Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 26 maj 1999

Transkript

1 Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 26 maj 1999 Närvarande ledamöter: Anders Flodström, ordförande t o m punkt 11 Lennart Bergström Berner Lindström Kerstin Malmqvist Staffan Sarbäck, ordförande fr o m punkt 12 Arne Sundström Sven Tafvelin Barbro Thomas Per Wernheim Övriga närvarande: Lennart Forsberg Hans Wallberg Olle Thylander, sekreterare Förhindrade: Lars-Elve Larsson Frans Lettenström 1. Fastställande av dagordning Styrelsen beslöt att arbeta efter utsänd dagordning med tillägg av en punkt avseende certifiering och autenticering. 2. Uppdrag att justera protokoll

2 Sven Tafvelin utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde. 3. De nya förbindelserna - lägesrapport m m Hans Wallberg rapporterade att de flesta förbindelser i det nya SUNET nu är i drift och att övervakning är uppsatt för alla routrar i systemet. KTHNOC kan därmed upptäcka fel innan den berörda högskolan hinner reagera. Trafikvolymen har ökat och på linjerna Stockholm-Sundsvall, Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö (ryggradsnätet eller îcore SUNETî) har vid några tillfällen uppmätts en belastning motsvarande bortåt 75 % av kapaciteten. Ÿnnu större trafik har registrerats på linjen mellan SLU i Uppsala och Stockholms-noden: 100 Mbit/s, varav ftp-arkivet beräknas ha svarat för mellan 85 och 90 Mbit/s. Det stora jobbet just nu är att få multicast att fungera tillfredsställande, viktigt inte minst mot bakgrund av att det endast återstår dar till TERENA-NORDUnet-konferensen, då allt måste fungera. Skrivelse från västra regionen Styrelsen hade fått en skrivelse från nätverksansvariga i den västra regionen. I skrivelsen uttrycks bl a oro för pålitligheten i den redundanta designen och farhågor att möjligheterna att få hjälp med felavhjälpning försämrats i det nya SUNET. Skrivelsen föranledde en längre diskussion i styrelsen, som konstaterade att de problem den tar upp till stor del är kända och redan föranlett åtgärder från styrelsens sida. Samtidigt måste den tas på stort allvar både för sitt sakinnehåll och därför att den visar på ett slags misstroende och utanförskap som har att göra med att SUNET med det nya nätet tagit ett steg mot ökad centralisering. Ingen i styrelsen ville förorda en återgång till en mer decentraliserad drift av SUNET. Däremot bör man ta tillvara den kompetens som finns ute i landet på ett bättre sätt och här kan den nya referensgruppen spela en viktig roll. Det finns andra saker att samarbeta kring än just driften av SUNET, som bör skötas av en professionell driftgrupp. På denna grupp skall högskolorna kunna ställa samma typ av krav som man i andra sammanhang (ex vis telefoni) ställer på en leverantör av tjänster. Situationen på KTHNOC Styrelsen fick en redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att förstärka KTHNOC. Den ansvarige chefen har nu en större del av sin tjänst förlagt till KTHNOC, fler medarbetare håller på att rekryteras och arbetsformerna och fördelningen av arbetsuppgifter ses över.

3 KTHNOC måste få ett entydigt och väldokumenterat gränssnitt mot högskolorna, så att det inte uppstår kommunikationsproblem och KTHNOC kan reagera snabbt på eventuella problem. Det senare förutsätter givetvis att det finns en beredskap och en bemanning för att ta tag i problemen. Styrelsen konstaterade att vi nu har en installationsdiskussion och en del akuta problem som till stor del beror på buggar i den levererade programvaran och brist på tidigare erfarenheter. Det finns också en mer långsiktig diskussion om behovet av kompetens (se avsnitt 12). Multicast och stabilitet Det har ibland uttryckts farhågor för att introduktionen av multicast kan äventyra funktion och driftsäkerhet i SUNET. Hans Wallberg förklarade att de störningar som förekommit inte varit direkt relaterade till multicast utan berott på felaktig konfigurering och bristfällig dokumentation. Multicast är en tjänst som användarna förväntar sig att SUNET tillhandahåller. Självfallet skall produktionsnätet vara stabilt samtidigt som det måste vara möjligt att ta nya funktioner i drift. SUNET planerar just nu anskaffning av utrustning för en testmiljö som skall göra det möjligt att grundligt testa nya konfigurationer och nya funktioner innan de tas i drift. Därmed kan en del problem upptäckas innan förändringar införs i produktionsnätet. Andra problem kanske visar sig först vid ett fullskaletest, varför man inte helt kan utesluta att förändringar i produktionsnätet kan ge upphov till störningar även i framtiden. Det gäller alla slags förändringar och är inte ett specifikt multicastproblem. 4. FTP-arkivet - beslut om investeringar Styrelsen diskuterade ett förslag till investering i ny utrustning för FTP-arkivet i Uppsala och tillstyrkte förslaget, som innebär att nya, kraftfullare front end-datorer anskaffas i stället för de nuvarande, som med den ökande trafiken blivit en flaskhals. Avgörande för styrelsens beslut är att FTP-arkivet är en viktig service och att arkivet är en tillgång som ger SUNET och NORDUnet goodwill även utomlands. I investeringsbudgeten för SUNET finns redan ett belopp om kr upp-taget för FTP-arkivet, medan den investering som nu krävs beräknas till kr. Genom nyanskaffningen undgår SUNET kostnaden för underhåll av nuvarande utrustning efter garantitidens utgång. Sannolikt blir därför driftkostnaderna med den nya utrustningen snarare lägre än högre under den närmaste perioden. jämfört med nuvarande driftkostnad.

4 Styrelsen önskade dock få driftkonsekvenserna närmare belysta (behövs en större personalinsats?) och begärde att till nästa gång få en rapport om hur driftkostnaderna påverkas av den beslutade nyinvesteringen. 5. Tolkning av reglernas bestämmelser om bl a holdingbolag Vid föregående sammanträde antogs ett nytt regeldokument, varvid en diskussion togs upp om bestämmelserna avseende holdingbolag och synen på företag som ägs av holdingbolaget. Styrelsen tog nu åter upp denna diskussion, som har sin grund i att de företag som ägs av högskolornas holdingbolag har olika karaktär. Vid sidan av typiska avknoppningsföretag finns företag som bedriver verksamhet inom forskning och utbildning i nära samarbete med högskolan och dess olika institutioner. Vissa av dessa företag är strategiska ur högskolans synpunkt och kan ses som medvetna försök att hitta mellanformer mellan universitet och näringsliv och ett sätt att bryta upp existerande strukturer. De skulle därmed kunna ses som långsiktigt viktiga delar av högskolans egen verksamhet. Styrelsen såg dock ingen möjlighet att på ett klart och entydigt sätt göra skillnad mellan olika typer av ägda bolag när det gäller förhållandet till SUNET. Fortfarande gäller således att enbart själva holdingbolaget ses som del av högskolan och får använda högskolans SUNET-ansluting utan att betala avgifter till SUNET. De bolag som holdingbolaget äger faller under det allmänna regelsystemet och får ansöka om anslutning på vanligt sätt. En annan regelbestämmelse som vållar bekymmer är den bestämmelse som säger att en organisation som använder SUNET via publika terminaler skall tillse att det finns ett system för identifiering av användarna av de publika terminalerna. Bl a biblioteken har i dag svårt att leva upp till detta krav eftersom det inte finns någon bra teknisk lösning. Styrelsen konstaterade att man avsiktligt lagt ribban högt för att tvinga fram bättre tekniska lösningar. Sådana bör finnas inom en nära framtid. I annat fall får frågan tas upp på nytt vid ett senare tillfälle. 6. Stiftelsen Art Node Styrelsen informerades om att Art Node har svårigheter att betala sin förbindelse till SUNET eftersom stiftelsen hittills inte fått det stöd från sponsorer som man hoppats på. För att kunna övertala fler sponsorer att ge bidrag ser stiftelsen gärna att SUNET i likhet med Moderna museet skriver ett rekommendationsbrev som stiftelsen kan använda.

5 Styrelsen konstaterade att de organisationer som är anslutna till SUNET måste betala avgift enligt de regler som finns och att någon avgiftsfrihet eller reduktion av avgifterna inte kan komma i fråga, även om en tids uppskov p g a finansiella svårigheter kan medges. Styrelsen ansåg sig inte heller kunna utfärda ett rekommendationsbrev som innebär att SUNET tar ställning till innehållet i Art Nodes verksamhet, eftersom detta faller utanför SUNETs kompetensområde Styrelsen hoppas att Art Node även utan hjälp av en rekommendation från SUNET kommer att kunna mobilisera tillräckligt stöd för sin verksamhet och därmed behålla sin SUNET-förbindelse, som uppenbarligen är synnerligen viktig för Art Node. 7. Nyheter från NORDUnet-samarbetet Hans Wallberg rapporterade att NORDUnet nu upphandlat en tredje 155 Mbit/s-förbindelse till USA med leverans i september/oktober 1999 och att den kapacitetshöjningen uppnåtts till oförändrade kostnader. Vidare har avtalet mellan NORDUnet och Teleglobe modifierats, och Teleglobe har lovat att få ordning på multicast i förbindelsen över Atlanten (Teleglobe har tidigare haft stora problem att tillhandahålla multicast). NORDUnets styrelse har också beslutat att uppgradera förbindelserna från Sverige till Finland, Norge och Danmark från 155 till 310 Mbit/s. Uppgraderingen leder inte till nämnvärt ökade kostnader. Det faktum att kapaciteten kunnat öka kraftigt utan motsvarande ökning av kostnadssidan påverkar givetvis NORDUnets budget positivt. Under år 2001 kommer dessutom flera nya atlantkablar med stor kapacitet i drift, vilket bedöms komma att påverka kostnaderna för kapacitet till USA gynnsamt. Fortfarande kan det dock vara förenat med betydande kostnader att få ISPerna i USA att förmedla trafiken vidare. 8. Information om TERENA/NORDUnetkonferensen Arne Sundström berättade att dittills 325 deltagare anmält sig och att konferensen har kapacitet att ta emot 400. Ericsson blir huvudsponsor för konferensen och programkommittén har fått fram ett bra innehåll med viss TERENA-prägel. Det kommer att bli en relativt stor utställning i anslutning till konferensen, och såväl stationära persondatorer som uttag för medhavda laptops kommer att finnas tillgängliga för deltagarna. Man arbetar intensivt med videokonferenstekniken.

6 SUNET bidrar också som sponsor och kommer bl a att finansiera den middag som traditionen bjuder att värdorganisationen anordnar för TERENAs General Assembly. 9. Utseende av ledamöter i den tekniska referensgruppen Till ledamöter i den nya tekniska referensgruppen, där Kerstin Malmqvist är ordförande, utsåg styrelsen för perioden 1 juli 1999 t o m 31 december år 2000: Jan Engvald, Lunds universitet Bengt Gördén (som utsetts till representant av KTHNOC) Christer Holgersson, Umeå universitet Magnus Höglund, Högskolan Dalarna Borje Josefsson, Luleå tekniska universitet, samt Johan Sandfeldt, Karolinska institutet. Samtliga är tillfrågade och har accepterat att medverka. Kerstin Malmqvist förklarade sig angelägen att snabbt komma igång med verksamheten. Ett första möte kommer därför att sammankallas så snart som möjligt för att diskutera arbetsmodell och för att planera ett tekniskt forum i höst. En viktig uppgift för den nya tekniska referensgruppen kommer att bli utveckla ett samarbete med nätverksansvariga vid universitet och högskolor och förbättra kommunikationen med dem. En prioriterad åtgärd är därför också att inrätta en mailinglista som kan ge gruppen input. 10. Tider för sammanträden i höst Styrelsen beslöt att sammanträda under hösten dels torsdagen den 23 september, dels tisdagen den 23 november Rapport om utbildningssatsningar för tekniskt ansvariga Våren 1999 har präglats av en intensiv informations- och utbildningsverksamhet riktad till de nätverksansvariga vid universitet och högskolor. Tidigare har rapporterats från

7 - LDAP-utbildningen den 9 mars samt - multicast-seminariet i samarbete med Cisco den mars. Till detta kommer att SUNET anordnat - information och erfarenhetsutbyte kring det nya nätet den 28 april under medverkan av Banverket och Cisco i fråga om protection switching samt att - utbildning i SDH-teknik kommer att anordnas den 16 juni. På initiativ av Uppsala universitet ordnades den 18 maj ett seminarium om metoder för påloggning på nätet som också besöktes av många nätverksansvariga. Utbildningen har varit uppskattad och förhoppningen är nu att liknande utbildning i något andra former skall kunna anordnas till hösten av bl a den nya tekniska referensgruppen. 12. Information om planer på ett kompetenscentrum för Internetteknik Olle Thylander informerade styrelsen om det initiativ som tagits för att med hjälp av bl a finansiering från stiftelser få till stånd ett kompetenscentrum för Interneteknik med både forskning och utbildning och med KTHNOC som en grund att bygga på. Institutet skulle kunna ge fler ett incitament att skaffa sig den kompetens inom Internetkunnande och wide area networks som Sverige behöver. Sven Tafvelin kompletterade med information om liknande planer på en institutsbildning och rekommenderade kontakt med dem som står bakom dessa planer (bl a Mikael Börjesson och Östen Mäkitalo). Styrelsen kommenterade att det viktiga är att nå resultat och att konkurrerande institut bör undvikas. 13. Information till utbildningsministern Olle Thylander berättade för styrelsen att utbildningsminister Tomas Östros vid ett möte på utbildningsdepartementet den 18 maj dels fått allmän information om SUNET, dels blivit insatt i den diskussion om finansiering av NORDUnet som Danmark initierat och eventuellt avser att

8 ta upp i det nordiska ministerrådet. I mötet deltog från SUNETs sida ordföranden, sekreteraren och Hans Wallberg och intrycket är att ministern lyssnade med stort intresse på den information som gavs. 14. Diskussion om SUNETs www-katalog Styrelsen diskuterade mot bakgrund av den information som tillhandahölls vid föregående sammanträde sin inställning till fortsatt och ev utökat stöd till SUNETs webbkatalog, som drivs av KTHNOC. SUNET bidrar f n med kr per år till driften, vilket utgör 1/3 av kostnaderna för att driva katalogen. Diskussionen visade att styrelsen kan tänka sig att bidra med mer än kr men inte med hur mycket som helst. Tjänsten uppfattas som värdefull och en majoritet av styrelsens ledamöter uppskattar särskilt att webbkatalogen är befriad från den mängd reklam som tynger de kommersiella alternativen. Styrelsen önskar till nästa gång ett mer konkret förslag från KTHNOC med olika finansieringsmöjligheter. Ett alternativ (huvudförslaget) bör avse en fortsatt reklambefriad katalog men det bör också framgå vad SUNETs insats skulle bli om katalogen delvis kan finansieras med reklamintäkter. 15. Certifiering och autenticering Arne Sundström förde mot bakgrund av diskussioner i högskolornas AU/ADB-samordnargrupp upp frågan om hur vi kan hitta en form för en högskolans CA-funktion. SUNET har i sin verksamhetsplan förklarat sig vilja verka för att en CA-funktion införs för den svenska högskolan och vill på försök införa teknik för säker autentisering och identifiering av användare. Inom högskolan finns intresse för frågan bl a inom Primulaprojektet, där en grupp leds av Torbjörn Wiberg, och Ladok-konsortiet, där Torbjörn Wiktorin och Hans Nordlöf arbetar med sårbarhetsfrågor. Till de intresserade hör också Lars-Elve Larsson i SUNETs styrelse. Styrelsen såg mycket positivt på detta intresse från högskolornas sida och vill gärna se ett projektförslag som kan behandlas vid nästa sammanträde. Arne Sundström erbjöd sig att framföra detta till Torbjörn Wiberg. 16. Övriga frågor Staffan Sarbäck gav en kort lägesrapport från projektet avseende videokonferensteknik och anmälde att det finns ett behov att revidera

9 tidplanen. Beslöts att ta upp denna fråga vid nästa styrelsesammanträde i september. Vid protokollet Olle Thylander Justeras: Sven Tafvelin Staffan Sarbäck Anders Flodström