årsredovisning STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Transkript

1 årsredovisning 2005 SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2

3 Innehållsförteckning 1 Inledande kommentarer 5 2 Resultatredovisning Projektverksamhet Informationsspridning Internationellt samarbete Övrig återrapportering Verksamhetens totala kostnader och intäkter Kompetensförsörjning för SBU Ekonomisk redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Redovisning mot statsbudgetens utgiftsanslag Finansieringsanalys Redovisningsprinciper Noter 51 4 Beslut 57 Bilaga 1 SBU:s personal per 31 december Bilaga 2 Ledamöter i de vetenskapliga råden och i Lekmannarådet per den 31 december

4 4 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2005

5 1 Inledande kommentarer SBU:s uppdrag är tydligt: Att utvärdera etablerade och nya medicinska metoder ur ett samlat medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv samt att sprida resultatet av utvärderingarna i den svenska sjukvården. Utvärderingsprocessen, som bygger på en systematisk sökning, granskning och syntes av det vetenskapliga underlaget, benämns HTA (Health Technology Assessment) i internationell litteratur. När dessa kunskaper tillämpas är resultatet evidensbaserad medicin (EBM). Evidensbaserad medicin och resultaten av en samlad utvärdering är en av grundförutsättningarna för vård av god kvalitet och för att rationella beslut rörande resursanvändning ska kunna fattas. Insikten om detta torde vara främsta anledningen till att organisationer som SBU nu finns i nästan alla EU-länder och att nya tillkommer i många utvecklingsländer. Ett europeiskt nätverk för HTA, EUnetHTA, har etablerats som komplement till det internationella nätverket INAHTA. SBU leds av en styrelse med 11 ledamöter som representerar viktiga myndigheter och organisationer inom svensk hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Till sin hjälp har den två vetenskapliga råd, SBU:s råd och Alertrådet. Sammansättningen av styrelsen och råden framgår av Bilaga 2. Under verksamhetsåret 2005 har SBU publicerat två stora utvärderingar och två regeringsuppdrag som berör angelägna problemområden. Regeringsuppdragen är: ADHD hos flickor en inventering av det vetenskapliga underlaget och Riskbedömningar inom psykiatrin kan våld i samhället förutsägas. De stora utvärderingarna är Behandling av ångestsyndrom och Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv, Rapporterna utgör nu underlag för olika spridningsaktiviteter både för nationellt folkhälsoarbete för nationellt, regionalt och lokalt utvecklingsarbete om vårdprogram och praxisförändringar. Utvärderingar av nya metoder, Alert-rapporter, uppgår nu till sammanlagt 75 och ytterligare ett 20-tal är under arbete. Alla rapporterna uppdateras kontinuerligt, när ny kunskap tillkommer. Under året har 7 nya Alert-rapporter publicerats och arbete har påbörjats med att uppdatera 5 av de tidigare publicerade rapporterna. Flera rapporter har blivit mycket uppmärksammade t ex rapporten om Aromatashämmande läkemedel vid bröstcancer som refererats i ett stort antal fack- och dagstidningar. Alert-rapporten om Manuellt lymfdränage berör ett angeläget och försummat område. Även rapporten om Natriuretiska peptider berör ett viktigt område och torde förenkla diagnostiken av hjärtsvikt i primärvården. SBU:s arbetssätt, att dels utvärdera stora områden ur ett patientgruppsperspektiv och dels utvärdera enstaka metoder, medför att ett mycket stort antal medicinska metoder nu har bedömts. Utvärderingarna har både lett till att effektiva metoder fått ett större genomslag och till att ineffektiva eller icke kostnadseffektiva metoder kunnat utmönstras. Fortfarande finns dock en 5

6 tröghet i hälso- och sjukvårdens system när det gäller att ta till vara framtagen kunskap. För att förbättra genomslaget krävs ett systematiskt arbete i flera led. Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderade år 2004 sina medlemmar att anta ett tiopunktsprogram för kunskapsstyrd vård. Det samarbete som SBU sedan flera år etablerat med många regioner och landsting, bl a med särskilda SBU-informatörer, kunskapscentra för evidensbaserad medicin och regionala konferenser, har nu förutsättningar att få naturliga uppföljare i form av lokala strukturer som leder till att centralt framtagen kunskap omsätts i lokala förändringsarbeten. Det krävs dock fortsatta målmedvetna ansträngningar både centralt och i vården för att de uppsatta målen ska nås och att de omotiverade praxisskillnader som registrerats utjämnas, evidensbaserade metoder utnyttjas i större utsträckning och metoder som saknar vetenskapligt stöd utmönstras. 6 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2005

7 2 Resultatredovisning 2.1 Projektverksamhet SBU:s instruktion SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya medicinska metoder ur ett medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv. SBU ska sammanställa utvärderingarna på ett enkelt och lättförståeligt sätt. Återrapportering SBU ska kortfattat redovisa de utvärderingsprojekt som bedrivits under året och vilka rapporter som har färdigställts. Viktiga frågeställningar och resultat ska framgå, bl a vilka kostnader projektet medfört och till hur stor del de finansierats med externa medel. Även beslut om nya projekt ska redovisas. SBU ska särskilt redovisa arbetet med programrådet Alert. SBU:s utvärderingsverksamhet Inom ramen för SBU:s utvärderingsverksamhet utarbetas rapporter som analyserar det medicinska, sociala, etiska och hälsoekonomiska kunskapsläget. SBU:s målsättning är att brett belysa olika problemområden och det är därför värdefullt att i processen engagera experter som företräder olika perspektiv och är verksamma inom hälso- och sjukvården. Kunskapssammanställningar för kliniska problemområden Utvärderingen av det vetenskapliga kunskapsläget för metoder för diagnostik och behandling som ingår i ett definierat problemområde i hälso- och sjukvården, utförs inom särskilda projekt. Utvärderingarna bedrivs av tvärvetenskapligt sammansatta projektgrupper (7 15 personer). Vid tillsättningen av grupperna eftersträvas en jämn könsfördelning och en geografisk spridning. Grupperna arbetar i cirka tre år. Arbetet leds och samordnas från SBU:s kansli. Förslag på lämpliga ämnen kommer från många olika håll; via enkäter, konferenser, professionella organisationer, enskilda personer samt SBU:s kansli, råd och styrelse. Kriterier för vad som ska styra valet finns fastlagda och prioriteringen av olika förslag till nya projekt sker i flera steg. Det slutliga beslutet om vad som bedöms som mest angeläget fattas av SBU:s styrelse. Ibland kan även regeringen ge SBU ett uppdrag att vetenskapligt utvärdera ett visst område. Även om medlemmarna i projektgrupperna har stor erfarenhet från sjukvården och från den medicinska forskningen behövs en särskild utbildning i den metodik som SBU tillämpar för systematisk utvärdering av vetenskapliga studier; arbetet inleds därför med en genomgång av SBU:s arbetsmetoder. Gruppen upprättar sedan en plan för arbetet. En viktig del av arbetet är att tydligt klargöra vilka frågeställningar som ska besvaras. När kriterierna för vilken vetenskaplig litteratur som ska inkluderas eller exkluderas har fastställts, vidtar sökningar i 7

8 olika databaser för att finna studier. Bedömningen av relevansen i de olika resultat som redovisas i de vetenskapliga artiklarna sker i flera steg, med successiv utsortering av det som inte bedöms vara av intresse eller som har otillräcklig vetenskaplig kvalitet. Den återstående vetenskapliga litteraturen som i ett projekt kan bestå av resultat från mer än studier sammanställs och analyseras. Därefter görs en syntes av det rådande kunskapsläget inom området, vilken utgör basen för den rapport som sedan utarbetas. Det färdiga manuskriptet skickas sedan till 3 7 externa experter för granskning av det vetenskapliga innehållet och för bedömning om de slutsatser som dragits står i överensstämmelse med den inkluderade litteraturen m m. SBU:s råd granskar rapportens innehåll och förslag till SBU:s sammanfattning och slutsatser. Styrelsen godkänner slutligen sammanfattningen och publiceringen av rapporten. SBU Alert tidig utvärdering av nya metoder SBU Alert är ett programområde med uppdrag att beskriva och bedöma nya medicinska metoder och omvårdnadsmetoder i ett tidigt stadium av deras utveckling och spridning. Utvärdering sker av en metod i taget. Avsikten är att informera beslutsfattare i den svenska hälso- och sjukvården, såväl medicinskt utbildade som administratörer och politiker, om det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller metodernas patientnytta, risker och kostnadseffektivitet. Vidare görs en bedömning av metodens tänkbara etiska och sociala konsekvenser liksom dess eventuella påverkan på hälso- och sjukvårdens struktur och organisation. Ett särskilt vetenskapligt råd (Alertrådet) är knutet till Alertprogrammet. Alertrådet består av 14 företrädare för olika kunskapsområden inom hälso- och sjukvården inklusive representanter för Läkemedelverket, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting. För varje metod som utvärderas engageras minst två externa experter, som är verksamma inom det aktuella kunskapsområdet och har erfarenhet av den metod som utvärderas. Alertrådet medverkar i utvärderingsprocessen och ansvarar för den sammanfattande bedömningen av kunskapsläget. Slutligen godkänns manus för publicering av SBU:s styrelses arbetsutskott. Rapporter publiceras i olika serier SBU publicerar sina rapporter i olika serier: Gul serie I denna serie presenteras vetenskapliga utvärderingar som utförts av SBU:s projektgrupper. Rapporter i denna serie innehåller en sammanfattning av de viktigaste slutsatserna utarbetade av SBU:s styrelse och råd. Flera rapporter översätts till engelska. Alert Utvärdering av nya metoder inom hälso- och sjukvården I denna serie presenteras bedömningar av nya medicinska metoder i ett tidigt stadium av deras utveckling och spridning. Alertrådet svarar för formuleringar i den sammanfattande bedömningen och styrelsens arbetsutskott godkänner dokumenten för publicering. 8 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2005

9 Vit serie I denna serie presenteras aktuella kunskapssammanställningar som inte är baserade på en systematisk litteraturgenomgång. Det kan t ex gälla avrapportering av uppdrag från regeringen. I denna serie ingår också rapporter från konferenser. I några fall har vita rapporter publicerats som böcker utgivna av olika förlag. Engelska publikationer Många av SBU:s rapporter har utgivits som böcker på engelska eller i form av supplement till vetenskapliga tidskrifter. I vissa fall publiceras rapporternas innehåll på engelska i form av vetenskapliga artiklar där de huvudsakliga resultaten presenteras. Det är viktigt både för SBU och för de forskare som arbetar för SBU att resultaten av det omfattande arbetet får en internationell spridning och blir tillgängliga för organisationer i andra länder som SBU samarbetar med. Övriga SBU samverkar fortlöpande med olika organisationer i gemensamma publikationer, t ex Svensk Sjuksköterskeförening, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, Svenska Läkaresällskapet, Apoteket AB, AFA, SFAM (Svensk förening för allmänmedicin), Läkare mot tobak, Statens folkhälsoinstitut, Cancerfonden, Hjärt lungfonden, Vårdalstiftelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. I Tabell ingår de engelska publikationerna under Övriga. Tabell Antal publicerade SBU-rapporter per publiceringsform Gul serie Vit serie 2 1 Alert Övriga Summa Avslutade projekt under år 2005 Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv Ordförande: Anna-Karin Holm, professor Rapporten utvärderar hur stabilt resultatet av tandreglering är på fem års sikt, vilken påverkan den har på hälsa i ett större perspektiv samt vilka eventuella biverkningar och komplikationer som kan uppstå i samband med behandlingen. Dessutom innehåller rapporten en praxisundersökning där förekomsten och kostnaderna för tandreglering jämförs mellan olika landsting i Sverige. 9

10 Det vetenskapliga underlaget för stabiliteten av tandreglering visar att ett gott behandlingsresultat av trångställda tänder och stort överbett står sig även fem år efter att behandlingen har avslutats. Om man inte behandlar stort överbett, finns en ökad risk för att framtänderna i överkäken skadas. Tandreglering ger inte upphov till mer karies eller till någon kliniskt relevant ökning av käkbensnedbrytning mellan tänderna. Däremot förekommer nästan alltid smärta i början av behandlingen samt, hos cirka en fjärdedel av de behandlade tänderna, en gradvis upplösning av rötterna. Praxisundersökningen visade att andelen påbörjade tandregleringsbehandlingar per årskull barn var i medeltal 27 procent och varierade mellan 21 och 39 procent för 20 av 21 landsting. Den totala kostnaden för tandregleringsverksamheten uppgick enligt praxisundersökningen till 0,6 miljarder kronor för år ADHD hos flickor en inventering av det vetenskapliga underlaget Ordförande: Svenny Kopp, överläkare SBU har på uppdrag av regeringen kartlagt forskningen om flickor med ADHD. Arbetet bedrevs i samarbete med Socialstyrelsen. Viktiga frågeställningar var hur vanligt ADHD är hos flickor och hur man kan öka möjligheterna att identifiera dem. I befolkningsstudier varierade förekomsten av ADHD mellan 2 och 5 procent för flickor. Hos pojkar var tillståndet mellan 1,5 och 3 gånger vanligare än hos flickor. Symtom, svårighetsgrad och funktionsnedsättning var likartade för flickor och pojkar. Sviktande skolprestationer kan vara det mest uttalade tecknet på ADHD hos flickor. Ett annat märkbart problem är kamratkonflikter som ofta resulterar i att flickan stöts ut från kamratkretsen. Föräldrar observerar i lika hög utsträckning symtom på ADHD hos döttrar och söner medan däremot lärare upptäcker relativt sett flera pojkar. Även om kunskapen om hur ADHD yttrar sig hos flickor har ökat under senare år identifierade projektgruppen stora brister. Till de mest angelägna forskningsområdena hör att granska värdet av könsspecifik diagnostik samt prognoser om hur tillståndet påverkar den vuxna kvinnan. Riskbedömningar inom psykiatrin kan våld i samhället förutsägas? Ordförande: Martin Grann, docent SBU har på uppdrag av regeringen och i samverkan med Socialstyrelsen sammanställt kunskapsläget för riskbedömningar inom den psykiatriska verksamheten. Uppdraget avsåg att granska tillförlitligheten för olika metoder att prognostisera risken för framtida våldshandlingar för patienter inom rättspsykiatrin och allmänpsykiatrin. Projektet avgränsades till att avse våldshandlingar utanför vårdinrättningar. Granskningen visade att riskbedömningar kan förutsäga manliga patienters benägenhet att begå våldshandlingar i samhället bättre än vad som kan uppnås av slumpen. Dock behövs flera 10 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2005

11 utvärderingar av metoderna i miljöer som är representativa för svenska förhållanden. Det gick inte att se någon skillnad i utfall mellan kliniska bedömningar och fasta frågeformulär ( instrument ). Metoderna är behäftade med osäkerhet och mellan vart tredje och vart fjärde fall kommer att felbedömas. Huvuddelen av studierna avsåg bedömningar av risk för våldshandlingar på några års sikt. Det saknas därför underlag för att värdera hur väl metoderna fungerar när det gäller att bedöma risken för våld på kort sikt. Behandling av ångestsyndrom Ordförande: Lars von Knorring, professor Projektgruppen har granskat det vetenskapliga underlaget för behandling av paniksyndrom, specifika fobier, social fobi, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom och generaliserat ångestsyndrom hos barn, ungdom och vuxna. Sammanställningen visar att det finns effektiv behandling i form av läkemedel eller psykoterapi för alla ångestsyndrom. Däremot är effekten oftast måttlig och patienten blir inte helt befriad från sina symtom. Besvären återkommer när behandlingen sätts ut. Undantaget är specifika fobier där goda och långvariga resultat kan uppnås genom behandling med exponering och beteendeterapi. Viktiga frågor är fortfarande ofullständigt besvarade, som t ex hur länge en behandling ska pågå och värdet av kombinationsbehandlingar. Det saknas underlag för att jämföra vilka behandlingar som är mest effektiva och mest kostnadseffektiva. Volym och kvalitet i vården Experter: Ulf Haglund, professor och Thomas Troëng, docent SBU har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att sammanställa det vetenskapliga underlaget för sambandet mellan volym och kvalitet i sjukvården. Arbetet har ingått i ett större utredningsuppdrag åt Ansvarskommittén och avrapporterades i juni Utvärderingen har delvis baserats på tidigare gjorda sammanställningar från England och Norge. Allmänt sett visar litteraturen att det finns ett visst samband mellan volym och kvalitet, både på sjukhusoch på läkar-/kirurgnivå. Sambanden är dock inte helt entydiga, och det finns många brister och felkällor i den befintliga litteraturen. I den mån man kan identifiera tröskelvärden t ex för operationsvolym per kirurg, ligger dessa ofta på en relativt låg nivå. För många typer av ingrepp är behandlingsnivåerna i allmänhet tillräckligt stora i Sverige. Endast för sådana ingrepp som är komplicerade och ovanliga, t ex operationer vid cancer i matstrupen eller bukspottskörteln bör ingreppen samlas på få centra i landet. 11

12 Projekt som pågått under 2005 och fortsätter 2006 Metoder för diagnostik och riskbedömning av karies samt non-invasiv behandling av tidiga kariesskador Ordförande: Ingegerd Mejàre, professor Kariesdiagnostik, riskbedömning och tidig behandling av kariessjukdomen utgör en stor del av allmäntandläkarens arbete. Projektet syftar till att utvärdera det vetenskapliga underlaget för olika metoder att diagnostisera karies och att på effektivast möjliga sätt identifiera de cirka 25 procent som utgör en riskgrupp för att få omfattande kariesskador. Effektiviteten av olika behandlingsstrategier för att stoppa tidiga kariesskador kommer också att utvärderas. Under 2005 har arbetet med granskning och värdering av de vetenskapliga studierna påbörjats. Projektet beräknas vara klart Metoder för behandling av långvarig smärta Ordförande: Dag Lundberg, professor Projektet syftar till att utvärdera det vetenskapliga underlaget för metoder som används för att behandla personer med långvariga smärttillstånd, förutom cancerrelaterad smärta. Stor vikt läggs vid de olika metodernas biverkningar och komplikationer. Uppgifter om metodernas effekter på livskvalitet och deras ekonomiska konsekvenser ska också sammanställas i rapporten. Projektgruppen har avslutat arbetet med granskning och värdering av den vetenskapliga litteraturen och en rapport i två volymer kommer att publiceras under våren Metoder för att främja fysisk aktivitet Ordförande: Mai-Lis Hellenius, allmänmedicinare och docent En fysiskt aktiv livsstil innebär minskad risk att utveckla sjukdomstillstånd som hjärt kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och osteoporos. Dessutom har fysisk aktivitet i många fall en terapeutisk och/eller sekundärpreventiv effekt då sjukdom redan inträffat. Det råder dock fortfarande viss oklarhet när det gäller hur patienterna på bästa sätt kan motiveras till ökad fysisk aktivitet. Syftet med projektet är att med utgångspunkt från tillgängliga fakta om betydelsen av fysisk aktivitet utvärdera effekter och kostnadsmässiga konsekvenser av olika metoder för hälso- och sjukvården att motivera patienter till ökad fysisk aktivitet. Under hösten 2005 har en praxisundersökning genomförts för att få en översiktlig bild av i vilken omfattning fysisk aktivitet används som behandlingsmetod i svensk hälso- och sjukvård. Projektets huvudfrågeställning är: Vilka metoder är mest effektiva för att främja fysisk aktivitet hos patienter med (risk för) sjukdomstillstånd där sådan har bevisat gynnsam effekt? Projektet påbörjades under våren 2004 och planeras vara klart under år SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2005

13 Diagnostik och behandling av grön starr Ordförande: Anders Heijl, professor Grön starr (glaukom) är en sjukdom som oftast drabbar äldre personer. Den är ovanlig före 50 års ålder. Vid 75 års ålder är prevalensen cirka 5 procent. Ungefär hälften av alla patienter med glaukom är odiagnostiserade. Sjukdomen är långsamt progredierande och ger inga tidiga symtom. Det finns också en ännu större grupp människor hos vilka det finns misstanke om glaukom, t ex personer med förhöjt ögontryck utan glaukomskador (okulär hypertension). Vissa av dessa kontrolleras inom ögonsjukvården och en del behandlas. Behandlingspraxis uppvisar stora variationer såväl internationellt som inom Sverige, bl a vad gäller indikationerna för laserbehandling/kirurgi kontra medikamentell behandling. Syftet med projektet är att göra en systematisk litteraturgenomgång för att klargöra den vetenskapliga evidensen för olika diagnostiska metoder och behandlingsstrategier. Kunskap som tillkommit under senare år gör att det nu är en lämplig tidpunkt för en sådan genomgång. Under hösten 2005 har en praxisundersökning genomförts med hjälp av en enkät till samtliga ögonmottagningar i landet. Projektet påbörjades under våren 2004 och planeras vara klart under år Tidig fosterdiagnostik Ordförande: Kerstin Nilsson, med dr Sedan SBU:s rapport om rutinmässig ultraljudsundersökning under graviditet publicerades 1998 har ny undersökningsmetodik börjat användas för att upptäcka kromosomavvikelser hos fostret och många studier har publicerats om detta. Det är därför angeläget att dels uppdatera ultraljudsrapporten avseende kromosomavvikelser och strukturella fostermissbildningar, dels bredda utvärderingen till att även gälla andra metoder (serumscreening och kromosomanalys) som används under första och andra tremånadersperioden (trimestern). Psykologiska effekter, etiska och hälsoekonomiska analyser samt säkerhetsaspekter kommer även att ingå. Projektet påbörjades i januari 2005 och planeras vara klart Handläggning av patienter med symtomgivande ischemi i nedre extremiteterna (benartärsjukdom) Ordförande: David Bergqvist, professor Kärlkramp i benen (nedre extremitetsischemi) beror på försämrad syretillförsel till följd av nedsatt blodcirkulation orsakad av åderförkalkning. Man bedömer att cirka 10 procent av befolkningen över 65 år har någon grad av kroniska symtom till följd av benartärsjukdom. Symtomen kan variera från smärtor endast vid ansträngning (claudicatio intermittens eller fönstertittarsjuka) till mycket svåra smärtor i vila. Tillståndet kan bli så allvarligt att det leder till kallbrand. I dessa fall krävs snabba åtgärder för att förhindra amputation. Det finns idag flera olika medicinska och kirurgiska behandlingsmetoder som kan lindra symtomen och minska behovet av amputation. Det finns också flera olika diagnostiska metoder som kan användas för att vägleda vid val av terapi. Mot bakgrund av stora regionala skillnader i landet när det gäller handläggning av dessa patienter är det projektets syfte att 13

14 kartlägga vilka metoder som har bäst visad effekt. Projektet påbörjades i maj 2003 och planeras vara klart under Läkemedelsbehandling hos äldre Ordförande: Sten Landahl, professor Sedan slutet av 1980-talet har läkemedelsanvändningen ökat. Utvecklingen beror främst på tillkomsten av nya läkemedel som öppnat möjligheter för effektiv behandling av allt fler sjukdomar. Den mest omfattande läkemedelsanvändningen ses idag hos våra äldsta och sköraste patienter. En stor andel utgörs av äldre i särskilt boende. De flesta av dem har demenssjukdom. Andra har andra svåra sjukdomstillstånd eller invaliditet. Bland dessa patienter visar färska studier att läkemedelsanvändningen ökat till i medeltal tio preparat per person. Med stigande ålder ökar känsligheten för läkemedel och kroppens förmåga att omsätta och utsöndra läkemedel minskar. Detta i kombination ökar riskerna för förstärkta läkemedelseffekter och biverkningar. Användning av flera olika läkemedel samtidigt ökar också risken för läkemedelsinteraktioner, förväxlingar och feldoseringar och därmed risken för biverkningar. Svenska och internationella studier talar för att cirka 15 procent av sjukhusinläggningarna är relaterade till problem i samband med läkemedelsbehandlingar. För att uppnå en förbättrad läkemedelsanvändning krävs sannolikt flera olika åtgärder. Syftet med projektet är att kartlägga de viktigaste orsakerna till läkemedelsrelaterade problem samt att identifiera vilka åtgärder som är mest effektiva för att uppnå förbättrad läkemedelsbehandling hos multisjuka äldre. Projektet påbörjades under hösten 2004 och planeras vara klart Vaccination under barnaåren nytta och risker Ordförande: Åke Örtqvist, docent Det har under senare år uttryckts en oro bland föräldrar för eventuella risker med att vaccinera små barn och vaccinationsfrekvensen har minskat. Denna utveckling ses även i övriga länder i västvärlden och ansvariga myndigheter har slagit larm om ökad risk för epidemier. Det har därför bedömts som angeläget att genom en noggrann granskning av den vetenskapliga litteraturen ge en samlad bedömning av evidensen för effekter och bieffekter av de vacciner som idag ingår i barnvaccinationsprogrammet dvs röda hund, mässling, påssjuka, kikhosta, polio, difteri, Haemophilus influenzae typ b och stelkramp. Det finns en omfattande litteratur inom området och flera stora studier som belyser dessa frågor. Projektet påbörjades i april 2003 och planeras vara klart SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2005

15 Hjärnskakning uppdatering Ordförande: Sven Oredsson, med dr Hjärnskakning innebär att en person i anslutning till trauma mot huvudet drabbas av kortvarig medvetslöshet och/eller minnesförlust. På grund av en liten risk för allvarlig försämring är dagens strategi att lägga in hjärnskakningspatienter på sjukhus för övervakning under 1 2 dygn. Numera ger datortomografi (DT) en unik möjlighet att tidigt påvisa blödningar i skallen. Frågan har därför uppkommit om det inte är bättre att göra DT på alla hjärnskakningspatienter. Då skulle en patient med normal DT-undersökning kunna återvända hem istället för att läggas in på sjukhus. Syftet med denna SBU-rapport är att jämföra fördelar, risker och kostnader mellan dessa två strategier för akut handläggning av hjärnskakning. Rapporten som utkom år 2000 uppdateras då ny, relevant forskning har tillkommit. Uppdateringen ska också mer tydligt belysa strålningsrisker och etiska aspekter av frågan. Projektet påbörjades i februari 2005 och beräknas vara klart Behandling av blindtarmsinflammation (appendicit) Ordförande: Åke Andrén-Sandberg, professor I samarbete med Västra Götalandsregionen har SBU prövat för- och nackdelar med att decentralisera genomförandet av utvärderingar av det vetenskapliga kunskapsläget om medicinska metoder. Som exempel har diagnostik och behandling vid misstänkt blindtarmsinflammation valts. I projektgruppen ingår representanter från fyra av regionens sjukhus. Av särskilt intresse i detta försök är att få underlag för att bedöma om lokal granskning av kunskapsunderlag har positiva effekter på spridning och tillämpning av resultaten från granskningen. Projektet har dragit ut på tiden men beräknas kunna slutföras under första delen av Nordiskt projekt om sömnapné Ordförande: Karl Franklin, docent Cheferna för de nordiska centra för teknologivärdering (DACEHTA, FinOHTA, SBU och SMM) beslöt vid sitt möte den 28 november 2004 att starta ett gemensamt nordiskt projekt om diagnostik och behandling av obstruktiv sömnapné. SBU åtog sig att svara för samordningen. Enligt projektplanen ska redovisningen omfatta diagnostiska metoder, epidemiologiska förhållanden samt olika metoder att behandla obstruktivt sömnapnésyndrom. Dessutom har nuvarande praxis kartlagts med hjälp av en enkät som gått ut till samtliga kliniker i de nordiska länderna som utreder och behandlar patienter med obstruktiv sömnapné samt till ett slumpmässiga urval av tandläkare och allmänläkare. Rapporten beräknas tryckas före utgången av

16 Berikning av mjöl med folsyra för att förebygga neuralrörsdefekt hos foster (NTD) Ordförande: Claes Sundelin, professor Gruppens uppgift är att analysera kunskapsunderlaget avseende möjligheterna att minska förekomsten av medfödda neuralrörsdefekter (anencephali och ryggmärgsbråck) i Sverige genom berikning av mjöl (eller möjligen andra livsmedel) med folsyra. Eventuella risker för andra grupper i samhället med en sådan berikning ska även belysas. Det har inte tillhört kärnuppdraget att analysera andra möjliga positiva effekter av berikning, men gruppen har funnit det lämpligt att peka ut andra potentiella områden än medfödda neuralrörsdefekter som kan behöva utredas i särskild ordning. Rapporten beräknas tryckas före utgången av Ont i magen (II) uppdatering Ordförande: Christer Staël von Holstein, docent Projektet Magont utgör en uppföljning av tidigare publicerad rapport Ont i magen (2000). Kunskapsläget anses klarlagt vad avser ulcus men ännu oklart vad avser funktionell dyspepsi, dvs dyspepsi utan påvisad organisk orsak eller rubbning av mag tarmkanalens funktion, exempelvis reflux. Rapporten Ont i magen hade som utgångspunkt handläggning av utredd patient medan den kommande rapporten har som utgångspunkt handläggning av outredd patient dvs motsvarande ett primärvårdsperspektiv. Vidare undersöks kunskapsläget för Barretts esofagus, som tillskrivs den ökade förekomsten av cancer i esofagus. Projektet har fortskridit enligt plan under år 2005 och manuskript beräknas kunna sändas till externa granskare i maj Ett rapportförslag beräknas kunna tillställas styrelsen i september Projektet planeras vara klart under hösten Demens diagnostik och behandling Ordförande: Olof Edhag, professor Några av de viktigaste slutsatserna av rapporten kan sammanfattas enligt följande: Ålder är den främsta riskfaktorn för att utveckla demens. Det finns ingen bot mot demens, men god kontroll av blodtrycket i medelåldern, och ett aktivt liv i pensionsåldern kan fördröja demenssjukdomens utveckling. Det finns i nuläget inga bra metoder för att upptäcka demenssjukdom tidigt. Vid utredning av demens är patientens anamnes och status vid klinisk undersökning viktigast, kompletterad med enklare kognitivt test (t ex klocktest) och information från närstående. Efter basal utredning kan datortomografi eller magnetkameraundersökning med hög säkerhet identifiera personer med Alzheimers sjukdom. Resultatet av omvårdnadsåtgärder för en patient med demens är beroende av en väl fungerande relation mellan patient och vårdare. Patienter som behandlas som kapabla personer visar sig ofta mer alerta, adekvata och oberoende. Huvudrapporten, en omfattande sammanfattning, publicerades i januari 2006, medan manuskripten som helhet kommer att vara åtkomliga via SBU:s hemsida. En särskild rapport avsedd för kommunanställda är under framtagning. 16 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2005

17 SBU Alert Cirka 300 förslag på medicinska metoder eller omvårdnadsmetoder har hittills varit föremål för prioritering i Alertrådet och av dessa har drygt 100 valts ut för utvärdering. Under de drygt åtta år som programmet har existerat har totalt 75 Alert-rapporter publicerats, varav 7 under Totalt har cirka 240 externa experter medverkat i någon utvärdering inom ramen för SBU Alert. Därutöver har ytterligare ett stort antal personer granskat manus och lämnat synpunkter. De metoder som utvärderats inom ramen för Alert representerar ett stort antal ämnesområden inom hälso- och sjukvården, vilket till viss del kan utläsas av titlarna på de rapporter som publicerats år 2005: Dialektisk beteendeterapi (DBT) vid borderline personlighetsstörning Nedkylning av hårbotten för att förhindra håravfall i samband med cytostatikabehandling Regelbundet byte av perifer venkateter (PVK) för att förebygga tromboflebit Manuellt lymfdränage som tilläggsbehandling vid armlymfödem efter bröstcancer Aromatashämmande läkemedel vid bröstcancer Kateterburen ablationsbehandling vid förmaksflimmer Natriuretiska peptider som hjälp vid diagnostik av hjärtsvikt. Samtliga rapporters sammanfattningar översätts till engelska och publiceras på SBU:s hemsida. En viktig del av arbetet inom Alertprogrammet är att vid behov uppdatera tidigare publicerade rapporter, vilket innebär ett kumulativt, ständigt växande arbete. Uppdateringar ses som en viktig förutsättning för att rapporterna ska kunna bibehålla sitt nyhetsvärde och utgöra ett stöd för vårdens beslutsfattare. Vid sidan av det löpande arbetet med identifiering av metoder som är angelägna att utvärdera, framtagande av Alert-rapporter och uppdatering av dessa har ytterligare insatser genomförts: Fortsatt medverkan i utvecklingsarbete inom ramen för EuroScan, som är ett internationellt samarbetsprojekt vad gäller tidig utvärdering av nya metoder. Utveckling och utvärdering av en gemensam databas av pågående utvärderingar och publicerade utvärderingsresultat utgör ett exempel på detta. SBU kommer i september 2006 att anordna en konferens där erfarenheter från medlemsorganisationerna i Euroscan presenteras. Förberedelser inför detta har skett under Fortsatt och fördjupat samarbete med Svenska Läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening i syfte att utveckla metoder för att identifiera områden som är i behov av tidig utvärdering. Syftet är också att samarbetet ska ge SBU Alert hjälp att identifiera sakkunniga och granskare till de olika metoderna. Arbete med att strukturera och öka transparensen kring processen med att identifiera och prioritera bland nya förslag till utvärderingar. 17

18 Utvecklingsarbete i syfte att ge ett mer systematiskt arbetssätt vid formulering av projektens frågeställning och avgränsningar. Som ett led i detta utarbetas en projektplan som godkänns av Alertrådet innan projektet startar. En förkortad version av projektplanen publiceras på SBU:s hemsida. Åtgärder för att öka sökbarheten på Internet för Alert-rapporterna. Rapporterna har fr o m 2005 fått en ny form och ges nu ut som en seriell publikation. För att ytterligare öka sökbarheten på Internet, läggs rapporterna även ut i textformat. Fortsatt utveckling av extranätet för Alertrådets ledamöter. SBU Alert har Internet som huvudsaklig publiceringsform, vilket möjliggör att rapporterna kan uppdateras när ny kunskap om metoden blir tillgänglig. Rapporterna publiceras i fulltext på SBU:s hemsida tillsammans med en engelsk översättning av rapportens sammanfattning. Sammanfattningar av rapporterna publiceras dessutom i Läkartidningen, Dagens Medicin och SBU:s tidning Vetenskap & Praxis. Som en service erbjuds målgrupperna att bli e-postprenumeranter, vilket innebär att då en ny rapport har publicerats sänds ett meddelande om detta via e-post. E-postprenumeranterna får även information om SBU:s övriga rapporter samt konferenser. Vid årsskiftet omfattades drygt personer av denna tjänst. Inom Alertprogrammet finns även en service som innebär utskick av varje ny Alert-rapport i pappersform. För närvarande omfattas cirka 200 personer av denna tjänst. Bland de 20-tal projekt som pågår, ligger följande i tur för avrapportering: Bilaterala cochleaimplantat för barn Sänkning av kroppstemperaturen efter hjärtlungräddning Positron emissions tomografi (PET) vid diagnostik av tumörsjukdomar Individanpassad vård av prematura barn NIDCAP Datorstödd interaktiv patientutbildning vid nedsatt psykisk funktionsförmåga Nya immunmodulerande läkemedel vid måttlig till svår psoriasis ST-analys i kombination med CTG(STAN) för fosterövervakning under förlossning Perkutan Vertebroplastik vid ryggsmärta NO-mättning för styrning av astmabehandling Implanterbar defibrillator (uppdatering) Pacemaker för synkronisering av hjärtkamrarnas rytm vid kronisk hjärtsvikt (uppdatering) Natriuretiska peptider som hjälp vid diagnostik av hjärtsvikt (uppdatering). 18 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2005

19 Kostnader för projektverksamheten SBU:s totala kostnader för projektverksamheten under åren redovisas i Tabell I beloppen ingår dels direkta kostnader som sättning, tryckning, arvoden, resor, litteratursökningar och fördelade lönekostnader, dels schablonmässigt fördelade kostnader (indirekta kostnader). De indirekta kostnaderna har fördelats på respektive projekt med 49 procent. De gemensamma kostnaderna specificeras i Avsnitt 2.5 Verksamhetens totala kostnader och intäkter. Tabell SBU:s kostnader för projektverksamheten inklusive overheadkostnader, tkr. Projekt Avslutade projekt Behandling av ångestsyndrom Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv Riskbedömningar inom psykiatrin ADHD hos flickor 944 Volym och kvalitet i vården 319 Pågående projekt Behandling av blindtarmsinflammation Demens diagnostik och behandling Metoder att främja fysisk aktivitet Metoder för behandling av långvarig smärta Ischemi (benartärsjukdom) Vaccinationer under barnaåren nytta och risker Nordiskt projekt om sömnapné Diagnostik och tidig behandling av karies Ont i magen II Diagnostik och behandling av grön starr Läkemedelsbehandling hos äldre Hjärnskakning uppdatering Tidig fosterdiagnostik 910 Berikning av mjöl med folsyra 410 SBU Alert Pilotstudier och övriga projekt Avslutade projekt Summa Kostnaderna för de olika projekten skiljer sig åt beroende på omfattning, gruppstorlek, geografiska förutsättningar m m. I kostnaderna för de avslutade projekten ingår kostnader för sättning och tryckning. 19

20 2.2 Informationsspridning Verksamhetsmål SBU ska sprida sina kunskapssammanställningar på sådant sätt att de får ett ökat genomslag inom den praktiska hälso- och sjukvården. Återrapportering SBU ska kortfattat redogöra för de olika åtgärder som myndigheten vidtagit för att förstärka genomslaget av kunskapssammanställningarna. Av redovisningen ska framgå vilka målgrupper informationen har riktats mot. SBU ska där så är möjligt redovisa genomslaget av verksamheten i den praktiska hälso- och sjukvården inklusive tandvården. SBU ska vidare redovisa vilka åtgärder som myndigheten vidtagit för att nå ut med kunskaperna om evidensbaserad hälso- och sjukvård i de olika personalkategoriernas grund- och vidareutbildningar. Inledning Under 2005 har SBU ytterligare intensifierat insatserna för att stödja vårdens tillämpning av resultaten. Detta har bl a skett genom ökad personlig kontakt med målgrupperna. På flera områden finns exempel på att klinisk praxis har förändrats i enlighet med SBU:s slutsatser. Bland de större nya rapporter som har ägnats intensiva informationsinsatser under året finns Behandling av ångestsyndrom, Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv samt Riskbedömningar inom psykiatrin kan våld i samhället förutsägas? Andra nya rapporter som har nått bred spridning är: ADHD hos flickor en inventering av det vetenskapliga underlaget Aromatashämmande läkemedel vid bröstcancer Dialektisk beteendeterapi (DBT) vid borderline personlighetsstörning Manuellt lymfdränage som tilläggsbehandling vid armlymfödem efter bröstcancer Nedkylning av hårbotten för att förhindra håravfall i samband med cytostatikabehandling Regelbundet byte av perifer venkateter (PVK) för att förebygga tromboflebit Kateterburen ablationsbehandling vid förmaksflimmer Natriuretiska peptider som hjälp vid diagnostik av hjärtsvikt. Arbetet med att föra ut tidigare utgivna rapporter fortsatte också under 2005 och inriktades bl a på rapporterna Behandling av depression (2004), Förebyggande åtgärder mot fetma (2004) och Måttligt förhöjt blodtryck (2004). Påverkan på kunskap och attityder SBU arbetar aktivt med att sprida och förankra resultat från pågående och avslutade utvärderingsprojekt i syfte att påverka vården. Under år 2005 har myndigheten med hjälp av Statistiska Centralbyrån (SCB) genomfört en undersökning i målgrupperna rörande rapporten 20 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2005

21 Behandling av depressionssjukdomar (2004). Vilka resultat som uppnåtts i vården avseende kunskap, attityder och självrapporterade praxisförändringar undersöktes genom en postenkät till personer: läkare, verksamhetschefer inom berörda specialiteter, läkemedelskommittér, landstingsdirektörer samt landstingspolitiker. Svaren på kunskapsfrågorna överensstämmer mycket väl med SBU:s utvärderingsresultat. Tre fjärdedelar av de tillfrågade anser att det är ett realistiskt mål att nästan alla patienter med depression ska bli helt symtomfria på bästa behandling ett av rapportens viktigaste budskap. Majoriteten har också uppfattningen att de flesta antidepressiva läkemedel har lika god effekt; de har också en vetenskapligt välgrundad syn på lämpliga återbesöksintervall, adekvat behandlingstid, effekten av strukturerad psykoterapi jämfört med läkemedel. I dessa avseenden följer målgruppernas uppfattning mycket väl rapportens huvudresultat. Omkring en tredjedel av läkarna, verksamhetscheferna och personerna i läkemedelskommittér anser dock att strukturerad psykoterapi har effekt endast som ett komplement till läkemedelsbehandling. I detta avseende har inte resultaten från SBU:s utvärdering fått genomslag fullt ut. Målgrupperna har också positiva attityder och förväntningar vad gäller genomslaget av SBUrapporten. Bland läkare och läkemedelskommittéer anser procent av dem som känner till rapporten att vårdens handläggning kommer att ändras pga SBU:s slutsatser. Ännu fler, uppemot 80 procent, uppger att rapporten kommer att påverka den egna handläggningen av dessa patienter. De viktigaste spridningskanalerna för kunskapen om den aktuella rapporten anges vara SBU:s sammanfattning, artiklar i medicinsk fackpress, SBU:s tidning Vetenskap & Praxis och rapporten. Detta mönster stämmer också relativt väl överens med de kanaler som de tillfrågade anger att de föredrar när det gäller den här typen av kunskap. Resultaten från årets undersökning stämmer också med flera tidigare SCB-enkäter som har visat att målgruppernas kännedom om SBU:s arbete är god och att rapporterna anses hålla mycket hög kvalitet och trovärdighet. SBU har fått det högsta betyget bland medicinska myndigheter, organisationer och företag vad gäller den vetenskapliga tillförlitligheten hos olika informationskällor. De allra flesta uppger att de har haft egen praktisk nytta av SBU:s information. Distribution av rapporter år 2005 Under år 2005 har följande rapporter publicerats (upplaga inom parentes). Gula rapporter Förebyggande åtgärder mot fetma (2 000 exemplar) Behandling av ångestsyndrom (2 volymer: exemplar av varje) Bettavvikelser och tandreglering (3 000 exemplar) Riskbedömningar inom psykiatrin (3 000 exemplar) Interventions to prevent obesity (2 000 exemplar) 21

22 Vita rapporter ADHD hos flickor (3 000 exemplar) Volym och kvalitet SBU Alert-rapporter Dialektisk beteendeterapi (DBT) vid borderline personlighetsstörning Nedkylning av hårbotten för att förhindra håravfall i samband med cytostatikabehandling Regelbundet byte av perifer venkateter (PVK) för att förebygga tromboflebit Manuellt lymfdränage som tilläggsbehandling vid armlymfödem efter bröstcancer Aromatashämmande läkemedel vid bröstcancer Kateterburen ablationsbehandling vid förmaksflimmer Natriuretiska peptider som hjälp vid diagnostik av hjärtsvikt. I samband med publiceringen av en SBU-rapport görs en noggrann genomgång av vilka grupper som berörs av rapporten. Utskicket av gula och vita rapporter sker i tre steg. Rapporten distribueras kostnadsfritt till medicinska bibliotek, hälso- och sjukvårdsnämnder, sjukhusdirektörer, sjukvårdsdirektörer, landstingsdirektörer, läkemedelskommittéer, berörda myndigheter och departement samt andra utvalda grupper (cirka 800 exemplar). Därefter skickas ett erbjudande om kostnadsfri rapportbeställning till olika nyckelpersoner inom målgruppen, exempelvis verksamhetschefer och klinikchefer inom berörda specialiteter (cirka exemplar). Slutligen görs ett bredare utskick av rapportsammanfattningen (cirka exemplar). Rapporterna delas dessutom ut i samband med olika möten, konferenser och utställningar. Under året har en omfattande genomgång gjorts för att uppdatera SBU:s kundregister. Vid publiceringen av nya Alert-rapporter görs ett utskick i pappersformat till cirka 200 prenumeranter. Därutöver delas rapporterna ut kostnadsfritt i samband med konferenser, utställningar och mässor. Rapporten Natriuretiska peptider som hjälp vid diagnostik av hjärtsvikt delades kostnadsfritt ut i 700 exemplar i samband med den av IPULS godkända konferensen Det kardiovaskulära panoramat, arrangerat av läkemedelsföretaget MSD. Rapporten Dialektisk beteendeterapi (DBT) vid borderline personlighetsstörning skickades ut kostnadsfritt till cirka 470 utvalda psykiatriska kliniker och psykiatriska mottagningar i Sverige. Den sändes även ut i 300 exemplar i samband med utskick av den gula rapporten Behandling av depressionssjukdomar i november. Rapporten Manuellt lymfdränage som tilläggsbehandling vid armlymfödem efter bröstcancer delades ut i 100 exemplar i samband med Lymfologisällskapets möte i november. Tabell Totala antalet distribuerade rapporter. År Antal distribuerade rapporter Totalt antal distribuerade rapporter har under året uppgått till , varav såldes ( SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2005

23 rapporter under 2004). Av de sålda exemplaren har 238 rapporter sålts genom Fritzes och 22 genom Natur och Kultur (Patient läkarrelationen). Kunskapsspridning via andra publikationer Ett viktigt led i spridningen av SBU-rapporterna är att sammanfatta och förenkla informationen på ett pedagogiskt sätt för SBU:s olika målgrupper. Kanalerna för att sprida utvärderingsresultaten varierar med rapporternas ämnesområde och målgrupper. Sammanfattningar Under året har fyra svenskspråkiga särtryck av SBU:s gula rapporter publicerats och spridits, bl a vid utställningar, mässor och regionala möten. Ett särtryck återger rapportens inledande kapitel med sammanfattning och slutsatser. De särtryck som har producerats under året är följande: Förebyggande åtgärder mot fetma Behandling av ångestsyndrom Bettavvikelser och tandreglering Riskbedömningar inom psykiatrin Interventions to prevent obesity Upplagorna har varit exemplar och i samband med rapporternas publicering har exemplar skickats ut till utvalda målgrupper. Särtrycken har även översatts till engelska och tryckts i exemplar. Under året har nytryck gjorts av ett flertal särtryck från tidigare år, bl a Osteoporos prevention, diagnostik och behandling, Metoder för rökavvänjning och Fetma problem och åtgärder. Studie- och undervisningsmaterial För att SBU:s resultat ska kunna påverka vården krävs praktisk tillämpning och anpassning av resultaten till olika kliniska sammanhang. I samarbete med Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) utformas så kallade studiebrev för allmänläkare som bygger på SBU:s systematiska litteraturöversikter. Studiebreven sprids genom SFAM till allmänläkarnas fortbildningsgrupper runt om i landet. Under år 2005 producerades ett sådant studiebrev om depressionssjukdomar, på grundval av SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004). Studiematerialet utgår från fallbeskrivningar och diskuterar evidensbaserad handläggning på basis av SBU-rapporten. SBU har också tagit fram PowerPoint-presentationer för rapporterna om Behandling av ångestsyndrom (2005), Riskbedömningar inom psykiatrin (2005) samt Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv (2005). Presentationerna har använts och distribuerats vid olika undervisningstillfällen och presentationer för SBU:s kontaktpersoner runt om i landet. 23

24 En särskild SBU-ordlista som förklarar vanliga begrepp inom evidensbaserad medicin och metodutvärdering har tagits fram och distribuerades, tillsammans med allmän information om SBU:s verksamhet, till 400 journalister och till 200 studierektorer på vårdhögskolor och medicinska högskolor. Omkring studenter vid olika högskolor beräknas ha fått materialet via sina lärare. I undervisningssyfte medverkade SBU under året också i en artikelserie i Tandläkartidningen om evidensbaserad vård. Patientinformation De åtgärder som vidtas i vården är till stor del beroende av krav och önskemål från patienterna. På basis av SBU-rapporterna producerar SBU sedan flera år evidensbaserad patientinformation, dels på Internet, dels i tryckt form. Syftet med skrifterna är att tillhandahålla vetenskapligt säker och lättbegriplig information för patienter och anhöriga så att de kan efterfråga evidensbaserad behandling. De tryckta skrifterna sprids huvudsakligen via landets 900 apotek, i samarbete med Apoteket AB, men även via vårdmottagningar. Under år 2005 inledde SBU produktionen av två populärt utformade och evidensbaserade skrifter, en om ångest och en om smärta. Broschyren Behandling av ångestsjukdomar frågor och svar trycktes i exemplar för distribution i samarbete med Apoteket AB via landets samtliga apotek och via SBU:s webbplats. Till patienter och anhöriga vid landets samtliga ortopedmottagningar och vårdcentraler, samt till ortopedsjuksköterskor, distribuerades också exemplar av en patientversion om osteoporos. Detta faktablad riktar sig till kvinnor över 45 år som just har haft en misstänkt benskörhetsfraktur, och bygger på SBU-rapporten Osteoporos prevention, diagnostik och behandling (2003). Vetenskap & Praxis Ett viktigt led i arbetet med implementering av evidens är att påverka målgruppernas kunskap och attityder. SBU:s tidning Vetenskap & Praxis refererar och sprider resultaten från SBUrapporterna, berättar om pågående projekt vid myndigheten, marknadsför publicerade SBUrapporter, informerar om utvärderingsprojekt vid myndighetens systerorganisationer samt väcker intresse för vetenskaplig utvärdering och kritisk granskning av sjukvårdens metoder. Tidningen utkommer med fyra nummer per år. En läsvärdesmätning år 2005 i ett representativt urval av personer, och med 70 procents svarsfrekvens, visar att tidningen fortsätter att vara en av myndighetens viktigaste och mest uppskattade kanaler för att sprida kunskap om SBU:s resultat och främja tillämpning i evidensbaserad vård. Så gott som samtliga svarande i samtliga målgrupper anser att tidningen är bra eller mycket bra. Under år 2005 har resultat från samtliga under året publicerade SBU-rapporter refererats och diskuterats utförligt i tidningen. Därutöver har Vetenskap & Praxis belyst de pågående SBU- 24 SBU:S ÅRSBERÄTTELSE 2005