Protokoll fört vid. styrelsesammanträde den 11 september Närvarande ledamöter: Hasse Odenö, ordförande

Transkript

1 Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 11 september 2002 Närvarande ledamöter: Hasse Odenö, ordförande Gun Djerf Anita Kollerbaur (t o m punkt 5) Lars-Elve Larsson Kerstin Malmqvist Kjell Nilsson Ulf-Björn Rönn Benny Stridsberg Arne Sundström Sven Tafvelin Per Wernheim Övriga närvarande: Lennart Forsberg Hans Wallberg Olle Thylander, sekreterare Förhindrade: Lennart Ljung

2 Staffan Sarbäck 1. Dagordning Styrelsen beslöt arbeta efter utsänt förslag till dagordning 2. Uppdrag att justera protokoll Kerstin Malmqvist utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde. 3. Gigasunet Allmänt Gigasunet har hunnit till etapp 3 och följer hittills väl tidplanen. Inom kort har hela ryggradsnätet fått redundans. Problem med utrustningen har varit få, frånsett problem med högskolornas lokala utrustning. Telia/Skanova har skött sig bra liksom Cisco/Eterra, som dock under etapp 1 och 2 var sena med en del leveranser. KTHNOC har gjort en godkänd insats för att få Gigasunet att fungera. Anslutningsläget kan summeras så att 11 högskolor kör skarpt och har stängt av SUNET-155, 9 högskolor kör skarpt men har fortfarande kvar SUNET-155, 5 högskolor kör skarpt men saknar än så länge full redundans i Gigasunet. 7 högskolor är anslutna men har inte börjat använda Gigasunet. Upphandling av driftorganisation Tidigare under sommaren har styrelsen erhållit information om att Telia Partner valts som leverantör av övervakning, grundläggande felsökning och felrapportering i Gigasunet ("nivå 1-drift"). Hans Wallberg kommenterade nu avropsförfrågan, utvärderingen och beslutet att välja Telia

3 Partner som leverantör. Ett avtal har skrivits och Telia Partner börjar sitt uppdrag den 16 september. Eftersom SUNET aldrig tidigare lagt ut någon del av driften på ett företag blir det intressant att se hur det kommer att falla ut. Övertagandeprocessen pågår nu för fullt och SUNET förser Telia med för uppdraget nödvändiga uppgifter. Andra upphandlingar: Fast uppkoppling för studerande Styrelsen informerades om att överraskande nog inga som helst offerter lämnats in när offerttiden nu gått ut för anbud avseende fast uppkoppling av studerande. Ändå krävdes inte nationell täckning och i det ena upphandlingsalternativet ställdes krav motsvarande vanlig ADSL. Styrelsen diskuterade dels möjliga förklaringar till de uteblivna offerterna, dels olika handlingsalternativ i den uppkomna situationen. Kompetenshöjning inför Gigasunetdriften Styrelsen informerades vidare om att utbildning motsvarande Ciscos BSCI-kurs ordnats vid 5 tillfällen för totalt 47 deltagare från universitet och högskolor - dock har inte alla driftställen skickat deltagare till utbildningen, som fått mycket bra betyg i utvärderingarna. Den oktober kommer en Gigasunet-specifik workshop att anordnas. Två personer från varje högskola får delta i workshopen som bl a kommer att behandla DPT och accessroutrarna. Erfarenheter av KTHNOCs arbete Styrelsen, som aktivt följt de förhandlingar som lett fram till avtalet med KTH, har önskat en uppföljning för att ta del av erfarenheterna av avtalet så här långt. En uppföljningsrapport delades ut där kraven i avtalet listas och en bedömning görs av hur väl kravet kunnat uppfyllas av KTHNOC. Totalt omfattar avtalet 317 krav, av vilka 57 klart uppfylls av KTHNOC. I övriga fall rör det sig om åtaganden där det inte går att säkert bedöma om KTHNOC uppfyller kraven och om krav som till dags dato inte har uppfyllts. Styrelsen förklarade sig medveten om att alla krav inte har samma vikt för driften av Gigasunet men konstaterade också att avtal skall följas och att samma krav måste ställas på KTH som skulle ha ställts på ett kommersiellt företag om detta varit motpart.

4 SUNET bör därför begära ett avstämningsmöte med KTH för att följa upp avtalet och där redovisa vad som återstår att göra för att avtalet skall anses uppfyllt. Samma personer som tidigare deltagit i avtalsförhandlingarna bör om möjligt medverka i ett sådant möte, som förslagsvis bör äga rum den 15 november. Ordföranden och Hans Wallberg kommer dessförinnan att ha ett möte med KTHs ledning, som bör underrättas om den vikt styrelsen lägger vid avtalet. Hans Wallberg, som ställt samman uppföljningsrapporten, betonade att mycket trots allt har fungerat bra och att många personer gör bra insatser. Helhetsintrycket dras emellertid ned av en viss oförmåga att hålla tidsplaner. Negativt är också att KTHNOC inte vill släppa ifrån sig routerkonfigurationer till Cisco, som därmed inte kan ge SUNET tekniskt understöd på ett fullödigt sätt såsom förutsätts i avtalet mellan SUNET och Cisco/Eterra. SUNET har täta driftmöten med KTHNOC och stämningen vid dessa möten har varit god. Gigasunet fungerar och fungerar bra. Det borde därför gå att bygga vidare på det som uppnåtts och rätta till de brister som ännu kan konstateras när det gäller sättet att uppfylla kraven i avtalet. 4. Betalningsmodell Per Wernheim presenterade materialet från arbetsgruppen avseende andra betalningsmodeller för bidragen till SUNET från universitet och högskolor och kommenterade gruppens förslag. Ytterligare modeller är tänkbara, men gruppen har försökt begränsa sig till ett rimligt antal modeller och behålla enkelheten. Om styrelsen vill se fler förslag kan dock utfall för andra modeller lätt räknas fram utifrån de data som redovisas i materialet. Styrelsen tackade arbetsgruppen för rapporten med alla data som tagits fram och konstaterade att den mycket tydligt visar konsekvenserna av att låta antalet anställda och studerande spela en större roll än hittills för fördelningen av bidragen till SUNET, såsom arbetsgruppen föreslagit. Dock gick det inte att uppnå enighet i styrelsen om att direkt gå fram med ett av alternativen som förslag till högskolorna. Beslut: Styrelsen beslutar överlämna utredningen till Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) utan att förorda något visst alternativ. I stället skall universitet och högskolor ges möjlighet att diskutera framförda alternativ utifrån rapporten och de redovisade konsekvenserna, varefter SUHF bör kunna ge SUNET råd om hur betalningssystemet bäst utformas. Innan utredningen överlämnas bör den omarbetas något för att tillgodose följande synpunkter från styrelsen:

5 Avsnittet om studenternas användning markeras med all rätt av styrelsen som en extremt viktig fråga. Styrelsens vision är att nätet skall vara öppet för en intensiv och bred studentanvändning. Formuleringarna bör dock ge utrymme för högskolorna att göra egna avvägningar med hänsyn till de kostnader och effekter som kan uppkomma lokalt vid en mycket liberal policy för studenternas användning. Det kan t ex vara berättigat att ställa frågan vilka tjänster som skall erbjudas studenterna. Speltjänster kanske inte skall stöttas. Det är vidare viktigt att rapporten innehåller en katalog över vad SUNET levererar. I denna bör man som Per Wernheim föreslog lyfta fram exklusiviteten: kopplingen till andra forskningsnät och SUNETs karaktär av samarbetsprojekt mellan högskolorna. Motivet bakom att ge helårsstuderande vikten 0,25 bör redovisas i rapporten - bl a bör framgå att detta är en vikt som ofta används i budgetsammanhang för att beräkna andra kostnader. Man bör påpeka att olika fakulteter har olika kostnadsprofil och att mer sofistikerade modeller skulle kunna utformas, fast den enkelhet som arbetsgruppen eftersträvar då skulle gå förlorad. En analys av användningen är viktig. Styrelsen ställer sig klart bakom förslaget att SUNET tar initiativ till betydligt noggrannare studier av användningen i samarbete med högskolorna, som aktivt måste medverka för att sådana studier skall kunna ge den ytterligare information som efterfrågas. Med mer kunskap kan man senare låta användningen speglas mer i kostnadsfördelningen. Erfarenheter från andra områden visar att solidariteten kring gemensamma lösningar kan minska om inte användningen speglas på ett rättvist sätt i kostnadsbilden. Förutom alternativen 0/100, 25/75 och 50/50 bör redovisas alternativen 75/25 och 100/0 för att skapa bättre balans. En annan synpunkt är att några alternativ för år 2002 inte bör redovisas eftersom någon förändrad fördelning av kostnaderna år 2002 inte är aktuell. Regleringsbrevet gäller och måste följas. En hänvisning till regleringsbrevstexten bör finnas i rapporten, eftersom dess existens på sina håll inom högskolan tycks ha dragits i tvivelsmål. Påpekas bör att ändrade principer för kostnadsfördelningen kan få relativt stora effekter för en enskild högskola. Om så önskas kan därför ett eventuellt beslut om förändring kompletteras med en övergångsperiod under vilken nya principer inte tillåts slå igenom fullt ut. I tabellen med jämförelser mellan alternativen (en tabell som bör ges en mer framträdande position eftersom det är den som kommer att intressera högskolorna särskilt) bör en lägre avgift markeras med minustecken och en högre med plustecken. Slutligen bör påpekas att rapportens fokus är fördelning av kostnader mellan högskolorna. Det betyder inte att styrelsen är ointresserad av vilka

6 kostnaderna är och inte försöker reducera de totala kostnaderna för SUNET när så är möjligt. Inte heller får rapporten tolkas så att styrelsen givit upp strävan att få en ökad tilldelning av medel via anslag - en betydande ökning av anslaget skulle för övrigt göra det mycket lättare att nå konsensus kring en modell för fördelning av det bidrag som måste komma från högskolorna. Skrivelse från Chalmers SUNET har fått en skrivelse från Chalmers tekniska högskola med ett antal frågor om vad SUNET levererar, vad som förklarar kostnaderna för SUNET och varför andra operatörer tycks kunna erbjuda Chalmers konnektivitet till ett lägre pris. Dessutom frågar man vilka konsekvenserna skulle bli om Chalmers lämnar SUNET och vad som gäller för återinträde. Styrelsen konstaterade att en del av frågorna kan besvaras med hänvisning till utredningsrapporten till Regeringen och det material som tagits fram av arbetsgruppen kring betalningsmodeller. Ett par av frågorna har mer politisk karaktär och är svåra att besvara på ett meningsfullt sätt. Styrelsen uppdrog åt Olle Thylander och Hans Wallberg att utforma ett svar på skrivelsen med stöd av Sven Tafvelin. Då svaret kommer att vara av intresse för flera högskolor - även om det formellt ställs till Chalmers - är det viktigt att noga tänka igenom formuleringarna. 5. SUNET Forum Styrelsen informerades om att inbjudan till SUNET Forum den 23 oktober 2002 nu gått ut brett till fakulteter och institutioner. Inbjudan innehåller också en grov presentation av programmet. Arne Sundström meddelade att det nu också är klart med Tony Hey, e-science Core Programme (EPSRC) som föreläsare vid SUNET Forum. Från EU kommer Mario Campolargo och SUNET kommer efter valet att försöka få med en representant för det svenska utbildningsdepartementet. Om inte någon anmäler något annat räknar organisationskommittén med att ledamöterna i SUNETs styrelse deltar 6. Peeringpolicy för SUNET Styrelsen fastställde peeringpolicy för SUNET enligt förslaget från den tekniska referensgruppen (bilaga).

7 7. Newsdistributionen till universitet och högskolor Styrelsen diskuterade behovet av en full newsmatning på grundval av ett material från den tekniska referensgruppen och beslöt att följa referensgruppens rekommendation att låta universitet och högskolor ta ställning till ett antal preciserade alternativ genom ett remissförfarande. Ett alternativ bör vara att lägga ner News-tjänsten helt och hållet. 8. Chalmers studentkårs företagsgrupp Chalmers studentkårs företagsgrupp önskar anslutning till SUNET för sina två dotterbolag (Cremona Bokhandel AB och Chalmers Studentkårs Restaurang AB) med motiveringen att verksamheten enbart riktar sig till Chalmerssfären och att samma typ av verksamhet bedrivs av andra studentkårer, som brukar vara anslutna till SUNET. Mot detta har anförts att ett företag definitionsmässigt bedriver kommersiell verksamhet och konkurrerar med andra företag på en marknad. Chalmers-studenterna kan vara en viktig kundgrupp även för icke studentkårsägda företag och studentkårens företag bör då inte subventioneras av SUNET utan följa reglerna för externa organisationer. I diskussionen framkom att liknande bolag finns också vid andra universitetsorter och att man där låter dem använda universitetets lokala nät men inte ger dem Internetaccess via Sunet. Mot denna bakgrund ansåg en majoritet inom styrelsen att Cremona och restaurangbolaget inte kan betraktas som en del av högskolan. Om de vill använda SUNET måste de ansöka härom som externa organisationer och betala de avgifter som gäller enligt SUNETs regelverk. Detta blev styrelsens beslut. 9. Kommunikationsplan för SUNET Lennart Forsberg kommenterade det första utkast till kommunikationsplan som distribuerats ett par dagar före sammanträdet mot bakgrund av önskemålet att bl a kunna förbättra informationen till nyckelpersoner. Utkastet väckte en livlig diskussion som torde leda till att både struktur och innehåll förändras i nästa version. Många av förslagen tyckte sig Lennart dock kunna avvisa av kostnadsskäl. Man skulle t ex kunna ha målsättningen att de flesta studenter borde känna till SUNET och veta att de har förmånen att få använda ett av

8 världens bästa nät. Men det skulle kosta orimligt mycket att hamra in det budskapet, menade Lennart. Man skulle kunna satsa mer på teknisk information och SUNET skulle kunna ge ut ett nyhetsbrev i en större upplaga än Sunetten för närvarande har. Det skulle kräva mycket stora resurser, hävdade Lennart. Redan i dag känner många att de får alldeles för mycket information om allt mellan himmel och jord - då är det svårt att slå sig in. I stället ville han understryka vikten av att de som representerar SUNET känner sitt ansvar och informerar sina kontakter och sin omvärld. Men det finns också de som tycker att de inte får tillräckligt med information, hävdade andra. Hur är det med informationen till högskolorna? Planen talar mycket om information men mindre om kommunikation. Formerna kanske måste förändras för att få till mer av dialog. Är det för övrigt nödvändigt att ge ut Sunetten i en pappersversion? Borde inte en nättidning kunna fungera lika bra? Här gick åsikterna isär. Studenterna är en viktig målgrupp men märks inte i det utkast som nu presenterats, var en annan åsikt. Visionen, vad är det vi vill åstadkomma med vår information, är inte heller tydlig. Ett förslag framfördes att informationsbehovet bör bli ett diskussionsämne vid SUNET Forum. Ytterligare synpunkter bör dessförinnan framföras till Lennart via mail så att de kan inarbetas i nästa version av planen, som kanske kan struktureras bättre så att vi får en överblick över målgrupper informationsinnehåll - vad skall kommuniceras? hur - vilka kanaler skall användas i vilken mix och till vilken kostnad? när behövs information - kontinuerligt flöde eller punktvisa satsningar? vart syftar vi med informationen - vad är visionen? vad kostar informationen, och vad får den kosta?

9 Trots vissa kritiska synpunkter var styrelsen överens om att utkastet är bra som utgångspunkt för en diskussion och att det krävs en process för att ta fram en bra kommunikationsplan. Information är något som alla kan ha (och har) synpunkter på. Något man bör vara medveten om är att alltför påkostad information kan ge negativa reaktioner. Att se SUNET på städernas annonspelare kanske inte skulle uppskattas av de högskolor som ytterst skulle få stå för fiolerna. En ny kommunikationsplan behöver inte och bör inte hastas fram. Styrelsen önskar återkomma till frågan vid ett kommande sammanträde. 10. Rapportering och övriga frågor På grund av tidsbrist beslöt styrelsen att uppskjuta behandlingen av ev övriga ärenden till ett senare sammanträde. 11. Inbokning av extra sammanträde (reservtid) Då utvecklingen av diskussionerna avseende betalningsmodell och andra viktiga frågor kan komma att behöva diskuteras ytterligare i styrelsen beslöts att boka tid för ett sammanträde också den 22 oktober kl 14. Tiden skall tas i anspråk bara om det visar sig att det finns behov för styrelsen att mötas, sedan möjligheterna att avgöra ärenden via mail-diskussioner uttömts. Vid protokollet Olle Thylander Justeras: Kerstin Malmqvist Hasse Odenö

10 SUNET:s policy för samtrafik med andra Internetoperatörer Bilaga SUNET har samtrafik (peering) utan trafikavgifter med Internetoperatörer under följande förutsättningar: 1. Med "knutpunkt" nedan avses trafikutbytespunkter baserade på gemensamt media, t.ex. FDDI, SRP eller Ethernet-switch. 2. Samtrafik (peering) sker via den eller de nationella Internetknutpunkter till vilka SUNET har anslutning, eller via annan knutpunkt till vilken SUNET har anslutning. Villkoren för SUNETs anslutning till en knutpunkt samt för SUNETs samtrafik med en operatör på den knutpunkten får inte påverka villkoren för SUNETs eventuella samtrafik med andra operatörer på den aktuella knutpunkten. 3. Trafikutbyte på knutpunkt får inte vara enda väg för trafikutbyte mellan den aktuella operatören och SUNET, såvida inte den anslutningen kan göras redundant av bägge parter. 4. Samtrafik kan också ske genom direktförbindelse mellan den aktuella operatören och SUNET. I detta fall skall stor vikt läggas vid att sådan direktförbindelse om möjligt görs på ett redundant sätt. 5. Samtrafik och routing skall ske på ett tekniskt sunt sätt enligt de riktlinjer som anges i avsnittet nedan och enligt de övriga överenskommelser som kan göras från fall till fall. 6. SUNET skall prioritera anslutningar som kan ske på ett redundant sätt. 7. Vid direktpeering med annan Internetoperatör skall planering av uppgradering av denna/dessa förbindelser ske när trafiklasten på en enkelförbindelse uppnår 70% av möjligt utnyttjbar bandbredd och när sammanlagd last på dubbla förbindelser överskrider 70%. 8. När trafiken över en knutpunkt mellan SUNET och annan Internetoperatör blir stor, skall ytterligare förbindelse/förbindelser med den aktuella operatören om möjligt etableras. Med "stor" avses att trafiken är så omfattande att den kan komma att påverka kvaliteten i SUNETs nyttjande av knutpunkten. Vid etablering av sådana ytterligare förbindelser skall hänsyn tas till att man i händelse av avbrott i en sådan förbindelse inte på nytt överlastar SUNETs förbindelse till knutpunkten. 9. Internetoperatör får på intet sätt störa trafik till eller från SUNETs nät. 10. Överenskommelse om samtrafik gäller tills vidare om inte någondera parten säger upp överenskommelsen. 11. SUNET har rätt att, utan avgivande av ersättning, omedelbart bryta överenskommelsen om samtrafik om här angivna förutsättningar inte uppfylls. 12. Beslut enligt ovan om samtrafik med enskild operatör fattas av SUNETs samordnings- och utvecklingsansvarige, eller av denne utsedd person/funktion inom SUNET.

11 Förmedling av trafik mellan Internetoperatörer 1. SUNET förmedlar inte trafik (s.k. transit) mellan Internetoperatörer. Tekniska riktlinjer för routing m.m. vid samtrafik med SUNET 1. Routing skall ske med BGP4 (RFC 1171, RFC 2858), och samtrafiken skall ske på ett tekniskt sunt sätt. 2. Routing får ej utbytas över knutpunkt eller annan sammankopplingspunkt med routingprotokoll som utnyttjar multicast eller broadcast, t.ex. RIP eller OSPF. 3. Vid konfigurering av samtrafiken med annan Internetoperatör skall man sträva efter att trafiken styrs och filtreras med hjälp av information i aktuella vägvalsregister. Detta för att få en försäkran att trafik endast går till och från adresser som verkligen tillhör aktuell Internetoperatör. SUNET kommer att hålla sin information i registren uppdaterad och aktuell. 4. Routing grundad på andra principer än ovan, och som inte överenskommits med SUNET får ej användas för att styra trafik till eller från SUNETs nät. 5. Vid samtrafik via mer än en sammankopplingspunkt sker peering i normalfallet enligt modellen "short-exit" (hot potato), dvs. man lämnar över till den punkt som är närmast i det egna ryggradsnätet. 6. Tekniken för eventuell lastdelning över flera parallella förbindelser skall i förekommande fall på förhand överenskommas av bägge parter. 7. Nytillkommande peering med SUNET i Stockholm skall ske med utrustning vid SUNETs huvudnod i Fredhäll. S.k. privata AS-nummer får endast användas i en knutpunkt eller annan sammankopplingspunkt om de koordinerats med samtliga Internetoperatörer som har anslutning till knutpunkt eller annan sammankopplingspunkt.