å r s r e d o v i s n i n g

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "å r s r e d o v i s n i n g"

Transkript

1 2007 å r s r e d o v i s n i n g S B U S t a t e n s b e r e d n i n g f ö r m e d i c i n s k u t v ä r d e r i n g

2

3 Innehållsförteckning 1 Inledande kommentarer 5 2 Resultatredovisning Projektverksamhet Informationsspridning Internationellt samarbete Övrig återrapportering Kompetensförsörjning för SBU Verksamhetens totala kostnader och intäkter 51 3 Ekonomisk redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Redovisning mot statsbudgetens utgiftsanslag Redovisningsprinciper Noter 58 4 Beslut 65 Bilaga 1 SBU:s personal den 31 december Bilaga 2 Ledamöter i de vetenskapliga råden och 67 i Lekmannarådet den 31 december 2007

4 4 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2007

5 1 Inledande kommentarer SBU:s uppdrag är att utvärdera etablerade och nya medicinska metoder ur ett samlat medicinskt, ekonomiskt, samhälleligt och etiskt perspektiv samt att sprida resultatet av utvärderingarna i den svenska sjukvården. Syftet är att genom ökad kunskap bidra till en en effektivare sjukvård. Utvärderingsprocessen kallas internationellt HTA (Health Technology Assessment). Den bygger på en systematisk sökning, granskning och syntes av det vetenskapliga underlaget. När dessa kunskaper tillämpas i sjukvården är resultatet evidensbaserad medicin (EBM) och vård. Evidensbaserad medicin och resultaten av en samlad utvärdering är en av grundförutsättningarna för vård av god kvalitet och för rationella beslut rörande resursanvändning. Insikten om detta är den främsta anledningen till att organisationer som SBU nu finns i nästan alla EUländer och att nya tillkommer i många utvecklingsländer. Det internationella samarbetet är viktigt, bl a för a tt undvika onödigt dubbelarbete. SBU är sekretariat för det internationella nätverket INAHTA, med 46 medlemsorganisationer från olika länder. Såsom samordningskansli för nätverket INAHTA har SBU av WHO utsetts som Collaborating Centre for HTA. Inom EU pågår nu det fjärde samarbetsprojektet inom området, EUnetHTA. Tanken är att ett permanent nätverk ska bildas när projektet avslutas SBU leder den arbetsgrupp som ansvarar för nätverkets kommunikation. SBU har i oktober 2007 varit värd för ett av ledninsgruppens möten. Under våren 2007 tog styrelsen för SBU beslut om den framtida strategin för åren Strategin innehåller 21 punkter för den framtida inriktningen. Dit hör bl a en ökad satsning på regional och nationell samverkan, att på uppdrag även från andra myndigheter ta på sig ett mer samlat ansvar för systematiska kunskapsöversikter, en satsning på att sammanfatta och kommentera utländska utvärderingar och en upplysningstjänst för hälso- och sjukvården. Dessa idéer har också fått gehör av regeringen som gett SBU extra medel för de två sistnämnda åtgärderna. Flera av dessa framtida strategipunkter håller redan på att realiseras i praktisk verksamhet. SBU har t ex sammanfattat och kommenterat två Cochrane-rapporter kring alkoholrådgivning och användning av läkemedlet vareniklin för rökavvänjning. Arbete pågår med att inventera vilka typer av frågor som personal i hälso- och sjukvården vill att SBU:s upplysningstjänst skall besvara och hur samarbetet skall bedrivas tillsammans med andra myndigheter och organisationer. En ökad samverkan med andra myndigheter i hälso- och sjukvården är en viktig punkt i den fortsatta utvecklingen. SBU har i överenskommelser med Socialstyrelsen startat flera projekt som senare skall utgöra underlag för Socialstyrelsens riktlinjearbete inom tandvården och diabetesområdet. På uppdrag av Försäkringskassan och AFA har SBU också startat ett projekt om arbetsmiljöns betydelse för belastningssjukdomar. Under året har SBU, Socialstyrelsen, Läkemedelsförmånsnämnden (LFN), och Läkemedelsverket (LV) tagit fram ett dokument som beskriver myndigheternas strategi vad 5

6 gäller samordning vid framtagning av kunskapsunderlag. En speciell samordningsgrupp (GEM-gruppen) med uppgift att diskutera och kontinuerligt stämma av aktuella frågor rörande bl.a. fördelning av ansvar och insatser inom de områden där kunskapsunderlag tas fram. Under verksamhetsåret 2007 har SBU publicerat femton rapporter, varav 7 större utvärderingar, 5 Alertrapporter (nya metoder), två SBU kommenterar utländska rapporter och en övrig rapport om volym och kvalitet inom barnhjärtkirurgi som underlag för Rikssjukvårdsnämnden. Alla rapporterna utgör nu underlag för olika spridnings- och informationsaktiviteter. SBU:s arbetssätt, att dels utvärdera stora områden ur ett patientgruppsperspektiv och dels utvärdera enstaka metoder, medför att ett mycket stort antal medicinska metoder nu har bedömts. Utvärderingarna har både lett till att effektiva metoder fått ett större genomslag och till att ineffektiva eller icke kostnadseffektiva metoder kunnat avvecklas. SBU deltar fortlöpande i diskussioner med regioner, landsting och kommuner för att stödja deras arbete med att utveckla en evidensbaserad vård. SBU har t ex varit mycket involverade i Västra Götalands uppbyggnad av ett HTA-centrum och har skrivit ett nytt samarbetsavtal med Stockholms läns landsting. En viktig uppgift för SBU är att rapporterna används och kommer till nytta ute i hälso- och sjukvården. Rapporten Tidig fosterdiagnostik en systematisk litteraturöversikt har under år 2007 följts av en tidvis intensiv pressdebatt, främst rörande de etiska implikationerna av fosterdiagnostik men också av de nya metoder som utvärderades i rapporten. Debatten har i hög grad handlat om betydelsen av att fosterdiagnostik ses som ett erbjudande till de blivande föräldrarna och inte får upplevas som tvingande. Detta betonas också starkt i rapporten. Förutom det massmediala genomslaget har man på flera håll i landet bestämt sig för att börja använda den metod för tidig fosterdiagnostik som enligt rapporten är den bästa. Det är ett kombinerat test i första tredjedelen av graviditeten. Rapporten om Metoder för behandling av långvarig smärta används som underlag för lokala vårdprogram på olika håll i landet. SBU rapporter används ofta i olika utbildningssammanhang. Demensrapporten används flitigt vid utbildning i kommunal äldrevård och som en del av sjuksköterskeutbildningen. Rapporten om sjukskrivning används som kurslitteratur vid utbildning av läkare i försäkringsmedicin och rapporten om magproblem, Dyspepsi och reflux tas upp för diskussioner i läkemedelskommittéer. SBU har under året letts av en styrelse med 11 ledamöter som representerar viktiga myndigheter och organisationer inom svensk hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Till sin hjälp har den två vetenskapliga råd, SBU:s råd och Alertrådet. Sammansättningen av styrelsen och råden framgår av Bilaga 2. Från den 1 januari 2008 är SBU en enrådighetsmyndighet. Styrelsen har ersatts av en nämnd för medicinsk utvärdering med beslutsfunktion i vissa frågor. 6 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2007

7 2 Resultatredovisning 2.1 Projektverksamhet SBU:s instruktion SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya medicinska metoder i hälso- och sjukvården ur medicinskt, ekonomiskt, samhälleligt och etiskt perspektiv. SBU ska sammanställa utvärderingarna på ett enkelt och lättfattligt sätt. Återrapportering SBU ska kortfattat redovisa de utvärderingsprojekt som bedrivits under året och vilka rapporter som har färdigställts. Viktiga frågeställningar och resultat ska framgå, bl a vilka kostnader projektet medfört och till hur stor del de finansierats med externa medel. Även beslut om nya projekt ska redovisas. SBU ska särskilt redovisa arbetet med Alert-programmet. Av återrapporteringen ska framgå hur många nya metoder som har utvärderats och om uppdateringar har gjorts av tidigare bedömningar samt vilka utvärderingar som pågår. SBU:s utvärderingsverksamhet Inom ramen för SBU:s utvärderingsverksamhet utarbetas rapporter som analyserar det samlade medicinska, sociala, etiska och hälsoekonomiska kunskapsläget. SBU:s målsättning är att brett belysa olika problemområden och det är därför värdefullt att i processen engagera experter som företräder olika perspektiv och är verksamma inom hälso- och sjukvården. SBU har under året kompletterat sin utvärderingsverksamhet med två nya program utöver de två befintliga verksamheterna: breda analyser av viktiga problemområden och tidig utvärdering av nya metoder på väg in i sjukvården. I SBU Kommenterar ska SBU sammanfatta och komplettera systematiska genomgångar som gjorts i andra länder och anpassa informationen till svenska förhållanden. Avsikten är att bättre ta tillvara arbete som görs internationellt. Förberedelser har också påbörjats för att starta en Upplysningstjänst för vården. Syftet är att sjukvårdens företrädare ska kunna vända sig direkt till SBU för att få svar på frågor som kan besvaras genom en snabb sökning i relevanta databaser för den vetenskapliga litteraturen. SBU har också i ökad utsträckning åtagit sig att göra systematiska litteraturgenomgångar åt andra myndigheter, t ex Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Dessa utvärderingar finansieras i huvudsak av dessa myndigheter. Kunskapssammanställningar för kliniska problemområden Utvärderingen av det vetenskapliga kunskapsläget för metoder för diagnostik och behandling som ingår i ett definierat problemområde i hälso- och sjukvården, utförs inom ramen för särskilda projekt. Arbetet bedrivs av tvärvetenskapligt sammansatta projektgrupper (7 15 personer). Vid tillsättningen av grupperna eftersträvas en jämn könsfördelning och en geografisk spridning över landet. Grupperna arbetar i cirka tre år. Arbetet leds av en särskilt utsedd ordförande och samordnas från SBU:s kansli. 7

8 Förslag på lämpliga ämnen kommer från många olika håll; via enkäter, konferenser, professionella organisationer, enskilda personer samt SBU:s kansli, råd och styrelse. Kriterier för vad som ska styra valet finns fastlagda och prioriteringen av olika förslag till nya projekt sker i flera steg. Det slutliga beslutet om vad som bedöms som mest angeläget fattas av SBU:s styrelse. Ibland kan även regeringen ge SBU ett uppdrag att vetenskapligt utvärdera ett visst område. Även om medlemmarna i projektgrupperna har stor erfarenhet från sjukvården och från den medicinska forskningen behövs en särskild utbildning i den metodik som SBU tillämpar för systematisk utvärdering av vetenskapliga studier; arbetet inleds därför med en genomgång av SBU:s arbetsmetoder. Gruppen upprättar sedan en plan för arbetet. En viktig del av arbetet är att tydligt klargöra vilka frågeställningar som ska besvaras. När kriterierna för vilken vetenskaplig litteratur som ska inkluderas eller exkluderas har fastställts, vidtar sökningar i olika databaser för att finna studier som uppfyller kriterierna. Bedömningen av relevansen hos de vetenskapliga artiklarna sker i flera steg, med successiv utsortering av det som inte bedöms vara av intresse eller som har otillräcklig vetenskaplig kvalitet. Den återstående vetenskapliga litteraturen av hög eller acceptabel kvalitet som i ett projekt kan bestå av resultat från mer än studier sammanställs och analyseras. Därefter görs en syntes av det rådande kunskapsläget inom området, vilken utgör basen för den rapport som sedan utarbetas. Det färdiga manuskriptet skickas sedan till 3 7 externa experter för granskning av det vetenskapliga innehållet och för bedömningar om de formulerade slutsatserna står i överensstämmelse med vad den inkluderade litteraturen visar. SBU:s vetenskapliga råd granskar rapportens innehåll och förslag till SBU:s sammanfattning och slutsatser. Styrelsen (fr o m 2008 Nämnden) godkänner slutligen sammanfattningen och publiceringen av rapporten. SBU Alert tidig utvärdering av nya metoder SBU Alert är ett programområde med uppdrag att beskriva och bedöma nya medicinska metoder och omvårdnadsmetoder i ett tidigt stadium av deras utveckling och spridning. Utvärdering sker av en metod i taget. Avsikten är att informera beslutsfattare i den svenska hälso- och sjukvården, såväl medicinskt utbildade som administratörer och politiker, om det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller metodernas patientnytta, risker och kostnadseffektivitet. Vidare görs en bedömning av metodens tänkbara etiska och sociala konsekvenser liksom dess eventuella påverkan på hälso- och sjukvårdens struktur och organisation. Ett särskilt vetenskapligt råd (Alertrådet) är knutet till Alertprogrammet. Alertrådet består av 12 företrädare för olika kunskapsområden inom hälso- och sjukvården inklusive representanter för Läkemedelverket, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2007 har Alertrådet fått en ny ordförande. Dessutom har tre ledamöter avgått och ersatts av tre nya. För varje metod som utvärderas engageras minst två externa experter, som är verksamma inom det aktuella kunskapsområdet och har erfarenhet av den metod som utvärderas. Alertrådet medverkar i utvärderingsprocessen och ansvarar för den sammanfattande bedömningen av kunskapsläget. Slutligen godkänns manus för publicering av SBU:s styrelses arbetsutskott. 8 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2007

9 SBU Kommenterar SBU har i strategiplanen för föreslagit en ny SBU-produkt som ska öka tillgängligheten av systematiska utvärderingar genom att sammanfatta och kommentera utländska utvärderingar. Den allas SBU Kommenterar. Som titeln anger sammanfattar SBU och kommenterar resultaten från publicerade utländska utvärderingar av hög valitet. I SBU Kommenterar speglar sammanfattning av originalrapportens slutsatser. I SBU:s kommentar anges vilka kvalitetskrav vi ställt på den systematiska översikten och att vi inte har kvalitetsgranskat de enskilda arbeten som ingår i den utländska utvärderingen. I kommentaren diskuteras också relevansen för svenska förhållanden. Minst en expert ska kommentera originalrapporten ur svenskt perspektiv och minst en extern expert ska granska rapporten. Rapporten genomgår därefter internt på SBU och skickas till SBU:s råd för eventuella synpunkter. Beslut tas av myndighetschefen i samråd med nämndens och rådets ordförande. Upplysningstjänst för vården Under 2007 har förberedelser pågått för att starta en Upplysningstjänst för vården dit sjukvårdens företrädare, beslutsfattare och anställda ska kunna vända sig med frågor som kan besvaras relativt snabbt (1 14 dagar) och där svaren kan hittas i medicinska databaser. SBU har initierat en SCB-undersökning av intresset i sjukvården för en sådan tjänst. Undersökningen ska utgöra underlag för utformningen av verksamheten. Rekryteringen av nya medarbetare har påbörjats. Rapporter publiceras i olika serier SBU publicerar olika typer av rapporter: SBU utvärderar Gula rapporter I denna serie presenteras de vetenskapliga utvärderingar som utförts av SBU:s projektgrupper och som ofta omfattar ett vitigt sjukvårdsproblem, t ex långvarig smärta. Rapporter i denna serie innehåller en sammanfattning av de viktigaste slutsatserna utarbetade av SBU:s styrelse och råd. Vissa rapporter översätts till engelska. SBU utvärderar Alert I denna serie presenteras utvärderingar av nya medicinska metoder i ett tidigt stadium av deras utveckling och spridning. Utvärderingarna görs i samarbete med experter inom respektive område och rapportmanus granskas av Alertrådet. Styrelsens arbetsutskott godkänner rapporterna för publicering. Publicering sker i huvudsak elektroniskt. SBU Kommenterar I denna nya serie presenteras aktuella kunskapssammanställningar från andra länder. Dels sammanfattas rapporten, dels kompletteras den med kommentarer som rör tillämpningen av informationen i Sverige; det kan t ex gälla hälsoekonomiska aspekter. Upplysningstjänst för vården Denna verksamhet som planerats under hösten och som beräknas starta våren 2008 kommer enbart att publicera svaren på frågor elektroniskt. 9

10 Utvärderingar på andra myndigheters uppdrag Dessa utvärderingar kommer att presenteras som vanliga SBU-rapporter. Det kan även gälla uppdrag från regeringen. SBU sammanställer Vita rapporter I denna serie publiceras andra typer av genomgångar som inte alltid är baserade på en systematisk litteraturgenomgång. Här ingår t ex rapporter från konferenser. Det kan också gälla mer begränsade genomgångar som gjorts åt regeringen eller åt andra myndigheter och organisationer. SBU har genom åren samverkat med en rad olika organisationer i gemensamma publikationer, t ex Svensk Sjuksköterskeförening, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, Svenska Läkaresällskapet, Apoteket AB, AFA, SFAM (Svensk förening för allmänmedicin), Läkare mot tobak, Statens folkhälsoinstitut, Cancerfonden, Hjärt lungfonden, Vårdalstiftelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. I några fall har vita rapporter publicerats som böcker utgivna av olika förlag. Engelska publikationer Många av SBU:s rapporter har utgivits som böcker på engelska eller i form av supplement till vetenskapliga tidskrifter. I vissa fall publiceras rapporternas innehåll på engelska i en serie av vetenskapliga artiklar där de huvudsakliga resultaten presenteras. Det är viktigt både för SBU och för de forskare som arbetar för SBU att resultaten av det omfattande arbetet får en internationell spridning och blir tillgängliga för organisationer i andra länder som SBU samarbetar med. Tabell Antal publicerade SBU-rapporter per publiceringsform Gul serie Alert SBU Kommenterar 2 Vit serie Övriga* Summa * I tabellen redovisas publikationer på engelska under övriga 10 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2007

11 Avslutade projekt under år 2007 Ljusterapi vid depression samt övrig behandling vid årstidsbunden depression Experter: Lisa Ekselius, professor samt Björn Mårtensson, överläkare SBU har uppdaterat avsnittet om ljusterapi i sin rapport Behandling av depressionssjukdomar (SBU-rapport 166/2). Syftet med granskningen var att bl a besvara följande frågor: Är ljusterapi effektiv vid behandling av årstidsbunden depression? Är ljusterapi effektiv som enda behandling av icke-årstidsbundna depressioner? Projektet avslutades sommaren Slutsatserna blev: Det går fortfarande inte att bekräfta eller förkasta värdet av att använda lampor för ljusterapi vid årstidsbunden depression. Detta gäller trots att flera studier publicerats sedan föregående granskning. Det saknas kontrollerade studier om behandling i ljusterapirum. Det går därför inte att bedöma om metoden är effektiv. Det saknas tillräckligt underlag för att bedöma om ljusterapi lindrar vid andra typer av depression. Rörbehandling vid inflammationer i mellanörat Ordförande: Sten Hellström, professor Cirka barn per år får rör insatta i trumhinnan. Orsakerna är framför allt att de har långvariga episoder av vätska i mellanörat med hörselnedsättning (75 procent av fallen) eller återkommande akut öroninflammation (drygt 20 procent). Syftet med projektet var att värdera om nyttan med rörbehandling överväger riskerna. Projektet avslutades under hösten Resultatet av granskningen presenterades på Riksstämman i november Granskningen visade bl a att: Det vetenskapliga underlaget för rörbehandling vid återkommande akut öroninflammation är otillräckligt. Det behövs ytterligare studier för att bekräfta att metoden är effektiv. Rörbehandling vid långvariga episoder av vätska i mellanörat med åtföljande hörselnedsättning förbättrar barnens hörsel och livskvalitet under minst nio månader. Karies diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling Ordförande: Ingegerd Mejàre, professor Rapporten sammanfattar det vetenskapliga underlaget för metoder som används för att diagnostisera karies, bedöma graden av risk för att utveckla karies samt för att behandla tidiga skeden av kariessjukdomen utan att borra bort tandsubstans. 11

12 Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för möjligheten att identifiera barn och ungdomar som löper liten risk för karies inom de närmaste 2 3 åren. Den bästa enskilda prediktorn är om personen inte har haft karies tidigare. Man kan inte förutsäga karies baserat på hur ofta barn äter sötsaker när det gäller barn som är i 10-årsåldern eller äldre och tidigare inte haft karies. Hos små barn (yngre än 3 år) är kariesfrekvensen däremot relaterad till hur ofta barnen äter godis. För diagnostiska metoder är träffsäkerheten generellt högre för att utesluta karies än för att fastställa karies. Det gäller för både visuell-taktil undersökning (dvs undersökning med spegel och sond) och för röntgenundersökning. Diagnostiken av karies blir säkrare om man kombinerar visuell-taktil undersökning och röntgenundersökning. Experimentella studier talar för att fluor har effekt på tidiga kariesskador. Det finns emellertid för få kliniska studier för att dra slutsatser om metoder som syftar till att behandla tidiga kariesskador utan att borra i tanden. Rapporten Karies diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling har presenterats på Odontologisk riksstämma i Göteborg, 9 november Benartärsjukdom diagnostik och behandling Ordförande: David Bergqvist, professor Kärlkramp i benen beror på nedsatt blodcirkulation orsakad av åderförkalkning. Man bedömer att cirka 10 procent av befolkningen över 65 år har någon grad av kroniska symtom till följd av benartärsjukdom. Symtomen kan variera från smärtor endast vid ansträngning till mycket svåra smärtor i vila. Tillståndet kan bli så allvarligt att det leder till kallbrand. I dessa fall krävs snabba åtgärder för att förhindra amputation. SBU:s granskning av samtliga tillgängliga specifika metoder som prövats visar att gångträning och ökad fysisk aktivitet liksom totalt rökstopp är de metoder som har bäst visad effekt. En viktig del i behandlingen är åtgärder mot riskfaktorer som övervikt, högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker. I svåra fall med risk för kallbrand och amputation kan ingrepp för att förbättra cirkulationen med ballongvidgning eller öppen kirurgi behöva göras. Båda dessa metoder ger ökad livskvalitet. Rapporten visar också att det idag finns säkra diagnostiska metoder för att kartlägga kärlträdet inför ställningstagande till operation. Rapporten lyfter även fram de etiska aspekterna samt pekar på viktiga kunskapsluckor där det behövs ytterligare forskning. SBU:s granskning visar att nyttan och riskerna med flera av de läkemedel, fysikaliska eller alternativmedicinska metoder som används idag inte kan bedömas eftersom forskningsresultaten är otillräckliga eller motsägande. Dyspepsi och reflux Ordförande: Christer Staël von Holstein, docent Rapporten Dyspepsi och reflux publicerades våren 2007 efter drygt två års projektarbete. En föregående rapport, Ont i magen (2000), hade fokus på medicinsk handläggning av utredda patienter, medan den nya rapporten Dyspepsi och reflux (bl a) har granskat handläggning av outredda patienter dvs från ett primärvårdsperspektiv. Slutsatserna är: 12 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2007

13 Vid outredda refluxsymtom ger protonpumpshämmare bättre symtomlindring än histamin-2-receptorantagonister ( H2-blockare ) (Evidensstyrka 1). Patienter som utan föregående utredning behandlas för refluxsymtom är nöjda med protonpumpshämmare, som tas vid behov eller med kontinuerlig behandling (Evidensstyrka 3). Ingen skillnad i symtomlindring uppnås vid behandling efter diagnostik av Helicobacter pylori jämfört med diagnostik med gastroskopi (Evidensstyrka 2). Hög ålder och alarmsymtom vid dyspepsi (sväljningssvårigheter, avmagring, blödning) innebär ökad risk för elakartad tumör (Evidensstyrka 3) men en stor andel av patienterna med sådan tumörsjukdom saknar alarmsymtom vid första läkarbesöket (Evidensstyrka 3). Nordiskt projekt om obstruktivt sömnapnésyndrom Ordförande: Karl Franklin, docent Cheferna för de nordiska centra för teknologivärdering beslöt vid ett möte år 2004 att starta ett gemensamt nordiskt projekt om diagnostik och behandling av obstruktiv sömnapné. SBU åtog sig att svara för samordningen. Rapporten är färdigställd och redovisningen omfattar diagnostiska metoder, epidemiologiska förhållanden samt olika metoder att behandla obstruktivt sömnapnésyndrom. Dessutom har nuvarande praxis kartlagts med hjälp av en enkät som gått ut till samtliga nordiska kliniker som utreder och behandlar patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom samt till ett slumpmässigt urval av tandläkare och allmänläkare. Rapporten är skriven på engelska och publicerades i juni De nordiska länderna har var för sig gjort en översättning till respektive språk av sammanfattningen. Rapporten har presenterats och diskuterats på olika möten i de nordiska länderna. Huvudsakliga fynd är att sömnapnésyndromet förekommer hos 4 procent av männen och 2 procent av kvinnorna. Det finns en samvariation med hjärt kärlsjukdom och trafikolyckor. Behandling med CPAP eller bettskena minskar antalet apnéer och förbättrar symtomen. Avsaknaden av stöd för kirurgiska metoder har varit det mest kontroversiella fyndet. Nyttan av att berika mjöl med folsyra i syfte att minska risken för neuralrörsdefekter Ordförande: Claes Sundelin, professor Gruppens uppgift var att analysera kunskapsunderlaget avseende möjligheterna att minska förekomsten av medfödda neuralrörsdefekter (anencephali och ryggmärgsbråck) i Sverige genom berikning av mjöl (eller möjligen andra livsmedel) med folsyra. Eventuella risker för andra grupper i samhället med en sådan berikning skulle även belysas.rapporten publicerades i juni SBU:s huvudsakliga slutsats är att obligatorisk berikning av mjöl inte entydigt kan rekommenderas. En samlad bedömning av det vetenskapliga underlaget talar för att berikning minskar förekomsten av neuralrörsdefekter. Hur stor denna minskning skulle vara i Sverige eller hur många färre barn med neuralrörsdefekt som föds går inte att bedöma. Det föreligger motsägande vetenskapligt underlag när det gäller risken för ökat antal tvillinggraviditeter. Någon fullständig genomgång när det gäller risk för tumörer har inte gjorts i denna rapport. Rapporten utgör underlag för ställningstagande från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen rörande eventuell berikning och rekommendationer om kosttillskott till kvinnor i fertil ålder. 13

14 Samband mellan volym och kvalitet barnhjärtkirurgi (Socialstyrelsen) Experter: Ulf Haglund, professor, Thomas Troëng, docent SBU har under året gjort en systematisk genomgång av samband mellan volym och kvalitet inom barnhjärtkirurgins område. Genomgången utgör ett underlag till Socialstyrelsen, Nämnden för rikssjukvård. Den visade att de resultat som publicerats i vetenskapliga artiklar stödjer uppfattningen att högre volym ger bättre resultat. Trenden är tydlig men inte särskilt stark. Det finns inget stöd för att identifiera särskilda tröskelvärden. Många andra faktorer än volymen påverkar det slutliga resultaten vid komplicerade hjärtoperationer på barn. Exempel på sådana faktorer är selektion av patienter, operatörens individuella skicklighet och engagemang, anestesi- och intensivvård och barnkardiologisk diagnostik. SBU Kommenterar: En Cochrane-rapport om alkoholrådgivning och dess effektivitet inom primärvården Rapporten färdigställdes på senhösten 2007 och lades ut på SBU:s hemsida i slutet av november. Rapporten utgörs av två delar, först en sammanfattande översättning av originalrapporten från Cochrane Collaboration och sedan SBU:s kommentar av denna rapport. Resultaten från Cochranerapporten överrensstämmer med de resultat som publicerades i SBU:s rapport om behandling av alkohol- och narkotikaproblem från De visar tydligt att det finns ett vetenskapligt stöd för kort alkoholrådgivning (1 4 besök) i primärvården. Sådan rådgivning kan minska alkoholkonsumtionen hos riskkonsumenter med i genomsnitt 3,5 standardglas 1 i veckan. SBU Kommenterar: Användning av partiella nikotin-receptor-agonister för rökavvänjning Rapporten färdigställdes 2007 och lades ut på SBU:s hemsida i slutet av november, före Läkarstämman. Rapporten utgörs av en svensk sammanfattning av en rapport från Cochrane Collaboration samt SBU:s kommentar av rapporten, skriven av docent Peter Nilsson. Resultaten från Cochranerapporten visar att behandling med vareniklin ökar sannolikheten tre gånger att sluta röka jämfört med placebo. Efter 12 månader hade 21 procent slutat röka i vareniklingruppen jämfört med 8 procent i placebogruppen. Den vanligaste biverkan var illamående. I SBU:s kommentar om behandling med vareniklin har enstaka fallrapporter beskrivit att behandlingen kan utlösa skov av psykisk sjukdom. Kostnaderna för att använda behandlingen i Sverige diskuteras i rapporten. Pacemaker för synkronisering av hjärtkamrarnas rytm (CRT) vid kroniska hjärtsvikt (Alert) Experter: Cecilia Linde, professor, Anders Englund, docent Olika hjärtsjukdomar, exempelvis hjärtinfarkt och klaffel, kan leda till att hjärtat inte orkar pumpa ut den mängd blod kroppen behöver i en given situation. Det tillstånd som då uppstår betecknas hjärtsvikt. Biventrikulär pacemakerbehandling (Cardiac Resynchronization Therapy, CRT) är en ny metod som syftar till att synkronisera hjärtarbetet och därmed öka 1 Med standardglas avses 12 gram alkohol, vilket motsvarar innehållet i 12 cl vin, 3,5 cl starksprit, 30 cl starköl eller 50 cl folköl. Med riskbruk avses också allt berusningsdrickande (5 eller fler standardglas vid ett och samma tillfälle för män och 4 eller fler glas för kvinnor). 14 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2007

15 hjärtats pumpförmåga. Stimulering med pacemaker höger förmak och/eller höger kammare är en sedan länge etablerad behandlingsmetod vid symtomgivande långsam puls (bradykardi). Vid CRT används, förutom en högerkammarelektrod, även en elektrod som placeras ovanpå vänster hjärtkammare. De flesta hjärtsviktspatienter får tillfredsställande effekt av läkemedelsbehandling, medan vissa inte blir helt hjälpta av denna eller har svårigheter att tolerera läkemedlen i tillräckligt höga doser. En uppskattning är att cirka individer per miljon invånare och år, dvs cirka patienter, utgör en potentiell målgrupp för behandling med CRT i Sverige. Rapporten visar att CRT medför minskade symtom, förbättrad livskvalitet och en förbättring av sjukdomens svårighetsgrad jämfört med läkemedelsbehandling. Vidare har resultat från två prövningar, vid uppföljning efter 12 månader, visat en minskad i risk att avlida vid behandling med CRT jämfört med läkemedelsbehandling. Det påpekas dock att det än så länge finns otillräckligt vetenskapligt underlag för att bedöma metodens långsiktiga effekter och kostnadseffektivitet. Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression (Alert) Experter: Steven J Linton, professor, Lars von Knorring, professor och Lars-Göran Öst, professor En stor andel av Sveriges befolkning använder datorer dagligen och cirka 70 procent uppskattas ha tillgång till Internet. Detta utbredda användande har väckt tanken att kognitiv beteendeterapi (KBT) skulle kunna erbjudas via en dator för behandling av vuxna patienter med ångestsyndrom eller depression. De tolv randomiserade kontrollerade studier som slutsatserna grundar sig på har främst gällt personer som själva önskat att få behandling med datorbaserad KBT och som nödvändigtvis inte har varit inskrivna som patienter. I rapporten betonas därför att det är viktigt att klarlägga vilken plats datorbaserad KBT ska ha i förhållande till andra behandlingsalternativ som erbjuds inom hälso- och sjukvården och hur urvalet av patienter till behandlingen ska ske. Utvärderingen visade att det finns visst vetenskapligt stöd för att självhjälpsprogram med kognitiv beteendeterapi via dator minskar symtom vid behandling av paniksyndrom, social fobi respektive depression. För personer med tvångssyndrom eller med både ångest och depression är det vetenskapliga underlaget otillräckligt. Likaså är underlaget för att kunna bedöma metodens kostnadseffektivitet otillräckligt. Rapporten väckte stor uppmärksamhet i media när den publicerades i juni 2007 och det var inslag i radio och TV samt i flera nyhetstidningar. Rapporten har i tryckt form sänts ut till en rad olika målgrupper, exempelvis till sjukvårds- och landstingsdirektörer, psykiatrimottagningar och vårdcentraler. Sedan SBU-rapporten publicerades har Stockholms läns landsting infört KBT via dator som ett standardalternativ vid behandling av ångest och depression: 15

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-09-28 Vår beteckning 515/2004 SÖKANDE GlaxoSmithKline Box 263 431 23 Mölndal Företrädare: Kenneth Parenmalm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

å r s r e d o v i s n i n g S B U S t a t e n s b e r e d n i n g f ö r m e d i c i n s k u t v ä r d e r i n g

å r s r e d o v i s n i n g S B U S t a t e n s b e r e d n i n g f ö r m e d i c i n s k u t v ä r d e r i n g 2009 å r s r e d o v i s n i n g S B U S t a t e n s b e r e d n i n g f ö r m e d i c i n s k u t v ä r d e r i n g Diarienummer 2010-62 Innehållsförteckning 1 Inledande kommentarer 5 2 Resultatredovisning

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning EU RMP alitretinoin v8 maj 2014 VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst I telefon- och e-postundersökningar bland vuxna i Nord- och Centraleuropa uppgav 6

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98.

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Aventis AB Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (5) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE ORPHAN EUROPE NORDIC AB Banérgatan 37 115 22 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering Regeringsbeslut I:14 2011-12-20 S2011/11229/VS(delvis) Socialdepartementet Statens beredning för medicinsk utvärdering Box 5650 114 86 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning

Läs mer

Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet när kommer ökade möjligheter och förväntningar på vården bli en alltför tung börda? 2

Läs mer

1. Behov av utvärdering i tandvården

1. Behov av utvärdering i tandvården 1. Behov av utvärdering i tandvården Susanna Axelsson Inledning Varje dag publiceras flera vetenskapliga artiklar inom tandvårdens område. Som enskild vårdgivare är det omöjligt att ha en kritisk överblick

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer