Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 19 september 2006

Transkript

1 Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 19 september 2006 Närvarande ledamöter: Mille Millnert, ordförande Gun Djerf Anita Hansbo Anita Kollerbaur Kjell Nilsson Johnny Nilsson Staffan Sarbäck Johan Sigholm Ann-Charlotte Berglund Sonnhammer Benny Stridsberg Sven Tafvelin Per Wernheim Övriga närvarande: Lennart Forsberg Hans Wallberg Olle Thylander, sekreterare Förhindrade: Peter Ohlsson 1. Inledning: Presentation av nya ledamöter De båda nya ledamöterna i styrelsen, Ann-Charlotte Berglund Sonnhammer och Johnny Nilsson, hälsades välkomna och presenterade sig för styrelsen. 2. Antagande av dagordning Förslaget till dagordning antogs av styrelsen. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST FAX SUNET, Vetenskapsrådet Regeringsgatan sunet@vr.se Stockholm Stockholm

2 3. Anmälan av eventuellt jäv Inga ledamöter hade jäv att anmäla. 4. Val av justerare Sven Tafvelin utsågs att justera protokollet från dagens möte. 5. Gigasunet Hans Wallberg redovisade statistiksiffrorna för augusti månad Trafiken har bara långsamt återhämtat sig från sommarens lägstanivå. Som vanligt ligger Luleå tekniska högskola i topp, följd av universiteten i Uppsala och Umeå. Högsta topptrafiken har dock Chalmers tekniska högskola före Luleå tekniska högskola, Umeå universitet, studentbostäderna i Göteborg samt Uppsala universitet. Avbrotten på förbindelser till följd av avgrävda kablar har under kvartal 2 varit få på de lokala förbindelserna men fler på DWDM-förbindelserna och av något längre varaktighet. Linjen Luleå- Kiruna har haft intermittenta störningar Routeravbrotten har varit betydligt färre, trots att utrustningen nu börjar bli till åren och snart har tjänat ut inom SUNETs nät. 6. Underhållsavtal avseende Gigasunet Enligt planerna skall Gigasunet tas ur drift per den 1 januari 2007 och SUNET bör då inte längre behöva betala för drift och underhåll av detta nät. Avtalen med KTHNOC och Telia NMC avseende drift av nivå 2 och nivå 1 har följaktligen sagts upp och löper ut Expertstödet från Cisco (NRN support) är uppsagt till samma datum. Beslut: Styrelsen bekräftar uppsägningarna och anser inte att SUNET bör gardera sig med viss tids förlängning. När det gäller underhållsavtalen avseende de routrar som används i Gigasunet är situationen något mer komplicerad: -Vissa routrar av typ GSR (7 st) används för hopkoppling i Stockholm och för anslutning av externa organisationer, museer och konstnärliga högskolor. För dem behövs fortsatt underhåll stycken GSR-routrar används som core-routrar i Gigasunet men skall inte användas i det nya nätet. Underhållsavtalen för dessa bör följaktligen sägas upp per I Gigasunet används dessutom 70 stycken accessroutrar (typ Cisco 10720). För dessa föreslås underhållsavtalen kvarstå, men bara i en del fall bör kostnaden belasta SUNET. En del kommer att fortsätta att användas i det nya nätet, nämligen routrar vid högskolor som får anslutning av typ B (2x 1 Gbit/s) och vissa gemensamma routrar. Resterande routrar får de högskolor som så önskar behålla med fungerande underhållsavtal (mest förmånligt är ett fortsatt utnyttjande av SUNETs existerande underhållsavtal och inte att högskolorna själva tecknar nya avtal), men förutsättningen är då att SUNET äger vidarefakturera dessa högskolor kostnaden för underhållsavtal som inte behövs för Optosunets egen funktion utan avser routrar som används i högskolans egen verksamhet. Beslut: Styrelsen beslöt att hantera dessa underhållsavtal enligt förslaget. 2

3 7. Optosunet Hans Wallberg redogjorde för leveransläget för Optosunet. a. Förbindelserna Fortfarande saknas leveransbesked för några sträckor och det finns brister vad gäller dokumentation av vägbeskrivingar, lokalritningar, fiberanslutningar och elförsörjning. SUNET har därför i det längsta väntat med betalningen av de fakturor TDC-Song skickat med hänvisning till vad som överenskommits men har hittills inte hävdat formell försening av leveransen. Beslut: SUNET bör bestrida nästa faktura som inkommer om inte fullständig dokumentation enligt träffade överenskommelser då föreligger. b. Utrustningen Utrustningen måste anpassas till förbindelsernas kvalitet. Mätningarna som gjorts på det s k gröna nätet har gett bättre värden än förväntat och det betyder att en förstärkarsite kan elimineras i detta nät. Däremot är de uppmätta värdena i det röda nätet i flera fall sämre än de värden som tidigare uppskattats, varför SUNET måste skaffa ytterligare utrustning för detta nät. Det är olyckligt eftersom investeringskostnaden därigenom ökar, men ännu allvarligare är att det kan ta tid att få fram den utrustning som inte ingått i de ursprungliga planerna. Det finns därmed en uppenbar risk att Optosunet försenas. Leveranserna av den ordinarie utrustningen fortgår emellertid i stort sett som planerat. Flera universitet ansluter med 2*10 Gbit/s från dag 1 och KTHNOC ordnar utbildning i hur man konfigurerar de nya routrarna från Juniper. c. Tvist med Ementor Styrelsen informerades om Ementors reaktion på resultatet av upphandlingen av utrustning för Optosunet och de åtgärder som vidtagits av Ementor respektive SUNET. Senast har Ementor till Kammarrätten överklagat Vetenskapsrådets/SUNETs beslut att inte lämna ut vissa handlingar med hänvisning till sekretesslagen. Styrelsen noterade informationen. 8. Driftorganisation för Optosunet Det faktum att både SUNET och NORDUnet ungefär samtidigt tar en ny teknik i anspråk med nya krav på driften, samtidigt som båda hittills har använt sig av KTHNOC som driftorganisation har gjort att organisationerna börjat diskutera en gemensam lösning av driftfrågan. Styrelsen förelades ett förslag att lösa frågan om driftorganisation för det nya nätet i samarbete med NORDUnet på så sätt att samma organisation tar ansvar för nivå 1-drift både av de optiska näten och av IP-näten samt för nivå 2-drift av IP-näten. Därutöver skall den organisationen även svara för driften av stödsystem. NORDUnet/SUNET utser personal för nivå 2-drift av de optiska näten, logistik, projektkoordinering och en ansvarig manager och denna personal anställs av NORDUnet A/S. 3

4 Beslut: SUNET arbetar vidare med frågan tillsammans med NORDUnet i syfte att nå en lösning enligt förslaget. I första hand skall samtal föras med KTH om KTHs vilja och möjligheter att vara värd för den organisation som skisserats i förslaget och bidra med egen personal till de uppgifter som KTH har kompetens att lösa inom ramen för organisationen. Stor vikt skall därvid läggas vid kompetensväxling/kompetensutveckling över tiden, fungerande rutiner för övervakningen på alla nivåer och internt kvalitetssäkringsarbete. SUNET bör också tillförsäkras ett inflytande och ges möjlighet att löpande följa upp tillämpningen av överenskomna rutiner. Innan avtal tecknas skall beslut fattas i styrelsen. 9. Rapport från avgiftsgruppen Staffan Sarbäck rapporterade att gruppen ännu inte har en fullständig rapport färdig men är klar med principdiskussionen och är redo att inom kort lägga fram sin rapport. a. Basnätet När det gäller den viktigaste frågan - hur kostnaderna för basnätet skall fördelas mellan högskolorna - förordar gruppen att SUNET behåller dagens modell. Den är tydlig, enkel och ger ett bra mått på verksamhetens omfattning. Styrelsen gav starkt stöd åt denna uppfattning och konstaterade att det finns modeller som skulle vara mer tilltalande för några högskolor men knappast någon som alla skulle förklara sig nöjda med. I det perspektivet är dagens modell tillräckligt bra. Den enda komplettering som behöver göras är att enligt avgiftsgruppens förslag beakta att några högskolor i det nya nätet i varje fall inledningsvis ansluts med lägre kapacitet än flertalet. Det bör ge dem en viss rabatt på avgiften, eftersom SUNET därigenom sparar in en del utrustning. Den lägre avgiften räknas fram med utgångspunkt i den besparing som SUNET gör. Skulle dessa högskolor senare vilja uppgradera sin anslutning till samma nivå som majoritetens får en ny avgift räknas fram som täcker den extra utrustningsanskaffning som då måste göras. b. Punkt till punkt-förbindelser över egna våglängder Arbetsgruppen konstaterar att det inte går att ge ut en detaljerad prislista för denna typ av förbindelser eftersom förutsättningarna och den investering i utrustning som behöver göras för varje förbindelse varierar starkt. Enklast är att upprätta en punkt-till-punkt-förbindelse mellan två högskolor som sitter på samma nät (grönt eller rött). Om förbindelsen måste passera centralnoden på vägen till ett annat universitet eller till NORDUnet krävs mer utrustning. Avgiftsgruppen föreslår att följande principer skall vara vägledande vid prissättningen: I särskild överenskommelse mellan SUNET och resp. universitet/högskola fastställs vad som gäller för tillgången till en p2p-förbindelse. Av överenskommelsen ska framgå bl.a. förbindelsens kapacitet, typ av förbindelse, vilka punkter som skall sammankopplas, förbindelsens varaktighet och avgift till SUNET. SUNET äger den utrustning som krävs för att upprätta en förbindelse Nyttjaren skall stå för särkostnaderna för den extra utrustning som krävs för en förbindelse. Det gäller avskrivningskostnader, kostnader för tekniskt underhåll och ev. andra kostnader. 4

5 Avgifterna skall stimulera användandet SUNET skall ha en pool av utrustning så att p2p-förbindelser snabbt kan upprättas. Om p2p-förbindelsen har lång varaktighet skall SUNET köpa in ny utrustning så att utrustningspoolen upprätthålls. För att ge intresserade någon uppfattning om vad en p2p-förbindelse kan komma att kosta anger avgiftsgruppen följande exempel: Ungefärligt pris för en GE-anslutning från ett universitet/högskola till centralnoden: kr/månad Ungefärligt pris för en 10GE-anslutning från ett universitet/högskola till centralnoden: kr/ månad. Hittills har SUNET fått ett 10-tal förfrågningar avseende p2p-förbindelser, bl a avseende hopkoppling av campusnät på olika orter. c. Anslutning av studentbostäder För anslutning av studentbostäder föreslår avgiftsgruppen följande principer: Det skall vara möjligt att ansluta studentbostäder till OptoSunet Anslutningen av studentbostäder till OptoSunet skall regleras i avtal mellan SUNET och den studentorganisation (motsv.) som ansvarar för studentbostadsnätet och dess anslutning till OptoSunet. o Endast studenter får nyttja det nät som ansluts till OptoSunet o Studentorganisationen (motsv.) har ansvar för användningen av studentbostädernas anslutning till OptoSunet inklusive hantering av missbruk (även kallat abusehantering) Anslutningen av studentbostäder till OptoSunet kan ske på två sätt: o Direkt till OptoSunet med hjälp av en s.k. punkt-till-punkt förbindelse o Via en högskolas normala routade nät (campusnät) till OptoSunet SUNET:s centrala driftorganisation står för drift och underhåll av anslutningen fram till överenskommen avlämningspunkt, samt för den av SUNET ägda utrustningen. Anslutningen kan ske med en kapacitet av 1 Gbit/s (GE) eller 10 Gbit/s (10GE) Vid anslutning med 10GE kan användningen i avtalet begränsas i steg om 1 Gbit/s. Kontroll av hur stor användningen varit sker i efterhand genom trafikmätning. Anslutningen till SUNET sker i normalfallet utan redundans men studentorganisationer (motsv.) som så önskar kan ansluta studentbostadsnät med dubbla fiberförbindelser till OptoSunet för att på så sätt uppnå en fullt redundant anslutning Studentbostadstrafiken skall kunna särredovisas. Anslutning av ett studentbostadsnät via ett campus-nät skall göras på ett sådant sätt att studentbostadstrafiken kan redovisas. Om anslutning av studentbostäder sker via ett campusnät skall studentorganisationen (motsv.) förutom avtal med SUNET, även teckna avtal om detta med aktuell högskola/universitet. Studentorganisationen (motsv.) skall stå för särkostnaden för den utrustning som SUNET använder för anslutningen. Den studentorganisation (motsv.) som ansluter studentbostadsnät till OptoSunet erhåller rätt att deltaga i de av SUNET organiserade nätverksverksamheterna (såsom SUNET Forum, TREFpunkt osv.) på samma villkor som övriga anslutna parter. 5

6 I det fall ett studentbostadsnät ansluts till OptoSunet via ett Campusnät förutsätts att SUNET inte behöver anskaffa någon utrustning. När ett studentbostadsnät ansluts direkt till Optosunet krävs följande: Fiberoptisk förbindelse från studentbostadsnätet till SUNET:s stamnätsnod (anskaffas och bekostas av studentorganisationen (motsv.)) Utrustning för p2p-förbindelse från stamnätsnoden till centralnoden (se förslaget avseende p2pförbindelser ovan) Utrustning för anslutning i en av de centrala routrarna i OptoSunet. Baserat på de utrustningspriser som gäller i dag har avgiftsgruppen räknat fram följande ungefärliga priser för olika typer av studentbostadsanslutningar: Prisindikation för en icke redundant GE-anslutning direkt till GigaSunet: kronor/månad. I detta ingår trafikavgift för 1 Gbit/s. Prisindikation för en icke redundant 10GE-anslutning direkt till GigaSunet kronor/ månad (samt ytterligare kronor/månad som trafikavgift per påbörjad Gbit/s som avtalats). Prisindikation för trafikavgift per påbörjad Gbit/s vid anslutning via ett campusnät: kronor/månad. Beslut: Styrelsen ansluter sig till de riktlinjer som föreslagits av avgiftsgruppen, men innan dessa kan tillämpas bör förslaget gå ut på remiss till universitet och högskolor. Dessutom bör studentorganisationernas och studentbostadsföretagens synpunkter inhämtas genom studentrepresentanterna i styrelsen. Styrelsen uppdrar åt ordföranden att sända ut förslaget på remiss så snart avgiftsgruppen formellt avlämnat sin slutrapport. Styrelsen konstaterar att det är regeringen som tar beslut om principerna för hur kostnaderna för basnätet fördelas mellan högskolorna och som därför måste godkänna också den föreslagna kompletteringen av nu gällande regelverk i syfte att ge rabatt åt högskolor med annan anslutningskapacitet än majoriteten har (förutsatt att remissen till universitet och högskolor inte ger anledning att avvisa förslaget om en sådan avgiftsdifferentiering). 10. Förslag om nya tjänster i SUNET Det har länge förts fram önskemål om att SUNET skall erbjuda fler tjänster och olika förslag har förts fram. Bland annat har man önskat sig en enkel möjlighet till Internet-uppkoppling och nya sätt att kommunicera. a) Internetuppkoppling vid resor SUNET och SWAMI har på senare tid verkat för ett mer aktivt svenskt deltagande i Eduroamsamarbetet. Eduroam är ett globalt nätverk av Radius-servrar som gör det möjligt att använda 802.1x på universitet och högskolor och andra forskningsinstitutioner runt om i världen. Anders Magnusson vid Luleå tekniska högskola har undersökt en annan lösning som snabbt skulle kunna ge svenska universitet och högskolor ett fungerande alternativ till Eduroamlösningen. 6

7 Den undersökta lösningen är en tjänst som erbjuds av det amerikanska företaget ipass och som idag används av bl a SAS, Luftfartsverket, Rica Hotel och forskningsnät i Danmark, Schweiz och Holland. En lämplig form för SUNET att ge universitet och högskolor tillgång till tjänsten skulle vara att teckna avtal med danska Forskningsnettet, som redan har ett avtal med ipass. SUNET skulle också kunna teckna avtal direkt med ipass, men Anders Magnusson bedömer att vi då skulle få sämre villkor. ipass kan användas med samma infrastruktur som Eduroam (radiusservrar) utan att det uppstår konflikter mellan de båda systemen. Beslut: SUNET försöker få ett avtal med det danska Forskningsnettet kring ipass. Grundavgiften för samarbetet (ca 5000 USD per år) kan betalas av SUNET medan minutavgifterna för uppkoppling får betalas av respektive högskola. Det förutsätts att räkningarna till slutkunderna på ett enkelt sätt kan processas automatiskt så att SUNET inte drabbas av att behöva administrera faktureringen till högskolorna. b) Instant messaging-tjänst Från SUNETs tekniska referensgrupp kommer ett förslag att erbjuda bl a instant messaging och annan meddelandehantering som en tjänst åt universitet och högskolor. Tanken är att bygga upp en gemensam tjänst som kan profileras så att den passar de enskilda högskolornas önskemål och behov. Tekniska referensgruppens förslag bygger på användning av programvaran Jabber, som finns i en open source-version och kan användas med olika plattformar. Enligt Jabber kan man med deras produkt streamline information flow, facilitate collaboration to make better and faster decisions, and build new presence-enabled products and services. Det finns gott om referenser och case studies som styrker detta påstående. Styrelsen fann visserligen tanken på en tjänst som skapar nya sätt att samarbeta intressant men varnade för att direkt bygga upp en tjänst på en viss teknisk plattform utan att ha undersökt alternativa plattformar. Man måste enligt styrelsen dessutom vara medveten om att en tjänst av detta slag på ett avgörande sätt kan komma att förändra arbetssättet vid universitet och högskolor, varför man först noga bör ha tänkt igenom konsekvenserna för användarna. Att öppna för en ny typ av kommunikation är en sak att erbjuda ett fungerande samarbetssystem är något helt annat. Ett projekt kring denna typ av tjänster bör därför delas in i flera steg, där det hela tiden är viktigt att arbeta med användarnas intressen för ögonen. Beslut: SUNET bör tillsätta en projektgrupp med användarrepresentanter som kan ta fram ett mer genomarbetat förslag. Om SUNET därefter skall gå vidare med detta måste det vara med en lösning som vi tror på och tillhandahåller för hela högskolan i full medvetenhet om den komplexitet som ryms inom begreppet man-machine collaboration. c) Nätmöten I anslutning till diskussionen om tjänster anmäldes ett annat önskemål från diskussionen i den tekniska referensgruppen, nämligen att SUNET bör tillhandahålla en möjlighet att på ett enkelt sätt beställa ett elektroniskt mötesrum som reserveras för beställaren under önskad tid. För närvarande tillhandahåller SUNET endast ett konferensrum där man kan prova på Marratechs 7

8 e-konferensteknik och slumpmässigt föra diskussioner med dem som råkar befinna sig i detta mötesrum när man ansluter. Styrelsen konstaterade att större högskolor i vissa fall har skaffat sig egna elektroniska konferensrum som kan bokas av högskolans anställda men att det kan finnas behov av en lösning för de högskolor som inte kommit lika långt när det gäller att utnyttja videokonferensteknik. Beslut: Styrelsen uppdrar åt SUNETs nätmötestjänst att undersöka hur det framförda önskemålet bäst kan tillgodoses. 11. Rapport från möten Styrelsen fick en rapport från mötet i SUNETs tekniska referensgrupp (där bl a tjänsteförslagen ovan diskuterats) och informerades om att Riksrevisionen inlett en revision av SUNET inom ramen för en översyn av Vetenskapsrådets kommitté för forskningens infrastrukturer (KFI). Styrelsen noterade informationen. 12. SUNET Forum Styrelsen bör fastställa ett datum för SUNET Forum (som senast hölls i december 2005) och utse en programkommitté för evenemanget. Beslut: Vi bör avvakta övergången från Gigasunet till Optosunet och använda SUNET Forum som ett tillfälle att inviga det nya nätet. Ett lämpligt datum är därför onsdagen den 17 januari Till programkommitté utsågs Staffan Sarbäck, Ann-Charlotte Berglund Sonnhammer och Gun Djerf som får stöd av Hans Wallberg och Olle Thylander. 13. Remiss avseende reglering av IP-baserad telefoni Styrelsen informerades om de förslag som PTS för fram i rapporten IP-baserad telefoni och andra elektroniska kommunikationstjänster samt möjligheten att nå nödnummer 112. PTS vill bl a på sikt att definitionen av begreppet telefonitjänst i ekom-lagen förändras och anpassas till framväxten av nya typer av telefoni. Styrelsen noterade informationen utan att framföra några direkta reaktioner på förslagen. 14. Infraservice-projektet Infraservice-projektet startades med ambitionen att inom högskolevärlden skapa fungerande gemensamma system för i synnerhet autentisering, auktorisering och access. Det har därvid inte bara handlat om att utveckla, utvärdera och välja användbara tekniker utan också om att få en uppslutning kring dessa så att de kan introduceras brett och komma till praktisk användning i högskolornas verksamhet. Redan från projektets början har det därför bedrivits som ett samarbetsprojekt där ett antal universitet och högskolor spelat en viktig roll och deltagit med både finansiering och eget arbete. Dessutom har arbetet bedrivits i nära kontakt det arbete som bedrivs internationellt inom området för att om möjligt använda och påverka lösningar och rekommendationer som syftar till att underlätta internationellt utbyte. 8

9 Sedan en tid tillbaka har de medverkande högskolorna organiserat sig i en allians med namnet Swedish Alliance for Middleware Infrastructure, SWAMI, som nu omfattar 12 högskolor och SUNET. Ansvarig kontakt mot SUNET är Umeå universitet. Styrelsen fick en översikt över de delprojekt som SWAMI arbetar med och en verksamhetsöversikt för Preliminärt har SUNET budgeterat 1,5 Mkr för stöd till årets verksamhet, där de totala kostnaderna summeras till 4,1 Mkr. SWAMI föreslår nu att SUNET ökar sin andel av kostnaderna till 2,2 Mkr år Beslut: Styrelsen konstaterar att SWAMI arbetar över ett brett område med mycket betydelsefulla frågor som det är angeläget att stödja. I vissa fall har man också nått viktiga konkreta resultat, t ex i arbetet med ett nytt antagningssystem för högskolan (NyA). Dock skulle styrelsen vilja se fler färdiga tjänster och konkreta produkter som resultat av verksamheten samt bättre definierade tidplaner för de resultat som skall levereras. Styrelsen avsätter som SWAMI föreslagit 2,2 Mkr för verksamheten 2006 och vill för 2007 få ett förslag med sluttidpunkter för de aktiviteter som inte utvecklats så långt att de övergått eller kan övergå från projekt till reguljära tjänster. 15. Rapport från MonNet-projektet Sven Tafvelin redogjorde för observationer som gjorts inom MonNet-projektet vid analys av trafik på SUNETs ryggradsnät (sträckan Göteborg-Borås). Vid analysen har man bl a använt sig av s k fingerprinting. En del resultat är något överraskande. Så t ex används optioner i IPv4- protokollet ytterst sällan och fragmentering på IP-nivån hittar man i mindre än 0,01 procent av den studerade trafiken. Resultaten kommer att redovisas i en artikel i en vetenskaplig tidskrift med Wolfgang John och Sven Tafvelin som författare. SUNET kommer enligt tidigare beslut att stödja projektet t o m september Mätutrustningen är nu i gång men måste tas ner när SUNET går över till Optosunet. Utrustningen i sig klarar av att mäta också på optisk fiber men det är för närvarande oklart om några mätningar kommer att kunna göras på Optosunet. Styrelsen noterade informationen. 16. Övriga ärenden och övrig information a) Samarbete med Kina Sven Tafvelin berättade att NORDUnet har diskuterat ett samarbete med kinesiska akademiska nät och gärna vill ha konkreta förslag på samarbetsprojekt. Nätmätningar skulle kunna bli ett sådant projekt. Samarbete skulle också kunna gälla säkerhetsfrågor (men ett samarbete inom detta område kan bli mer kontroversiellt). Styrelsen noterade informationen. b) Avtackning av Lars Elve Larsson och Arne Sundström Styrelsen konstaterade att man inte fått tillfälle att ordentligt avtacka vare sig Lars Elve Larsson eller Arne Sundström. Beslut: Båda bör bjudas in till SUNET Forum och avtackas där. 9

10 Vid protokollet Justeras: Olle Thylander Sven Tafvelin Mille Millnert 10