Protokoll fört vid. styrelsesammanträde den 31 mars Närvarande ledamöter:

Transkript

1 Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 31 mars 2005 Närvarande ledamöter: Mille Millnert, ordförande Gun Djerf Anita Hansbo Anita Kollerbaur Lars-Elve Larsson Jan Martin Löwendahl Kjell Nilsson Staffan Sarbäck (t o m punkt 4) Benny Stridsberg Arne Sundström (t o m punkt 10) Sven Tafvelin Per Wernheim Övriga närvarande: Lennart Forsberg Börje Josefsson Hans Wallberg (m u a punkt 13) Olle Thylander, sekreterare Förhindrade:

2 Johan Sigholm 1. Inledning Jan Martin Löwendahl, som nu för första gången deltog, hälsades välkommen och presenterade sig för de övriga ledamöterna. 2. Beslut om dagordningen Dagordningen antogs med påpekandet att under punkten om NORDUnet också bör behandlas frågan om värd för nästa NORDUnet-konferens (efter den på Svalbard). Vidare beslöts att behandla delpunkterna avseende studentbostäder i omvänd ordning. 3. Val av justeringsperson Att justera dagens protokoll utsågs Anita Hansbo. 4. Uppföljning av avtalet med KTH Hans Wallberg redogjorde för de fortsatta kontakterna med KTH i frågan om SUNET nu kan betala ut den extra ersättning som avtalats under förutsättning att KTH verkligen levererar det som finns upptaget i avtalet. Hans konstaterade att KTH gjort framsteg, framför allt vad gäller säkerheten, men att man ännu inte kan säga att KTH till alla delar uppfyller avtalet, även om allt fler krav uppfylls. Styrelsen ansåg inte att man i detta läge kan kompromissa om kraven utan att trovärdigheten kräver en fast hållning. Hittills har denna linje lett till klara förbättringar och det finns således gott hopp att även resterande krav snart kommer att uppfyllas så att den överenskomna ersättningen kan betalas ut. 5. Gigasunet - statistik m m Hans Wallberg rapporterade att den totala trafiken tvärtemot det normala mönstret minskat något i februari månad, vilket sannolikt kan förklaras

3 av att sportlovsveckorna år 2005 inte sammanfaller med vad som gällt tidigare år. För de högsta trafiktopparna i februari svarade Luleå, Linköping, Chalmers och Umeå i nu nämnd ordning. Extraordinära händelser som påverkat driften under perioden är de problem som uppträtt i samband med uppgradering av operativsystemet i ryggradsroutrarna, en DDOS-attack som drabbat Chalmers, samt ett större strömavbrott i Uppsala. Dessutom har nätet i Stockholm strukturerats om. KTHNOC bjuder in till en nätteknikdag den maj, som kombineras med ett möte för de många mindre organisationer som finns anslutna i Stockholm. Testerna av den utrustning IBM levererat till FTP-arkivet i Uppsala har varit framgångsrika och det finns nu bara marginella problem kvar att lösa. IP-telefoniprojektet NYTTA har nu kommit så långt att en kravspecifikation för en tjänst finns och en upphandling har kunnat inledas. Ökningen av belastningen på SUNETs nät vid ett allmänt införande av IP-telefon beräknas bli mycket måttlig. 6. Framtidsgruppens rapport Framtidsgruppens rapport om SUNETs framtid har redan distribuerats till styrelsen, men rapporten kunde nu formellt överlämnas till styrelsens ordförande. Framtidsgruppens ordförande Staffan Sarbäck kommenterade innehållet, som i stora drag länge varit känt för styrelsen och som nu också i Bryssel redovisats för Sverges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Diskussionen i förbundsförsamlingen hade främst handlat om studentbostäder. Rapporten uppgavs ha diskuterats också vid ett gemensamt möte mellan högskolornas förvaltningschefer och deras IT-chefer. Även där hade man diskuterat studentbostäder men också finansieringen och behovet av förankring. Tanken på ett basutbud hade tagits väl emot, men en del skulle vilja gå längre och ha ett nät där de varierar sin kapacitet över året och betalar efter hur mycket kapacitet de utnyttjar även i basutbudet. Den välkända invändningen mot detta resonemang är att SUNET har fasta kostnader, som inte minskar om högskolorna kortsiktigt skär ner på sin användning.

4 Styrelsen beslöt att ganska raskt gå vidare med finansieringsfrågan, som i rapporten inte får någon i detalj utarbetad lösning utan behandlas mer principiellt. Samtidigt gäller det att arbeta uthålligt med att förankra förslaget och att vara pedagogisk och t ex förklara att det inte främst är den tillgängliga kapaciteten som genererar kostnaderna. Att tillhandahålla särskilda förbindelser med lägre kapacitet åt dem som så önskar kan tvärtom leda till ökade kostnader för SUNET. Förutom förbindelser med en viss kapacitet har SUNET ett utbud av tjänster och är en plattform som högskolorna kan använda sig av. Möjligen bör vi bättre försöka konkretisera vilka SUNETs tjänster är och ställa frågan hur attraktiva dessa tjänster är för högskolorna. Till intressenterna borde också regeringen höra, eftersom det finns mål och strategier på Europanivå som också den svenska regeringen i princip åtagit sig att uppnå och följa. Enighet rådde om att universitet och högskolor ändå är huvudintressenter och att det är angeläget att förslaget skickas på remiss till dem så snart som möjligt. För att få så bra svar som möjligt bör i missivet särskilt pekas på förslag som SUNET anser viktiga att få högskolornas reaktioner på (i princip rekommendationerna i avsnitt 9.3 i rapporten). Högskolorna bör få cirka en månad på sig att komma in med sina yttranden. Framtidsgruppens rapport skickas på remiss till universitet och högskolor. För att arbeta vidare med finansieringsfrågan och avgiftsmodellen tillsätts en arbetsgrupp bestående av Per Wernheim, Gun Djerf och Jan Martin Löwendahl. Gruppen förutsätts arbeta i nära kontakt med SUNETs ordförande. Fortsatt kontakt bör hållas med SUHF (ordföranden och vice ordföranden) och med högskolornas IT-chefer (Lars-Elve Larsson, Jan Martin Löwendahl, Per Wernheim och Arne Sundström). SUNET bör tydligt deklarera sina avsikter och förklara sina motiv samt bygga på det förtroende som finns, när det nu är nödvändigt att agera för att säkra högskolornas tillgång till datakommunikationer av hög klass också för tiden efter år Underlag avseende nästa generations nät - Optosunet Hans Wallberg summerade resultaten av den förstudie som styrelsen genomfört avseende förutsättningarna att använda svart fiber med långtidskontrakt för det nät som blir ersättare till Gigasunet.

5 Han redovisade därvid grova kostnadsuppskattningar för ett sådant nät om avskrivningstiden sätts till 8 år och räntan till 2 %. För närvarande betalar SUNET 46 Mkr per år till Telia för för de nationella förbindelserna i Gigasunet, medan motsvarande kostnader i ett svart fiber-nät med här gjorda antaganden kan beräknas bli antingen något lägre (42 Mkr/år) eller något högre (51 Mkr/år) beroende på vilken topologi som väljs. Beloppen inkluderar både fiberhyra och anskaffning och drift av DWDM-utrustning. Hans Wallberg bedömer att den verkliga kostnaden kan bli ännu lägre när leverantörerna pressar sina priser i en upphandling. Det finns därmed fog för slutsatsen att ett svart fiber-nät inte torde bli dyrare än det nät SUNET för närvarande driver. I enlighet med styrelsens beslut har ett underlag för upphandling av svart fiber tagits fram. Ett upphandlingsbeslut bör nu tas för att få en rimlig tidtabell att arbeta efter. Nästa steg (om upphandlingen av svart fiber blir framgångsrik) blir att upphandla DWDM-utrustningen. Vid nästa sammanträde den 25 maj bör styrelsen kunna ge klartecken till upphandlingen av denna. Slutligen måste en service- och underhållsorganisation upphandlas för det nya nätet, och parallellt med hela processen krävs samråd med Vetenskapsrådet, SUHF och universitet och högskolor. En noggrann tidsplanering, som det nu finns en stomme till, blir avgörande för möjligheterna till framgång. Styrelsen ställde sig bakom tillvägagångssättet efter att ha förvissat sig om att det finns tillräckligt med tid för att upphandla ett nät av samma typ som används idag, om upphandlingen av Optosunet av någon anledning skulle stöta på oväntade hinder. Viktigt är också att det finns tid att förankra åtgärderna. SUNETs styrelse förlänger nuvarande avtal med TeliaSonera t o m i enlighet med vad som anges om förlängning i avtalet med TeliaSonera. SUNET inleder omgående upphandling av svart fiber-förbindelser med målet att styrelsen skall kunna fatta beslut om att teckna avtal med en eller flera leverantörer vid sitt sammanträde i september Skrivelse från SLU SLU har i en skrivelse anmält sin avsikt att inte delta i SUNET-samarbetet fr o m 2006 om inte prissättningen förändras så att kostnaderna för SUNET bättre anpassas till vad SLU anser vara rimligt att betala för sitt utnyttjande av SUNETs tjänster.

6 Styrelsen konstaterade att man redan beslutat att se över finansieringsmodellen (ovan punkt 6) och att synpunkterna från SLU kommer att beaktas i det arbete som finansieringsgruppen nu tar itu med. Tyngdpunkten i det arbetet kommer dock att ligga på tiden fr o m den 1 januari 2007, då SUNET måste ta ett nytt nät i bruk. Ordföranden besvarar SLUs brev och redogör därvid för hur styrelsen hanterar avgiftsfrågorna. 9. Frågor om studentbostäder a. Skrivelse från Mälardalens högskola Mälardalens högskola efterlyser i en skrivelse ett förtydligande av SUNETs position vad gäller inställningen till användning av SUNET från studentbostäder och finansieringen av sådan användning. Deklaration: Styrelsen konstaterar att den inte avser att förbjuda användning av SUNET från studentbostäder även om denna användning till stor del sannolikt inte är studierelaterad. Att ge studenter bredband till låg kostnad är ur SUNETs synpunkt inte något negativt, och i ett läge där SUNET har gott om ledig kapacitet är kostnaden för SUNET försumbar. Dock kommer styrelsen inte att tillåta att denna typ av användning får en avgörande betydelse för beslut om uppgraderingar. Enligt förslag från framtidsgruppen kan avgifter komma att införas fr o m 2007 för de högskolor som önskar upplåta nätet för sina studentbostäder. Styrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som ser över den nuvarande finansieringsmodellen och som också kommer att ge konkreta förslag avseende studentbostadsanvändning som ett led i sitt uppdrag. Tills vidare gäller att studentorganisationer som tar över driften av studentbostadsanslutningar från högskolorna får använda SUNET på samma villkor som gällde så länge som anslutningen drevs i högskolans regi. Organisationerna upplyses dock om att avgifter kan komma att införas och att nya villkor i så fall kommer att gälla också dem. b. Ansökan från JUNET AB

7 Högskolan i Jönköping har beslutat att inte hantera studenthemsanslutningar mot SUNET fr o m En ny organisation, JUNET AB, har därefter bildats för att kunna erbjuda studenterna i Jönköping fortsatt bredbandsanslutning via SUNET. Med tanke på den diskussion som uppstått kring studentbostädernas användning av SUNET har ansökan betraktats som principiellt viktig och underställs styrelsen för avgörande. Styrelsen anser att ansökan från JUNET skall behandlas på samma sätt som den tidigare ansökan från studentbostäderna i Göteborg och styrelsen ser mot bakgrund av sin ovan deklarerade principiella inställning ingen anledning att inte godkänna ansökan. 10. NORDUnet-information Olle Thylander rapporterade från NORDUnet A/S bolagsstämma (General Meeting) den 15 mars. Bland annat utsågs styrelse för den närmaste tvåårsperioden (Vetenskapsrådet/SUNET representeras av Hans Wallberg, ordinarie ledamot, och Olle Thylander, suppleant). Även NORDUnet avser att bygga ett svart fiber-nät och en budgetprognos presenterades för perioden Vidare uppmärksammades att NORDUnet i år fyller 25 år. NORDUnets historia kommer att presenteras i en skrift, och SUNET-styrelsens ledamöter kan förvänta sig att bli inbjudna till en jubileumsfestlighet tisdagen den 24 maj Årets NORDUnet-konferens hålls inom kort på Spetsbergen med Norge som arrangör. År 2006 är det åter Sveriges tur att arrangera konferensen. Efter sonderingar har det framkommit att Chalmers tekniska högskola tillsammans med Göteborgs universitet kan tänka sig att stå som värd för konferensen år SUNET uppdrar åt Chalmers och Göteborgs universitet att vara värd för 2006 års NORDUnet-konferens. Nyheten kommer att tillkännages under konferensen på Spetsbergen. 11. Information från ENPG och TERENA Hans Wallberg informerade kort från ENPG (European Network Policy Group) där Hans Wallberg deltar som representant för den svenska regeringen.

8 TERENA håller f n på att uppdatera sitt s k kompendium med jämförande data för de europeiska forsknings- och utbildningsnäten. 12. MonNet-projektet Sven Tafvelin informerade styrelsen om att den forskare (Florian Otel) - som ursprungligen planerades ha en ledande roll i projektet - återvänt efter en sejour i Schweiz och nu åter arbetar i projektet. Sedan förra sammanträdet har Sven diskuterat projektet MonNet med etikprövningsnämnden i Göteborg och därvid inte funnit några omständigheter som skulle göra projektet etiskt tveksamt utifrån dagens lagstiftning. Icke desto mindre har Sven Tafvelin undersökt hur man kan reducera farhågorna att information från projektet eventuellt skulle kunna missbrukas. Han har därvid funnit en metod att avidentifiera den information som samlas in innan den analyseras, och denna metod kommer att användas i projektet. Styrelsen förklarade sig nöjd med denna information. Det är tillfredsställande att den regionala etikprövningsnämnden tillfrågats, men det är fortfarande önskvärt att ha fått ärendet formellt prövat av nämnden så att nämndens syn finns dokumenterad. 13. Utseende av ledamot i TU-stiftelsens styrelse SUNET har av Stiftelsen för Telematikens Utveckling (TU-stiftelsen) ombetts utse en ledamot i stiftelsens styrelse för perioden SUNET nominerar Hans Wallberg till posten som styrelseledamot i TU-stiftelsen. 14. Årsredovisning och verksamhetsberättelse för 2004 Olle Thylander kommenterade Vetenskapsrådets årsredovisning, där ett avsnitt om SUNET ingår som en del. Syftet med denna redovisning är att ge den information, som Regeringen ställer krav på i regleringsbrevet. Styrelsen har tidigare beslutat att SUNET varje år dessutom skall ge ut en verksamhetsberättelse med utrymme för mer och fylligare information om aktiviteterna under det gångna året. Det är främst Lennart Forsberg som arbetat detta dokument, som nu lades fram för styrelsens godkännande.

9 Styrelsen godkänner berättelsen, men ledamöterna bereds tillfälle att under den kommande veckan e-posta synpunkter och iakttagelser till Lennart Forsberg, som först därefter låter trycka upp berättelsen, som också innehåller en del text på engelska och därmed kan distribueras även till en internationell publik. 15. Övriga frågor Information om NYTTA-projektet har redan getts under punkt 5. Kommentarer till Infraservice-projektet får av tidsskäl anstå till nästa sammanträde, då också mer information bör finnas tillgänglig. Vid protokollet Olle Thylander Justeras: Anita Hansbo Mille Millnert