Betydelsen av arv och miljö för hälsa och beteende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betydelsen av arv och miljö för hälsa och beteende"

Transkript

1 Nr 4 December 2005 BILDBYRÅ EKEGREN.SE I detta nummer: s2 Hur fungerar delad vårdnad? Svensk lag ger föräldrar automatiskt gemensam vårdnad s3 Boendeområdet påverkar hälsan I ett projekt vid Karolinska institutet undersöktes boendeområdets påverkan på ohälsa s4 Vem blir klassresenär? Betydelsen av kulturellt och socialt kapital för sannolikheten att röra sig uppåt på samhällsstegen... s5 Ser sig inte som knarkare Unga droganvändare i åldern intervjuades i denna studie. Urvalet bestod av socialt integrerade unga vuxna som s7 Bukfetman ökar mest hos kvinnor Ett projekt har studerat risker och livsstil när det gäller bl.a. fetma och hjärt-kärlsjukdomar s8 Infektion kan orsaka missfall Infektioner under graviditeten är sannolikt den viktigaste orsaken Betydelsen av arv och miljö för hälsa och beteende Fortfarande finns det väldigt lite forskat om hur ärftliga och miljömässiga förhållanden tidigt i livet kan påverka sjukdom och beteende längre fram. Studier av tvillingar kan besvara många frågor om hur arv och miljö påverkar människors utveckling av hälsa och beteende. Vid Karolinska institutet studerades tvillingpar födda Både barn och föräldrar fick besvara enkäter vid flera tillfällen under flera år. Bland en mängd resultat kan nämnas: Låg födelsevikt är en riskfaktor för ADHD. Fortlöpande ADHD-symtom beror framför allt på genetiska faktorer. Aggressivt antisocialt beteende orsakas av genetiska faktorer, medan såväl genetiska som miljömässiga förhållanden är viktiga för ett icke-aggressivt antisocialt beteende. Både arv och familjemiljö är viktiga för fobier och rädsla hos barn. Projektledare: Paul Lichtenstein Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet Tel: E-post: En arbetsvecka med sömnbrist Hur snabbt återhämtar man sig efter en arbetsvecka, när man bara får sova fyra timmar varje natt? Hur mår man, och hur är det med prestationsförmågan? Svar gavs i en tvärvetenskaplig studie. Långvarig sömnbrist är förenat med starka negativa känslor av ohälsa, ihållande trötthet och sömnighet. Deltagarna i studien mådde inte bra, och problemen ökade ju längre sömnbristen pågick. Det behövdes två, tre dygn för att de skulle bli återställda. Den klara försämringen av självskattad hälsa kunde dock inte kopplas till någon ökning av objektiva ohälsosymtom, när hjärnans elektriska aktivitet, hormoner och immunfunktion kontrollerades. Prestationsförmågan påverkas av bristen på sömn. Reaktionstiden blev mycket längre, medan körförmågan (i en körsimulator) påverkades mindre. Ämnesomsättningen anpassade sig gradvis till bristen på sömn. Ingen försämring kunde ses i immunförsvaret, som stimulerades med en bakterieprodukt. Projektledare: Torbjörn Åkerstedt Institutet för psykosocial medicin, IPM Tel: E-post:

2 Forskning och Resultat Working women and health Annukka Savikko C:a 80 s., Dept of Social Medicine, Institute of Community Medicine, Sahlgrenska Academy ISBN Avhandlingen visar bl.a. att psykisk ohälsa kan vara en bidragande faktor också i sjukfall med andra intygsdiagnoser. Gemenskap, manlighet och marginalitet. En studie av en västsvensk bikerklubb Stig Grundvall 246 s., Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete ISBN , ISSN Boken är en etnografisk studie av en västsvensk motorcykelklubb. Två års deltagande studier och tjugoen djupintervjuer ligger till grund för studien. Klubben är det primära forskningsobjektet men är samtidigt en ingång till bikerkulturen i stort. Sociala mönster och meningsbärande strukturer står i fokus. Läs våra forskarintervjuer på webben under Fokus på.... Under december: Stefan Svallfors Arbetsmiljöupplysningen.se Sveriges samlade kunskap om arbetsliv och hälsa. En ny portal som gör det lätt att hitta information om arbetsmiljö. Ett trettiotal arbetsmiljöorganisationer bidrar med fakta. Den svenska ofärden Har grupper med sociala problem marginaliserats ännu mer i dagens samhälle? Svaret blir ja i detta projekt, där fängelsedömda och vräkta har stått i fokus. Internerna är som grupp mer marginaliserade i dag än för tio år sedan. De har svårare att få bostad och arbete efter avtjänat straff. Under dessa tio år har alternativa verkställighetsformer till kortare fängelsestraff införts, som inte är öppna för de mest resurssvaga kriminella, eftersom alternativen ställer krav på sysselsättning, boende och drogfrihet. Detta medför att fängelsernas klientel är mer belastat, såväl straffmässigt som socialt. Strafftiderna har blivit längre och restriktionerna fler för de intagna på fängelserna. För gruppen vräkta är det enligt forskarna svårare att säga något säkert om utvecklingen. Följderna efter en vräkning tycks dock ha blivit svårare. Praxis har under de senaste tio åren blivit alltmer restriktiv. Hyresvärdarna är hårdare och ställer högre krav beträffande ekonomiska resurser på den som ska teckna hyreskontrakt än vad som var fallet i slutet av 1990-talet. Varje år drabbas ett stort antal barn av vräkning. Under år 2001 vräktes tusen hushåll. I de flesta av hushållen fanns fler än ett barn. Barnets bästa tycks alltså inte komma i främsta rummet när myndigheterna hanterar dessa situationer. Skamkänslor, ett osäkert boende med tillfälliga lösningar på hotell eller som inneboende hos släktingar eller bekanta, stora delar av barnens saker magasinerade, allt detta gör levnadsstandarden och uppväxtvillkoren sämre för dessa barn. Det rimmar dåligt med socialtjänstens mål att ordna så att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. Studien har resulterat i en statlig utredning om vräkning av hushåll med barn (SOU 2005:88). Projektledare: Janne Flyghed Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Tel: E-post: Hur fungerar delad vårdnad? Svensk lag ger föräldrar automatiskt gemensam vårdnad om barnen efter skilsmässa. Tillsammans ska de fatta beslut för barnens bästa. Hur fungerar detta i vardagen? Ett femtiotal föräldrar från såväl storstad som småstad intervjuades under en tvåårsperiod. När det gäller kommunikation och samarbete kunde tre lika stora grupper urskiljas. Den första gruppen präglas av tät kontakt och flexibilitet. Kommunikationen var ömsesidig och direkt. Besluten fattades gemensamt, och problem och konflikter löstes effektivt och gemensamt. Bilden av den andra föräldern var i huvudsak positiv och nyanserad. Ofta bodde barnen lika mycket hos bägge föräldrarna. Den andra gruppens många singelföräldrar kände sig stressade på grund av ansvarsbördan och bristen på stöd. Vårdnaden var visserligen gemensam, men de var i praktiken ensamma om den dagliga omsorgen. Barnet träffade den andra föräldern mer eller mindre regelbundet, men denna deltog inte i omsorgen om barnet. Det kunde bero på personliga problem, som missbruk eller avståndstagande. Kommunikationen var sparsam och inriktad på nödvändig information. Det uppstod lätt konflikter. Alla beslut, utom rent juridiska, fattades av boendeföräldern ensam. Den tredje gruppen bestod av föräldrar vilkas barn delade sitt boende mellan hemmen. Kommunikationen hade brutit samman, och barnen levde i två separata världar. Nödvändig kommunikation förmedlades indirekt eller via sms eller barnen. Mycket vrede, misstro och stress fanns i dessa familjer. Projektledare: Helena Willén Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV Tel: E-post:

3 Forskning och Resultat Följder av bostadssegregation Blir man fattigare av att bo i ett område med många fattiga grannar? Är risken att bli arbetslös större om man bor bland många arbetslösa? Vad betyder boendetiden i så fall? Detta är frågor som ställts i ett projekt vid Uppsala universitet, där även teori och metod utvecklades för att studera grannskapseffekter. Forskarna har samarbetat med kolleger från Nederländerna, USA och Finland. Sverige har unik tillgång till geografiska långtidsdata över individerna, med god geografisk informationen, och därför har alla empiriska studier baserats på svenska data. Forskarna visar att omgivningen spelar roll. Detta skulle kunna tolkas som stöd för idén att bostadsområden bör vara socialt blandade. Men dessa tankar tycks ha stannat på idéstadiet, skriver forskarna. I allt väsentligt saknas i dag instrument som effektivt kan minska boendesegregation. Det har också betydelse att man kompenserar bostadsområden med koncentrationer av resurssvaga för effekterna av ett sådant boende. Det vill säga om man vill ge människor likvärdiga möjligheter att lyckas bra i skola och arbetsliv. Detta synsätt präglar områdesbaserade politiska satsningar i s.k. utsatta bostadsområden. Projektledare: Roger Andersson Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet Tel: E-post: Boendeområdet påverkar hälsan I ett projekt vid Karolinska institutet undersöktes boendeområdets påverkan på ohälsa. Män och kvinnor i Stockholms län, år gamla, som drabbades av en första hjärtinfarkt under åren studerades vad gäller bostadsområde. Invånarnas sociala kapital i olika former varierar geografiskt i Stockholms län och visar ett tydligt samband med livsvillkor, hälsorisker och ohälsa. Social utslagning, fattigdom, etnisk mångfald och klasstruktur har stor betydelse för hälsan. När individuella faktorer sållats bort visar det sig att kvinnor som bodde i de materiellt mest eftersatta områdena löpte dubbelt så stor risk att drabbas av hjärtinfarkt. För männen var riskökningen 60 procent. Den av grannskapet betingade riskökningen drabbade både personer med låga och med höga inkomster. För kvinnliga outbildade arbetare var risken 3 gånger så stor som för kvinnliga högre tjänstemän. Motsvarande siffra var för männen 2,6 gånger. Projektledare: Johan Hallqvist Institutionen för folkhälsovetenskap, Socialmedicin, Karolinska institutet Tel: E-post: Besök FAS projektkatalog på webben: BILDBYRÅ EKEGREN.SE Vägen från Gavra inre och yttre migration från en grekisk by Under 1960-talet skedde en massiv utvandring från Grekland. Från byn Gavra i norra Makedonien emigrerade cirka hälften av invånarna till Sverige. Andra flyttade inom Grekland, främst till Thessaloniki. I detta projekt vill forskarna undersöka dels hur livsförloppen skiljer sig för de Gavrabor som emigrerade till Sverige och de som flyttade inom Grekland, till Thessaloniki eller andra städer, hur den inre respektive den yttre migrationen har påverkat den andra generationen, dvs. flyttarnas barn, i deras utbildningsval och yrkeskarriärer. Projektet arbetar för det första med data om samtliga greker som fanns i Sverige 1970 för att analysera Sverige-grekerna och deras barn. För det andra kommer forskarna att göra en totalundersökning, en intervjundersökning, av den migrerande generationen, som omfattar byns 97 hushåll. Intervjuer görs både med dem som stannat i Grekland och dem som flyttat till Sverige. Målet är att kartlägga bybornas arbetserfarenheter, familjehistoria, utbildning, ekonomisk standard, samt barnens utbildning, familjesituation och arbeten. För det tredje genomförs systematiska livshistorieintervjuer både med bybor som emigrerade till Sverige och dem som stannade i Grekland. För det fjärde görs livshistorieintervjuer med ett urval ur barn-generationen, både av Sverige-emigranters barn och barn till familjer som var kvar i Grekland. Projektets hemsida kan nås via Projektledare: Gunnar Olofsson Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap Tel: E-post:

4 Forskning och Resultat Samhall. Att bli normal i en onormal organisation Mikael Holmqvist 440 s., SNS Förlag ISBN Det helstatliga Samhall AB är ett av Sveriges största och viktigaste företag och en ledande aktör i näringsliv och offentlig sektor. I boken beskrivs hur arbetslösa klassificeras och utvecklas som arbetshandikappade i ett organiserat välfärdssystem, och analyseras vilken roll Samhall spelar i samhället. Social work in Cuba and Sweden Red. Sven-Axel Månsson, Clotilde Proveyer Cervantes 286 s., Department of Social Work, Göteborg University; Department of Sociology, University of Havana ISBN X, ISSN Boken är resultatet av ett akademiskt utbyte mellan universitet i Kuba och Sverige. Syftet har varit att utbyta erfarenheter och synpunkter kring utbildning, forskning och praktik i socialt arbete i de två länderna i en tid som präglats av sociala problem och arbetslöshet i de två länderna. Kapitlen är skrivna av ett antal kubanska och svenska forskare inom socialt arbete. Reserverad demokrati Magnus Dahlstedt 362 s., Boréa ISBN Författaren har studerat den svenska demokratin i ett mångetniskt sammanhang. Han visar hur demokratin är skiktad längs etniska linjer, där klyftor förstärks och återskapas. Demokratin är inte till för alla. Det leder till en reserverad inställning hos dem som inte inkluderats. Vem blir klassresenär? Betydelsen av kulturellt och socialt kapital för sannolikheten att röra sig uppåt på samhällsstegen har studerats vid Stockholms universitet. Studien definierar kulturellt kapital som föräldrarnas attityder till högre utbildning och socialt kapital som föräldrarnas konkreta engagemang i barnets studier. Social rörlighet mättes med hänsyn dels till utbildningsnivå, dels till yrkesposition. Ju större tillgången är till kulturellt respektive socialt kapital i ursprungsfamiljen, desto troligare att barnet gör en klassresa, dvs. genomgår högre utbildning samt senare intar en högre ställning i yrkeshierarkin. Stor tillgång till kulturellt kapital är en fördel, oavsett tillgången till socialt kapital. Däremot ökar stor tillgång till socialt kapital sannolikheten för uppåtrörlighet bara om tillgången till kulturellt kapital är lika stor. Med andra ord tycks föräldrarnas engagemang i barnets studier, t.ex. genom läxförhör, bara förbättra chanserna för barnet att bli socialt uppåtrörligt om föräldrarnas attityder till högre utbildning samtidigt är positiv. Projektet syftade också till att öka kunskapen om sociopsykologiska mekanismer av central betydelse för social rörlighet. Här studerades familjernas grad av skötsamhet, deras aspirationer för barnet, attityder till högre utbildning samt prestationsförväntningar på barnet. Barn från mindre och från mer privilegierade hem jämfördes. Hög grad av skötsamhet i familjen ökade sannolikheten för att barnet skulle göra en klassresa. Likaså ökade hög grad av förväntade prestationer denna sannolikhet för barn från mindre gynnade hemförhållanden. För barn från lyckligare lottade familjer innebar dock höga förväntningar på barnets prestationer att oddsen minskade för att de skulle befästa familjens privilegierade ställning i samhället. Projektledare: Susanne Alm Institutet för social forskning, SOFI, Stockholms universitet Tel: E-post: Nya villkor för unga med intellektuellt funktionshinder Ökad valfrihet, självbestämmande och eget ansvar har i stor utsträckning ersatt den generella välfärdspolitiken för människor med intellektuellt funktionshinder. Vilka nya livsmönster har detta lett till? Intervjuer gjordes med ett tjugotal personer som i sitt yrke har ingående kännedom om och kontakt med ungdomar i den här gruppen. De gav en översiktlig bild av unga människor med intellektuellt funktionshinder i åldern 19 till 30 år, deras boende, sysselsättning och ekonomiska villkor. Observationer och intervjuer gjordes också med ett tjugotal ungdomar. Bland dem som saknar föräldrar som kan företräda dem hos myndigheterna har många utvecklat sina egna strategier för att undvika eller minimera insyn och kontroll från myndigheterna. För dem fungerar den lokala offentligheten som en frizon, utan strikta regler för hur man ska uppträda, där de inte känner sig så kontrollerade av andra. Genom att vistas i dessa öppna och socialt varierande miljöer har de tillägnat sig social och kulturell kompetens. De bemästrar olika vardagliga problem och formar sitt eget liv och sin egen livsstil. Men valfriheten har också mörka sidor. En del ungdomar har svårt att klara sig. De råkar ut för svårigheter och kan inte alltid bedöma riskerna med sitt handlande. Några har hamnat utanför arbets- och bostadsmarknaden genom kriminalitet, alkohol och andra droger. Ojämlikheten när det gäller livsvillkor, möjligheter och risker tycks ha ökat för unga människor med intellektuellt funktionshinder. Projektledare: Sören Olsson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Tel: E-post:

5 Forskning och Resultat Ser sig inte som knarkare Unga droganvändare i åldern intervjuades i denna studie. Urvalet bestod av socialt integrerade unga vuxna som använder narkotika ibland. De kom från olika delar av landet, hade socialt olika bakgrund och olika erfarenheter av droger. De såg sig varken som kriminella eller missbrukare, utan som medvetna konsumenter och droganvändare. De distanserar sig från den allmänna föreställningen om narkotikamissbrukare och är väl medvetna om och kritiska till hur unga och narkotika framställs i massmedierna. För att inte bli betraktade som kriminella knarkare, eller naiva och aningslösa, väljer de att vara försiktiga och skaffa sig egna erfarenheter och kunskap om olika droger. Bilden i svensk dagspress av unga och narkotika undersöktes också. Studien bygger på en sammanställning av nyhetsartiklar under trettio år till Det är två kontrasterande berättelser som dominerar: den kriminella respektive den unga oskyldiga droganvändaren. Skildringarna bidrar till att upprätthålla stereotypa bilder av narkotikaanvändare. Projektledare: Robin Room Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Tel: E-post: EVA WÄRNLID / TIOFOTO Bemötandets betydelse för återgång till arbete vid sjukskrivning Långtidssjukskrivning har ökat drastiskt i Sverige, samtidigt som kunskapen om vad som påverkar återgång i arbete är bristfällig. Hittills har framförallt olika rehabiliteringsåtgärder studerats, men några studier antyder att även det faktiska bemötandet av sjukskrivna från rehabiliteringsaktörer kan ha betydelse. I detta projekt studeras framför allt emotionella aspekter av sådant bemötande. Teorier om sociala emotioner, särskilt stolthet och skam, dvs emotioner som är specifikt knutna till sociala interaktionssammanhang och som involverar värderingar av det egna jaget, utgör bakgrund för projektet som genomförs i tre steg. I de två första, som till största delen är genomförda, har ett antal explorativa och kvalitativa studier genomförts (sekundäranalyser av fokusgruppintervjumaterial, intervjustudier, samt test av frågor i enkäter). Dessa visar att stolthetsoch skamupplevelser förekommer i sjukskrivnas interaktion med professionella, och de pekar på ett antal huvudkategorier av inslag i bemötandet som väcker sociala emotioner. Mot denna bakgrund planeras projektets steg tre, huvudstudien. Den genomförs med hjälp av en enkätstudie riktad till cirka personer med erfarenhet av sjukskrivning och rehabilitering. Urvalet görs slumpmässigt ur en population som omfattar sjukskrivna, år gamla, med ett pågående sjukfall som varat i minst fyra och högst 12 månader. Specifika frågeställningar för denna studie är: Hur vanliga är erfarenheter av positiva och negativa sociala emotioner i möten med professionella bland sjukskrivna? Finns det skillnader i detta avseende vad gäller kön, ålder, nationalitet, diagnos och sjukskrivningstidens längd? Vilka typer av bemötande uppfattar man har lett fram till dessa känslor? Har dessa erfarenheter betydelse för återgång i arbete? Parallellt pågår teoriutveckling kring dessa frågor, vilket kommer att intensifieras under projektets senare del. Projektledare: Kristina Alexanderson Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Personskadeprevention Tel: E-post: Besök vår bokhandel på webben Alkohol varför vi dricker som vi gör ISBN , ISSN , 102 sidor. Pris: 75 kr exkl. moms och porto. Varför dricker ungdomar så mycket? Hur har EU inverkat på svenskarnas dryckesvanor? Är det bra för hälsan att dricka två glas vin om dagen? Finns det något samband mellan alkohol, långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar? Det är frågor som besvaras av några av landets ledande alkoholforskare i denna bok. Beställningsadress: eller via FAS bokhandel på webben.

6 Forskning och Resultat Education and dementing disorders. The role of schooling in dementia and cognitive impairment Diana De Ronchi C:a 170 s., Karolinska University Press ISBN Avhandlingen behandlar förhållandet mellan utbildning, demens och kognitiv nedsättning. Författaren kommer bl.a. fram till att den mentala aktivitet som stimulerats av utbildning i barndomen kan vara den mekanism som förklarar hur hög utbildning kan skydda mot kognitiv nedsättning och demens. Låg utbildning och dåliga levnadsförhållanden är riskfaktorer. I omsorgens namn. Tre diskurser om äldreomsorg Malin Wreder C:a 200 s., Karlstad University Studies ISBN , ISSN Avhandlingen tar upp tre olika begrepp eller begreppspar: omsorg, utbildning/lämplighet och de äldre/ålderdomen. Vad är god omsorg? Vilka ska utföra den? Vilka tar emot den? A fine balance. Addressing usability and users needs in the development of IT systems for the workplace Inger Boivie C:a 225 s., Uppsala universitet ISBN , ISSN Avhandlingen tar upp användarbarheten i ITsystem i arbetslivet. Syftet är att studera och förbättra systemutvecklingsprocessen, så att de IT-system som byggs får god användarbarhet och bidrar till en god arbetsmiljö. Författaren pekar på ett antal faktorer som försvårar arbetet med användarbarhet i praktisk systemutveckling. Synen på äldreomsorgen I en avhandling i sociologi har tre aspekter av äldreomsorgen analyserats. Bland annat enkätundersökningar med omsorgspersonal speglar personalens bild av omsorgen, synen på utbildning och lämplighet samt hur de uppfattar och tolkar de äldre och ålderdomen. God omsorg innebär aktivering, familj, hemlikhet och ömsesidighet. Utan att klart uttryckas inbegriper detta också kvinnlighet. Omsorg kräver både empati och rätt inställning. Att bara arbeta för pengarna betraktas inte som acceptabelt. Dålig organisation och felaktig ledning ses som yttre hot mot omsorgen. Utbildning är viktigt för att höja status och lön, men för att ge god omsorg beskrivs personlig lämplighet som viktigare. Personal med fel inställning utgör problem. De äldre beskrivs som ensamma, nedstämda och understimulerade. De behöver aktiveras, främst genom prat och promenader. De kan också vara aggressiva, våldsamma och otacksamma och underminerar då idén om omsorgen som ömsesidig. Omsorgstagarna infantiliseras, och personalen ser det som sin uppgift att ta till vara deras intressen. Åldrandet innebär att förlora kontrollen över kroppen och bli allt mindre mänsklig. Pratet som är en omhuldad aktivitet fungerar som disciplinering till självdisciplinering och syftar till att få de äldre att vilja det rätta. Detta är att vara aktiv och social, eftersträva hälsa och förbli ung till sinnet så länge som möjligt. Att vara passiv, dra sig undan och ge upp är inte att åldras på det rätta sättet. Projektledare: Rolf Å Gustafsson Institutionen för samhällsvetenskap, Sociologi, Karlstads universitet Tel: E-post: TOMAS SÖDERGREN / MIRA Hemhjälp bland äldre Under de senaste årtiondena har andelen äldre personer i Sverige som får hemhjälp drastiskt minskat. Vilka faktorer som påverkar om man får hemhjälp eller ej undersöktes vid Äldrecentrum i Stockholm. Studierna bygger på en undersökning från Kungsholmen i Stockholm. Individens behov väger tungt. Demenssjukdom, gångsvårigheter och hjälpbehov i hushållet ökar utsikterna att få hemhjälp. Ensamboende har oftare hemhjälp än samboende, och är man ensamboende och högutbildad är sannolikheten att få hjälp i hemmet dubbelt så stor. I mitten av 1990-talet medförde depressiva symtom inte mer hemhjälp. För lågutbildade personer med depression minskade i stället sannolikheten att få hjälp. Orsaken kan vara att lågutbildade äldre har svårare att begära vård eller beskriva sina besvär. Demens ledde inte till hemhjälp bland sammanboende. Bara när den demenssjuka fick hjälp av en anhörig utanför hushållet ökade oddsen för att få hemhjälp. För äldre personer utan egna barn var sannolikheten större. Men om de äldre hade barn var sannolikheten att få hjälp i hemmet, antingen av samhället eller privat, tre gånger större. Ensamma löper därför risk att inte få sina behov av vård tillfredsställda, eftersom barnen fungerar både som vårdgivare och kan slå larm när behoven uppstår. Projektledare: Mats Thorslund Stockholms läns äldrecentrum Tel: ; E-post:

7 Forskning och Resultat Vård via Internet Internet kan vara ett hjälpmedel vid behandling av psykiska problem. Sådan vård kan ge lika goda resultat som traditionell psykologisk terapi. Metoden bygger på självhjälp, och all information och kommunikation sker via hemsidor och e-post. Självhjälpsbehandling har en rad fördelar framför klinisk psykoterapeutisk vård: bättre kostnadseffektivitet, större tillgänglighet för patienterna och mindre motstånd från patienterna att underkasta sig behandling. I förlängningen kan ett utvecklat system med Internetbehandling komplettera och avlasta den traditionella vården. I ett projekt utvecklades ett nätbaserat självhjälpsprogram där stöd ges i form av e-post med eller utan telefonstöd. Huvudvärk behandlades via Internet, vilket gav goda resultat med minskade besvär för patienterna. Under projektets gång arbetade forskarna också med tinnitus, kronisk smärta och sömnproblem. Tinnitusbehandlingen bedrivs sedan en tid som reguljär behandling vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Projektledare: Gerhard Andersson Inst. för psykologi, Uppsala universitet Tel: E-post: Kvinnor mest utsatta för värk Värk i leder och muskler är ett stort samhällproblem. Många av problemen, både fysiska och psykosociala, går att härleda till arbetsmiljön. Nära 300 kvinnor och män deltog i en undersökning. De arbetade i en gummifabrik respektive en monteringsindustri. Arbetet var repetitivt, kraftkrävande och delvis maskinstyrt. Förekomsten av besvär eller sjukdom i nacke och armar var hög bland både kvinnor och män. Drygt hälften rapporterade besvär i nacke/axlar under de senaste sju dagarna och nästan hälften i armbågar/händer. Trots identiska arbetsuppgifter löpte kvinnorna dubbelt så stor risk som männen att bli sjuka. Det gällde såväl nacke/skuldror som armbågar/ händer. Justering för arbetsplats, anställningstid, rökning samt förhållanden utanför arbetet, som civilstånd, Bukfetman ökar mest hos kvinnor Ett projekt har studerat risker och livsstil när det gäller bl.a. fetma och hjärt-kärlsjukdomar i Göteborg under en 20-årsperiod. Bland personer i åldrarna år ökade såväl fetma som bukfetma tydligt under perioden. Fetman ökar snabbare hos kvinnor än hos män. Den främsta förändringen bland kvinnorna i studien är att en ökad andel av kroppens fett verkar vara lokaliserat till bålen. Bukfetma anses vara en indikator på risk för hjärt-kärlsjukdom med koppling till stress och livsstil. Studiet av samband mellan måltidsmönster och fetma visar att feta mäns och kvinnors måltider förläggs till senare tidpunkter på dygnet. De åt också större portioner än andra. När det gäller hjärt-kärlsjukdom uppgav en majoritet av kvinnorna som behandlades för sin första hjärtinfarkt en lägre nivå av social anpassning och socialt stöd. Dessa skillnader mot kontrollerna fanns inte bland männen i studien. Projektledare: Lauren Lissner-Östlund Institutionen för samhällsmedicin, Allmänmedicin, Göteborgs universitet Tel: E-post: antal barn, hushållsarbete och motionsvanor, förändrade inte bilden. Det fanns inga skillnader mellan kvinnor och män vad gällde arbetsställningar och rörelser med huvud, överarmar och händer. Däremot arbetade kvinnorna med högre muskelaktivitet i kappmuskeln, liksom också i underarmarnas sträckmuskler, i relation till sin maximala styrka. Möjligheterna till vila för musklerna var dessutom betydligt lägre hos kvinnorna. Inga skillnader mellan könen kunde ses beträffande psykosociala faktorer, som egenkontroll i arbetet, krav och socialt stöd. Den muskelaktivitet som krävs för att utföra arbetet tycks alltså vara alltför hög hos kvinnorna i förhållande till deras kapacitet. Projektledare: Kerstina Ohlsson Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet Tel: E-post: JENS OLOF LASTHEIN / MIRA Strokefallen ökar Stroke är en sjukdom som ökar i Malmö. Detta trots att hjärtinfarkterna minskar och att möjligheterna att behandla högt blodtryck aldrig har varit större. Att 45 procent av all stroke drabbar patienter som behandlas för högt blodtryck kan förklaras av att det s.k. målblodtrycket inte uppnåtts. Det finns inga tecken på att den önskade blodtrycksnivån skulle uppnås mer sällan hos ogifta, lågutbildade eller arbetare. Detta är ett av resultaten av en studie vid Lunds universitet som jämför risken att insjukna i stroke för grupper med olika socioekonomiska förhållanden i Malmö. Prognoserna jämfördes också. Ett annat resultat är att civilståndet är en viktig riskfaktor för stroke. Skilsmässa och makes död är händelser som de närmaste åren ökar risken för att få stroke. Invandrare från olika länder löper olika risk. För invandrare från Ungern och f.d. Jugoslavien är risken större för propp i hjärnan, medan asiater och de som kommit från f.d. Sovjetunionen löper större risk för att få en blödning. För många invandrargrupper är risken dock densamma som för infödda svenskar. Överlevnaden efter stroke varierar mellan olika bostadsområden. Sämst är överlevnaden bland patienter från mindre bemedlade bostadsområden. Projektledare: Gunnar Engström Samhällsmedicinska institutionen, Universitetssjukhuset MAS, Lunds universitet Tel: E-post:

8 Flickorna drev intressefrågor Sju niondeklasser från fyra skolor ingick i en studie om hur ungdomar upplever maktrelationerna i skolan och hur de agerar för att får en förändring till stånd. Skolorna valdes från olika områden i en stor stad och i landsortsmiljö. Som exempel på områden som eleverna skulle vilja förändra angav de sociala motsättningar i skolan och dess omgivning, könsmotsättningar och kommunens ekonomi. Men de var överlag skeptiska till att kunna göra något åt saken. Trots detta försökte de aktivt konfrontera det de ansåg vara missförhållanden. I en skola med mycket heterogent upptagningsområde ville ungdomarna t.ex. göra om skolans sätt att hantera konflikter mellan olika sociala grupper. Andra exempel är att flickor bjöd offentligt motstånd mot vad de betecknade som sexism, och flera ungdomsgrupper riktade sig mot nedskärningar för att få eller behålla kvalificerad undervisning. Skolans formella elevorganisation verkade inte ha särskilt stor betydelse. I stället var enskilda lärare och den politiska medvetenheten i elev- gruppen viktigare. Men synen på konflikter och strategier för att påverka skola och samhälle varierade med kön samt social och etnisk bakgrund. Kön visade sig betydelsefullt i olika sammanhang, så t.ex. var det i synnerhet flickor som drev ungdomarnas intressen i skolan. Projektledare: Elisabeth Öhrn Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Tel: E-post: Infektion kan orsaka missfall Infektioner under graviditeten är sannolikt den viktigaste orsaken till missfall och mycket för tidig förlossning. Infektioner kan också påverka riskerna för dålig fostertillväxt och fosterdöd under graviditetens senare del. Projektet studerade vilka riskfaktorer som kan påverka graviditeten och hur specifika infektioner påverkar riskerna. Bland resultaten märks följande: Tecken på infektion i gynekologiska cellprov ökar risken för för tidig förlossning. Tidigare missfall ökar EVA WERMLID / TOPFOTO Verbalt våld vanligt på högstadiet Enligt arbetsmiljölagen har alla skolelever rätt till en trygg och säker arbetsmiljö som är fri från hot, våld och trakasserier. Ofta uppmärksammas fysiskt våld mellan eleverna. Men den psykosociala miljön i skolan är många gånger inte heller tillfredsställande: på högstadiet är det mycket vanligt med verbalt våld. En enkät- och intervjuundersökning omfattade över tusen elever i årskurs 6 och 8 i Uddevalla, klassföreståndare samt två åttondeklasser i Stockholmsområdet. De tillfrågades om arbetsmiljön i skolan, trivsel, välbefinnande samt verbalt och fysiskt våld. På högstadiet är det mycket vanligt med verbalt våld. Det är pojkar som utsätter flickor och också andra pojkar för verbal aggression. Flickor förnedras genom tillmälen som hora. Pojkarna hotas. Både pojkar och flickor trivs sämre i skolan och mår sämre genom det verbala våldet, och det bidrar till att ojämlikhet mellan könen skapas och upprätthålls. Verbal aggression kopplas ofta ihop med pojkar som är stökiga, skolkar, är med i gäng och går omkring och är tuffa i skolan. Projektledare: Kerstin Isaksson Arbetslivsinstitutet, Arbetshälsa Tel: E-post: arbetslivsinstitutet.se risken för för tidig förlossning. En tidigare graviditet med dålig fostertillväxt ökar risken för sen fosterdöd, speciellt i kombination med för tidig förlossning. Projektledare: Sven Cnattingius Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet Tel: E-post: FAS Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Postadress: Box 2220, Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 5, Riddarholmen (Från 1 januari 2006: Westmanska Palatset, Wallingatan 2) Telefon: Telefax: E-post: Forskning och Resultat utkommer med fyra nummer per år. Den är kostnadsfri och kan beställas från FAS. Redaktör: Jan Jerring. E-post: Ansvarig utgivare: Solweig Rönström Grafisk form: Lena Eliasson Produktion: Prospect Communication AB Tryck: Alfa Print AB, Stockholm ISSN: Detta nummer är distribuerat december 2005

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

För rehabilitering med hälsan i fokus

För rehabilitering med hälsan i fokus 22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Definitioner av social risk Traditionell En social risk är möjligheten (sannolikheten) för oönskade

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut

Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut Behandling av psykisk ohälsa i Sverige Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut Vad forskare är ense om: Biopsykosociala sårbarhet-stress-modellen Sårbarhet Biologi (ex. gener,

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Anne Hammarströms föredrag på Görel Bohlin dagen

Anne Hammarströms föredrag på Görel Bohlin dagen Anne Hammarströms föredrag på Görel Bohlin dagen 110907. BAKGRUND Mitt föredrag bygger på många foton och bilder som jag har funnit på nätet. Av upphovsrättsliga skäl kan dessa bilder inte delas ut/läggas

Läs mer

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete.

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete. 1 (7).. Personalpolicy Personalpolicyn visar vad arbetsgivaren tycker är viktigt och strävar mot. Genom personalpolicyn vill vi utveckla en framgångsrik verksamhet till fördel för både medarbetare och

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Hälsa / vård på lika villkor

Hälsa / vård på lika villkor Hälsa / vård på lika villkor En modern utopi? Claudio Troncoso Hur jämlika är vi? Folkhälsan har blivit bättre. Men det finns systematiska skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011 inte stark En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 Inledning Vision har många medlemmar som arbetar inom

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Uppväxtvillkor i Sofielund

Uppväxtvillkor i Sofielund Malmö Högskola Lärarutbildningen BUS K1 Uppväxtvillkor i Sofielund Annica Månsson, Clara Holmström, Bobby Wester, Sofi Lindström, Eleonohra Ståhlbrandt, Marjan Babakr, Demir Cehic, Martin Rosén, Tairah

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson

Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Prof. i kulturgeografi, ssk bosättning och bebyggelse Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv Tomas Kumlin Lektor i sociologi Vilka sociala faktorer spelar roll för fysisk aktivitet? 2 1 Sociala faktorer med betydelse för fysisk aktivitet Strukturella

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gruppen lågutbildade i Sverige Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Hälsa & Livsstilsenkät

Hälsa & Livsstilsenkät Hälsa & Livsstilsenkät Dina uppgifter Datum: Namn: Personnummer: Adress: Telefonnummer: Arbetsplats & avdelning: Yrke/arbetsuppgifter: Antal anställningsår i företaget: Hälsostatus de senaste 12 månaderna

Läs mer