Protokoll fört vid. styrelsesammanträde den 30 mars Närvarande ledamöter:

Transkript

1 Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 30 mars 1999 Närvarande ledamöter: Anders Flodström, ordförande Lennart Bergström Lars-Elve Larsson Frans Lettenström Berner Lindström Kerstin Malmqvist Staffan Sarbäck Arne Sundström Sven Tafvelin Per Wernheim Övriga närvarande: Lennart Forsberg Hans Wallberg Olle Thylander, sekreterare Förhindrade: Barbro Thomas 1. Fastställande av dagordning Styrelsen beslöt att arbeta efter utsänd dagordning med tillägg av ärenden rörande SUNETs www-katalog, säkerhetsinfrastruktur för autentisering (Certificate Authority), deklaration om 2000-status för SUNET samt information om elektroniska forskningsbibliotek.

2 2. Uppdrag att justera protokoll Staffan Sarbäck utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde. 3. Val av vice ordförande Styrelsen utsåg Staffan Sarbäck till vice ordförande under mandatperioden. 4. Det nya SUNET summering av införandefasen Styrelsen fick information om att samtliga högskolor med undantag av några högskolor i Stockholm nu kopplats in och att avvecklingen av Telias förbindelser fungerat som en verkningsfull deadline. I Stockholm finns inte denna deadline eftersom förbindelserna där hyrs av STOKAB. Av stockholmshögskolorna hade endast Södertörns högskola kopplats in vid tidpunkten för sammanträdet, men inkopplingen av Stockholms universitet rapporterades vara omedelbart förestående och även Lärarhögskolan och Karolinska institutet planerar att gå över inom kort. Tidplanen för inkoppling har mötts av en del kritik från de högskolor som disponerat 34 Mbit/s-förbindelser (och som fått mer tillgänglig bandbredd när de avlastats trafiken från de mindre och medelstora högskolorna). De hade gärna sett att det funnits mera tid att testa ut de nya förbindelserna innan de måste tas i produktion. Detta skulle dock ha krävt att SUNET ännu ett kvartal skulle behövt betala för dubblerade förbindelser, samtidigt som det finns en uppenbar risk att uttestningen skulle ha dragit ut på tiden med krav på ytterligare förlängningar. Styrelsen noterade dock att det finns ett berättigat önskemål att kunna testa ut nya sätt att konfigurera och andra lösningar utan att produktionstrafiken påverkas och att SUNET behöver en testmiljö för sådan utprovning. Det faktum att trafiken nu flyttats över till det nya nätet och fungerar betyder inte att allt fungerar som man skulle önska. Bl a tar det för lång tid att koppla om från en router till en annan om den ena routern i ett routerpar går ner. I detta fall liksom i många andra måste en bra lösning sökas i samarbete med routerleverantören Cisco. Styrelsen noterade att det visat sig finnas väldigt många buggar i programvaran från Cisco. De allvarligaste av dessa har visserligen kunnat rättas till snabbt genom stora insatser från leverantörens sida, men konstaterandet föranleder ändå ett krav på en diskussion med Cisco om kvalitén på den programvara som levereras och den kvalitetskontroll som finns.

3 Hans Wallberg förklarade att en del av problemen är hänförliga till skillnader mellan amerikansk och europeisk standard (SONET respektive SDH) och att även SDH skiljer sig mellan olika leverantörer. Den variant av SDH som Banverket använder (Nortels) har dockfå problem jämfört med SDH från andra leverantörer, och Banverket har också varit till stor hjälp genom att man disponerar kvalificerad mätutrustning och kompetent personal. KTHNOC och behovet av utbildning Beroendet av kompetent personal är ändå mer accentuerat när det gäller drift och övervakning av det nya nätet. KTHNOC har här ett stort ansvar och den befintliga personalen där har gjort ett jättejobb i samband med införandet och har haft en tung uppgift p g a alla buggar. Denna situation har ytterligare accentuerat insikten om SUNET har ett mycket stort (och farligt) beroende av några få nyckelpersoner. Detta problem måste lösas genom åtgärder (bl a nyrekrytering) som stärker KTHNOC så att KTHNOC kan fortsätta att svara för de uppgifter som KTH åtagit sig i avtalet med SUNET och dessutom behålla en del av uppdragen för NORDUnet. För framtiden är det viktigt att rekryteringsbasen breddas genom att vi får fram en utbildning som ger oss fler teoretiskt välutbildade nätbyggare med tillräcklig praktisk erfarenhet av att bygga och underhålla avancerade WAN. Det gäller dels att ha ett tillräckligt utbud av bred Internetutbildning av den typ som Chalmers bedriver, dels att ha en påbyggnadsutbildning som den avancerade internetbyggareutbildning som intitierats av KI, KTH och SU. I brist på svenska lärare bör erforderlig kompetens kunna hämtas från nordamerika. Styrelsen konstaterar alltså att vi har både ett kortsiktigt och långsiktigt problem när det gäller kompetent personal. På kort sikt är KTHNOCs situation ett bekymmer och styrelsen vill till nästa gång få en rapport om status för KTHNOC och dess möjligheter att med hjälp av nyrekrytering och organisatoriska åtgärder stabilisera situationen och minska nyckelpersonsberoendet före årets slut. Vidare uppdrog styrelsen åt Hans Wallberg att tillsammans med Sven Tafvelin ge förslag om utvidgad utbildning om Internet och konsten att bygga nät i syfte att långsiktigt förbättra rekryteringssituationen och därigenom ge Sverige möjlighet att behålla sin position som en framstående användare av avancerad Internetteknik. Invigning av nätet Ÿven om mycket arbete återstår för att rätta buggar, hitta bästa möjliga konfigurationer och utforma och dokumentera driftrutiner kan konstateras att förbindelserna nu är uppe och det nya nätet nu på allvar tagits i drift. Det är därmed dags att inviga det nya nätet.

4 Styrelsen rekommenderade att en invigning ordnas på en geografisk plats (videokonferenser kunde ha varit ett alternativ men kräver än så länge alltför mycket förberedelser). Styrelsens bedömning är också att media-intresset för nätet, även om det i skrivande stund kan rubriceras som världens bästa universitetsvärld i produktion, inte är särskilt stort utanför fackpressen. Invigningen bör därför utformas som en manifestation som engagerar alla de som arbetat med projektet och med införandet liksom SUNETs användare och särskilt de studerande. En lämplig form kan vara att på någon plats arrangera ett tekniskt forum med det nya nätet som tema. I anslutning till invigningen bör information också gå till bibliotek och kommuner om den utveckling som skett inom SUNET som bakgrund till informationen om statens erbjudande om 2 Mbit/s till folkbiblioteken 5. Videokonferensprojektet En reviderad projektplan/uppdragsbeskrivning presenterades för styrelsen och godkändes av denna. För etapperna 1 och 2 i projektet avsätts 1 Mkr. Styrelsen föreslås senare ta ställning till införandefasen (fas 3) och då fastställa en budget för denna del av projektet. Uppdragstagare är Luleå tekniska universitet, som avser att samarbeta med universiteten i Lund och Göteborg. Dessa kontakter kommer bl a att ge en föreställning om vilken funktionalitet som krävs för en lyckosam introduktion av nätbaserade möten. Enighet rådde om att det krävs något slags föreställning om vilken funktionalitet man vill uppnå i projektet och att det bör ingå i uppdraget att klargöra detta. Dock kvarstår att det i de inledande etapperna handlar om ett teknikprojekt, där man skapar plattformen, medan de pedagogiska aspekterna måste få större tyngd i införandefasen. 6. Nytt regeldokument för SUNET Styrelsen diskuterade ett förslag tillregler för anslutning och användning av SUNET efter att ha informerats om den tekniska referensgruppens synpunkter på förslaget. Referensgruppens synpunkter föranledde en ändring vad gäller anslutning i flera punkter. Sådan anslutning blir tillåten men varje förbindelse betraktas som en ny anslutning och prissätts därefter. Vidare infördes ytterligare en kolumn för organisationsstorlek avseende organisationer med fler än 1000 anställda/medarbetare. Efter diskussion i NORDUnets styrelse ströks de passusar i policyn för samtrafik som refererar till NORDUnets peeringöverenskommelser och numreringen i avsnitt 8 ändras.

5 Med dessa ändringar antog styrelsen dokumentet. En diskussion togs upp om bestämmelserna avseende holdingbolag och synen på företag som ägs av holdingbolaget. Styrelsen beslöt att återkomma till denna diskussion vid nästa sammanträde. 7. NORDUnet-information Meddelades att NORDUnet kommer att kopplas samman med Internet 2-nätet Abilene senast den 1 april Från NORDUnet-styrelsen meddelades vidare att NORDUnet avser att upphandla en tredje 155 Mbit/s-förbindelse till USA och räknar med att kapacitetshöjningen skall kunna genomföras utan att kostnaden för USA-förbindelsen ökar. De internationella förbindelserna tenderar att bli billigare, vilket påverkar NORDUnets budget. För år 1999 kan SUNETs del av kostnaden för NORDUnet därigenom bli 1-3 Mkr lägre, och år 2000 kan besparingen bli betydligt större (upp till 10 Mkr) Sven Tafvelin berättade att NORDUnet 2-projektet snart får en projektledare (förhandlingar om anställningsvillkoren pågår) och att projektet kommer att få ett sekretariat i Oslo. 8. Teknisk referensgrupp för den nya styrelsen Den av styrelsen tillsatta arbetsgruppen presenterade sitt förslag till ny referensgruppsorganisation. Förslaget antogs av styrelsen, som beslöt att den nya organisationen skall börja gälla den 1 juli Till ordförande i den nya, bantade referensgruppen utsågs Kerstin Malmqvist. I enlighet med förslaget skall en ledamot utses av KTHNOC. Till övriga ledamöter har föreslagits Göran Bengtsson, Chalmers, Jan Engvald, Lunds universitet, Börje Josefsson, Luleå tekniska universitet, Johan Sandfeldt, Karolinska institutet, och Magnus Höglund, Högskolan Dalarna. Dessa skall tillfrågas om de är beredda att ingå i gruppen, som därefter kan utses definitivt vid nästa sammanträde i styrelsen. Styrelsen fastställde samtidigt de regler som skall gälla för anordnande av tekniska forum och för referensgruppens arbete. Minst två tekniska forum skall varje år arrangeras av den nya tekniska referensgruppen.

6 9. Information från SUNETs seminarier Sedan förra sammanträdet har två stycken tekniska seminarier anordnats och ett tredje planeras i slutet av april. Ett seminarium om katalogtjänster i början av mars lockade 50 deltagare och kommer att följas upp med diskussioner via en distributionslista. I samarbete med Cisco ordnade SUNET den mars ett seminarium om multicast med deltagande av bl a Dino Farinacci, som är en internationellt ledande expert inom området. Vid detta seminarium diskuterades också design av nät och ämnen som îquality of serviceî och IP-telefoni. Från högskolorna deltog ca 70 tekniker med varierande bakgrundskunskap. I slutet av april planeras ett seminarium om SDH då det vid diskussioner i den tekniska referensgruppen visat sig att förståelsen av SDH behöver bli bättre (jfr paragraf 4 ovan). 10. Övriga frågor och övrig information Elektroniska forskningsbibliotek Frans Lettenström informerade om ansträngningarna att få högskolorna att gå över till att i större utsträckning använda elektroniskt tillhandahållna tidskrifter i stället för pappersexemplar. De stora forskningstidskriftsförlagen (typ Elsevier) erbjuder i dag detta men denna service är inte gratis. Bibsam vid Kungliga biblioteket sluter fördelaktiga nationella avtal, men kostnaderna för dessa måste i huvudsak bäras av högskolorna, som ofta ser avtalet som en angelägenhet för högskolans bibliotek. Den litteratur som skall ersättas finansieras emellertid bara till en del av biblioteket, eftersom många institutioner har egna prenumerationer. Institutionerna är emellertid inte alltid beredda att bidra till den elektroniska tjänsten med sina medel, vilket är ett problem. I de nordiska grannländerna har detta problem lösts genom att medel tillförs centralt via anslag över budgeten (îtop sliced moneyî), och Bibsam försöker nu få igenom en liknande lösning i Sverige. Bibsam arbetar inte bara med att få fram finansiering för de elektroniska biblioteken utan vill också kunna erbjuda ett enhetligt gränssnitt med vilket man når samtliga databaser. Dessa frågor intresserar Nordisk Ministerråd och kommer upp senare vid ett seminarium i Köpenhamn.

7 Styrelsen tackade för informationen och konstaterade att satsningen på elektroniska forskningsbibliotek är intressant och förefaller vara rätt väg att gå, samtidigt som en lösning med finansiering över statsbudgeten också kan bli ett bekymmer eftersom det sannolikt skulle innebära att anslagen till högskolorna minskar. Säkerhetsinfrastruktur Inom bl a projekt för PA-system och antagningssystem för Högskolan har behovet av en säkerhetsinfrastruktur med autentisering av användare aktualiserats. Arne Sundsträm ställde frågan vad SUNET kan göra för att åstadkomma en Certification Authority-struktur för Högskolan. I sammanhanget konstaterades att lösningar som förutsätter användning av smarta kort och kortläsare av kostnadsskäl inte lämpar sig för Högskolan. Styrelsen hade ingen omedelbar lösning men konstaterade att SUNET redan 1996 formulerade principer för ett system med CA vid varje högskola och en Master CA som utses av SUNET fick Uppsala universitet i uppdrag att driva en Master CA som dock inte utnyttjats av högskolorna i någon större utsträckning. SUNETs www-katalog En skrivelse avseende SUNETs www-katalog delades ut. I skrivelsen redogörs för finansieringssituationen för katalogen, som underhålls av KTHNOC, och för utfallet av kontakterna med tänkbara finansiärer utöver SUNET. Till nästa gång bör styrelseledamöterna fundera över - om SUNET skulle kunna öka sin andel av finansieringen och - om SUNET kan acceptera ett inslag av reklamfinansiering eller - om katalogen bör läggas ner status för SUNET Beslöts att 2000-status för SUNET skall publiceras på SUNETs webbplats.

8 Vid protokollet Olle Thylander Justeras: Staffan Sarbäck Anders Flodström Nästa sammanträde äger rum den 26 maj kl på Arlanda.