Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse
|
|
- Peter Hellström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse CEPI December 2012
2 SAMMANFATTNING De följande tabellerna visar en jämförelse mellan 2011 och 2012 vad gäller chefers med personalansvar attityder, kunskaper och förväntade beteenden (tabell 1-4). Det finns också en tabell som utgör en jämförelse mellan 2011 och 2012 avseende de specialfrågor som riktades till chefer med personalansvar, tabell 5. Antalet deltagare 2011 var 429 och personer. Resultaten visar generellt sett en tendens till mer positiva attityder och förväntat beteenden, men endast två signifikanta förändringar i attityder, varav den ena kan ses som en förändring i negativ riktning. Förväntade beteenden har i två avseenden förändrats signifikant i positiv riktning, man är i mindre utsträckning motståndare till att personer med psykisk sjukdom bor i grannskapet och upplever mindre oro för att besöka personer med psykisk sjukdom. Vad gäller de frågor som riktades enbart till chefer med personalansvar finns också generellt sett tendenser till mer positiva uppfattningar, dock signifikant mer positiva endast i ett avseende som berör vikten av att personalansvariga chefer har goda kunskaper om hur man ska agera för att stödja personer som får problem med sin psykiska hälsa. En fråga handlade om att ge en bedömning av hur stor andel av dina anställda som kommer att utveckla psykisk ohälsa under någon del av sitt yrkesliv. I denna fråga fanns inga signifikanta skillnader mellan åren. I ett stort antal undersökningar har livstidsprevalensen av psykisk ohälsa (att man uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos) genomförts. Resultaten från dessa är inte helt överensstämmande, men en försiktig slutsats är att livstidsprevalensen för någon psykiatrisk diagnos sammanlagt är cirka 25%. Detta innebär att cheferna i denna undersökning kraftigt undervärderar förekomsten av psykisk ohälsa, även om frågan i denna undersökning enbart gällde psykisk ohälsa under den yrkesverksamma delen av livet.
3 Tabell 1. Attityder till personer med psykisk sjukdom (CAMI) bland chefer. Jämförelser mellan Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningarna som helt eller delvis inte instämmer i respektive påstående i undersökningen 2011 respektive Antal deltagare i undersökningen 2011 var 429 personer och personer. Vikter har använts för att göra urvalet representativt med avseende på vissa bakgrundsvariabler. Jämförelser mellan de två åren har gjorts och i förekommande fall anges om skillnader är statistiskt säkerställda (P<.05). Den bästa behandlingen för människor med en psykisk sjukdom är att vara delaktiga i samhället Så långt det är möjligt bör psykiatrisk verksamhet bedrivas i öppna vårdformer Vi måste inta en mer tolerant inställning till människor i vårt samhälle, som har en psykisk sjukdom Det är skrämmande att tänka sig att människor med psykiska sjukdomar bor i mitt bostadsområde Jag skulle inte vilja bo granne med människor som har haft en psykisk sjukdom för att få psykiatrisk vård Den lokala befolkningen behöver inte vara rädd för de människor som besöker deras närområde för att få psykiatrisk vård Ingen har rätt att utestänga människor med en psykisk sjukdom från deras grannskap Det är bäst att undvika människor som har en psykisk sjukdom Det bästa sättet att omhänderta människor med en psykisk sjukdom är att låsa in dem De flesta personer som en gång varit patienter på en psykiatrisk klinik är pålitliga barnvakter 25,9 23,0 25,9 24,3 25,8 21,2 82,1 84,1 80,3 84,0 32,8 34,8 20,4 17,9 84,9 87,9 93,0 91,6 58,9 60,8
4 Lokalbefolkningen bör acceptera att en psykiatrisk verksamhet utlokaliseras till deras bostadsområde för att tillgodose samhällets behov Människor med en psykisk sjukdom är mycket mindre farliga än vad de flesta människor tror Människor med en psykisk sjukdom ska inte behandlas som utstötta från samhället Människor med en psykisk sjukdom bör isoleras från resten av samhället Utlokalisering av en psykiatrisk verksamhet till ett bostadsområde utgör ingen fara för lokalbefolkningen Psykisk sjukdom är en sjukdom som vilken annan sjukdom som helst Psykiatriska verksamheter bör inte förläggas till bostadsområden Lokalbefolkningen har goda skäl att motarbeta utlokalisering av psykiatrisk verksamhet till deras bostadsområde Att skydda samhället från människor med en psykisk sjukdom borde betonas mindre Att ha människor med en psykisk sjukdom boende i ett bostadsområde må hända vara bra för dem, men riskerna för lokalbefolkningen blir i så fall alltför stora Jag skulle hellre vilja ha en kvinna som tidigare varit patient inom psykiatrin som granne, än en man som tidigare varit patient inom psykiatrin som granne 34,7 30,0 27,2 24,9 12,3 11,6 90,1 91,4 36,1 34,9 29,3 36, ,3 75, ,2 77,7 40,3 36,8 75,9 81,4 74,0 75,8
5 Tabell 2. Förväntat beteende mot personer med psykisk sjukdom (FABI) bland chefer. Jämförelser mellan Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningarna som helt eller delvis inte instämmer i respektive påstående i undersökningen 2011 respektive Antal deltagare i undersökningen 2011 var 429 personer och personer. Vikter har använts för att göra urvalet representativt med avseende på vissa bakgrundsvariabler. Jämförelser mellan de två åren har gjorts och i förekommande fall anges om skillnader är statistiskt säkerställda (P<.05). Jag är motståndare till att människor som har en psykisk sjukdom bor i mitt grannskap Jag kan tänka mig att arbeta tillsammans med någon som har en psykisk sjukdom Jag skulle bjuda in någon till mitt hem även om jag visste att denne led av en psykisk sjukdom Jag kan tänka mig att ha en vän som tidigare har varit patient inom psykiatrin Jag skulle undvika att prata med grannar som tidigare haft en psykisk sjukdom Jag skulle känna mig orolig om jag besökte någon med en psykisk sjukdom Om någon, som tidigare hade varit patient inom psykiatrin blev min granne, skulle jag välkomna denne i mitt hem någon gång då och då Jag skulle kunna prata naturligt med grannar som har haft en psykisk sjukdom Om någon som tidigare har haft en psykisk sjukdom blev min granne, skulle jag besöka denne 81,2 88, ,8 23,2 19,1 16,6 9,2 7,4 93,3 91,1 82,5 87, ,6 19,3 12,6 13,0 23,2 23,8
6 Tabell 3a. Tidigare och nuvarande erfarenheter av personer med psykisk ohälsa (RIBS) bland chefer. Jämförelser mellan Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningen som svarat ja på respektive fråga 2011 respektive Antal deltagare i undersökningen 2011 var 429 personer och personer. Vikter har använts för att göra urvalet representativt med avseende på vissa bakgrundsvariabler. Jämförelser mellan de två åren har gjorts och i förekommande fall anges om skillnader är statistiskt säkerställda (P<.05). Fråga Bor du för närvarande, eller har du någon gång bott tillsammans med en person med psykiska problem? Arbetar du för närvarande, eller har du någon gång arbetat tillsammans med en person med psykiska problem? Har du för närvarande, eller har du någon gång haft en granne med psykiska problem? Har du för närvarande, eller har du någon gång haft en nära vän med psykiska problem? 33,2 36,0 66,9 65,0 52,7 58,0 68,7 72,2 Tabell 3b Framtida förväntat beteende visavi personer med psykisk ohälsa (RIBS) bland chefer. Jämförelser mellan Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningen som helt eller delvis instämmer i respektive påstående 2011 respektive Antal deltagare i undersökningen 2011 var 429 personer och personer. Vikter har använts för att göra urvalet representativt med avseende på vissa bakgrundsvariabler. Jämförelser mellan de två åren har gjorts och i förekommande fall anges om skillnader är statistiskt säkerställda (P<.05). I framtiden skulle jag kunna tänka mig att bo tillsammans med en person som har psykiska problem I framtiden skulle jag kunna tänka mig att arbeta tillsammans med en person som har psykiska problem 37,0 38,2 71,5 71,9
7 I framtiden skulle jag kunna tänka mig att bo nära en person som har psykiska problem I framtiden skulle jag kunna tänka mig att fortsätta relationen med en vän som fick psykiska problem 69,3 71,3 86,7 84,6 Tabell 4. Kunskaper om psykisk ohälsa (MAKS) bland chefer. Jämförelser mellan Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningen som helt eller delvis instämmer i respektive påstående 2011 respektive Antal deltagare i undersökningen 2011 var 429 personer och personer. Vikter har använts för att göra urvalet representativt med avseende på vissa bakgrundsvariabler. Jämförelser mellan de två åren har gjorts och i förekommande fall anges om skillnader är statistiskt säkerställda (P<.05). De flesta människor med psykiska problem vill ha ett lönearbete Om jag hade en vän med psykiska problem, vet jag vilket råd jag skulle ge honom/henne för att få professionell hjälp Läkemedel kan vara en effektiv behandling för människor med psykiska problem Psykoterapi (t.ex. kognitiv terapi eller stödsamtal) kan vara en effektiv behandling för människor med psykiska problem Människor med allvarliga psykiska problem kan återhämta sig fullständigt De flesta människor med psykiska problem får professionell hjälp inom sjukvården 75,3 73,2 61,7 59,3 83,0 83,2 91,2 89,7 63,7 57,7 29,4 24,6 Depression är en form av psykisk sjukdom 77,3 76,8 Stress är en form av psykisk sjukdom 27,7 21,2.05 Schizofreni är en form av psykisk sjukdom 97,2 96,3 Bipolärt syndrom (mano-depressiv sjukdom) är en form av psykisk sjukdom Alkohol och drogmissbruk är en form av psykisk sjukdom 95,4 94,7 42,8 46,3 Sorg är en form av psykisk sjukdom 27,4 27,5
8 Tabell 5. Frågor till chefer om policy och rutiner. Jämförelse mellan 2011 och Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningen som helt eller delvis instämmer i respektive påstående 2011 respektive Antal deltagare i undersökningen 2011 var 429 personer och personer. Vikter har använts för att göra urvalet representativt med avseende på vissa bakgrundsvariabler. Jämförelser mellan de två åren har gjorts och i förekommande fall anges om skillnader är statistiskt säkerställda (P<.05). Jag är villig att anställa en person som har erfarenhet av psykisk ohälsa Organisationer tar en avsevärd risk när de anställer personer med psykisk ohälsa som i sitt arbete möter kunder eller har en offentlig roll i organisationen Som personalansvarig chef har jag god kunskap om hur jag ska agera för att stödja anställda som får problem med sin psykiska hälsa Det är viktigt att personalansvariga chefer har goda kunskaper om hur man ska agera för att stödja personer som får problem med sin psykiska hälsa På min arbetsplats finns rutiner för hur jag ska agera för att stödja anställda som får problem med sin psykiska hälsa Det är viktigt att arbetsplatsen har rutiner för hur ansvariga ska agera för att stödja personer som får problem med sin psykiska hälsa 72,6 71,1 42,1 35,7 56,7 58,2 88,6 94, ,7 53,8 83,5 88,0
9 Tabell 6. Hur stor andel av dina anställda, tror du, kommer att utveckla psykisk ohälsa under någon del av sitt yrkesliv? Tabellen visar den procentuella fördelningen av cheferas bedömning av andelen anställda man bedömer kommer att utveckla en psykisk ohälsa under sitt yrkesliv i undersökningen 2011 respektive Antal deltagare i undersökningen 2011 var 429 personer och personer. Vikter har använts för att göra urvalet representativt med avseende på vissa bakgrundsvariabler. Jämförelser mellan de två åren har gjorts och i förekommande fall anges om skillnader är statistiskt säkerställda (P<.05). Andel som kommer att få psykisk ohälsa Totalt 0% 9,8% 8,3% 9,1% 1 5% 23,3% 23,1% 23,2% 6 10% 22,4% 23,4% 22,8% 11 5% 7,2% 9,5% 8,2% 16 20% 8,2% 4,5% 6,5% 21 25% 3,7% 4,7% 4,2% 26 30% 3,0% 1,8% 2,5% >30% 2,8% 2,7% 2,7% Vet ej 19,6% 22,0% 20,6%
Chefer och psykisk hälsa och ohälsa
Chefer och psykisk hälsa och ohälsa attityder, kunskap och beteende Hjärnkoll är en nationell kampanj för att öka kunskapen och förändra negativa attityder och beteenden till personer med psykisk sjukdom
Läs merChefer och psykisk ohälsa
Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende En befolkningsundersökning 2009 Lars Hansson CEPI Januari 2010 1 (50) Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende. En jämförande befolkningsundersökning
Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende En jämförande befolkningsundersökning 2009-2010 Lars Hansson CEPI Januari 2011 2 BAKGRUND Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende. En jämförande befolkningsundersökning
Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende En jämförande befolkningsundersökning 2009-2011 Lars Hansson CEPI December 2011 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att med utgångspunkt
Läs merPersonliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa
Personliga möten som förändrar attityder och beteenden - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning...
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2014 CEPI December 2014 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att med utgångspunkt
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2013 CEPI December 2013 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att
Läs merBefolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende
Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende Lars Hansson Lunds universitet Lars Hansson Utvärderingen av attitydkampanjen Upprepade befolkningsundersökningar Mediekampanjen
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden
Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2013 CEPI December 2013 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att
Läs merBefolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa. Attityder, kunskap, beteende
Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende Lars Hansson Lunds universitet CEPI - Verksamhetsområden Forskning Psykosociala insatser Livssituation (stigma, diskriminering livskvalitet)
Läs merHjärnkoll förändrar attityder
Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar
Läs merAllmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar samt attityder till och avsikter för framtida beteenden gentemot personer med psykisk sjukdom
Allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar samt attityder till och avsikter för framtida beteenden gentemot personer med psykisk sjukdom Befolkningsundersökning 2017 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.
Läs merUTVÄRDERING AV DIALOGUTBILDNINGAR I SKÅNE
1 UTVÄRDERING AV DIALOGUTBILDNINGAR I SKÅNE CEPI September 2012 2 BAKGRUND Verksamheter för personer med psykiska funktionshinder behöver stöd för att utveckla arbetet med att förbättra bemötandet av patienter
Läs merUtvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merAttitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014
Attitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014 NSPH www.nsph.se Handisam www.hjärnkoll.se Sonny Wåhlstedt Samordnare VG Hjärnkoll en bakgrund Ångesttillstånd och den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa i åldrarna
Läs merArbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund
Arbetsliv Er partner: Anneli Jäderholm (C)Fotograf Agneta Viklund År 2006 Attitydambassadör Anneli Jäderholm Kampanjen drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Samverkanspartners:
Läs merUnderlag. Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom
Underlag Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom Omfattade nationella attitydkampanjer Time to change Hjärnkoll Nami Bring changeto mind Ibland är jag inte så säker på vem som har rätt
Läs merJuni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
Läs merChrister Johansson Chef Psykosteamet/Psykiatriska Akutteamet i Uddevalla Brukarerfarenhet? Närstående-erfarenhet? Jag har några frågor till oss alla
Som man ropar får man svar Be mötande av människor Christer Johansson Chef Psykosteamet/Psykiatriska Akutteamet i Uddevalla Brukarerfarenhet? Närstående-erfarenhet? Jag har några frågor till oss alla 1
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merFamiljer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merNSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se
NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende
Läs merÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen
ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merNärståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen
Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska
Läs merÅterhämtning - en introduktion
- en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se
Läs merStigma och prestige; (ir)rationella faktorer som påverkar prioritering?
Stigma och prestige; (ir)rationella faktorer som påverkar prioritering? MIKAEL SANDLUND INST F KLINISK VETENSKAP/ PSYKIATRI/MEDICINSK ETIK UMEÅ UNIVERSITET WWW.SOCIALPSYKIATRI.SE Budskap: Det finns opratbara
Läs merKognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merVård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier
1 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier Kyriaki Kosidou, MD, PhD Christina Dalman, MD PhD, professor Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) kyriaki.kosidou@sll.se
Läs merVi hjälper er att prata om det som är svårt
Vi hjälper er att prata om det som är svårt Vad är Hjärnkoll? Trots att tre av fyra har erfarenhet av psykisk ohälsa så är det svårt att prata öppet om det. Många är rädda för att bli mobbade, diskriminerade,
Läs merStigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Läs merEn utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.
Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri
Läs merMissbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merDiskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning
Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning CEPI 2011 1 Bakgrund Under åren 2010-2011 pågår i Sverige en nationell kampanj riktad till allmänheten som handlar om kunskap och attityder
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merFörhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Läs mer-man slutar bara att leva
MAN DÖR INTE AV STRESS -man slutar bara att leva Selene Cortes Köping 18 jan 2019 Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa: Allt från psykisk sjukdom till lättare psykiska besvär som påverkar måendet och
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merPatientforum. Vad är det och hur går det till?
Patientforum Vad är det och hur går det till? Vad är patientforum? Patientforum är en mötesform som erbjuds inom flera av Stockholm läns sjukvårdsområdes psykiatriska verksamheter. På mötet kan patienter
Läs merFöräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar
Bilaga 10 Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Teknisk beskrivning Föräldraförsäkringsutredningen har låtit genomföra undersökningar riktade till föräldrar och chefer.
Läs merI ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa
I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merStigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Läs merPsykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES
Psykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES Vad beror stigma på? Kunskapsproblem: Okunskap Attitydproblem: + Fördomar Beteendeproblem: + Diskriminering = Stigmatisering Kunskapsproblem
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merAlkohol- och drogpolicy
Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med
Läs merKampanjen Hjärnkoll. För ett psykisk friskare Sverige. Sujata Maini, kommunikatör,
Kampanjen Hjärnkoll För ett psykisk friskare Sverige Sujata Maini, kommunikatör, sujata@handisam.se, 08-600 84 14 www.hjarnkoll.se Hjärnkolls syfte Många människor med egen erfarenhet av psykisk sjukdom
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merYTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.
YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael
Läs merEn jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser
1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion
Läs merMotiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige
Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten
Läs merBilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad
Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merSAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.
SAMSJUKLIGHET Vad menas med samsjuklighet? 1 Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt. 2 1 Några exempel på samsjuklighet: Psykisk ohälsa och
Läs merÅNGEST. Definitioner & Fakta:
INLEDNING Ordet hälsa; det första vi kommer att tänka på är att vara frisk, fri från sjukdomar. Men inte psykiska sjukdomar, utan endast fysiska. Cancer, förkylningar, lunginflammation, körtelfeber osv.
Läs merAlna. Dilemma Alna modell
1 2 Alna Alkohol, Läkemedel, Narkotika, Arbetsmiljö Bildades 1961 Ingen nykterhetsorganisation Samarbetsorgan för arbetsmarknadens parter LO, TCO SACO & arbetsgivare Inte vinstdrivande Medlemmar Privata
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALKOHOL OCH DROGPOLICY 1 POLICY 1 2 MÅLSÄTTNINGAR OCH REGLER 2 2.1 Mål och medel 2 2.2 Regler 2 3 CHEFENS/ARBETSLEDARENS ROLL OCH ANSVAR 3 4 TIDIGA TECKEN PÅ MISSBRUK
Läs mer1. Belöna dem som lyckas
1. Belöna dem som lyckas A Det bästa sättet att få alla att satsa tid och energi på sin hälsa, är att belöna dem som når sina hälsomål. Till slut får man ändå med sig de som inte är så intresserade. Hälsa
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merUNGA MÅR ALLT SÄMRE ELLER?
UNGA MÅR ALLT SÄMRE ELLER? Kunskapsöversikt om ungas psykiska hälsa i Sverige 2018 KORTVERSION Text: Sofia Wikman Produktion: Johanna Wester Distribution och nedladdning: Mind.se Foto: Linda Rehlin Kruse
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs mer2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan
2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merÖvergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos
Övergångsprojektet Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos Vårdvision för Sverige God hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen Vården ska tillgodose patientens behov av trygghet,
Läs merAgneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009
Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Din nya granne Två bostäder med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Mentalsjukhus 1826 skapades det första Mentalsjukhuset
Läs merSammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier
Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till arbete och studier Innehåll 1. Om kompetensinventeringen... 4 2. Vilket kompetensbehov ingår inte i delprojektet?... 4 3. Redovisning
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merSå vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!
Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Örebro län i november 2010 Inledning Vi är en grupp anhöriga till personer med IPS, individuell personlighetsstörning, eller tidigare
Läs merCoachning som rehabiliteringsmetod
Coachning som rehabiliteringsmetod Ett forskningsprojekt i samverkan med Landstingen i Stockholms län och Västra Götaland Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland www.safaristudien.se
Läs merJobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Jobbhälsobarometern 2017 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Inledning I den årliga Jobbhälsobarometern från Sveriges Företagshälsor svarar mer än 10 000 yrkesarbetande på frågor
Läs merBEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND
BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND Seminarium i Riksdagen den 22 februari 2017 Stephan Hau Professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet leg psykolog, leg psykoterapeut PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs merYttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Marina Skarbövik TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1299 Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP)
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merHälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning
Läs merEn rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet
En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa
Läs merFormulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen
Läs merDiskutera. Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig
Diskutera Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig vilket är nu den säkraste metoden för att åstadkomma en rejäl urladdning? 6 Några olämpliga tillvägagångssätt När patienten uppfattas
Läs merAutism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier
Läs merTillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.
Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merSammanhållen struktur för kunskapsstyrning och kvalitetsregister
Sammanhållen struktur för kunskapsstyrning och kvalitetsregister Louise Kimby, utvecklingsledare PsykosR Fil.mag Specialistsjuksköterska psykiatri Tel: 070/6113125 mail: louise@battrepsykosvard.se alternativt
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merAtt stärka äldre personers psykiska hälsa
Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs mer