Olika aspekter på smärta Karin Lundbäck, smärtsjuksköterska Margareta Bergström, specialistsjukgymnast inom smärta och smärtrehabilitering

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Olika aspekter på smärta Karin Lundbäck, smärtsjuksköterska Margareta Bergström, specialistsjukgymnast inom smärta och smärtrehabilitering"

Ellen Axelsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Olika aspekter på smärta Karin Lundbäck, smärtsjuksköterska Margareta Bergström, specialistsjukgymnast inom smärta och smärtrehabilitering

2 Olika aspekter på smärta Smärtrehab Smärtcentrum (190101) Långvarig smärta Smärtfysiologi Förklaringsmodeller Smärthantering Rehabprogram

4 ORGANISATION Neuro-huvud-halscentrum Smärt-rehab NUS Neuro-rehab Sävar Rehabmottagningen Åldrar: Icke malign smärta i rörelseoch stödjeorganen Arbetsförmågehöjande Neuro-rehab NUS Neurologi, Neurokirurgi, Neurofys. Stroke, Käkkirurgi, ÖNH, Hörcentral, Logopedi, Vårdadmin. Smärtmottagningen Alla åldrar över 18år Alla icke maligna smärttillstånd Livskvalitetshöjande

5 Smärtrehab Rehabmottagningen Åldrar: Icke malign smärta i rörelse- och stödjeorganen Arbetsförmågehöjande Smärtmottagningen Alla åldrar över 18år Alla icke maligna smärttillstånd Livskvalitetshöjande Multimodalt Rehabiliteringsprogram

6 Från remiss till Bedömning/Rehabilitering REMISSER Från: Primärvård Specialistklinik Företagshälsovård Övrigt (egen vårdbegäran) REHABMOTTAGNING Läkare, sjukgymnast, socionom, psykolog och arbetsterapeut Åter till REMISSINSTANS Ca % SMÄRTMOTTAGNING Läkare, sjuksköterska, psykolog, sjukgymnast REHABILITERINGSPLAN/REKOMMENDATIONER Remissvar till inremitterande och andra intressenter vid behov Inbjudan till REHABPROGRAM Ca %

7 Smärtmottagningen Sjuksköterska, Psykolog, Läkare, Sjukgymnast Sekreterarstöd 18 år Remiss Formulär Teamkonstellation Multidisciplinär rond, Visceral rond (Kvinnokliniken, Hud) Bäckencancerrehabilitering samarbete diskuteras

8 Smärta En subjektiv, obehaglig, sensorisk och emotionell upplevelse till följd av verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan Ref: IASP (International Association for the Study of Pain)

9 Bemötandet Många patienter med långvarig smärta upplever sig missförstådda och misstrodda. Ett empatiskt förhållningssätt är som alltid viktigt! Det är nödvändigt att acceptera patientens upplevelse av sin smärta och situation det gör så ont som patienten anger!

10 Långvarig smärta Mer än 3-6 månader Smärta längre än förväntad läkningstid Smärta som inte längre fyller någon funktion Icke-malign smärta

11 Långvarig smärta Smärtanalys Vad är det som gör ont? Smärttyp? Är (eller upplever sig) patienten medicinskt färdigutredd och färdigbehandlad eller inte? Outtalade farhågor eller förväntningar? Annat önskemål om behandling?

12 Olika typer av smärta Nociceptiv vävnadsskadesmärta Neuropatisk Nociplastisk

13 Karakteristika nociceptiv smärta SOMATISK Molande, tryckande, relativt vällokaliserad VISCERAL Molande, tryckande, pulserande, svårlokaliserad

14 Karakteristika neuropatisk smärta Brännande, svidande, ilande smärta Följer ofta nervers utbredningsområden Förekommer ofta ihop med parestesier/dysestesier Symtom, ett eller flera är inte liktydigt neuropatisk smärta

15 Nociplastisk smärta Termen godkänd av IASP Council Varken nociceptiv eller neuropatisk Inga egentliga tecken på skada Förändrad nociceptiv process (känselstörning-sensorisk test), Förändringar CNS (FMR-Funktionell MR) Multidimensionell erfarenhet, nociceptiva, affektiva och kognitiva nätverk

17 Långvarig smärta Exempel på konsekvenser vid ett långvarigt överbelastat smärtsystem (del av nervsystemet): Sänkta smärttrösklar Smärtspridning Känselstörningar Parestesier Motoriska problem Störning av kognitiva funktioner Försämrad sömn

18 Långvarig smärta Faktorer av betydelse för uppkomst och vidmakthållande a) Initial smärtintensitet b) Antalet smärtepisoder och smärtepisodernas varaktighet c) Individuella faktorer d) Psykologiska faktorer e) Omgivningsfaktorer Komplext!

19 Långvarig smärta Bio-psyko-socialt synsätt vid bedömning, diagnostik och behandling och rehabilitering! Teamarbete

20 Långvarig smärta Farmakologi - Vävnadsskadesmärta Paracetamol NSAID Opioider - risk för toleransutveckling - Svaga opioider - Starka opioider kortverkande/långverkande

21 Långvarig smärta Farmakologi - Neuropatisk och nociplastisk Svårbehandlade med vanliga analgetika Antidepressiva tricyklika, SNRI Antiepileptika gabapentin, eventuellt pregabalin

22 Från remiss till Bedömning/Rehabilitering REMISSER Från: Primärvård Specialistklinik Företagshälsovård Övrigt (egen vårdbegäran) REHABMOTTAGNING Läkare, sjukgymnast, socionom, psykolog och arbetsterapeut Åter till REMISSINSTANS Ca % SMÄRTMOTTAGNING Läkare, sjuksköterska, psykolog, sjukgymnast REHABILITERINGSPLAN/REKOMMENDATIONER Remissvar till inremitterande och andra intressenter vid behov Inbjudan till REHABPROGRAM Ca %

24 Rehabiliteringsprogram Intagningskriterier Inriktad på att utveckla sina hanteringsstrategier Bedöms medicinskt färdigutredd och adekvat medicinerad Informerad om sin diagnos och mottagningsteamets bedömning Praktiska eller sociala omständigheter är ordnade Inga betydande psykologiska eller psykiatriska rehabiliteringshinder Bedöms kunna tillgodogöra sig rehabilitering i grupp

25 Rehabiliteringsprogram Helhetssyn med interdisciplinärt teamarbete Individuella mål - funktion, aktivitet och delaktighet (ICF) Heltid 4 veckor Måndag-fredag, 8-10 deltagare med gruppaktiviteter och individuella kontakter Deltid Under längre tid och lägre intensitet Individuellt planerad uppföljning

26 Rehabiliteringsprogram syfte - förbättrad/bibehållen arbetsförmåga - förbättrad coping/hantering - minskad smärtupplevelse - ökad livstillfredsställelse Individuella målsättningar ligger till grund för individens och teamets arbete under programtiden.

27 Rehabiliteringsprogram Grundläggande begrepp Kognitivt förhållningssätt Samspelet tanke-känsla-handling har betydelse för hanteringen och upplevelsen av smärtan. Utforskande samarbete där både patient och behandlare ses som experter. Coping Hur man hanterar påfrestningar. Hur individen hanterar sin smärta och hur detta kan utvecklas. Acceptans Att erkänna den långvariga smärtan, betrakta denna som en del av livet och anpassa personliga och sociala mål till rådande omständigheter. Medveten närvaro Genom att vara medvetet närvarande i nuet har man möjlighet att lättare välja hur man vill agera på det som händer i varje ögonblick.

Olika former av smärthanteringstrategier Rädsla/Undv Katastroftankar, Symtomfokus kognition Acceptans Realism, rationalitet beteende Försiktighet, Vaksamhet

balans Hjälplöshet, Minskat socialt deltagande, Minskad arbetsförmåga, Försämrat hälsotillstånd, Psykisk ohälsa Funktionalitet Delaktighet Livstillfredställelse

28 Olika former av smärthanteringstrategier Rädsla/Undv Katastroftankar, Symtomfokus kognition Acceptans Realism, rationalitet beteende Försiktighet, Vaksamhet Inaktivitet, Isolering Anpassning, förändrat beteende emotioner Rädsla, oro, ångest. Känslomässig. balans Hjälplöshet, Minskat socialt deltagande, Minskad arbetsförmåga, Försämrat hälsotillstånd, Psykisk ohälsa Funktionalitet Delaktighet Livstillfredställelse Egenkontroll Arbetsförmåga Normalisering k o n s e k v e n s e r Förnekande Orimliga krav och förväntningar Oförändrat beteende, Rigiditet, Vårdsökande Frustration, maktlöshet, depressivitet Ojämn smärtupplevelse, Minskad arbetsförmåga, Psykisk ohälsa

29 SJÄLVOMSORG FAMILJ KÄRLEKSRELATION VARDAGEN UTBILDNING/ PERSONLIG UTV. FRITID ARBETE FÖRÄLDRASKAP SAMHÄLLE VÄNNER/ SOCIALT LIV EXISTENTIELLT/ ANDLIGT ANNAT

30 Rehabiliteringsprogram Gruppaktiviteter Kroppskännedom/kroppsmedvetandeträning Aktivitetsbalans Coping Smärtundervisning Motion och Smärta Vattengymnastik Rytm och Rörelse

31 Rehabveckan /5

Relevanta dokument

Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta

Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta Smärtdagar för ST-läkare Anestesi och intensivvård Norra Regionen 180222 Anna Saric Specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Smärtrehab/Smärtmottagning NUS