SUNETs Tekniska Referensgrupp MINNESANTECKNINGAR. Sammanträdesdatum Närvarande ledamöter: Mats S Andersson (ordförande)

Transkript

1 SUNETs Tekniska Referensgrupp MINNESANTECKNINGAR Sammanträdesdatum Närvarande ledamöter: Mats S Andersson (ordförande) Sven Arvidsson Jan Engvald Björn Forselius Anders Hillbo Gunnar Lindberg Fredrik Johansson Robert Olsson Johan Sandfeldt Jan-Gunnar Tingsell Torbjörn Wiberg Anders Öborn Övriga närvarande: Björn Eriksen Lennart Forsberg Hans Wallberg Olle Thylander (sekreterare) Anmält förhinder:

2 - 1. Uppföljning av insatser inom prioriterade områden Som en första punkt på dagordningen diskuterade referensgruppen det som hittills åstadkommits inom de prioriterade områdena teckenhantering, säkerhet, multimedia och distansundervisning. a. Teckenhantering Ledamöterna förklarade sig överlag nöjda med SUNETs beslut att fr o m den 1 januari 1995 rekommendera användning av koden Latin 1 i st f svensk 7-bitskod och att använda ESMTP och (i andra hand) SMTP med transportkodning enligt MIME-metoden Quoted Printable. Förhoppningsvis kommer beslutet att väcka berättigad nationell och internationell uppmärksamhet. Hans Wallberg berättade att ett pressmeddelande gått ut till Fackpressen i Sverige och att information på engelska skickats till de grupper på Internet som diskuterar mail. Inledningsvis tycks det svenska beslutet ha stimulerat främst japaner att lämna synpunkter utifrån helt andra utgångspunkter än den svenska arbetsgruppen haft, men också andra har hört av sig och visat större uppskattning. Referensgruppen föreslog att ett pressmeddelande borde skickas också till internationella facktidskrifter som Byte och Data Communications. MIME i news är en fråga för sig eftersom en standard saknas och SUNET har därför tills vidare lämnat news utanför den nya rekommendationen. Frågan bör tas upp av IETF. I Norge har man nog redan genomfört en del av det som SUNET föreslår, förmodade Björn Eriksen på en fråga om hur Norden reagerat Arbetet går nu vidare med dels utveckling av Emil 2, dels utvärdering av klienter. Utvärderingen av klienter för Macintosh är i det närmaste klar, medan man inte kommit lika långt när det gäller att utvärdera klienter för PC och Unix. Johan Sandfeldt fäste uppmärksamheten på att en del rekommendationer som lämnas i samband med distribution av klienter som klarar MIME-standarden behöver ändras som en följd av beslutet om ny rekommendation (hittills har användarna i vissa fall rekommenderats att inte använda MIME-optionen). b. Säkerhet

3 Inom säkerhetsområdet har Matz Engström vid Göteborgs Datacentral engagerats för att få igång aktiviteter, och som ett första steg har inbjudan till ett arbetsmöte den 24 november gått ut. Endast ett fåtal personer har emellertid anmält deltagande varför det är osäkert om mötet blir av. (Dessbättre har det senare visat sig att intresset var betydligt större än man kunde ana den 15 november). Ordföranden rapporterade att han undersökt leverantörernas förmåga att leverera DCE Security och därvid funnit ett färdigt koncept hos både Digital och HP medan Silicon Graphics nästan har sitt klart. SUN har inte hunnit lika långt. Referensgruppen diskuterade vilka konkreta förbättringar av säkerheten som en eller flera grupper skulle kunna ta tag i efter en allmän genomgång av behoven. Autenticering, elektroniska sigill, kryptering av lösenord och data samt säker post (PEM) är sådant som brukar diskuteras och säkert kommer att diskuteras igen. Vad vi behöver är dock inte mer forskning utan verktyg som går att använda, menade referensgruppen. Säkerheten hos inom högskolan vanliga administrativa system är idag inte tillfredsställande. Kraven på säkerhet har skärpts för bl a LADOK i och med att LADOK kopplats närmare till resurstilldelningssystemet. Ekonomisystem som BUS och Agresso hanterar stora belopp. Nya system som SIRIUS har från början krav på sig att vara acceptabelt säkra De verktyg som finns är bl a engångslösenord och smartcard. Kerberos används vid några universitet/högskolor. Referensgruppen kommer närmast att avvakta vad som händer den 24 november. Ett problem som många nätansvariga funderar över är hur persondatorlabb och studentbostäder kan anslutas till Internet med bibehållna krav på säker identifiering av användarna. Ett annat problem gäller de alltför öppna Unix-system som de flesta leverantörer levererar. Ett krav på bättre skyddade system vid leveransen borde skrivas in i kravspecifikationen när statskontoret sluter avtal om upphandling av arbetsstationer. Denna synpunkt bör föras fram till Lars Wänglund och Ragnar Ahlberg, som deltagit i statskontorets upphandling av arbetsstationer. Referensgruppen skulle också gärna se att KTHs erfarenheter av Kerberos-användning samlades i ett dokument som kan studeras av intresserade högskolor. c. Multimedia

4 Meddelades att kontakt tagits med Christian Wettergren på KTH. Christian är ansvarig för det svenska National Support Center inom det EGfinansierade MICE-projektet och hjälper gärna till med teknikspridning i mån av tid. Gunnar Lindberg rapporterade från en MICE-demonstration på Sahlgrenska sjukhuset att tekniken gjort visst intryck på från början skeptiska läkare. Jan Engvald meddelade att man kommer att kunna följa datakommunikationsdagarna i Lund via Cu.SeeMe. Intresserade kan koppla upp sig mot reflektorn reflector.lu.se. Enligt en uppgift skall en CuSeeMe-reflektor i enlighet med beslutet vid förra sammanträdet ha satts upp vid KTH, men detta kunde inte bekräftas vid sammanträdet. Fortsatta försök med multimedia bör göras och demonstrationer ordnas för t ex rektorskonferenserna, eventuellt i samarbete med Telia. Vissa problem har noterats vid användning av bl a EMPB för video och Lund har noterat att man tappar paket vid mottagning av bilder från NASA. Det är ett intresse att få klarlagt om detta beror på att det finns svaga punkter i förbindelserna och att dessa problem i så fall åtgärdas. d. Distansundervisning Robert Olsson berättade att han undersökt om det finns en gateway mellan ISDN och LAN så att programvara av typ Picture Tel skulle kunna användas också på ett LAN. Det visade sig att någon sådan lösning inte finns och det verkar inte heller finnas några planer på att utveckla en gateway. Det handlar alltså om 2 olika världar. Picture Tel håller emellertid på att utveckla en produkt också för LAN. 2. Linjerna till mindre och medelstora högskolor Konstaterades att Högskolan i Kristianstad samma dag kopplats in som den sista i raden av mindre och medelstora högskolor. Från några av de högskolor som kopplats in tidigare har rapporterats problem med de modem som Telia levererat.

5 3. Driftstatistik Björn Eriksen delade ut driftrapporter med statistik av olika typ. Statistiken visar bl a att tillgängligheten som vanligt varit hög men inte helt tillfredsställande när det gäller förbindelserna till DAFAs Infotorg och Libris-databasen. För 34 Mbps-linjerna sammanställer också Unisource statistik, som skickas ut till alla som har rätt att göra felanmärkningar till Unisource. Flera linjer har nu ändrats och Björn framhöll att det är viktigt att han får ett meddelande när ändringar görs så att mätningar utförs på rätt linje. 4. IETF-möte sommaren 1995 Information gavs om planeringen inför det IETF-möte som kommer att hållas i Stockholm den juli 1995 med NORDUnet som värdorganisation och KTH som lokal organisatör. Det är andra gången ett IETF-möte hålls i Europa, och mötet ger oss en möjlighet att fokusera uppmärksamheten på sådana problem som vi i Norden ser som angelägna att lösa (bristen på standard vad gäller användning av MIME i News kan vara ett exempel). Ett praktiskt problem under själva konferensen är att se till att det finns tillräckligt mycket bandbredd till deltagarnas förfogande framför allt för kommunikationen över Atlanten men också för Europatrafiken. Nuvarande 4 Mbps till USA är otillräckligt. NORDUnet har budgeterat för en uppgradering till 8 Mbps under 1995, men budgeten baseras på att NSF liksom hittills vill stå för halva kostnaden, vilket ännu inte bekräftats. När det gäller Europa-trafiken har NORDUnet också räknat med en uppgradering under I detta fall är vi beroende av EMPB, som måste öka kapaciteten på linjenätet i Europa för att en uppgradering skall bli meningsfull. Förslag om bättre Europa-förbindelser finns: Brittiska Janet har föreslagit ett 34 Mbps-nät och det finns också planer på ett TE-bone (Trans European Backbone). 5. RARE + EARN = TERENA Ordföranden rapporterade från den sista fasen i samgåendet mellan RARE och EARN. Vid ett möte den oktober togs planenligt beslutet att ombilda RARE till en ny organisation, TERENA, som omfattar också de länder som hittills enbart deltagit i EARN-samarbetet. EARN kommer att upphöra som självständig organisation i slutet av november, då ett sista ordinarie möte hålls.

6 Sedan RARE ombildats till TERENA vidtog omedelbart val av ny styrelse samt diskussion av regler och budget för den nya organisationen. I den 9 man stora styrelsen fick Norden en oväntat stark representation genom att den tidigare EARN-ordföranden Frode Greisen valdes till ordförande och Sven Tafvelin blev vice ordförande med ansvar för det tekniska programmet. Regler och vikter för röstningsförfarande och finansiering lyckades man också fatta beslut om, men däremot uppsköts behandlingen av själva budgeten till ett nytt möte i London. Klart är dock att TERENA kommer att arbeta med dels en basbudget finansierad av medlemsavgifter, dels en projektbudget för genomförande av projekt. Denna konstruktion ger medlemsländerna ett större inflytande än de hittills haft i RARE och EARN när det gäller att bestämma vilka projekt som bör genomföras. Hans Wallberg uttryckte förhoppningen att man i fortsättningen också skall ta större hänsyn till det arbete som görs inom IETF och så långt möjligt undvika dubbelarbete. 6. DECnet och OSI-pilotens framtid Referensgruppen diskuterade en rapport från Göran Bengtsson, som efterlyser ett beslut om framtiden för den DECnet/OSI-pilot som körts sedan Av rapporten framgår att intresset från övriga nordiska länder varit svagt och att antalet system som utnyttjar DECnet/OSI även i Sverige är mycket litet. Dessutom påpekas att DECnet Fas 4-administrationen verkar ha prioriterats ned på de flesta håll. Det naturliga är mot denna bakgrund att DECnet/OSI-piloten avvecklas utan att övergå i driftfas. Samråd krävs med NORDUnet i frågan, men Göran Bengtsson anser personligen att SUNET inte bör fortsätta att stödja DECnet/OSI centralt om inte intresset för DECnet ökar kraftigt (och ingenting tyder på att så skulle vara fallet). De regioner som eventuellt vill fortsätta att satsa på DECnet/OSI bör själva få ta på sig ansvaret för administrationen. Detta ligger helt i linje med de tankegångar som finns inom NORDUnet och hos projektledaren Ingrid Dahl-Jensen. Referensgruppen delade helt Görans uppfattning att stödet till piloten bör avvecklas och hade också uppfattningen att det centrala stödet av DECnet överhuvudtaget på sikt bör läggas ner. DECnet fas 4-samordningen bör fortsätta ännu ett tag men personinsatserna för detta ändamål kan reduceras avsevärt enligt den ansvarige (Kenneth Gunnarsson). Bitnet via JNET kan ersättas med IP. Lokalt får gärna s k local naming option (LNO) användas.

7 Observeras bör att den utrustning som används för DECnet-routing ofta dessutom används för andra ändamål (t ex som name server för IP) och därför inte utan vidare kan tas bort. Referensgruppen ansåg att det bör finnas en tidplan för avvecklingen av DECnet fas 4 och satte upp som mål att DECnet bör vara helt avvecklat den 1 januari För att garantera att detta är genomförbart skall punkten tas upp igen vid ett sammanträde tidigt på hösten Sammanträdestider våren 1995 Följande sammanträdestider våren 1995 lades fast: * Torsdagen den 2 februari * Tisdagen den 4 april * Tisdagen den 30 maj. 8. Diskussion kring utvecklingsplan för perioden I arbetet med en ny utvecklingsplan kommer SUNET att behöva input från den tekniska referensgruppen i form av djärva visioner av vad den tekniska utvecklingen fram till sekelskiftet kommer att föra med sig. SUNET kommer också att behöva gruppens kompetens för att kunna göra realistiska bedömningar av vilka visioner (egna och andras) som med stor sannolikhet kommer att kunna förverkligas under perioden. Referensgruppen ägnade en del av sammanträdestiden till att kasta fram idéer om vad som är utvecklingsbart och troligen får ett genombrott under de närmsta åren. Exempel: - Vi kommer att få ett publikt Radio LAN under perioden - Överallt kommer vi att kunna nå Internet

8 - Detta innebär också samhällsförändringar (flexiblare organsisation, den fasta arbetsplatsens gradvisa upplösning till förmån för en virtuell organisation) - Mer fantasifullt: biodatorer, datorns sammansmältning med människan genom avancerad genteknik - Mer jordnära: Vi får ett nytt nätprotokoll (IPng) - Mobile computing, Mobil IP - Kanske kommer SUNET av dagens snitt med hyrda fasta ledningar att bli överspelat av en mer mobil verklighet - Men SUNET kommer troligen då att fylla andra funktioner i framkanten av teknikutvecklingen och med ansvar för att organisera den nya tekniken - GSM kan inte utan vidare ersätta ATM - Videokonferenser kommer starkt under perioden - Även bärbar teknik för videokonferenser kommer att utvecklas - Internet kommer att spridas med kabel-tv - Om 3 år kommer www-trafiken på Internet att överträffa världens samlade teletrafik. - Bokläsandet kommer att påverkas: "När försvinner böckerna?" - Underhållningssidan kommer att växa starkt. Virtuella lagsporter? - De kommersiella tjänsterna kommer att växa snabbt. Vi får t ex ett "Virtual World Travel Company". - Detta är inte Science Fiction. Redan finns: TV-apparat i glasögon. Med Radio LAN kan varje användare få en kapacitet av 25 Mbps - Digital TV kommer säkerligen att introduceras under perioden

9 - Ny teknik kräver nya investeringar. Men IPng kommer därvidlag inte att innebära någon revolution: Den tunga investeringen blir utbildning. - En viktig nyhet i IPng är Quality of service-parametern, som ger möjlighet att reservera bandbredd för krävande tillämpningar som video. Diskussionen kan förhoppningsvis fortsätta på nätet. 9. Begränsningar för publicering av information på nätet Mot bakgrund av bl a att en livlig diskussion uppstått vid KTH om behovet och befogenheterna att ingripa mot vad som kan anses vara en ur universitetets/institutionens synpunkt olämplig publicering av material på www-sidor diskuterade referensgruppen denna fråga. SUNETs styrelse har för sin del gjort klart att den inte ansvarar för innehållet i information som publiceras på anslutna organisationers datorer och inte avser att vidta åtgärder i andra fall än när svensk lagstiftning eller allmänt omfattade regler för ningen av Internet klart åsidosätts. I det aktuella fallet på KTH, där eleverna i vissa fall får möjlighet att publicera egna web-sidor, hade en elev inför folkomröstningen gjort en Ja till EU-sida och gjort "reklam" för denna sida i konferenssystemet News. De ansvariga vid institutionen gjorde då bedömningen att KTH inte får förknippas med ensidig informationsspridning i en politisk fråga, vilket det fanns risk för i det aktuella fallet. Liknande diskussioner har i andra sammanhang förts vid andra högskolor. Referensgruppen ansåg det stå utom diskussion att den som äger de datorer som elever och andra informations-lämnare tillåts använda äger bestämma användningen. Detta brukar innebära att i huvudsak endast sådan användning som faller inom ramen för ägarorganisationens verksamhet godkänns. Begrepp som censur, pressfrihet och offentlighetsprincipen för statlig verksamhet går alltså inte att använda i detta fall. Den enskilde har en åsiktsfrihet och en yttrandefrihet som högskolan inte får kränka, men lika litet som en individ kan göra anspråk på spaltutrymme i Dagens Nyheter för att föra fram sina åsikter kan han kräva att få använda högskolans datorer för samma ändamål. De nya formerna för publicering på Internet och den starkt ökade användningen av nättjänster i allt fler sammanhang innebär emellertid att det finns en mängd frågor där de nätansvariga skulle behöva stöd av en i datatekniken insatt jurist. Det gäller frågor om upphovsrätt, offentlighet och förvaltningsrätt bl a. Här är problemet ofta att lagar och förordningar skrivits i en situation då dagens teknik inte fanns och den användning av tekniken som i dag är vanlig inte gick att förutse.

10 Men det finns även osäkerhet i frågor som aktualiserats vid missbruk av tekniken men som inte direkt har med tekniken att göra. Vilka disciplinåtgärder får t ex vidtagas mot en studerande som missbrukar ett förtroende? Referensgruppen rekommenderade att SUNET knyter kontakter med en lämplig juridisk expert, gärna med koppling till en högskola, och inleder ett samarbete för att bringa större klarhet i fråga om vad som gäller i olika situationer t ex när man använder elektronisk post eller hämtar bilder över nätet. Vid anteckningarna Olle Thylander