Styrelsen den 4 december 1997

Transkript

1 Styrelsen den 4 december 1997 Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 4 december 1997 Närvarande ledamöter: Anders Flodström, ordförande (t o m punkt 9) Lennart Bergström Frans Lettenström Berner Lindström Kerstin Malmqvist (t o m punkt 10) Sigvard Nilsson (ordförande fr o m punkt 10) Staffan Sarbäck Arne Sundström Sven Tafvelin Per Wernheim Övriga närvarande: Jan Engvald Lennart Forsberg Johan Sandfeldt Hans Wallberg Lars Wänglund (t o m punkt 5) Olle Thylander, sekreterare Anmält förhinder: Barbro Thomas

2 1. Godkännande av dagordning Styrelsen beslöt godkänna förslaget till dagordning med slopande av punkten om utvecklingsplanen. Som övrig fråga anmäldes kommentarer till avtalet om uppringd anslutning för studerande (behandlas under punkt 3 a). 2. Uppdrag att justera protokoll Till att justera protokollet från dagens sammanträde utsågs först Sigvard Nilsson och senare även Lennart Bergström. 3. Kommentarer till genomförda upphandlingar a) Avtalet om uppringd anslutning för studerande En del frågor har uppkommit i anslutning till det avtal som slutits med Telenordia, bl a vad gäller vilka högskolor som omfattas av avtalet. Styrelsen rekommenderade att endast universitet och högskolor som har examensrätt enligt högskoleförordningen bör få åberopa avtalet och att en förteckning över dessa högskolor görs upp till ledning för Telenordia. Samtliga högskolestuderande som använder avtalet bör också kunna använda de avtal som för högskolornas räkning sluts av Kungliga biblioteket avseende tillgång till olika databaser, vilket förutsätter korrekt information om vilka högskolor som omfattas av avtalet och vilka domäner och IP-nummerserier som berörs. Intresset för avtalet har varit stort men varierande, vilket förmodligen speglar det faktum att det på många håll redan finns lokala avtal och att Telenordias konkurrenter också kan ha förbättrat de villkor som de erbjuder högskolorna. Det handlar dock mer sällan om avtal med nationell räckvidd. Anmärkningsvärt är att en stor högskola som Chalmers inte har varit intresserad av att sprida den broschyr som tagits fram för att informera om Telenordiaavtalet. Intresset för avtalet kommer sannolikt att bli ännu större under vårterminen, och det finns anledning att anta att universitet och högskolor i fortsättningen inte kommer att bygga ut sina egna modempooler för att ta emot fler studerande utan i stället hänvisar till Telenordia-avtalet. Problem 1. En del studerande som använder e-post via Telenordia-avtalet har önskat sig att också kunna använda denna brevlåda när de är inloggade

3 via högskolans nät och Internetförbindelse. Om detta är möjligt skall undersökas. 2. En del studerande hävdar att de bör få fullständigt fri tillgång till Internet med hänvisning till att "alla andra" högskolor ger denna möjlighet. En rundfrågning visade att det senare påståendet är oriktigt och att de högskolor som hittills gett de studerande tillgång till Internet via egna modempooler i många fall håller på att avveckla denna service. En slutsats man kan dra är emellertid att det är viktigt att nå ut med korrekt information till de studerande, både vad gäller tekniken och villkoren för en Internetanslutning. b.) Avtalet med bibliotek och museer I enlighet med beslutet vid föregående styrelsemöte har ett ramavtal slutits med Telia Publicom och leveransavtal har sänts ut till de potentiella kunderna. Styrelsen konstaterade att avtalet blivit mycket förmånligt fouml;r biblioteken jämfört med andra alternativ men att det ändå i många fall kan bli svårt att förmå kommunerna att skriva på, eftersom biblioteksverksamheten inte är det som kommunerna prioriterar högst. SUNET kommer dock att få viss hjälp av Kommunförbundet, som lovat att gå ut med ett cirkulär till stöd för avtalet. Riktade informationsinsatser planeras också tillsammans med Telia. Styrelsen beslöt delegera till Bengt Lönnerblad och Olle Thylander att för SUNETs räkning underteckna de leveransavtal som upprättas mellan kommuner/bibliotek/museer, SUNET och Telia Publicom. 4. Uppringd Internetaccess för anställda vid universitet och högskolor Det goda resultatet av upphandlingen av Internetaccess för studerande har också lett till att förslag förts fram om att erbjuda de anställda liknande möjligheter. Styrelsen ansåg också att SUNET bör undersöka möjligheterna att förhandla fram ett bra avtal om uppringd Internet-access också för de anställda. Utgångspunkten är att avtalet skall gälla användning av Internet för tjänstebruk, vilket bl a innebär att lagen om offentlig upphandling tillämpas. Om ett särskilt avtal skall förhandlas fram bör SUNET ställa höga krav på tillgänglighet och kvalitet. Eftersom ett ramavtal med Statskontoret

4 finns bör Statskontoret tillfrågas, och det är också lämpligt att stämma av planerna med utbildningsdepartementet. Styrelsen uppdrog åt Hans Wallberg och Lars Wänglund att agera. 5. SUNET BackBone Next Generation (bbng) a) Upphandlingen av en IP-tjänst Hans Wallberg informerade om läget i upphandlingen och konstaterade att det tyvärr finns alltför stora avvikelser mellan de erbjudanden SUNET fått och det ekonomiska utrymme som realistiskt sett står till vårt förfogande för att det skall vara meningsfullt att förhandla vidare. Styrelsen hade samma uppfattning och beslöt att avbryta upphandlingen och i stället söka andra lösningar. Leverantörerna bör på lämpligt sätt underrättas om styrelsens beslut. b) Utveckling Johan Sandfeldt och Jan Engvald redovisade en utveckling av tankegångarna från den första rapporten baserat på bl a impulser från en USAresa och ny utrustning som blivit tillgänglig de senaste månaderna. Det går nu att presentera ett förslag som är ett rent SDH-alternativ och fortfarande är redundant på ett sätt som kan accepteras. Förslaget finns ännu inte dokumenterat men har presenterats i den tekniska referensgruppen och befunnits realistiskt. Till de nya tankarna hör också att routers skulle kunna placeras på telestationer (motsvarande) för att erhålla säker och stabil drift till låg kostnad och för att minimera kostnaden för accessnät. Vid köp av avancerad utrustning finns möjligheter att erhålla ett mycket bra pris på utrustningen. I det nya alternativet skulle också varje högskola (även de mindre och medelstora) få en direkt förbindelse till noden på telestationen och inte vara beroende av en större högskola. Det gör att topologin skiljer sig från den som används i bbng-gruppens rapport. Det intressanta blir därför vad SUNET skulle få betala för förbindelsenätet i de olika alternativen. Detta måste undersökas i en ny upphandling, och först därefter bör SUNET anskaffa utrustning för det alternativ som visat sig vara ekonomiskt mest fördelaktigt. Vid utrustningsköpet bör inte bara inköpspriset utan också kostnaden för service och underhåll uppmärksammas. Ett rabatterat inköpspris bör helst även ge lägreunderhållskostnad. Bedömningen är också att underhållskostnaderna kan trimmas med dubblerad utrustning, eftersom reservdelar inte kommer att behövas extremt snabbt och leverantören enbart skall tillhandahålla reservdelar och inte behöver göra utryckning med tekniker.

5 Placeringen av routrar på telestationer måste vidare vara förknippad med rimliga villkor som ger SUNET kontroll över utrustningen via modem, fjärrstyrning och möjlighet att vid behov få tillträde till lokalen på kontorstid. Lars Wänglund påpekade att det är viktigt att ställa rätt krav redan från början, eftersom kraven inte kan modifieras sedan upphandlingen väl påbörjats. Han ansåg också att SUNET i detta fall bör välja förhandlad upphandling. För att rätt definiera kraven krävs en förstudie. Styrelsen beslöt att tillsätta en grupp för att utföra förstudien och utsåg till medlemmar i gruppen Hans Wallberg, Lars Wänglund, Jan Engvald, Johan Sandfeldt och Sven Tafvelin. Styrelsen önskar sig en avrapportering från gruppen vid nästa sammanträde. 6. Finansieringssituationen Sedan redovisningen vid föregående sammanträde har diskussioner förts med generaldirektören för högskoleverket beträffande det anslagssparande som dragits in av regeringen. Som ett resultat kommer SUNET inte att drabbas lika hårt av indragningen som tidigare antytts. Situationen präglas ändå av knapphet på resurser under 1998 och kräver som tidigare en radikalt ny finansiering från 1999 och framåt. Högskolorna rapporterades därvid föredra en finansiering anslagsvägen framför en omfattande uttaxering av medel från universitet och högskolor. Vid en diskussion mellan förvaltningscheferna vid de större högskolorna blev rekommendationen i första hand att anvisa mer resurser till sektorn (så att inte högskolorna drabbas av att anslaget till SUNET ökar). Det näst bästa alternativet är enligt förvaltningscheferna att behålla nuvarande modell (anslagsfinansiering av SUNET inom de ramar som står till houml;gskolans förfogande). 7. Resultat av enkät Olle Thylander redovisade preliminära resultat från enkäten beträffande användningen av SUNET (svarsdatum hade ännu inte passerats och svar saknades vid denna tidpunkt från i synnerhet de största högskolorna). En slutsats man kan dra är att nästan alla anställda vid universitet och högskolor och nästan alla studenter på något sätt har tillgång till SUNET. Minst 2/3 beräknas också regelbundet använda SUNET.

6 Användningen gäller främst informationssökning, kontakt med andra forskare och kunskapsförmedling av olika slag. De tekniker som är vanligast är world wide web och elektronisk post i första hand och därefter ftp, telnet, news och videokonferenser. Användarna är relativt nöjda med tillgängligheten och nuvarande tjänsteutbud men har i många fall önskemål om högre kapacitet i SUNET. Flaskhalsarna i de lokala näten håller på att byggas bort och det är numera rätt vanligt med fast ethernet och FDDI i dessa nät. Även ATM förekommer, men mera sällan. 8. Diskussion om kvalitetsarbete Styrelsen fortsatte diskussionen från föregående sammanträde om formerna för SUNETs kvalitetsarbete. Ett metoddokument bör tas fram till nästa gång. Viktigt är att hela styrelsen fungerar som ett kvalitetssäkringsorgan. Styrelsen bör också fundera vidare på personer som skulle kunna ingå i en utvärderingsgrupp, om styrelsen efter diskussionen vid nästa sammanträde bestämmer sig för att beställa en s k peer review. 9. Mötestider för vårterminen Innan Anders Flodström lämnade över ordförandeklubban till Sigvard Nilsson för att bege sig till ett annat mouml;te fastställdes sammanträdestider för vårterminen 1998 enligt följande: Måndagen den 2 februari kl (heldagssammanträde) Måndagen den 30 mars kl samt Tisdagen den 19 maj kl NORDUnet-information Hans Wallberg kommenterade prognosen för bandbreddsbehov och budgetutveckling för NORDUnet som innebär att SUNET får räkna med kraftigt ökande kostnader under perioden fram till år Vidare meddelades att NORDUnet vill närmare utreda möjligheterna att genomföra ett projekt med ett innehåll liknande delar av Internet 2-

7 projektet i USA för att eventuellt starta ett NORDUnet 2-projekt med möjlighet till samarbete med Internet 2. Regeringen avser att bevilja stöd till utredningsfasen och till svensk representant i utredningsgruppen har utsetts Sven Tafvelin. 11. COAST Styrelsen diskuterade förutsättningarna för någon form av fortsättning eller alternativ till det COAST-projekt som håller på att avslutas. Principiellt är det ingenting som hindrar att SUNET driver utvecklingsprojekt, men prioritet ett för närvarande enligt styrelsen är uppgraderingen av SUNET och fokusering på det nya nätet. Utvecklingsprojekt härutöver kräver resurser för administration och projektledning som SUNET för närvarande inte har något överskott av. En satsning på COAST förutsätter därför att det finns högskolor som är beredda att driva projektet ensamma eller i samverkan med SUNET. Det bör då också vara möjligt att erhålla finansiering från t ex KK-stiftelsen eller NUTEK. Styrelsen uppdrog åt Sigvard Nilsson och Sven Tafvelin att undersöka möjligheterna till ett samverkansprojekt där högskolor tar ett huvudansvar och återkomma med rapport vid nästa sammanträde. 12. Utvecklingsprojekt avseende X.500-uppslagning Styrelsen informerades om att utvecklingsresurser för projektet avseende X.500-uppslagning säkrats och att projektet nu fortskrider. Styrelsen beslöt också att på försök anvauml;nda möjligheterna till uppslagning i X.500-katalogen för en förfinad kontroll av användningen av SUNETs fax. 13. Gränser för fax-användningen Styrelsen beslöt att införa ett system med - en generös gräns för personer och adresser som finns registrerade i X.500-katalogen som tillhörande en SUNET-ansluten organisation - en mindre generös gräns för personer och adresser som med ledning av IP-numret kan förmodas tillhöra en SUNET-ansluten organisation men som inte är registrerade i X.500-katalogen (ger ett incitament att hålla katalogen uppdaterad)

8 - mycket snäva gränser för personer som inte tillhör organisationer anslutna till SUNET. Systemet bör utvärderas efter Övrig fråga: Nya ledamöter i SUNETs tekniska referensgrupp Anmäldes att ledamoten av tekniska referensgruppen Björn Forselius övergått till tjänst vid Karolinska institutet och därför inte längre kan representera de mindre och medelstora högskolorna i SUNETs tekniska referensgrupp. Styrelsen beslöt att i hans ställe utse nuvarande suppleanten Jörgen Hansson till ordinarie ledamot för resten av mandatperioden. Dessutom uppdrog styrelsen åt Lennart Bergström och Kerstin Malmqvist att föreslå två nya suppleanter representerande mindre och medelstora högskolor i den norra och mellersta delen av Sverige, då dessa efter Björn Forselius övergång till KI inte längre har egna representanter i referensgruppen. Vid protokollet Olle Thylander Justeras: Lennart Bergström Sigvard Nilsson Anders Flodström