollerna fanns inte bland männen i studien. Projektledare: Lauren Lissner-Östlund Institutionen för samhällsmedicin, Allmänmedicin, Göteborgs universitet Tel: E-post: antal barn, hushållsarbete och motionsvanor, förändrade inte bilden. Det fanns inga skillnader mellan kvinnor och män vad gällde arbetsställningar och rörelser med huvud, överarmar och händer. Däremot arbetade kvinnorna med högre muskelaktivitet i kappmuskeln, liksom också i underarmarnas sträckmuskler, i relation till sin maximala styrka. Möjligheterna till vila för musklerna var dessutom betydligt lägre hos kvinnorna. Inga skillnader mellan könen kunde ses beträffande psykosociala faktorer, som egenkontroll i arbetet, krav och socialt stöd. Den muskelaktivitet som krävs för att utföra arbetet tycks alltså vara alltför hög hos kvinnorna i förhållande till deras kapacitet. Projektledare: Kerstina Ohlsson Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet Tel: E-post: JENS OLOF LASTHEIN / MIRA Strokefallen ökar Stroke är en sjukdom som ökar i Malmö. Detta trots att hjärtinfarkterna minskar och att möjligheterna att behandla högt blodtryck aldrig har varit större. Att 45 procent av all stroke drabbar patienter som behandlas för högt blodtryck kan förklaras av att det s.k. målblodtrycket inte uppnåtts. Det finns inga tecken på att den önskade blodtrycksnivån skulle uppnås mer sällan hos ogifta, lågutbildade eller arbetare. Detta är ett av resultaten av en studie vid Lunds universitet som jämför risken att insjukna i stroke för grupper med olika socioekonomiska förhållanden i Malmö. Prognoserna jämfördes också. Ett annat resultat är att civilståndet är en viktig riskfaktor för stroke. Skilsmässa och makes död är händelser som de närmaste åren ökar risken för att få stroke. Invandrare från olika länder löper olika risk. För invandrare från Ungern och f.d. Jugoslavien är risken större för propp i hjärnan, medan asiater och de som kommit från f.d. Sovjetunionen löper större risk för att få en blödning. För många invandrargrupper är risken dock densamma som för infödda svenskar. Överlevnaden efter stroke varierar mellan olika bostadsområden. Sämst är överlevnaden bland patienter från mindre bemedlade bostadsområden. Projektledare: Gunnar Engström Samhällsmedicinska institutionen, Universitetssjukhuset MAS, Lunds universitet Tel: E-post:

8 Flickorna drev intressefrågor Sju niondeklasser från fyra skolor ingick i en studie om hur ungdomar upplever maktrelationerna i skolan och hur de agerar för att får en förändring till stånd. Skolorna valdes från olika områden i en stor stad och i landsortsmiljö. Som exempel på områden som eleverna skulle vilja förändra angav de sociala motsättningar i skolan och dess omgivning, könsmotsättningar och kommunens ekonomi. Men de var överlag skeptiska till att kunna göra något åt saken. Trots detta försökte de aktivt konfrontera det de ansåg vara missförhållanden. I en skola med mycket heterogent upptagningsområde ville ungdomarna t.ex. göra om skolans sätt att hantera konflikter mellan olika sociala grupper. Andra exempel är att flickor bjöd offentligt motstånd mot vad de betecknade som sexism, och flera ungdomsgrupper riktade sig mot nedskärningar för att få eller behålla kvalificerad undervisning. Skolans formella elevorganisation verkade inte ha särskilt stor betydelse. I stället var enskilda lärare och den politiska medvetenheten i elev- gruppen viktigare. Men synen på konflikter och strategier för att påverka skola och samhälle varierade med kön samt social och etnisk bakgrund. Kön visade sig betydelsefullt i olika sammanhang, så t.ex. var det i synnerhet flickor som drev ungdomarnas intressen i skolan. Projektledare: Elisabeth Öhrn Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Tel: E-post: Infektion kan orsaka missfall Infektioner under graviditeten är sannolikt den viktigaste orsaken till missfall och mycket för tidig förlossning. Infektioner kan också påverka riskerna för dålig fostertillväxt och fosterdöd under graviditetens senare del. Projektet studerade vilka riskfaktorer som kan påverka graviditeten och hur specifika infektioner påverkar riskerna. Bland resultaten märks följande: Tecken på infektion i gynekologiska cellprov ökar risken för för tidig förlossning. Tidigare missfall ökar EVA WERMLID / TOPFOTO Verbalt våld vanligt på högstadiet Enligt arbetsmiljölagen har alla skolelever rätt till en trygg och säker arbetsmiljö som är fri från hot, våld och trakasserier. Ofta uppmärksammas fysiskt våld mellan eleverna. Men den psykosociala miljön i skolan är många gånger inte heller tillfredsställande: på högstadiet är det mycket vanligt med verbalt våld. En enkät- och intervjuundersökning omfattade över tusen elever i årskurs 6 och 8 i Uddevalla, klassföreståndare samt två åttondeklasser i Stockholmsområdet. De tillfrågades om arbetsmiljön i skolan, trivsel, välbefinnande samt verbalt och fysiskt våld. På högstadiet är det mycket vanligt med verbalt våld. Det är pojkar som utsätter flickor och också andra pojkar för verbal aggression. Flickor förnedras genom tillmälen som hora. Pojkarna hotas. Både pojkar och flickor trivs sämre i skolan och mår sämre genom det verbala våldet, och det bidrar till att ojämlikhet mellan könen skapas och upprätthålls. Verbal aggression kopplas ofta ihop med pojkar som är stökiga, skolkar, är med i gäng och går omkring och är tuffa i skolan. Projektledare: Kerstin Isaksson Arbetslivsinstitutet, Arbetshälsa Tel: E-post: arbetslivsinstitutet.se risken för för tidig förlossning. En tidigare graviditet med dålig fostertillväxt ökar risken för sen fosterdöd, speciellt i kombination med för tidig förlossning. Projektledare: Sven Cnattingius Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet Tel: E-post: FAS Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Postadress: Box 2220, Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 5, Riddarholmen (Från 1 januari 2006: Westmanska Palatset, Wallingatan 2) Telefon: Telefax: E-post: Forskning och Resultat utkommer med fyra nummer per år. Den är kostnadsfri och kan beställas från FAS. Redaktör: Jan Jerring. E-post: Ansvarig utgivare: Solweig Rönström Grafisk form: Lena Eliasson Produktion: Prospect Communication AB Tryck: Alfa Print AB, Stockholm ISSN: Detta nummer är distribuerat december 2005

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Trötthet och återhämtning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

hjältemodig insats eller

hjältemodig insats eller Sjuknärvaro hjältemodig insats eller kostsam dumhet? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen,

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 25 maj 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000 Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? Daniel Frydman Psykiater Leg psykoterapeut Projektledare Noll självmord i Stockholms län 1:10:100:1000 När =inns

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer